veveryvyrrefyvyv ET A veerevvrer? YvyvervevyeyvrsYtreetitftYTtTEYFE TY FEVY ET YTTYFYP TITT sn ee -LAHOLMS TIDNING] Måndagen den 28 august! 161 - tycker det liter kärvänligt = Jag har alltid drömt om att få "På jungfrulig” "mark underligt namn; Kanske har inte där di lika hårt komma : till Jungfruös "Jag som hära av civilisationen. Kanske av att landet har rart, och i vackra dröi jag sett tusentals pulahalstlicker + storma an mot den blonde vi- kingen från Norden, vilken som ende man på 17 år satts £ land - - Innan jag hunnit kyssas av den första har fag”alltid väckts av hustrun, som sover illa och blir förskräckt när fag tuggar fradga tallar om senoritor med by som lukritskonfekt och ögon som bottenlösa brunnar och frånande mjuka läppar. - —E du inte frisk, Erling, a > ger-senoritan och sliter omilt I pyjarmasjackan. Man vindar lite snopet med ögonen innan de fästs på en senorita som börjat få grå stink i permanenten och glor vasst "> som ett rakblad. — Nej men jag är nog vå god väg; svarar man och rar : varför mardrömmen börjar först "efter uppvaknandet. - — Ta en magnecyl och försök sova, manar senoritan. Du måste : koppla av annars blir du en senil." sx gubbe I förtid. .- Jag skulle frågat om en mäg- necyl, går upp mot en smek- ” sam hulshulaflicka, men ' tyckte det var onödigt att bråka. Skils- - mössor och sånt är så besvärligt, ' s Och dyrt, 07 Egentligen är "Jungfruöarna ett a Fr — Det är väldigt ekonomiskt '=- » fog har blivit skjuten hela vägen in till atan! > oz | Livet på landet. '.' Det syntes tydligt att Johan gick omkring I friartankar, Han vissla- de under sitt arbete 1 stallet, föll . ofta & tankar och drog ofta på kvil- lerna till granngården. En mörk kväll frågade Johan vid matbordet . husbonden om han inte kunde få tu on stullykta med alg. >: Jovlast, sa husbonden och pli- rade illmarigt, men I mina" dar brukade vi inte ta lykta med oss när vi skulle träffa jäntan. e Nä, svarade Johan och förslils rade alg om alt matmor var utom hörhåll, men vi kan ju också: a hur det elek, "”Tankspritt ra Jet ringde I professor X:s telefon, t:h professorn tog luren: > ' -— Hallål : — Hullå! hördes I andra "ändan — Hallå, sa prof A Ågen. ca en eller annan fungfru. över 14 år? ” En uppslagsbok är snusfö rnuf- tig och tar död på alla värk? illusioner. Jungfruöarna . täcktes av Columbus 1493 och 5 har vi veta Namnet på öarna satte Columbus till minne av:S:ta Ur- sula och hennes 11.000 jungfrur. Det var många det, men alla lär vara döda vid det här laget; In- födingarna odlar frukt och grön- saker, fångar fisk och föder upp fjäderfå och inga hulahulaflickor |, - bar tid att springa efter en blyg svensk, som enligt den bättre hälf- ten är på väg att bli senil. Namnet tycks fullkomligt miss- visande och används väl bara för att locka folk som inte kan sova . drömfritt och såna som. tror att detta är Men folk på Jungfruöarna tar dan som den kommer. Och natten också för den delen. Den som väcks mitt under en dröm om en nordisk blondin har rätt att bli förbaskad och ta ut skilsmä |Dagens rim fe Rönnbären spår en sträng vister. Vintern påstår bli sträng i ör, snörik och dyster värre. : Detta siar dessvärre en rönn som tid fönstret står. Trädet är bladrikt 4 detta år, vad som inger bekymmer är den mängd som det rymmer av bär som om ky:a spår. Sällan så | grann var rimmarns - 22 fönn, fuvtig "rent av att skåda, synd att den ska bebåda ' mö och köld och is på sjön... Vacker den lyser — i solens glöd får den en sällsam lyster. Varför blir vintern dyster på grund av min rönn så röd? 20 Närsynt vv ' På den stora cirkusen uppträdde en dressör med en flock "elefanter. Det var ett strålande nummer, och i pausen, då publiken besökte stal- larna, sade en beundrare till ho- nom: + — Makalöst. Här bar I ni kunnät dressera de stora djuren så full- ändat? st - Ah, förklarade "dressören, det är egentligen inte så märkvärdigt. Jag" har många års erfarenhet av . utan att bli utfattig. Mer än vart tionde äktenskap slutar därför med skilsmässa, säger . FN: 8 ,befolk- . ningspolitiska handbok. rt Säg, visst är väl detta en I fung- frullg plats? vo: Erling : "Vissté ni det När levde Adam? Hur länge se- dan är det den första moderna människan trampade jorden — för vi får väl räkna vår anfader som "Jen sådan, - st « Den moderna människan & är äs. 00 år säger antr Före nutidsmannen vandrade Cro- en direkt anfad omkring på Jorden och troligen ge- nom hans åtgöranden försvann en "jav hans samtida, nämligen Nean- derthalemannen, ur historien, Än- nu längre "tillbaka, en rund halv- miljon är ungefär, visar det mänsk- liga stamträdet två andra, mera pri- . mitiva typer, Peking-mannen och De b de båda veka och hade lärt sig göra eld, men deras hjärna var liten, Vid en miljon år tillbaka, menar antropo- det undermänskliga vimlet av Vv höge re däggdjur, mitiva stenåldersverktyg, vilka tyd- de på en mänsklig boplats, Och tack vare tur fick man fram en döpte sitt fynd: till Zinjanthropus eller Östafrika-mannen, > ; Leakey att Zinjanthropus var äld- re än en miljon år men han akta- de sig nog för att chockera sina hittad, - Jaha, hallå! ljöd det, > Hallå, hattå! Då blev det för mycket för pro- fexsorn, — Förbaskat eko I den här appa- raten! utbrast han och Blängde på luren, . Iästens framtida Det — brittiska sparsamhetspro-, . srammet inkluderar högre skatter på såväl bilar som drivmedel. | + Kommentar från British Motor, + Agenta: -— Allt tyder på en | ateblande tamtid för hästen, Lullubelle . . Det är fånigt att arkit kter åka gåa balhununen Å and! om bestämdes av två ameri- kanska vetenskapsmän med hjälp ogerna, försvinner människan . ij. ; På 50-talet förelog den: "engelske ' antropologen Louis Leakey omfat- |" tande utgrävningar i" Taganjika|” och fann därvid flera fossil och pri | -. skalle, som . måste ha . tillhört ' en |. förhistorisk människotyp) Leakey |. Redan :' från « början. misstänkte 2 | kolleger innan han företagit all den | : kontroll som var möjlig, Aldern| på de geologiska lager I vilka ”Zinj” I. dressyr. :Urspr hade jag en loppcirkus, ': men' så gick jag och blev närsynt! - FR "Svenska mannar från Gaza Högs till Kongo. En skåning, en norrlän- ning och en stockholmare satt till- sammans och tittade ner på Sahara, « — Det va det tröstlösaste jag sitt, sa ,skåningen, .- - "— Nu: vet jag, sa norrlänningen, helsiket måste va skoglöst. — Men vilken parkeringsplats, grabbar! utbrast — stockholmaren glatt. fet Tan | ;Dejelig .... . «Det var en gång en liten flicka som läste. i bibliska historien om Absalon, att han var ””dejelig från fotabjellet : ända upp till hjessan”. Emellertid hade hon läst lite slar- vigt, och när lärarinnan frågade henne .vad hon visste om Absalon, svarade hon: ”Han var dejelig från noe ända upp till hejsan”... i "Storfiske: på abborre. en frisk bris rör upp vita gäss på fjärden, Blygråa molnbankar växer allt högre. När jag lämnat hem-' viken och närmar mig några sten- grynnor ute i havssvalget kommer. den första regnskuren. - Jag slår ifrån motorn och gillrar. ut ett par spön, ett på var sida snett ut från båtens akter. Mete- na har stora flöten och tunga sän- ken, för att betena inte skall fly- ta upp under rodden. Jag drar ut cå fyra 'meter lina under flötena, maskar på, kastar ut och . gli- der in över grundare vatten. Salta » Att meta abborre på daggmask" roar mig knappast, men den här metoden är den pålitligaste jag . känner för att ta reda på var ab- borrstimmen håller till. Uppfinnin- gen är inte min. Den har många år på nacken och är bl a beskri- ven av August Strindberg i en av hans skärgårdsskildringar. Har jag väl lokaliserat de randiga rovrid- darna övergår jag för min del ome- delbart . till spinnspöet, och" har man ett snärtigt modernt glasspö med ”zoom-aktion”. med grov bas och brant avsmalnande topp,:så får man långa och träffsäkra kast även med en liten spinnare, På grund ” av ”spöets känslighet blir matcherna med en halvkilosabbor- te en fest och hugger ännu större bitar får man till en början 'käns- lan av att ha en öring på kroken, . Ett trettiotal meter från den förs- ta kobben börjar jag kunna "se sandbotten och då båten har om- - H ”Madamne de” Pompadour - 3 fö AEA Mad , d LL brukar ]» av den 8 k kali Den innebär att radioaktivt kalium faller sönder I argon och kalcium med känd hastighet, Zinj-lagren innehåller vulkanaska, i vilken ka- lum ingick, Varför man inte an- vände den mångomtalade kol 14- metoden beror på att denna inte i tillämplig för långa tidsperio- ler. De amerikanska forskarna fann att de geologiska lagrens ålder mås- te sättas till mellan 1,6 och 1,9 mil- joner år med mycket som talade för att den högre åldern var mera korrekt. Detta betyder att män- niskosläktets ålder fördubblas, vil- ket gör det lättare för antropolo- gerna att förklara hur avkomlingar till varelser, som nätt och jämnt kunde komma på att skaffa sig ett verktyg genom att slå skärvor ut en sten med en annan numera far omkring I rymden, X Enda chansen — Jag har hört att din fru har gjort dig till en helt ny människa? — Ja, det stämmer, Jag röker Inte, dricker inte och går aldrig på krog. —— Men hur kan det vara möjligt? — Jag bar inte råd Fröken talar en dag ora kamelen för barnen I skolan, pekar på puc- keln och frågar: — Är det nån av er soc bar hört vad dea här upphöjningen på ka- utlens rygg heter? En liten pojke viftar ivrigt med ”arulen och ropar: ro — Fröken, jag vet Den beter Vr dokott dras fram som ett lämpligt namn att ta till när man som omväxling skall förfasa sig över gamla tiders seder. Hon själv förfasade sig med säkerhet inte över sin egen tids seder, Hon hade alldeles tillräckligt med bekymmer för morgondagen. Hon kunde ju aldrig veta om hon då hade kvar sin oinskränkta ställ- ning i våningen över Ludvig XV: S med lönntrappån, + Madame de Pompadour var L verk- ligen en mycket ambitiös dam. Hon föddes I Paris 1721 och hette Jean- ne Antoinette Posson, hade en mam- ma som inte var så nogräknad när det gällde och en pappa som ge- nom lyckliga omständigheter med knapp nöd undgått galgen, Men tidigt stod det klart för denna tre- klöver att endast den bästa av karriärer var god nog åt lilla Jean- ne. Hon skulle bli kungens favorit- dam, Det var en omständig pracedur. Först måste hon bli gift och man skaffade en man, men denna var tyvärr alltför tillgiven. Sen skulle sammanträffande med kungen ordnas, det misslyckades flera gån- ger innan lilla Jeanne fick tag på kungen på en maskerad, ställde sig framför honom I Dianadräkt och siktade på hans hjärta med en pil- båge. DÅ kapitulerade kungen och den nya kvinnan kunde — sedan hennes företräderska i kungens nåd avhysts — Inta sin ställning och kalla sig marisinnan de Pompa- dour. Hennes liv blev gnistrande rikt, fyllt av lax, överflöd, uppfyllda ön- skermål, förolimpningar och be- kymmer. Hennes man, som äl- er kungen- till sin L död. skade henne varaktigt, bombar- derade' henne. med böne satt vända tillbaka, men kungen skic- kade förstås i väg karlen från stan. . Hovet förolämpade henne efter förmåga och' sökte störta hen- ne. Och hon kunde aldrig vara sä- ker på att inte någon av de andra hovskönheterna intog hennes plats. Hon löste uppgiften med stor ar- betsamhet. Hittade varje kväll på nya fester och upptåg som kunde förströ kungens tankar och hålla dem borta från rivalerna. ' Hon behöll sin makt över kun- gen — och självfallet över alla rikets angelägenheter. — ' till sin död och många stora misstag kan ledas tillbaka till madame de Pom- padour. Men timmarna efter hen- nes död bars hon skyndsamt bort ur slottet "utan följe. För inte fick man väcka uppmärksamhet med en sådan börda i kungens slott. Han hade ju så mycket annat att tänka på, exempelvis att skaffa sig en ny kvinnlig favorit. : Vinden går över på' nord och. kring tre, fyra meters vatten under kölen dyker båda : flötena "snett nedåt : praktiskt taget samtidigt — lugnt och bestämt. Här har jag dem tydligen. De håller, sig längs botten och det är nog så rejäla bitar, det syns på hur de tar," När jag fått in de båda "abbor- rarna i båten har jag drivit ho- tande nära ett par grova stenar alldeles intill - bergknallen, :' Med några snabba årtag får jag båten i 1ä och hoppar i land med spinn- spö och håv i ena näven och an- karlinan i den andra. ' För att bemästra den hårda mot- vinden kastar jag lågt, parallellt med vattenytan. och jag ser ”coli- brins” silversked rotera när den sjunker mot” djupet... Det första hugget kommer innan betet ens nått botten och en stadig aborre på omkring halvkilot hamnar i hå- ven. Praktiskt taget varje kast ger utdelning under detta fantastiska fiske, Nappen kommer för var gång allt närmare kobben där jag står. Det är" abborrarnas berömda avundsjuka. som gör sig gällande. Re tror att den, som nappat smi- "] ter sin väg med ”läckerheten” och då följer de efter. ' Fiskarna står djupt men jag 8 kan, på «. grund ' av ". betets ' geniala konstruktion; praktiskt taget ”slapa” det övet bottenstenarna. Det blir, i genomsnitt en abborre i minuten en timme framöver, men sedan blir I det. allt ' längre uppehåll ; mellan huggen. Stimmet har lämnat gryn- nan och bara en och annan liten grundvattensabborre ' häktar på: Det är dags för hemfärd, Jag har bara en gång tidigare under hela mitt fiskarliv upplevt något liknande, Dén frenesi med vilken abborren hugger, när den är .som värst i tagen smittar av sig. Det är svårt att sluta trots. att jag hår mer än nog med fisk. Jag har inte mindre än etthundraen abborrar. när jag stävar mot hem- bryggan.” Hela sommaren har det nästan varit omöjligt att få abborre så att det ens räckt till middag och jag har många gånger pikats av välvil- liga” grannar för mina mer eller mindre misslyckade aborrjakter, Men nu ska de få för ost. ” från, läsekretsen. Doktorn svarar ” . Under denna rubrik besvarar » eR Svensk legitimerad läkare". -kostnadsfritt som cinska frågor " Förse frågorna "med lämplig signatur och uppgiv'hetst ålder och kön. Det är givet att envars « anonymitet obrottsligt bevaras, Märk breven DOKTORN SvA. RAR och sänd dem till redak= . tionen. ” I ars My cket tacksam för svår”, Kiny- tal är en medicin som vanligen or- dineras för att minska . tendensen |. til sk Phjärtrusning” d vs attac- ker av hjärtklappning och hög puls. Dessa attacker ' är vanligen full” ständigt ofarliga till sin natur, men skapa trots detta obehåg''och"'örd för patienten. Kinytal ger en lång- sammare, ej så ”lättoroad” hjärt verksamhet. ” ”åT års fru”. Det är inte ctroligt : att era vänner har rätt när de för- modat att ni fick en liten blodpropp | ' i ett åderbråck å ena benet. Ni har| . tydligen blivit "av. med besvären, | mycket tack vare er, kloka åtgärd . att gå med en elastisk binda på be-|- net, I allmänhet är det lämpligt att använda fasta elastiska strumpor om man besväras av åderbråck och har ett arbete som medför mycket stående och spring som belastar be- ”"Boträtfande "fruktarbetet bör ni absolut undvika detta under den|- kommande hösten ned hänsyn till den så nyligen genomgångna 'ope- rationen för livmoderframfall, Lyft- ning av tunga fruktlådor eller tun- ga bördor i allmänhet bör ni i fort- sättningen vara försiktig med, då|” muskulaturen hos en medelålders person inte längre har samma elas- ticitet'som hos unga personer, utan av hård belastning visar en tendens att försvagas och slappna. omvå okunniga "flickor; ' Om nij- tänker er till, mellersta eller södra Spanien är det fortfarande fint. kad= I. väder i oktober och även i norra Spanlen vågar sig säkert två” här- |. dade - vikingadöttrar' . på ett dopp. Men kom ihåg att lämna bikinibad- dräkten hemma och i stället ta med "hela baddräkter”. På flera 'span- ska badorter är tvådelad ' baddräkt direkt förbjuden och ses i varje fall med oblida ögon. Nätterna kan va- ra en'smula' kyliga norrut, men några direkta vinterplagg behöver ni inte ta med; det. räcker med en lätt allroundkappa och ett jumper- set eller en kofta, Tag med minsta möjliga i klädväg, Både vanlig tvätt och kemtvätt är mycket billigt och ni kan få ett plagg tvättat på tju- gofyra . timmar. Ett par trevliga oömma kjolar med enklare och fi- nare .— lättvättade — toppar och ett' par klänningar av mellansä- songstyp — är mer än nog. Skall ni inte ägna er.åt någon sport som direkt fordrar byxor, som ridning eller ' tennis, så lämna ”allt 'vad shorts och långbyxor heter hemma, Spanjorskan håller sig huvudsak« ligen till kjol och byxklädda damer väcker närmast pinsamt uppseende I kväll skall det bli fest i fiskar- torpet, då bjuder jag hela byn på färsk varmrökt abborre, en läcker- het som vi här ute uppskattar lika mycket som surströmming ' och kräftor. oa . "> Nisse Sandberg En gammal ungkarl hade blivit bjuden att bevista sin i sy het på " Både landsfiskalen och kyrkoher- den kan tala om för er vilka papper ni behöver för era pass, Visserli- gen knackar man vanligen inte på dörren till kontor 'och ämbetsrum, - | men eftersom landsfiskalen 'på 'er ort tycks ha en kortbination av privatbostad och kontor, verkar det korrektast att knacka innan ni går in. I synnerhet som tid för öppet- hållande inte står angivet på dör- ren. Löjligt verkar det under inga gode väns och trätobrodi bröl- lop. Inbj kom, äntat, varför han inte kunde 'undgå att göra följande reflektion: Tydligt är att kärleken gör män- niskorna tokiga. Det ser man bäst förhålland ; Lycka till! - ” ”Gallie” . barma sig över vem som helst! . skrivet | . "Häromdi gen : dog” "Jednette v von ' Heidensta så vackert i bildru. tan,' Det bör hon sluta Upp med, Rätt som det är lockar man ut. henne i folkparkerna och tvingar henne, att spela munspel, .; : (Blad) re De studenter, - som redan 4 nu ; börjat. infiltrera sig i Lund för'att ' "fylla på 'sina förråd av bokti iga -kunskaper, har då och :då undrat ! över hur de egentligen "borde bos + na sina huvuden för att. erhålla i ett effektivt skydd mot det syd= ? skånska höstklimatets epileptiska väderleksväxlingar. —. Oljeosande '- sydvästar kan de med fördel in= i. >. anordna från Lunds huvudsakliga hamnstad Köpenhamn. och 'den:'. flärdfria sixpencen utförsäljes till rea-Noteringar på Oxtorget (Fo=": Tum b av köparen. Men sixpencen åskå= "das ofta med oblida ögon av ele«= : gentare dogenter, t ty den förlänar ' "för all del sin innehavare ett upp= ' ”sluppet utseende, men den rmins« - + kar märkbart hans Pompositet una | "der promenader På Bullis, N | > (Le Sauv Y : Ge mig den styrka t som krävs för att mista och den svaghet som krävs | för att hålla kvar,» > Lars” Forssell)” få larsan är alltför svaga för alt älska, .. (Michel del Castillo mar jag hör” en man skryta c om sin "heder: och ärlighet, vet jag att det är dags att räkna silvera skedarna.. : i (Lord Hancroft). » var onödigt att arbeta när: man kan få andra att göra det åt sig: ”' > (André Xostelanetz) Hade” jag ånat att jag” " skulla ” tala, sade old man Somerset Maug= - ham då han övertalades att hålla, ett. anförande i ett litterärt "säll skap, skulle jag. naturligtvis: h förberett en improvisation. ”willkoren för politisk framgång. är antingen att ha idéer som läma par sig vid varje tillfälle, : ellex '.. Jägaren klättrade upp fett trä en älg. Det lyckades också — den” - som;av. misstag. sköt, honom, tog' ; (Kar de Mumma a sig över, att ”man aldrig kan. få : " vara ifred för jäkla borgare”; Det kändes litet bittert fö a Place de la Contrescarpe ungefär ' samtidigt som hon började skolan uppe i Norrland, . SR Gusto) od , ' Och så var det historien om paret ” till en bänk, och hon sade: : . — Erik, var det inte på den här bänken du Kysste mig första ? gån gen? . ot Namn Nej, sa han, det var en helt annan. "— Javisst, sa flickan, Nu minns jag. Det var Axel," Eko, . Det ringde i proféssor X:s, telo« fon, och professorn tog luren; — Hallå! " ,— Hallå! hördes i andra änden.” = Hallå, sa professorn igen, .. - Fehn 'hallåt Ned a det. - — Hallå! M = Hallå, ballåt fessorn, Z>RUCK Arn SA « så att ingen 'skulle ta honom för |" Svarium), fritt hemburen >". överlämna hatet, åt dem ' som i 4 Jag: bytte ut” flygeln” mot en : taktpinne, eftersom jag tyckte det också att ha en fix idé, vc vaerts 2 När avlägsnade mig hörde: ” jag den svenska flickan ' beklaga ,: som varit med om ätt ”upptäcka” .' .' "> Fel man. NN som promenerade I parken. De kom . | Då blev det för mycket. för pros vv -— Förbaskat eko iden här appa= : på en kvinna, Hon kan tydligen för- jaten! utbrast han och slängde på - DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NET I yyvrtYyTYTTETErV Tevrt tevreeereterYyf”yvvyvyvrYeTtYtYFSYPVFYVT . 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.