YTreYrrvY TEST EYYYTYYTYTEYTEYYYYVYTYVYVYY FYTYNYN D Tryrv ” : - N Tisdageri "Jen 22 augusti 1961 "Extopas köttfö örsötjning Flera utredningar gjorda under senare tid har resulterat i att det blir svårt tillgodose ett växande behov av nötkött i Europa: En av; orsakerna till detta är, att det råder en relativt snäv gräns för produktionsökning. Man är natur« Hgtvis. beroende av tillgängligt DEN 22 AUGUSTI 1961. LT —=": riges del: Dessa relativt goda ut? 2 sikter för nötkött vad marknads- ; - utrymmet beträffar . motiverar också den slutsatsen — vilken för ' övrigt framförts i de nämnda ut-', redningarna inom FAO och OEEC ' — att prisutvecklingen för nöf- ;: "kött relativt andra jordbrukspro - dukter k att bli gy terial, och att p kalvar annat än $ kombination med mjölkproduktion ställer sig - ekonomiskt ofördelaktigt vid de betingelser, som 1 allmänhet råder 4 vår världsdel Mot denna bak=" grund finns anledning fundera över, om bl a betesresurserna ut- nyttjas tillfredsställande vid våra många kreaturslösa fordbruk. 2 .Sverige var priserna under 959/60 stabila, om man betrak« ar hela året, Detta innebär dock . inte, att priserna var konstanta under årets olika månader. På grund av' beroendet av världs. ' marknaden t det tillämpade pris". ' systemet varierade också priser-. ” na inom landet betydligt under. årets olika månader, Torksomma= ren 1959 förörsakade som bekant en viss nedslaktning av storbo-. skap, vilket medförde att tillför- seln under 1959/60 var något stör= 16 än vanligt, På lång sikt räk- nar vl dock för närvarande inte med någon betydande ökning av produktionen, Sverlge har sedan relativt lång. tid tillbaka haft underskott på nötkött, Sålunda har importöver- " skottet under senare år i allmän- het -varierat mellan 10 och 20: milj kg per år och enstaka år : närmat sig 30 milj kg. Konsum- - tionen av kött ökar, samtidigt med ' att möjligheterna för en utökning : av produktionen är obetydliga. I stället är det så, att vI för de närmasto åren t o m kan få räk=' na med svårigheter att upprätt= : hålla "nuvarande "produktlonsvo= + lym för nötkött. I utredningar ut- förda inom FAO ' och OEEC' har; påvisats, alt en god marknad med ' . 1959/60 sju procent över produk-; "fram till 1957 men" har senare | duktionen I ett läge, då det ofta framhål- : 1es, att jordbruket har en viss i överskottsproduktion, vars avsätt= ; ning bereder svårigheter, finns na” | - turligtvis särskild anledning att så långt detta är ekonomiskt motive- rat väl tillvarataga ett område, på vilket underskott råder, Med des= ; £ga synpunkter som bakgrund tor- - de det vid allt flera' gårdar vara ' riktigt att utöka köttproduktio- nen, då dess kopkurrensförmåga efterhand kan väntas bli förbätt- rad. - Me «I Danmark lg I priserna på nöt- kött under 1959/60 tre procent över fjolårets nivå men under sommaren 1960 sjönk priserna åter 1: - på grund av lägre exportpriser och 1 låg då under nivån året förut.” "Den "totala produktionsvolymen 2 för kött £ -Danmark låg under : tionsnivån året förut. note 1 Storbritånnien gällde samma genomsnittliga garantipris för kött, 1960 som 1959. Produktionen steg, minskat och låg 1959 lägre än 1958. ” Detta tillskrives en mindre import av slaktdjur från Irland men sam- manhänger. också med torkska- dorna 1959, Nu försiggår' emel-" |" lertid åter en ökning av köttpro- inom | Storbritannien och eflerfrågan är mycket god. Från statsmakternas sida är det en målsättning” att höja produk-' tionen, men de rådahde 'garanti-" priserna - anses vara tillräckliga för att. åstadkomma 'en höjning. Priserna har visat en" jämn höj- ning. under de 5—6 schaste. åren med undantag för .1959/60, då en " största sannolikhet I alt bli; rådande för nötkött inom Europa : under” 1960-talet, För flera andra , fordbruksvaror föreligger risk för alltför "riklig: produktion.” Ifråga om nötkött däromot har. man 1: de niimnda utredningarna dra«', git den slutsatsen, att Europas : , neltolmport snarare kommer att , ökas lin minskas, Utvecklingen för ' hela, Europa förefaller alltså att. nära överensstämma med den ut«.: veckling som kan väntas för Svos ' Vana sö FLOCK UR omer. PRESSEN PERSONLIGEN FÖRORDADE JAG att vi på grund av den star- ka avenska opinionsstormen mot balternas utlämnande skullo med- dela Sovjet att vi inte kunde full- Uölja avtalet. Men ea majoritet in« 'om regeringen ville stå fast vid Idet, har utrikesminister Undén sagt 4 on födelsedagsintervju I Dagens "Nyheter apropå ett av de tråkl- ”gaste minnena under hans långa regeringstid, Uttalandet har väckt ätskillig sensation och Dagens Ny= heter (fp) kommenterade detsam- ma I söndagstidningen på följan=- de sätt: Det är sedan länge känt att på hösten 1945 justitieminister Zetterberg" samt de konsultativa "inträffade under. 1959/60 får gi- «= som var ny I regeringen och prissänkni: med en "procent "in. träffade, > oc: 1 Belgien höjdes priserna vå nöt= kött åter 1959/60 efter det att 'en. onormalt stor tillförsel under 1958 - 1 band med världsutställnin=>4' gcn I Bryssel hade lett till prisat . sänkning; ” Prissänkningen . under 1958/59 var ganska- betydande; Den höjning med sju' procent som AN vetvis ses I samband med det lås ga priset 1958/59. : I ätätsråden Quensel och' Danielso åra bistorieskrivare har ibland -behagat kalla Gustav Vasa den ' store” ”riksbyggaren, och visst bygg- de' han,' man han bröt också ner. Hans; sinne; för pietet var. i det närmaste" obefintlig, och våra his- a . toriska: forskare har ofta haft an- ledning " att riva sina gråa hår, > när det gällt Gustav Vasas framfart. -I denna anda genomdrev han. vid riksdagen i'.Västerås 1527 ett be- . slut, att kyrkorna på stadens Mal- mar skulle rivas, dels för att skaffa till stadsbefäst- ningarna, dels. för att kyrkorna sal oh , händelse" av eventuella belägrin- gar av staden. ej skulle kunna tjäna » fienden, till' skydd. På hösten sam- ma år sattes beslutet i vorkställig het.: ” a Bland aftad kyrkort som. ” sålunda åt förgä "var "S:t - Av Walle Greger = IHö ötorg- "bättre än. Br dT SS dåliga "Av. Eric Peterzon-Wallö fe ett flertal s k konstfräm- jande institutioner — föreningar, etc, höjs, med jämna mellanrum röster, som fördömer den s k hö- ”|torgskonsten, en tes som för öv- rigt präglades under åren närmast efter senaste världskriget och som för all del i någon mån varnade för dålig konst. Men de kritiker uycksiker från vårt and har gjort det mö öjligt för företagarna att uppreklamera dessa alster från trycksak till att förespeglas vara konst. Men det är inte bara den tryckta” k NES Folkpensionsavgifter : om drygt 59 milj kr påfördes invå-! narna i Älvsborgs län under 1960,' konstaterar statistiska centralbyrån, I städerna debiterades 22,6 och på! sJandsbygden : 2624 milj, > För hela. riket uppgick beloppet av de av= gifter som påfördes Personer mel-: Jan 18 och 66 års ålder till G över Yr miljard. l Tullka en i Halmstad. som försäljs — mängder av mer. eller mindre Sserietillverkade' olje= akvareller, pasteller sa= ”äkta vara”. Och det Säng luförs, som framhåll. som höjde ' ett vw: de . finger glömde då — liksom de fortfaran- de underlåtit att göra — att för- klara vad dålig konst är, hur den | ser ut och från vilka källor den har sitt ursprung. Att direkt kun- na peka på ett konstverk och sä- ga, att detta är konst, eller detta är inte konst, är nog så vanskligt — det har ett flertal mer eller mindre lustiga händelser visat un- der årens lopp. 'Däremot - kunde man," och man' borde vänta sig, att konstfrämjarna gav riktlinjer, som: är enkla att; följa för den majoritet av allmänheten, som trots 'alla tidningsartiklar, föredrag i ra- dio och TV inte förstått eller rät- tare inte helt . engagerat sig i det Mt - -Att majoriteten inte gett sig hän åt detta är ganska förklarligt — de skulle i sin par bli ik de andra kyrkorna på Malmarna, Maria Mag- dalena "kyrka; -Södermalms kapell och Klara kyrka, som alla var kors- kyrkor på den tiden, föreslog ko- nungen att den nya kyrkan skulle flesta människ köper inte tavlor efterkrigsårens - ”konstintresse” "att de är signerade av goda eller på väg varande konstnärer, ' Att lik- nande företeelser är svåra att råda bot för skall inte förnekas, men ” en radikal lösning kunde vara om nu som under. de första . någon' konstsammanslutning sam" " manställde och utgav ett konstnärs= - lexikon, vars innehåll gärna kunde ' göras trevligt och (roande genom att: mellan de sakliga upplysnin= . garna om konst och konstnärer be- rättades episoder ur konstnärslivet och att lexikonet utgavs som folk-> bok och därmed salufärdes för en ringa penning... Väl medveten om att denna väg är svår både. där- igenom att allmänheten ofta köper sin ”konst” direkt på arbetsplat= sen eller genom hembesökande ”konstnärer” så är den dock en ut«= ".- väg som kan bidraga "till att det svenska, h blir en plats där ' därför. att de är k ade utan därför. att. de vill pryda sitt hem med | något de själva. anser vackert och riktigt. Detta är i och för sig och för den enskilde indi- viden konst: enligt . dennes' åsikt, men det” torde inte vara så som åsyftat. Givet är erhålla en kvadratisk "grundpl Detta förslag kom emellertid inte längre än på papperet, ty 1588 god- kände han slutligen de ursprungliga ritningarna, sannolikt uppgjorda av konstnären och arkitekten Willem Boy. Samma år påbörjades kyrkans uppmurning'; och under en tid av fyra år bedrevs arbetet med sådan energi, att kyrkans murar vid Jo- han III:s död 1592 i stort sett var färdiga. ' Sedan avstannade kyrko- bygget på: grund "av penningbrist och återupptogs först' i början: av 1600-talet,” Men det gick "ytterst t framåt och först 1634 lye- Jacobs kyrka" på Norrmalm. Man har. inte, någon. större. kännedom "om denna medeltidskyrka, men det s lär "finnas: ett flertal handlingar från 1433 vari kyrkan omtalas. Tro- ligen” var ”den murad av: tegel ef- '"tersom kung Gustav var angelägen "om att få materialet när den revs, "All tegelslagning på den tiden" för-' siggick för hand eller med mycket » primitiva: hjälpmedel och tegelbru- |. ken kunde inte få fram byggnads- material I "tillräckliga mängder för att kunna tillgodose adelns och. det ” förmögna borgarskapets hastigt på- -. komna :strävan att bygga. sig slott och palats för privat bruk. "—' alltså de ministrar som främst skulle bevaka' regeringshandlin=' garnas rättsenlighet — : motsatte ' sig utlämnandet av de baltiska . flyktingarna och uttryckligen re- serverade sig till statsrådsproto., kollet. Om också utrikesministern följaktligen inte delade ansvarel | . I min senaste artikel om Kungs- > trädgården? nämnde jag några ord om det de la Gardieska palatset + ”Makalös”, som på sin tid var be- » läget i närheten.av den nuvarande S:t' Jacobs 'kyrka. Palatset var ett - typiskt (exempel på vad adelsmän- nen kunde kosta på sig i en'tid då botten d i statens kassakis- för vad som i F regeringen — med verklig energi » hade trätt in för samma stånd - punkt som de tre nämnda stats: råden, är det då troligt att någon utlämning över huvud taget kom- mit till stånd? Allt talar för att ' inför en sådan konstellation hade « Den 1 januari 1580, alltså. tjugo år efter Gustav Vasas död, gav Jo- >" han III befallning om att S:t Jacobs kyrka skulle återuppbyggas på den gamla : kyrkans grund, Kort därefter « utlämningens förespråkare måst ge vika. I intervjun säger vidare hr Un-' dén med all rätt att det var han ' som främst ””fick stå” för utläm- nandet, fortsätter DN: Så mycket större anledning att « ” utgå från att han hade kunnat för- hindra den ohyggliga handlingen om han hade drivit saken till sin spets. Som det nu är får han. ttalande en prägel av över- vältrande av ansvar dels på sam= . kungen mening beträffan- .de platsen för den nya kyrkan och fastställde byggplatsen till den nuvarande söder om kyrkogården. Grundläggningsarbetet . fortskred mycket långsamt och under tiden framkastade konungen ett förslag kades överståthållaren 1 Stockholm, Klas 'Fleming, anskaffa tillräckli- ga medel att fortsätta arbetet på den | 5 halvfärdiga” kyrkan; Efter nio år, alltså 1643 den 26 november, , ägde ikyrkans högtidliga invigning rum i närvaro av drottning Kristina och ril.sens råd. ' t . Så hade då S:t: Jacobs" kyrka återuppstått i. förnyad gestalt och med en "under tidernas lopp om- byggd exteriör, som i dag ger åt kyrkan ett skönhetsvärde överträf- fande de flesta av Stockholms äldre kyrkor, Redan när. man .träder in på den lilla kyrkogården grips man av den stämningsmättade ' atmosfär som där råder. När man sätter sig till rätta på en bänk innanför det höga järnstaketet, som avlöste sten- muren ' vilken ' revs ' 1828, känner man en andäktig' tystnad omkring sig trots Ar 1. att detta område hör till de vansk- ligaste inom upplysningsverksamhe- ten, men vad som saknas är enkla och vettiga riktlinjer, som var och en kan: förstå. : Det myckna talet om ismer av olika slag under de senaste åren har . inte bidragit till att förenkla begreppet: ”konst” för den oinvigde. Däremot har det bi- dragit till att förvirra begreppen liksom också de disskussioner om ismernas vara eller icke vara, deras för och.nackdelar och livsduglig- het. Nu skall dock sägås, att konst- debatter är livsviktiga, inte. minst för konstutövarna,. men ' de 'kan and skada det. syfte man åtrår. svenska ' och även ' konstnärer från övriga nordiska länder represente=. ras i ett gott urval, Naturligtvis betyder" inköpssumman mycket för gemene man, men det är min fas” ta övertygelse, att riktig konst lätt kan hävda sig mot billig genom att konstnären bevisar sin ställning ge nom ovan nämnda lexikon, Natur=' ligtvis kan” det förefalla vansinnigt - för en konstnär' att. så bevisa sitt arbetes äkthet, men som inom vil= ket annat område som helst i det ” moderna samhället är ett slags be= tyg inte något som konstnären bes , höver rygga tillbaka för, om det ' nu, är så, att konstnärerna själva vill åstadkomma en sanering inom sitt yrkesområde.” Bind Tandets i dag rätt många” konsthandlare finns det inte många kvar, som enbart säljer god - modern eller äldre konst. Tidsläget, heten av kapital för investe- har ismr t: gjort. Dock kan inte allt lastas på dis- arterna — konsten själv och dess utveckling, ' till stor "del förefaller vara ett. osäkert, sökande; nästan valhänt i några fall, har bidragit till kussionerna kring de olika konst-' ring i ”riktiga” tavlor gör, att den ena efter: den andra faller till föga och begagnar sig av vad här kal= las för ”tryckalster” och säljer den som "erkänd konst, Konsthandlarna ” har därmed fått ge efter för den '' 1 3 att försvåra för den breda all heten att tillgodogöra sig de ofta mycket viktiga och riktiga menin- gar, som uttalats jrolika, samman- hang, Dema: a splittring har gjort, . att mer eller mindre obskyra affärs- män sett sin chans att satsa kapi- tal på verkligt billig ”konst”.' " > Till denna utveckling har de på senare tid så hårt uppreklamerade litografierna . bidraget, Därmed är inte sagt, att dessa. inte "saknar é ra närhet och likaså. Kungsträd- gårdens skrälland2 högtalare, Det är som om dessa ljud är så fjärran att man hör bruset som ett ackom- panjemang till kyrkogårdens helga- de stillhet. Efter en stunds medita- tion går, jag omkring bland de gamla gravarna, som i 'splendid isolation fått ligga utan intrång i över 150 år. Ingen grav har grävts här sedan 1808, men väl har en del grävningar företagits i konserveran- de syfte. Under 1700-talet byggdes en del gravkor, vilka revsi början av 1800-talet och ersattes med de nu- varande -stentumborna, - ett slags till ändring av by Kyrkan var avsedd att byggas som en korskyrka, 80 alnar lång och 30 . alnar bred, men för att den ej farskni för och praktiskt re- lingsregeringen, dels på koll na inom den socialdemokratiska ministären. DÖDSOLYCKORNA BLEV 30 procent färre, och antalet svårt Det o k batkyskopet som konstrue- vate | Frankrike för att användar för utforskandet ev store karsdjup, blir här sjösatt i Toulon med kjälp av on lyftkren och I närvaro ev on avdelning . frenska warinsoldater, Det är meningen att det wddistik. nande batkyskopet, som döpts till ”Archimede”, skall göra sina första djupdykningar i Medelhavet. Ining med 20 procent under den begräns- | detaljerade redovisning av försöken ikadade 1 trafiken visade minsk« senaste perioden med fart ning, erinrar Svenska Dagbladet (h), som med Intresse molser den som kommer att redovisas i okto- ber månad: , Sedermera skule det vara väl- med en formarbete. t ÄVEN a GoD SKÖRD medför "sina problem, påpekar Jordbrukar- nas Föreningsblad, som med anled- ning av de "nyligen fastställda spannmålspriserna skriver: . .« Under 'produktionsåret 1961/62 får vi överskott av både foder- "säd och fläsk För fläskets vid- de visar gr e med låg överbyggnad och stenlock, S:t Jacobs kyrkogård är ett typiskt. vilorum för över- klassen. Så vitt jag kunde finna är det endast en, nämligen slotts- murmästaren Jonas Nilson Fristedt, död 1735; och hans maka Katarina Olofsdotter, död 1736 som kan räk- nas till det arbetande folket, och som här har fått sitt sista vilo- rum. Den i 1700-tals litteraturen kände skalden och kritikern Johan Henrik Kellgren, död 1795, har fått en minnestavla inmurad i en av strävpelarna. Den 'på sin tid kända och särskilt vid hovet huldad ärligt värde, att de kan jäm- föras med den billiga serietillverka- de målningen eller akvarellen. Sna- rare ' tvärtom , —- men litografien har 'gjort det "möjligt för "obskyra företagare” att utnyttja situationen genom att för en mycket ringa pen- ning inköpa ' ”tryckalster” i dess verkliga bemärkelse från utlandet, Här är det gamla konstlandet Hol- land väl företrätt, och dess avstånd allmänt för kvalitetsför- sämringen. Det förvånansvärda är” dock att allmänheten godtar denna utveckling, att den låter sig "”lu- ras” till att köpa trycksaker som” I kan jämföras med de kungliga tryck som i början av seklet allmänt före- kom i "våra hem, Och vid en jäm=.. förelse mellan dagens tryck och, de. kungliga förefaller det som om de sistnämnda var bättre utförda och hade större berättigande än de ko- lorerade massproducerade planscher som de och med tout tycks falla allmänheten i sma- ken? - "Vid en jämförelse mellan dessa trycksaker och den ”konst”, som av mer eller mindre alkoholiserade försäljare utbjudes, sten företräde, enär denna dock består av” ett visst ”handarbete”, hur illa och sött romantiskt den än . är utförd —. men den är inte att d Det är bättre 'att . någonting annat. si småningom fån- gas ens blick. av de breda spetsbå- giga fönstren, som ger rikligt med ljus, samt sidoskeppens fönster med sina vackra glasmålningar. Altar- uppsatsens höjd är också mycket dominerande med tvenne höga spetsbågade fönster på vardera si- dan. Altartavlorna föreställa . Her- darnas tillbedjan och Kristi grav- läggning. I ett flertal figurgrupper, som flankera en krönt Kristusge- stalt framställes Johan III, kyrkans grundläggare samt åtskilliga figur- grupper med personer ur kyrkans forntida och nuvarande historia. Under mitt besök i S:t Jacob kun- de jag icke frigöra mig från den reflektionen att kyrkans konstnär- ikådespelerskan Marie-Anne L'Al- tistiken, att situationen kan bli svårbemästrad om det inte vidtas åtgärder för att bromsa upp en produktion, som svämmar över av resultaten "fån samtliga hits tills gjorda försök, Uppgifterna har varit så motsägelsefulla, att det varit snart sagt omöjligt att få en bild av hur experimentverk- samheten tolalt sett har utfallit Möjligen är de företagna försöken alltför a Fr att , tillita en be- "gens värde för trafiksäkerheten. I aå fall bör man fortsätta med nys försök. Hittillsvarande erfarenhe- ter bör ta nyttig vägledning för hur man bör ligga upp experi- menten för att dessa på bästa sätt skall kunna tjäna som underlag alla bräddar och starkt äventyrar den inhemska prisbildningen. Ät- gärder i uppbromsande syfte är stabilisering av de inhemska fo- dersädspriserna och/eller stegrade slaktdjursavgifter. Stabilisering av fod Lid, gift 'D'Armacourt, död 1763, har fått sin grav på S:t Jacobs kyr- kogård. En obelisk talar också om att den italienske abbén och för- fattaren D: i "som liga yckning och reliker från gångna tider är påfallande person- lighetsframhävande.. Man har lik- som varit synnerligen. angelägen att inte glömma bort någon som haft med kyrkans tillkomst, om- var av den mest förfinade italien- Ska härkomst” att han ansåg: god nog att vid mogen ålder blir svensk genom adoption av två goda vän- I sitt de skick är S:t Ja- kan åstadkommas genom höjning av importavgi eller stödå ecobs kyrka, efter flera ombyggna- der en långkyrka med der på den inhemska marknaden |sex kknande fjolirets. Man avser att under året hilla avgifterna vid en sådan nivå, att importen blir den minsta möjliga. Vidare föreslår Jordbr amnden ett stödköp [ 3. Qråga om föd. äd av årets travéer. Vad som främst frap- perar besökaren är de kolossala pelare I röd Ölandssandsten till antalet fera par runda samt ett par halvrunda, som uppbär midskeppets murar och valv. Dessa pelare do- Ål kyrkans interiör så helt Hörd att man till att börja med inte ser by der under olika skeden, re- staureringar och ut: kning att lägga till några tior och av ' en konstnär köpa en målning alla ka= tegorier, som kan antas ha eller få ett visst värde. " När en sanering önskas i inom nå- got område, står naturligtvis många vägar till buds, och Konstfrämjan= det har genom sina insatser verk- ningsullt bidragit till detta, men för denna förening gäller det att vaket följa den utveckling som är på väg.: Konstfrämjandet slog en bräsch genom att följa fram den goda litografien men genom att fö- ra fram den följde ”svansen”, den som nu presenteras i ram- och konstaffärer som litografier. Att hindra allmänheten från att köpa den låter sig knappast göras, men genom en riktig, lagom saklig och underhållande upplysningsverksam= het kan den bromsas till godo för de - konstnärer, som' arbetar för bättre konst i det svenska hemmet, Och om ett sådant mål kunde nås till femtio eller sextio procent, skul= le de kvarvarande så småningom göra Det fö refaller mig som om människorna i och kring kyrkan ar bärligats, blivit mera av väsen än rent gudomliga attributen. Kanske har jag fel, kanske det skall vara så? Det finns ju männi- skor också i våra dagar, som byg- den för att med sina jordiska ögon få fröjda sig åt, se och forma sitt sista vilorum. Så har människorna gjort i alla tider glömmande att till syvende och sidst är allting ändock bara grus och mull, ' - ger åt 'sig ett mausoleum i Llivsti: | | inse . ns” riktiga värde -— papperet och den tryckfärg som åtgått! , . — ]! Änför semestern: . SOM DU TROR: måste man ' tveklöst ge den s k -hötorgskon= " DU HAR INTE + Hos tullstyrelsen har Sveriges allm tulltjänstemannaförening be- :' gärt att styrelsen skall 1 sina riks- dagspetita föreslå inrättandet av en > tjänst för arbetsledare i tullkon= trollörs grad vid tullkammaren , i, ' Halmstad med placering på kame- ralavdelningen, so : Byggen som får vänta. Fn föreligger igångsättningstill- stånd ifråga om en hel del bygg- nadsföretag av olika slag men där tillstånden ej får tas i bruk förrän mot slutet av året eller i början av . 1962. Det gäller företag med beräks. nad kostnad av över 700 miljoner, i Halland är igångsättningstillstånd beviljade för byggen till kostnad av ' nära 45 miljoner, av vilken summa 33,1 milj kr belöper på företag som får sättas igång under tredje kvar- talet och 11,7 milj Wwå företag som får påbörjas först under årets sista kvartal cc > + I Älvsborgs län är igångsättnings- tillstånd beviljade ifråga om före tag till kostnad av nära 79 milj kr, av vilken summa 42,5 milj belöper' på företag som får sättas igång un- : : der tredje kvartalet och 36,3 på för + retag som får påbörjas först under årets sista kvartal, "Kundbeställning per telefon och med bandspelare - Bandspelaren ' börjar uppenbar-x områden, och affärsmännen . . står inte främmande för- dess fördelar 21 ligen erövra allt fler användnings= .: | 2 rtt döma av en skildring i tidskrif- > -ten Fri köpenskap, där det heter: |: Att ta upp kundbeställningar på band har man funnit vara en, god - idé i Innalas' snabbköp i Haparanz da. Kunden får tala in sin' beställ. ning på en bandspelare, som träder ' oli funktion när vederbörande ringer ' upp, och, sedan avlyssnas bandet av butikspersonalen och beställningen effektueras. :. Nim > Bandspelaren " sätter som ””sägt A igång när samtalet. går' igenom, och en” automatisk telefonsvarare säger .: butikens namn och upplyser om att beställaren har 45 sekunder på sig , att göra sin beställning, När, tiden är ute säger telefonsvararen: ”Ti- den är tyvärr slut, Om ni inte hun- Nn nit göra er beställning var god ring upp: igen”. Då är det bara för kun-, , den att slå ett nytt samtal och pra-. ta färdigt. ue vw Vi har haft bandspelaren ge- dan 15 juni, säger köpman Erik Innala, och vi är "mycket nöjda med den, Hittills har vi den bara ::' igång på kvällarna men när vi fått flera telefoner skall den gå på da-' gen också. Folk måste förslås vän- ja sig vid anordningen innan den . At kan bli helt utnyttjad. Apparaten sattes upp av L M Eriesgon och kostade 950 kr, Till ' det kommer en mindre avgift till ” .televerket. (TTspec) ”Trofim Tysenkoå c ” Åter till heders” MOSKVA (AEP) kl : Vid sitt högtidliga sammanträde” den 8 augusti valde Leninakade- ”min för agrarvetenskap den omtala- de och tidigare avsatte professor Trofim Denisovitsj Lysenko till | akademins president. Lysenko nåd= de med Krustjtjovs Personliga hjälp åter toppen. Den nu 623-. årige for-' skaren representerade under Stalin- epoken den officiella ryska biologin: och genetiken och teorin om & ”förvärvade egenskapernas ärftlig! het”, Han utvecklade i motsatz, rådande vetenskapliga uppfattningar en ny ärftlighetslära, enligt vilken Nya arter med nya egenskaper hos dem artificiellt .kan odlas genom yttre förändring av växternas lev= nadsvillkor, Lysenko utsatte bl a rågplantor för köldehock. Han på= stod att han frambringat köldhärdi- ga sädessorter. Lysenkos teorier och experiment ansågs av forskar Da som grov propaganda” för den. stalinistiska —tesen,. enligt vilken ”förändrad miljö förändrar natu- ren.” Stalin lärde att människan 1 -. ett kommunistiskt samhälle får en ny natur och nya medfödda egen. skaper. Lysenkos huvudmotstånda= Te bland de ryska ärftligketsfop. skarna var akademiledamoten och. Professorn Vavilov, Han och många andra genetiker häktades och för-., des till koncentrationsläger och, fängelser, Vavilov och flera beröm." de ryska forskare avled av : um. Päranden 1 Sibirien, 7 3 - + LL, - VILL NI LÄSA. OM SÖDRA HALLAND CCH SYDHALLÄNNINGARNA - — LÄS. LAHOLMS. er TIDNING al =” Y NY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.