ryFrNy Yves TN = - till jägåren framdriva sjöfågel sök- YreivvvVv TIÖNING LAHOLMS” Misdagen den 12 sepleniber 1961 ” Doktorn svarar - > Under denna rubrik besvarar en - svensk : legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor "från läsekretsen. va -- Förse frågorna med lämplig . signatur och uppgiv helst ålder”, och kön. Det är givet att envars - itet obrottsligt bev Märk breven DOKTORN SVA-"' RAR och sänd dem till redak= ' tionen > Ios . m— ' " ”Fabian”, Pacinol är ett lugnan- de” och avslappnande medel, vilket bl a användes som sömnmedel vid en 'del nervösa spänningstillstånd. Preparyl "är en liknande medicin, "men har sin huvudsakliga verkan « riktad mot symptom från olika inre V organ 't ex. kramptillstånd i mag-'. tarmkanalen, Cliraden,. till sist, är ett utomordentligt starkt smärstil- lande ': medel, vilket i likhet med övriga mediciner måste intagas helt i enlighet med de av läkare givna ordinationerna, a MR DROTT . "Frågvis”. Tabl Demotil comp är |... en medicin som ordineras vid di- verse magtarmbesvär av just den typ ni beskrivit där man har ,an- ledning att misstänka att det rör sig om en magtarmkatarr med en ökad sekretion av magsaft. I denna 'me- - dich ingår även en viss lugnande] ' ;komponent vilket ofta visat sig haj 4 en god verkan på magbesvär av , denna art, «0 tons z ”Flitiga Lisa”, NI har ett' arbete gom - är mycket stillastående och | " har fakttagit att detta ofta ger upp- hov till värk i vadorna framför allt i det ena ve är. Möjligen även kan ge både tyngd- och trött- hetskänsla i benen; klåda ; buden|: samt värk, Beträffande valken. in- till höger ljumske är det omöjligt att yttra sig om vad detta kan vara, "utan personlig undersökning, Det är därför att rekommendera att ni kontaktar en doktor för undersök- | ning beträffande era besvär, vilka synes ha koncentrerat 'sig till: ert högra ben, > ee benet. Ni har vidare haft|' det- |: "ta av. åderbråck, vilket 1 sin turl - 1 i I Höstlig strand i a Cd Ingenting, inte ens ett stabilt ankare, kan hindra sommaren att ge sig” dv då ' den tidpunkt kommer när dess efterträdare hösten” pockar på ;att Jå träda in på scenen. Ovanstående vickra men en smula vemodiga plansch illustrerar väl detta > resonemang på ett oförtydbart sätt, Grå tristess har avlöst de vackra, brittsommardagarnas livlighet, .fläkt och glädje på plage och klitter. Årets högsommardagar var även de grå 'och trista men på ett annat sätt, Där fanns bakom det dystra alltid möjligheten av kommande härliga dagar '—' bakom | dagens tristess finns bara vetskapen om ytterligare grådaskighet, höstrusk och vintermörker. = > Men samtidigt också vissheten om att'inte heller höst och vinter är utan slut. Hur de än spjä ;” mar emot så kommer den dagen då de måste ge upp. Almanackan lär oss detta, ett 4 alla väder till< ' förlitligt. litet "bokverk. Det fastslår att' det ska bli vår och sommar även 1962. >=". . > Vi är snart där, Tiden går fort. 250 Ma fy FOT ae . ” SN, Den kynologiska litteraturen ; är rik på berättelser om represeri- tanter för släktet Canis'som visat . prov på mindre vanlig klokhet och Yreflektionsförmåga; I detta'h nas litterära Pantheon: förtjänar utan» vidare den svenska. hunden Jeppe att inta ett framstående rum, "I början "av ' 1760-talet mottog brukspatronen Mathias Krapp av en sidenförgare vid namn Werner en valp av rapphönshundras,' som « kallades Jeppe, Redan från späd ål- der röjde denna hund ovanliga an< : Jag 'och "inom ' några år var han fördig och fullkomlig I konsten att » driva hårar, skälla för skogsfågel och 1 skicklighet att uppleta och te han sin like, - + Snart fann man, att hos den gode Jeppe många. andra - bland hans släkte ovanliga egenskaper låg förs » borgadeé, ' Han användes till många sådana, förrättningar, 'som tycktes fordra "en särskild urskillnir.gsför- måga, vilken sällan faller på hans släktes lott och det märkliga var att aldrig någon dressyr behövde komma. till användning för att bi- bringa Jeppe hans om ett ovanligt förstånd vittnande färdigheter. ” När brukspatronens yngre bror vid .3—A års ålder ofta var i fara På grund av närheten till den å som flyter förbi Lögdö bruk i Me- delpad för. att. senare förena sig med Indalsälven, hade man i Jeppe den ' trognaste 'vårlare och han lämnade aldrig detta barn utan till- syn. Vid ett tillfälle ådagalade han denna vaksamhet på ett i sanning förvånande sätt, Två små gossar — .den ene brukspatronens ovar om- "talade "yngre bror och lille Jean Körning från grannfamiljen på Bärby — hade en dag under som- maren roat sig med att dra en barnvagn och oförsiktigt nog kom- mit för nära den branta sluttnin- gen ned mot ån, De små pojkarna orkade inte hålla emot när vagnen störtade utför branten utan följde med ned i ån och en av dem rå- kade olyckligt nog hamna under den stjälpta vagnen, Jeppe, som aldrig övergav sin Post, skyndade genast att ur vatt- net uppdra först det hjälplösa lin- deharnet i vasnen och sedan de hunden funnits till hands had | ligen'alla tre barnen drunkna . En "annan... gång .hade : patron Krapp vid vårtiden färdats på sva körde ner i.en.vak — och ensam detta själv hämnat.i'den” öppna vaken.” Jeppe, : som troligen långt före. detta — med hundars sjätte" sinne '—' sett vilken 'bedrövlig ut- dynan ur släden, sprang med den-. samma i munnen till Fjäl, där han bonde var i yttersta. livsfara, vil- blöta släddynan, som den. kloke Jeppe släpat med si dade ' genast "till ' hjälp” och herre och häst blev räddade: + + ac Förste lantmätaren . Erie : Calwa- gen — vars son prosten Sven .| Eric, Calwagen är den som skrivit Jeppes äreminne 'i .”djurvännen” årg : 1883 :— hade begivit- sig till Lögdön och under resan förlorat sin tobakspipa, som han vid fram- husse uppmanad att uppsöka den och infann sig inom några timmar stolt bärande det förlorade och för ägaren så dyrbara föremålet mel- lan sina tänder, SS Vid Lögdön brukade man förva- ra fisk i en sump, belägen cirka en kalv fjärdingsväg — cirka 1,50 km — 'från herregården. Till sumpen hörde en nyckel, som vanligen hängde på en spik i köksfönstret, Vid notdragning eller annat fiske, då man fick mycket fisk, hände det ofta att man 'glömt nyckeln till sumpen, då fisken skulle an- bringas i densamma, Jeppe fick vid sådana tillfällen order att hämta nyckeln vilket ärende han alltid utförde med aldrig svikande nog- grannhet. Men då han förmodligen ansåg denna omväg både onödig och besvärlig, roade han sig en gång med att vara förarglig. Det kom främmande till' herrgården. Patro- två audra. Hade inte den trogna nen och Jeppe var bägge borires- le tro- DREIRed is vid överfarten till Lögdön. Han vår det” honom omöjligt att rädda” sin häst,'så mycket mer som han . under sina ' bemödanden : att göra - | gång detta skulle taga, ryckte släd« på 'gästgivaregården - med -- höga : skall och genom att dra gästgivaren ” och flera gäster i rockskörten med | tänderna lät förstå att hans hus-” ket ju för övrigt framgick av dén : för att rik- ' tigt visa vad saken sällde. Gästgi- <$ varen, hans folk 'och gäster skyn- - komsten saknade, 'Jeppe blev av sin |" ta." Man behövde' fisk ur sumpen, och ingen visste var nyckeln fanns: ty på spiken, i köksfönstret häng- de den inte”... Ingen kunde fun- dera ut: var den blivit av och: nyc- keln" var 'och 'förblev borta, tills patron Krapp och Jeppe kom till- baka. Patron — frågade ' hunden: — Jeppe, var har du nyckeln till sumpen? TY Notes Och Jeppe. rusade på dörren med ett. Man följde honom tätt i spå- ren och på halva vägen till sump- stället fick 'man se honom 'krafsa fram nyckeln som han omsorgs- fullt gömt under en sten! . En gång hade patron Krapp på resan från Sundsvall till. Lögdö förlorat sin tobakspipa, Den sak- nades vid framkomsten och Jeppe måste åter bege sig ut på rekogno- sering,, När. han kom till gamla Wifsta i Timrå; begav han sig di- rekt över isen till gångviksbacken, fortsatte sitt språng till staden, ge- nomvädrade alla ställen dit han följt sin herre, Men han måste trots allt återvända med oförrät- tat ärende, : När han då på nytt kom till gångviksbacken, följde ett spår som ledde in på vägen till Sättna socken och träffade slutligen en boade som bar pipan och som inte kunde ana att hunden var utsänd att återskaffa den till sin ägare. ofta tyvärr är Jeppe gjorde sig till god vän med den: vandrande bonden, visade -ho- nom mycken förtrolighet,:gick län- ge med viftande svans troget. vid hans sida, och mannen och hunden hade redan hunnit bli riktigt ”goda bussar”. Men — då all misstanke från bondens -sida' var -undanröjd, ryckte 'Jeppe hastigt pipan ur bon- dens hand och med sitt rov. «to sc sa oe. . Den trogne Jeppe måste även underkasta. sig en kirurgisk opera- tion "på sitt ena öra; i vilken en svår varböld (apostem) hade bil- dats. 'Chirurgie Docens, doktor Gissler åtog sig densamma och när | operationen skulle försiggå, visade Jeppe en sådan tålighet, stillhet och fördragsamhet, som man minst kunde vänta av en hund och som ällsynt bland dem som tillhör en ”ädlare” ras. : Jeppe levde till hög ålder, blev |” slutligen sjuklig, döv och blind och av årens tyngd besvärlig både för! sig själv och andra, Han måste där- för till brukspatronens och hans familjs stora sorg skjutas, ”Men” skriver "prosten Calwagen, '”hans minne har fortvarat, ty hundnatu- ren blev av honom mera förhärli- gad än människonaturen af månge dess sorglöse och föraktlige inne- hafvare.” KAWI « | undersökningen," ' | årstider 1,93 'm;' Under normala ne- : [nom :' nederbördsvattnet, ' Vid" de "flög hem som en pil j:-& lav administrativ 'och- rådgivande | kraftiga regnandet hösten 1960 var "| samma :avstånd 0,65 mi december .| samma år; Grundvattenytans varia- anv 4 : På Kristian: .dsslätten bedrives ”en 'mycket omfattande 'forsk-, grundyattenståndet." Denna ”under- sökning påbörjades : delvis redan 1954 : och har sedan .utökats mer möjligt att anskaffa erforderligt ma- vittomfattande undersökning. ””Undersökningen tillkom på grund av de grundvattenförändringar, som "gen på vatten lämnligt för kon=, sumtionsändamål är en av de vik- tigaste ” förutsättningarna för -ut- : | vecklingen av kultursamhället. Dess ' upphov är nederbörden och: dess "I förekomst är ytvattnet och grund= - : I vattnets.” «rn er os NN . År 1955 bildades i Kristianstad en kommitté. benämnd Samarbets- k ittén för Kristi dsslätfens ” I hydrologi: med representanter från ”- .| många olika institutioner, däribland : : Geografiska institutionen i Lund, -| Chalmers Tekniska Högskola, Sve- Undersökning, . Sveriges Meteorologiska och Hyd-' riges .” Geologiska rologiska institut, Lantbrukshögsko- lan, Statens Lantbruksförsök och Hyshållningssällskapet i Kristian- stads län... <= sn Samarbetskommitténs "uppgift ' är art. Genom det ekonomiska :stöd och ' goda - samarbete som kommit till stånd "hos olika myndigheter, kommuner och industrier, bör for- skarnas arbete »vid insamling av uppgifter, mätningar. och avläsnin- gar av olika instrument i hög grad underlättas,' samtidigt ' som - berörda parter på ett intimt sätt kan följa Kristianstadsslätten anses av fle- ning : med. avsikt: att: undersöka "CN sambandet . mellan de meteorolo=. : giska - elementen och '; det ytliga > och mer. efterhand :som det varit terial "och ' instrument 'för .denna vetenskapsmännen ' länge haft en a |. viss anledning att befara. Tillgån- : .uren ra” skäl vara ett lämpligt under- sökningsområde.. Det är lagom stort och väl avgränsat och jorden och berggrunden är av lämplig beskaf- fenhet.> Grundvattenmätningar . ut- föres här" på omkring '650 ställen med ' varierande djup från 'grund- vattenytans nivå; och mätningar i "brunnar'' och. :borror, . vilkas - djup uppgår till 60 m och däröver. 'N - På Ugerup | sker. mätningar: av grundvattenytan en gång i: veckan på tre ställen, ett i gårdens djup- vattenbrunn, vilken är borrad till 60 meters djup. De två övriga stäl- lena är: nedsatta. rör, där, avstån-. det-från markytan och. till grund- vattenytan i : röret mätes och an- tecknas. I ett rör beläget i gårdens väderleksstation var avståndet från markytan och till grundvattenytan i augusti 1960 2,58 m. och efter: det Se tioner var här mellan dessa båda derbördsförhålländen . varierar inte grundvattennivån mer än: omkring 1 m mellan dessa båda årstider på Ugerup. > ii ss a "På hela området noteras starkt vari de 'vettenståndsobservatio- ner, beroende på jordens olika för- måga att kvarhålla och släppa ige- Vä X våldsamma ” skyfall, som 'föll över nordöstra” Skåne i. slutet. av juli 1959, steg grundvattenytan chock- artat inom vissa områden, : 2 Undersökning av avdunstning ” sker helt på Ugerup med bjälp av olika . meteorologiska. metoder. En meteorologisk metod för: mätning av. avdunstning fordrar direkta mellan 7 och 8 mm... pelvis var avrinningen vid uppgift att undersö! som. påverkar mätningar av ångtryck, temperatur ITragligen kontrelleras e och ter ar med en assmopsykronometer, höger sitter 2 7 Närmast masten 2 termometrar. Alla mätinstrument + mas "2 tilesade med elektriska fläktar. sitter hygrometern och till miljarder kronor var de skatte- Skattepliktiga skogen i länet värd 153 milj. STOCKHOLM (PRK). 10,19 Att AA pliktiga skogarna i landet taxe- rade till år 1960, konstaterar statistiska centralbyrån i sin ny- ligen utkomna redogörelse för skattetaxeringarna samt fördel- ningen av inkomst och förmö- Å s DAMADIAAASADAAA ALAA AANL ARMAR ADRA ningen var faktiskt litet större än vad differensen mellan dessa bägge belopp synes tyda på. Prövningsnämndernas verksam- het under 1959 resulterade näm- ligen i en nettominskning av genhet under nämnda år. Året |skogsvärdet med 29 miljoner innan . var motsvarande värde |kronor, 10,08 miljoner kronor, men ök- s oo De 'skogsvärden som här an- getts utgör underlaget för de s. k. skogsvårdsavgifterna, år .1960 1 0,00 av de vid taxering till kommunal inkomstskatt fram- komna: värdena på skogsmark |derlaget för skoj och växande skog. Av dessa na 152,46 mil värden belöpte sig 57 <& svenska aktiebolag, 20 <& rv TYYTTE TVR a | samt återstoden skyldiga, ”skattskyldiga enligt C-längden” på andra skatt- För Hallands län utgjorde un- gsvårdsavgifter- ljoner kronor på | på fy-| landsbygden och 0,38 miljoner siska "personer o. d. 23 94 på |l|kronor i städerna. Motsvarande på siffror var för Kronobergs län miljoner kronor, stads Jän 216,53 mi: och 1,49 miljoner kronor. — ,' =<2 — Naturligtvis AT sten är ven- grundvattenfo Väderleksstationen med :termomzterbur, tank för -avdunstnings 0 mätning och masten med vindmitare, 4 termometrar på olika höj- "> der och: 2 fuktighetsmätare på 1,5 m och 11,7 meter över marken. och vindhastighet i ett c:a 10 meter mäktigt luftskift närmast markytan. Temperaturmätningarna utföres på 0,5, , 1,5, 4,5 'och 11,7 meters höjd över markytan. Mätningar av luf- tens relativa fuktighet sker på 1,5 och 1L7 meter över markytan, Vindhastigheten och vindriktningen mätes på 12 meters höjd över markytan. . Registrering "av dessa mätningar sker kontinuerligt. Tem- peraturen på de olika höjderna kan variera omkring 3' grader. På da- gen har vi den högre. temperatu- ren vid markytan och den lägre i toppen, På natten har vi den högre t "i-toppen beh den lägre vid markytan. Variationerna i luftens" relativa fuktighet. kan en varm sommardag vara ganska små, 33 proc uppe i toppen 32 proc ne- re vid marken, men på natten efter en varm dag kan skillnaden vara upp till 15 proc på dessa olika höjder, €6 proc på 12 meter och 81 -| Proc 1,5 meter över markytan, - hr Dén direkta avdunstningen från en vattenyta mätes direkt från en vattenfylld tank, placerad i gårdens väderleksstation och avdunstningen kan en varm sommardag uppgå till : Nederbörden mätes på -ett stort antal platier 'på "Kristianstzdsslät-! ten, ” Vattenföringsstationer .. här | uppförts "på två platser, nämligen Sätaröd och Ugerup, där avrinnin- gen i ett vattendrag mätes kon- tinuerligt och registreras med själv- | registrerande " peglar och. vatten- ståndsvariationerna . i - dessa : små vattendrag sker snabbt och exem- 'gerup under juni och större delen bv juli månad är. 1959 under en liter per sekund, men steg till 35 liter per sekund i slutet av månaden. I det- ta sammahhang bör framhållas, att med den stora vattenförbrukningen som sker i ett modernt samhälle |, i städer och kommunér och de ini dustrier 'som :t, ex' sockerfabrik, ännerier 'och -stärkelsefabriker, som ligger tätt placerade på Kri- stianstadsslätten, är det en angenäm vilka faktorer |. förändringarna grundvattenytans nivå. Det är vida- a re av stor vikt'att få klarlagt hu- |. ruvida ett stort grundvattenuttag med 'en sänkning av grundvatten- ytan som följd, kan återverka men- ligt på jordbruket och skogen, sami 547,52 miljoner kronor och" 6,51 för Kristian- iljoner kronor En ortstidning måste man ha sn att yskning. inom vissa områden risk för vinderosion. = = I a "Undersökningen ; torde vara ' av stort värde i första hand för det hänsyn till liknande problemställ- ningar "på. flera andra' håll. inom landet. De erhållna observationer- punkt” av mycket stort värde för bedömning av slättens hydrologi. Först genom årliga observationer i de mest representativa ' stationerna under en längre tid torde det dock bli möjligt att ”mera tillförlitligt lans. SN INAA kringsusande fotograf hittat moti= vet härovan är för skrivaren obe kant men det har tyckts honom värg att få komma i. tidningen, Bilden försedd med en tämligen "unik ut. styrsel, Av allt att döma skall pryd. naden erinra om den ryska satelli- ten med hunden: Laika som pas= 4 |sagerare; På den antennförsedda' ' satelliten har placerats en bister Ah - En" undersökning på bred basis ' genom skärmbildsfotografering av de ca 500.000 invånarna i Stor. dersökningen avser främst att fu ställa ev tuberkulos fasta hjärtsjukdomar. (TT-NTB) « Sovjetunionen skall: verera 430.000 ten land.e=" > 2 Smör till: Öst. bend flugt ett på den nu på- -.s4€ Leipzig-mässan underteck. nat kontrakt, I somras avvisade den östtyska regimen ett liknande an= bud från: ter): > ye De franska tru slutat evakuerin på den n råde. De sista vä gbasen Bamako. En: gen av sina baser "medföra ökad kunna bedöma områdets vattenba= Var tidningens på motivjakt städse Oslo börjar i januari nästa år. Unas - men ' också! . na kommer att ge en första ”fix— - Västtyskland, (TT-Reu= Pperna har hu av- : ya republiken Malis om-." : styrkorna lämnade | . område” den-berör, meh torde även .". - ha ett: mera allmänt . värde . med SÅ é visar "som" synes . en grindstolpe, Itees fräst £ Isovjetsoldat som dock knappast han '-. : i + ; | till uppgift att vard grindvakt, CN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.