Onsdagen den 27 september 1961 . &oarter: gris, & dai paostao att de' ska va nöt rälia uvanlit & be-' sönrerlity Nu för tien e de ju inte sap titt'aln sair nönna soart="" "fläcketa' soin, men' för i-vären : hadde” dai södda pao nästan vart ställe... » Den "siste här YT byen, som hade i soarta greser va förresten min ' "” soåger: : Sevrin, De va onner kris- i — tien, sao nu "e de la femtan tjugd. . aor- sen. Han" hadde: köppt: nin " goartfläcketer sogris pao ain mä ”ne laongt' öppe i Smaolann, naor .? han kom hem, hadde han griseri i mä” seg. Naor den sen blai, stor "ha ain fläcketer. gresaso.. 'Soen, > fick. trettan grisa, å'ao' dom va de flaire: stycken, som» va nästan int soarta. ss. där GS Sevrin skräppte aod” sina soarte - soin, så de' va inte skapelit, För : . de farsta lura han dit bådde.fjä- : -ringsmar -å kristisorförarn, naor/ 'han. prada om''soarta soin å soart. rid hadde gjort nöt ulövelit. men” de konne dai ju-inte komma: aod "en i.för:. Sen'. paosto, ”Sevrin: al hansa soarte soih va ao aitt för- kräckelia. fint soinasla. Dai skol; Je va. släkt mä bådde villsoin å: dai. kallte för. Säremmer.- Däfför- ;'skolle dai-soarte soinen va bådde »kryare: å trevnare å mair "lättfo. äl annra soin, paosto s Seven: vrin . om: att. nkte slö pao stork mä å- fö”öpp -soarta soin. "Han. trodde .' I förstås att de' va flair, som velle- ristisorförarn å att han skol Ja sedder här 3 läser i tinnin- " . gen om ain: bonne; som har ain' | nåock.å fly; skolle. han: kanveda :- "fläsk. Dai trodde förstås att Sev= - in 'slass gammel avgudagris,:som.- - "om svarta son: H soarta greser. Men de bla aent -ao, skona I tro, Na "Ain da naor "ja va framme te ' Sevrinsa, kom där: ain bil fram pad gaoren, De va ain finer kär, som paosto''att han va nön”slass >», soinakonselänt. Han hadde" hört talas om 'Sevrinsa soarte greser, .å nu skällde han ud bådde Sev- rin ' å :hansa soln, sao dal vore "inte vära aitt rödet krösen, Kon= --selänten Paosto att Soarta, soin va att” raint. fördärv.', De Ken inte ';Ynåock', mä att. dai. vore soarta ', udanpao, udan där. konne åocksaa |: : "han lao.inkallader, där, å naor ' y bli soarta”rånner. 1- fläsket, Kä=|- ren hadde mä seg. flaire/tjö ocka öger, som han läste i för Sév- in.” Han paosto. att soinakärå- i haila lannet. -hadde', höllt. pag i ”maonga aor' mä å ta dö:pao dai soarte .. -soinen, så. att ban.: allri i "skammane' ud, men , te sist: blai han liaväl'ärger. Han bå konse-, ” Jänten: å' dra sad: laongt :som' där |: ”. » pebarn växer, å de va nära nac "att dal hadde roget i lorven pao varannra. Te sist körde i alla fall skolle gao ”daolit för Sevrin å a soarta. soin. Staboa-vella ins & ha: soartrannet fläsk, saé han; å 7 dao : vella " dai "inte Ha” söarta Naor: kären körde sto 'Sevrin” pao 'gaoren.; näven ättörna. Teså börja i mä va ; Sevrin rätt kravier, men rätt som "de Va'va soinen väck” Han hadde ' sålt: dom: te ain grisahannlare, så sen velle han inte mair höra talas nen något positivt ett slags Kraft ; durch Freude-- att ha en älskare! 'är för kvinnan i längden. något|: I negativt, en sakta åderlåtning. Dia 7 Församlingens ör sin slagfärdighet, var bjuden” pål Kaffe hos två av" traktens; främsta hopp, replikerade prästen, här hiä om han vär smått förälskad i et hade: hon förstås inte, 'e g "öm, eftersom” han varit ' blvg att tala om det, Nu gällde det "göra" ett gott. intryck; Hjärtat bultade: Han kunde "inte hitta på ”hågot att säga; satt bara och pe- ” tade i tallriken —!och till slut br "hon tystnaden med: I ee att” ni är liten i maten! . Hok suckade: han och fodna- de ..; vem skulle" inte mista aptiten Cohär man. har en sådan kvinna till bordet! : cr Nile Här hjälper varken tro eller). En. gång” fick han till bordet en |' «ii Jag måste då verkligen säga : / Man. | göres” en "hel del för barnen .i dag: M I Tänk bara" på + rn tarm + åste medge att ”det verkligen vilka underbara lek- platser:so! tas för: dem'i stöor- städerna, där - Ungarna” "riktigt; kan få lov:att utveckla” sig i friket” Den > | här bilden kommer från. en "lekplats i London; där :ett par, smågrabbar sysselsatta med att sät-. "en imponerande" totem m ung fick. den store. danske I Poul. R ten 4 | gång rollen den fransk komedi som fr betjänt, som kommer. in, på. scenen Alforsade över hans läppar. :z ": bäriat använda dem: fortare. än” vi och anmäler. ett sällskap; om fyra” herrar." , "De. häde' ganska . krångliga" fra ska namn och Reumert var inte då så hemmastadd i det galliska språ- ket som, han" senare: blev, ”Premiä- ren gick: emellertid" bra.” Namnen se sel . Men dagen därpå var det som om minne, Inte för sitt liv kunde han komma ihåg :ett.'enda av ' namnen. ens. Men han tappade i inte" sinn närvaron; Tf "— Herr "markis, jag bör så la fyra he för tjänar dumt: också, le tjäna: stora pänga 'pao 3 ;saärja i kären sin väj,.men han. löva” att Ni - bå d "världskrigen; kom; en annan en mörk 'ridå fällts framför” hans |” - hå, korhmit på avvägar, jag minns ni bör betinga/ er för: tillsyn av en baby ' mellan 7.30—17.00. Är det fråga om ett' uppdrag på längre tid hämnden,' som kan. ge :er mer de- taljerade. upplysningar., Med hjärt lig älsning. . d - Galle” - ”Tacksam för "råd hor fått; ett brev från två läsarinnor, söm" gär- nas skulle vilja komma. i kontakt med signaturen.: Vill ni vara' vän- lig. uppge namn. och adress,: ska jag vidarebefordra breven, Nafur- |; ligtvis behandlås t era uppgifter med största" ; diski tion: Pveksam ” Tyvärr tycks ert brev. mig. inte ha fått er fråga. Det är | svårt. att ange exakt, bur "mycke d törde' taxan ligga: på cirka" 7. kro- nor, per, dag. Det bästa är emeller- I. tid attini kontaktar. . Barnavårds-= | "Med nand i .7Gallie”. rv v - Jag, är ingen konstnär. Det är bara något som de: fått för sig. Nej; Jag sysslar med mina broderi- er för att det är roligt. Alla män- niskor tycker väl det är roligt att fantisera, att brodera sagor! Den moderna konst för resten — det å idåna som tjänat. pengar, på medmänniskors svaghet i i "detta. av- seende." "Man; var, bara barn; "när man” hörde, talas: om . giktringar, Dessa var vanliga fingerringar av bly » på: :innersidan. I deni” på 'markna- Iändergörande. "verkarn.:. skröpliga "människor, som plågas av gikt äch värk och sådant, se här "Poch "hör och "häpnaå.' Här. är. den "| nya tidens 'under, Just gerom "des- i | Sa båda jmetallers s samverkan” upp- står . "en; elektrisk "ström; som tar - bort, det onda. Kom och köp, bara öre: stycket”. Något i den stilen det . från försäljaren, och det åder inget tvivel. om att: han gjor- la de god kommersumed sina ringar: 1 värsta, fall kunde de. också .an- vändas: till "förlovningsringar, ' och "det vår-karske inte så övanlipt, att "många ungdomar förlovade sig för 25 öre "stycket, då det var marknad istan; Ringarna blänkte som guld, åtminstone - några : dagar, men” det förargliga 3 var- att blyet ; efingret vart; så: det” nypörna ofta; ton im hjälp" åt värkbrutna' kröp- är ju bara skoj. . '. k ' Upphovsmannen” till "dessa enkla men kätterska ord är en dam; men ingen dam vilken som helst, det är Saltsjöbadens grand "old lady. At- na Casparson," som den, 11 oktober fyller hundra i år.- CEN fFru?: Casparson'", är häpnadsvå - kande' vital för sina' år. Hon drar ilsig "visserligen för" att -sticka "nä san" utanför «husknuten, men : hon har, ingalunda” upphört att'arbeta; hennes , händer är alltjämt flitiga, hennes fantasi flöder alltjämt. lika ohämmat. .' Förra ' året,. i sambard med hennes 99:årsdag hade hon 'en stor utställning på Moderna Museet som väckte stort intresse och gav gehör också utomlands, 2 Anna: Caäsparson är ingen di- fettant som i håst "uppletats som ett kuriosum. Hon är inget påfund. äv klåfingriga L journalister.” Nej,” hon har i- många: år. broderat. Hon har varit en lokal storhet' i, Saltsjöbå- den; där både Isaac Gröänewald och | X-et var djupt imponerande och Sr rade för att hon. skulle framträda offentligt” För drygt femton år se- dan , ägde "hennes debut rum på Galler; Blanche i Stockholm, : och både'; kritiken och. publiken blev / fullkomligt betagen av hennes förs trollande, högst" personliga bilds värld. Något i i denna stil hade äld; EN par. "Det - var. radi dukarna. huvudeentral . för: expediéring av di .dessa. "undergörande saker-låg i Fal- : kenbergs " närhet... Dukarna bestod :yllelappar,. som ingnidits med. en” söndermald bergart. på- : minnande, om stenkol /och .så var det bara” ätt sätta igång ireklam- |” | apparaten. Även dukarna hade' sin premiär på marknaderna, men upp- finnaren- var mer påhittig än så. Han "annonserade i ortspressen om denna” sensationella ryyhet. Radiutn; det var;:så läkemedlet. mot ' allt kroppsligt ont hette, Och det fanhs sådant 'i' Hallands berg, inte" över- allt, men . på' somliga" ställen" och! i varje fall just någonstans rmellan Arstad "och" Slöinge, där var den riktiga : fyndplatsen, : Förutsätter man i att” dukarra ” impregnerades med söndermald stenkol, borde: väl gruvan, närmast ha' legat i Höga- näs,; Men man” fick aldrig "reda på fyndorten. Det var en'strängt bé- vakad hemlighet. En 'så fin sak som radiumdukarna kostade naturligtvis bra mycket: mer" än: ”giktringarna, som nu; ; hade ? spelat ut "sin "roll. Skå varen. vill. minnas, att de höll rjan: gick. affärerna; méd detta Nya ”Jäkemedel” »bra, . så finns det i alla fall. en del: män- niskor, .som är misstänksamma' och öppet deklarerade, att. det hela: vår skoj och inget annat. Denna, mot- propaganda svepte bort". radium ur karna ur handeln, +: : Vid det här laget, då radioaktivt stoff: slungas ut i rymden. :för. att efterhand återbördas till den pina- de jorden, tycks man lite till mans inse att: det är. farliga grejor värl- dens store pysslar med, dyra saker, men .det' spelar: ingén roll, när' det 0] ringar med sin elektricitet och ra- diumdukarna' med sitt radium be- tydligt "trivsammare." Visserliger. gjorde de ingen 'nytta, men ställde inte. heller. till . något > vidare" för- gas om atombomsmällarna.” Enl: . | seniga; åld: rat gäller att finna' ut förstörelsered= . | skap. Nej, då var allt både. gikt- tret.tVilket väl knappast kan ,sä- : Fru: ”Casparson for tllosmmins med sin dotter Maja; ochså ': hor konstnärinna, ett lurvigt och reso- lut fruntimmer med glimten i ögat och, snar: till 'ett' bullrande' skratt; vad: .klädsnobberi vill? såga, känner hon inte till. Fröken : Maja. Casparson, inom parentes: sagt är en för lig "porträttmålarinna;;' "visar oss älskvärt till moderns arbetsrum en trappa upp i den garöimaldags, trev. i VIS folografen och :jag, ”ser: oss andaktsfullt - omkring.: Den .påtaladé lumpen: består. sannerligen - inte. av en -nassa "hoprafsat skräp; här hän! ger" utsökta - henislt Spanien, , fajanse från" Delft, bläd skimrande och ljuvliga som kägrin gar vid ett solgassigt stilla hav, oct här och 'var. skymtar: arbeten . av Ernst Josephson, både från - hans friska och sjuka period.:. + 1: en. stol; med /en ; ockrafärgad yllefilt om knänä sitter 'en pryd: lig liten. dam;. hennes händer ä ögonen "ovanför, de! skarpskurna” näsan är: bruna, -öc! skvallrar om, kvickhet, malice. '”" + — Nå; frågar hon en smula otå ligt. Vad var det ni ville veta > Det. äl inte” ofta -folk kommer och hälsar. på hos fru! Casparson. Hon vet vid det bär laget. hux män= niskorna äl n : — De vill AR bit. och per gapa mig.. De tror inte Itt "ett. sånt gammalt spöke som jag har något vettigt att säga. > mm IL «Det känns onekligen genant -att rn Från "Anne Casparpdön bt sitt hem. £ Sallsjöbaden med. dottern; por= trättmålarinnan Maja. Casparsson., Ara | VR, rar börja fråga. Vad hår hon inte be hövt svara på 1 alla sina dar. Inte att, undra" på att hon föredrar -att läsa böcker av stillsamma och visa män som Montaigne, män som inte kommer stickande med näsvisa frå- gor. . Jag kliver omkring. och betrak- tar Anna Casparsons arbeten, som är uppsatta lite varstans I det väl” diga rummet. Det är ganska fan- tastiska bilder som denna: gamla dam suttit och knåpat ihop.: Hon der, sig av. glasbi "gamla knappar och fina släktklenoder som medaljonger, och allt är 'så utsökt komponerat att uråldriga sagor och sägner” stiger fram 'för ens blick; just "så , här, tänker man, såg de gamla sagoförtäljarna de . under bortom alla naturens lagar, bort- om allt vad förnuftet i sin begräns- ning förmår åstadkomma, just så här såg de allt detta som de sedan berättade om." — Ja, nog. är, det sk nt här ute, säger fru. Casparson. -Tänk att få slippa stan. Det lär vara' värre där än nånsin, efter vad folk berättat mig, tunnelbanor, höghus och and- ra påfund. Nej, naturen måste 'vi människor ha omkring oss. .- ;— I' gamla tider, då folk. hade gott om tid, höll ju kvinnorna på med :. handarbeten jämt och samt. Många gånger blev det nog riktiga konstverk. Men de vär, fruntimren på den tiden; bundna till vissa giv- na mönster. De vågade'i fantasi skena iväg.. — Är det inte just det. om, roliga; i— Jovisst Bära man en ri gång fått smak för 'det, måste man helt en- kelt hålta på” Inte Änbillar jag mig att det är några märkvärdigheter, det jag görl, Visst" inte! Men man känner” sig glad, kanske befriad. av att fantisera, ; Tro mig, unge man, människan behöver arbeta. med si- i I na händer. Det-är lika viktigt som "latt få ge uttryck för sin- fantasi Får: man: inte: knåpa och fantisera, blir man elakt” : Kanske har hon” rätt; Anna Cas- parson? Kanske är det just hän- dernas glädjefylda arbete som fat- C asparson, som vt I i "huönd- ra: är, är, ' tror ; jag, .vis. som” en korp. Själv. bär hon i alla .händel- ser vittne om att hennes. recept är lyckosamt, : Hön - hör . inte" till > de gamlinga "som känner" sig" lurade eller” försmådd av. livet. Hon' hän- ger inte" med i nutidens alla” sväng- ningar, det; vore barockt att. begära något . sådant av: henne, Men +: de myckna : i -henmes , ögon. konstifika i I nymodigheterna, som vi andra ung- domar är så uppfyllda”av; raljerar hon :-med;"« hon a kverulerar - inte, kraxar inte fram några domedags- profetior. Fru Casparson har ock- så styrka att” kunna: raljera med sig' själv; inte! minst. detta" ä som gör henne så vital, så vis; man vill uttrycka sig så, F- Det där talet 6 om talang är mest struntprat, säg hon, då jag fram- förmåga att gå i land med det. Det gäller "bara att' inte ge upp, ' hon, Man ska vara seg och det ä hela heräligheten; + : höll”att .bara ett fåtal har något |. att uttrycka i konstnärlig” form och I - . Doktorn: svarar — s Under "denna "rubrik besvarar: en: svensk: legitimerad läkare” " kostnadsfritt medicinska" frigör: : från läsekretsen. =, Förse frågorna med. p . signatur och uppgiv helst” ålder och kön. Det är givet att envars . anonymitet obrottsligt bevaras, Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem. till redak= - tionen, Sn vt ,”Lider av migrän”, Era attacker av huvudvärk" — migrän, vilket även dlagnosticerats' av läkare, fö- refalla . ha'' blivit i ivare- och vvt Da menn nia NALLE et skeivet: "Allra svårast. är det nog för den närsynta talnänniskan våd bare ketter och dylika folksamma" till. ; ställningar, Nu är man juinte en ' , sådan . person att man.' precis ispringer ihjäl a sig på banketter, "men nog vet man! hur det känns att vara närsynt och komma. in i en' lokal som är full med folk, Det hjälper inte om 'så, både landshöv= ee '] : dingen och: rector magnificus-är närvarande bland 'de församlade; +- ; den närsynta: ser helt vanvördigt : > : bara något som ser ut som en illa ; "vispad gröt, Visserligen en gröt 'som sorlar och skrapar: -med' sto. ”; lar, men likafullt en gröt, som hon . måste behälsa och le vackert mot. , ; Prova själv att Ile mot gröt så får ni se hur gott det ärt >. 2 w (Kaj ' Sk DD” K sas "Fotografering r verkligen inget biligt nöje. I somras gick. alla ' ,veckopengar till filmrullar, nå går 5 ide, . till fixeringsvätska, , framkall= ; h k 1 vårt mer frekventa. på senare! tid. Ni tycker er, ej längre. erhålla samma hjälp som tidigare av den: utskriv= na, medicinen, vilket ' möjligen del: vis, kan sammanhänga . med viss tillvänjning vid densamma, Det fö- religger emellertid av allt att döma skäl till att ni genomgår eri: förriy- ad grundlig undersökning av invär- tes specialist, gärria med viss neu- ologisk inriktning, för att om möj- ligt få utrett eventuell" "bakomlig- gande orsak till era attacker. , - 2 "”Sendrag”. NÉ plågas mycket? av i ;förrådsrum +, är, tillträde £ dessa . dagar, strängeligen förbjudet. för "andra, än" amatörfotografer i. de "nedre tonåren. Verksamhet pågår "står det på dörren och det är some” marens skörd av bilder som fram= kallas. där innanför, Då och KN 1 ' ivriga li "tande ur underjorden och före= a visar stolt ett snett hus i skugga, . ” en: gavel i motljus, ett upp- och nedvänt paraply eller något an=", nat raffinerat . motiv som ingen -. '- kramp i benen och detta tillstånd kan ha flera ' olika bakomliggande orsaker, .bl a' blodbrist, vitamin- brist, cirkulationsrubbningar. mm, Ni bör därför kontakta läkare för en noggrann undersökning, för att ärigenom söka komma , tillrätta mr vad; som Neger bakom i ert | Bil är en del av | én människas.hem anser Italiens HD ROM (AEP) . . Efter fem ärs ” rättegångar har diskt och medborgerligt friketspro- blem: Tillhör en stängd bil utan möjlig insyn hemmet eller är dess inre ”offentlig' plats”. «En regntung marskväll år 1956 stod 'en bil par- lens rutor: var ogenomskinliga då värmen - var på och imma” bilda- de på fönsterrutorna.' En patrulle- rande: polis öppnade den olåsta dörren; I bilen satt en - sung man och en kvinna i varandras famn. Polismannen anmälde Paret för se- dessårande ' beteende. . De dömdes faktiskt. till dryga böter på grund av att de uppförde sig sedessåran- de ”på offentlig plats”. Den ankla- att en bil, i vilken ingen insyn var möjlig inna dess dörr öppna- des, icke var offentlig plats. Han krävde att polismannen skulle dö- mas för hemfridsbrott, då han utan tillstånd tilltvingade , sig tillträde till ett rum; som måste anses till- höra bilägarens hem. Tre domstolar dörhde' den anklagade i enligtet med :polisdomarens utslag... Högsta domstolen ansåg emellertid att, bi- len; pbarkerad på gatan" men på én plats - där " parkering : var" tillåten, met." Polisen får vundersöka- bilers bara om .det via: insyn genom föns- terrutorna:' klart kan observeras att där sker någonting: som lagen för» bjuder, :Då:fönsterrutorna var: im= belagda, . då ingenting utifrån kun- de ses som kunnat väcka uppmärk- samhet: hos: förbipasserande, begick polismannen ,; hemfridsbrotti;;' Han: måste. straffas. "Paret .i bilen bär däremot inget ansvar för sedesså- rande beteende. ' IT , — Kisklingi kommer: 'dw att Vara trogen, nu när. Jag: ;ska in på en repmånad? - — Det förstår. du: väl, syltegub- ben... Alla: dom andra arabbarna är ju också: I borta. 3; + HVUdet Italiens högsta domstol äntligen ta-|: -; [git ställniog till ett” viktigt juri- li | kerad på "en gata 4 Treviso,. Bi-|j gades försvarare: ansåg emellertid ]' -|Den ; kommer. att: omfatta utsikts-" mer än fotografen själv kan so vad det Töreställer. - ” l kan Hugo Zacchini inte mita ' sig: med Gagarin eller: Titov, men folk häller i alla fall andan när han med en tökpuff slungas ut ut ka-= mnonmynningen och seglar genom luften omkring 35 meter, och det utan att märka någon form för rymdkapsel. Zacchini,- som Är den yngste i en berömd kanonkungs= familj, ger här en uppvisning ocÅ Kalifornien. - måste. anses ' söm en..del- av hem-| i: I London skall byggas vä Idens 7 högsta glasbyggnad, tillkännager den : engelska glasindustrins sams --. arbetskommittå, Tornet blir mer än : 200 meter högt och 90 procent av- ytorna av glas. Byggnaden” "skall bli klar. för' invigning på "våren- 1963. : platåer;” promenader, : restauranger,» - utställningslokaler.: : och skall; heta "Chrystal 1963”, 20.000 personer får samtidigt plits på” utsiktsplåttfor= - rerna, bland vilka den högsta skall >, ligga ' omkring 180—190 meter över - | markytan, t Ye Qui | vs VV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.