or blommar , nied ljusgula "blommor. - trolskt ljus över slätten och dung- "2 växter ”Nere där marken ännn är oe frömjöl behängda blommorna sål- ">. anade mai: den, ;men den faler - Solen har fått sommarens värme "> gräs "och starr med sträva blad. V ” så YVvE VIE FPP PRE EPERE Nu kommer kvällen: Nyss bara "hastigt på. Skymningen -blir "inte 'kompakt svart. Det vilar som ett en, > : Tin ” Inne i dungen' sträcker sig Grus- åsen. Det växer litet ljung här och risiga. ; buskar. Granarna. som : är : ganska få står höga och raka. ' På sluttningen står ett "vildäppel” t träd ' Knopparna ' har svällt och blivit: "stora: de senaste - dagarna: över "sig. Snart ska maj så lövad och grön. MN " Här står också danska många fuktig trivs ”Uljekonvaljerna vars "” blad. börjat bli stora. .Getramsen Sälgen. trivs 'också här och. bildar " formliga snår och var. De av gult lar över marken. Under dem trivs "+ Just nere vid kanten av Gruså- motvilligt | Grymta vår ; ; Ivrigt” "nöffan- de åt hona upp sitt byte. "Hon:kunde bli vresig ' till humöret om hon inte fick vara' i fred. Men hon, vek också själv undan om hon kände sig. osäker på det som kom i i hen- Längre fram utmed jån' stod en fiskare” med sitt” metspö.” Da röda | flötet guppade> lekfullt på” va taet. Forellerna var'inte'i hugiet.” Grymta : "märkte | människolik=' ten, Omedelbart tystnade de grym- tande: lätena. Hon hukade i grä- set vid kanten och Jät nosen spela under tiden som om hön "sökte" bli på det. klara. med vär: denna varel- Se” " fanns.”, Sedan + vände" "hon "och smög" "tillbaka i sin stig igen. Hon ""Människolukt" tyckte Gryta inte om; På någor' vis påminde” den hen: NE om en gång då hon: i ett gryt "blivit anfallen” av. en ettrig tax och sen liger ett: gammalt grävlings=" gryt. Det står "ofta "öde: Nu, har det "åter fått en hyresgäst. Den kom: : redan & fjol höstas och har sedan”, : -hållit sig "1 stillhet hela vintern, Det' - var en kraftig grävlingshona, - bred över" "tyggen'. och "med" vitglänsan-".; de band. över kinderna.s: | > Grymta” trivdes. ” vid ' Grusåse: Hon hade dunkla' minnen' av pla "sen, En 'gång för en" fem;.&ex' år. | sedani hade hon fötts här. Nu vil | | srmånöffande' omkring” i markerna. . kan känna både var fara och var a : födde: hon tre ungar. De var blin- da hela” "den första "månaden." Än=:" - nu är de inte så. "stora." "De Jever: 3 "att. sova tills Grymtå behagar. år 16 hon” stanna härj för att själv, föda ungar i lyan. Det var ett; gryt. som”. tilltalade” hennes '. sinne" för, komfort. '. Där , | fanns massor. Vav!: ” gångar "som sträckte sig åt olika . > håll. Under” höstens gång och se-" människornas” dan: Våren. kommit har: hon själv "hon" sig ”ivä grävt, ut ännu fler gångar." I en ärr om, "att det varit. en häftig strid” en . sidogång' hade””hon redan i ”hös-': Ett går. över nosén och uppåt pan |ö Och "det: största av alla, Guds v "tas ordnat ett "fint bo! "Det: var: nam T 7 fordrat' med" gräs. och mossa. och sak. mjukt: behagligt att” ; vila" i. Hä Gry ta är mycket försiktig höj Im vid Érytet. Egentligen” Lå ocker” trivs med sin omgivning och åt Just" nu i päkymnin : vingara arbetar, Hon har: ett my ket ; väl utvedklat. "luktsinne" 'och |. maten finns att. hämta. Str kväll, verkar" a) ara tyst "och "stilla," Det doftar, a "grönska och Jordi Ute på åkrarna har det: hela |. ' dagen: "pågått. ett "intensivt: vårar- bete: Böridernas traktorer har då« nat fram över slättens åkrar, "> Nu: har” .maskinernas stassel. och | - dån.. tystnat. Nu" glider ' ugglorna "omkring träden. Nu är' det. också Grymtas tur, Nere i: grytet - ligger de tre: "ungarna "sammankrupna för — terkomma, Grymta .har Änte? Prått. Fordik ”Kighet" lönar” sig oftast" mera "än brådska. - Och natten är "lång. Da- ' gen hinner man sova på." Grymta slår in på den lilla stig i gräset där hon. brukar lunka No fram! Den vita -bläseri glänser "il. - skymningen. F. ö. är pälsen raggigt . gråbrun” och " djuret märks | inte or Men då och då låter Grymta Föra Zz ett, belåtet nöffande näsljud nästan som om hon snörvlat för sig själv: Hon hitar litet av varie som är » Sr Ktbart! Ute Få” slätten ”öch utmed : + 'åns ringlande vaten DD ” a hb fina matplatser/Där finns dét |: rukar Grym . i gott om maskar och insekter, åto- ” "ra skalbaggar och annat som är en s stor läckerhet' för en grävling." . Denna kväll tar hon en ny "väg och sneddar över ett fält, Hon har turen att komma rakt på ett rapp- | | hönsrede ' där det blivit fem ägg. . Visst är 'det bara" en enda" liten ” "bråkdel av vad hon vill ha. Men |. "| . ivrigt snaskar hon i sig av Nicker- so heterna, "själv "fått "illa "med ”sår: ' Men "hör hade” också gett igen hade Jegat på en plats” där det var satt” gräva” ut henne. Jägarna” hade | hållit på i flera dagar och till sist satt. vakt. Den jägare "som fått. sin ville” inte gärna ge UPP. var van vatt. svälta "och kunde. den ich ” grytet I ledni niskörna' bara "ville 'ahvä råge är som Gi. i Dén! Helige 'Mikåels däg” här sitt ”närmni eller” "ärkeängeln Mir kael,; vars" ”nåmk' förekoränmie dagens "episteltext, somm 'är "häm” tad ur Uppenbärelsebokenå 12 kapitel., Han "ansågs vara Tsräls | fölks särskilda skyddsängel och var den som: fick döma. Därför gröda, Och när vi: «enskilda 'tän- avbildas han i den kyrkliga kon-' ka "på "dagar: som” gått; då det: sten 'med ett 'svärd i' deh eria, handen och en våg i den andra, -Namnét' Mikael betyder ' rätt . l översatt: - Vem är väl:;som' Gud. Det är ett uttryck "för. tillbedjan och beundran; Ja, 'förvisso,' vem är! väl-som Gud, Han som skå- pat "allting och -håller allting. i sin allmakts händert?:: 17 Ingen är”som Gud, himme- Jens, och jordens skapare.' Den störe filosofen och tänkaren Im-' manue. Kant nämner; två ting, som; gör" att" han måste: tro på Gud "och som fyller honom med vördnad och beundran. för Gud. Det är, samvetet i "honom "och stjärnhinimelen. "över : honom. Naturen" talar” till -oss om. Ska- 'parens makt och storhet. Och vi, som "nu leva i teknikens" och upptäckternas tid mer: än någon. före oss, "vi ;ha än-: än föregående. slåk- h makt Öch” vad vi. pptäckt av.Guds' under: bara: nåtur. är, säkerligen. endast nderbiten var uppretad. och 'é y RS i ”uppbyggandets': «och det; 2ödas! konsten så bra”a att, kom överens: om att grävlingen tagligen' låg”. i grytét och; var; d Hunden” måste ju” också ha "dela ut fruktansvärda: hugg. "Men när”. Grymta märkte ; att en hade också kunnat sin. kanten!” te. längre.” 4 g ut på "åkrarna. / ;. dagen var. en? "någon lust att lukt" vat” borta" gav”, vi under ' i: världeri; det är "männi- i kunskapens träd, z dessa nya under 1 vis inte? glömma "de" gamla .. och dock 7 alltid nya under: såsom andets” och ”livsförvandling-= "de" växlande "årstiderna. : soker" pr och kändor. ingen kan. begtipa, hur gråa ' eller vita "massa, så” livet! finns, kan vara ett medel "att;-bilda” snillrika” .tänkar eller äjvi fähka på" det och' äro öd "I Gud: som frälsar. oss! sont åt över folken” dessa "sista " åren. VV förstå icke vurför' vt r blivit så uhderbart skonade mjukt tacksamma; Vi "tänka vårt dagliga bröd och att trots: det'otjänliga' vädret Vi sveriskar : ännu "ett år: ha fått" "bärga 'vår : vat tungt och svårt att leva och ' !det såg ut.som -voro "alla" möj-; ligheter uttömda och alla dörrar stängda,' då --minns vi shur' det" ändå till sist ordnade: "sig,. när i Herren ; "hjälpte i sista: stunden på ett'sätt som vi. icke räknat: med och vårt tacksamma hjärta sade: Mikael, Vem. är väl som' 3. Ingen är som i Gud som fräl-", sar Oss, SA eg > Enligt naturens ordning. mås- te vi dö. Och icke en gång kunz! na vi få tidningen i vår” ” hand: utan” att "påminnas . därom. Och" samvetet" säger oss, att” det'fal-; ler en' dom över hjärta "och, liv.! Men vi ha lärt oss tro på Gud,' 'som frälsar' oss människor :'från: "synd. och "död för-sin nåds.och' pin: kärleks: skull. När vi tänka på Guds: uppenbarelse och "verk: i vått Herre Jesus; Kristus, då" sjunger det" i "våra "hjärtan; Vi tro på" syndernas förlåtelse, de [ I dödas : uppståndelse "och 'på ett evigt Hiv. Mikael; Vem :är. som Det Ifrån ditt: barn Du aldlig vik, "Att jag må ärva :himmelrik." a han kändef :att "hån. druckit för PÅ likväl” upp sind fem sedlar och" våt honom i silver och: koppar. » Jan ”fingrärna” och” förklarade: + dystert, ätt de inte var, äv. den ; bästa sorten. Han jämnade dem ; klumpig jätte, vaggande som, en svar av: alldeles samma mening; (forts.) : ” Å : "Viktor. gick bort an: | dem;. men ' mycket, hela stugan »snurrade runt.' Ur ännerfickaf fick han frågade; orm de ville växla dem Den äldste, "en liten gubbe 'möed' kluvet grått skägg, höll dem upp' mot ljuuset, gnuggade dém mel. sedan. till den: yngre, en stor björn: Även ;han granskade sed. larnäå 'öch ; försäkrade, ' att 'han sen. ii vet faa bra” som" jag, att "det bara finns två' slagt sed- lar, älta och falska, och att des-' sa är äkta”. Tungan hade svårt att : följa : med; han' tystnade. ”Om”det'är 5; Min godä”soldlat; så tycker jag han: kunde gå in till staden och växla dem själv”, bnmärkte!. gubben, medan han ivrigt. smekte sitt' skägg. "Varför gör han inte det, i stället för att ömma till :os$7? Den. yngre nickade bekräftände. ' ”Ja, säg det”, , frågade "hån. och betrakta- de Viktor ; med” "stora dunkla ögon, . - : "Vad, vill nt 'ge mig för. ”sed- larna då”? undrade Viktör.' När han såg sig ine åa stugan, hade rd ; de” sedlatna - Skulle. äpt inte bli , att kormma: i-ledsamheter. Vik: 4 tor. Jog hånfullt, dés; ide båda schackraYna ' såg 1! : tet rädda ”ut. : överläppen d "drogs upp och tänderna" blotta? : ”Skulle; ni. bås | + lätt att göra sig av: med. utan inr Fredrik. Bö jö -- rovet i "sista minuten skulle” ind. . gå dem. nt 1 lér 'på "att lura mig, "Vad svarar ni då? Om jag säger, att-ni kan ' behålla" era 'syndapengar,: så blir vil bllt ändå litet besvikna”? Han ' ställde pungen tillbaka på. bor=- det. Viktor skulle. ha velat sagt . dem något mycket hånfullare, ty han unnade der inte att tro, att . Det skulle. retat" honom' mindre, om "de uppriktigt: hållit hohom för falskmyntare eller. tjuv, men tariken att de betraktade honom, . som-en beskedlig "och enfaldig. ' harr var honom outhärdlig. Det Ivar det enda som hindrade ho-' [nom att ta pungen och, gå sin - -väg — några styvrar mer eller ” .-mindre betydde inte, inycket för ' "honom i hans läger... > « n ;Gubben lutade sig. fram möt. Viktor och viskade med handen : - för 'munnen:' förstå er så dåligt pi ”p : => ”Jag tror: nog ; fall) att | frågade han: Den fare förkla” In han gör. bytet; min "goda Lejon”. rade ivrigt; ”att”det inte i. Fela - ; Viktor reste sig upp, blek och Europa fanns en mån, som hadé;han. bära : en enda ”tånke: . att bättre' reda .; på - silverstämplar komma bort från hela sällska- [ens fullkomligt klart. ”Han sade. och sedelgravyrer än denrie hans faderlige vän; - ända" bört” från Turkiet "och Portugal , kom” de för att få upplysning hos. honom om vad guld och silver och ädel- stenar hade för: egentligt: värde” — om den 'mannen med. sin 'ly-- sande lärdom. sade att: sedlarna" var "av. sekunda, slag, .s så : fanns” Viktor var tung i uvudet, "öh haä kände ledan stiga om: en pet underden stjärnbild; Ni är : född och Ni får veta" 'vad stjär- s ; Deträr" inte-bra att: bygga på > lHösan sand" och därför kommer Ni tyvärr att "råka ut:för en be? svikelse ' på :, det" känslomässiga | området. Det” drar ihop. sig. till storm "även på andra håll, men IN verkar vara b fin balans ' och , Ni. använder Huvudet, : På fre- 4 || våmmen 20 jan —19 febr. : [dag eller, Jrdag 5 'sammanträffar som får be- : fått något: gratis i livet" och "den" Bär veckan : nget.. undantag; Ni får PRIVAT KONSUMTION ökning I'Y4 1953—59 : Nere vidån står alarna som raka fre ljus. Grymta har sin' gång utmed ån, I kanterna har vattensorkarna' sina gångar. Grymta 'gräver ivrigt. och finner också ett par sorkar som hon låter sig väl smaka, Grymta tycker 'om mat och ätet: så gott ' " som allting. > Denna kväll är det en” annan jägare nere vid ån. Det är Sara, den stora vildkatten. Sara har just, fångat en: sork då hon upptäcker: -' grävlinghonan, ” De hår? mött varandra förut. , Vildkatten .h har alltid vilt åt el INDUSTRI 1 AN LIVSMEDEL VERKSTADS- DA PRODUKTER 0 fen | + IMPORT, 1960 a, 0 "LIVSMEDEL ige Svenska Bankföreningen - $tagnationstendenserna 'i den danska" - ekonomin -har "sedan 1957 förbytts' i en :snabb och mångsidig expansion. - Industri- "produktionen har på tre år ökat med '17 procent och investering- "arna i maskiner och annan ut- rustning med inte mindre än 32 procent, räknat i fasta priser... » Utvecklingen får till betydan- de del ses mot bakgrund av för- i bättringen" av Danmarks valuta- situation. Det tidigare” mycket I : bekymmersarami ; valutaläget o riktiv, kredit- och finanspolitik, som” försvårade: modernisering och utbyggnad av industrin, Un- dér de senaste åren har valuta- reserven fördubblats, sedan "bl. a förkållahdet mellan exporit-'o. importprisérna utvecklats i "en för landet gynrisam riktning, och betydande lättnader har kunnat genomföras : i den: ekonomiska politiken. 2 nr sand jar gav upphöv till en 'stackt 'resti 7 EEC. "Närmäre” en, roäjediL av exporten går f. n. till länder in- om ' gemensamma'" marknaden, och ' av. importen - kommer -två femtedelar därifrån. "En avse- värd del av landets export på! . |lEFTA utgörs av livsmedelsex- port. till Storbritannien, ' vilket givetvis haft. sin stora betydelse vid bedömningen . av hur man skall ställa sig i dagens läge; I Ta en titt på det "här horosko=.n : Goda "dagar närmar sig. . I objekt. : Lyckliga stjärnor kastar | hälften vunnet! - « jinse vid det här laget; Det. gäl: + | vidare." Bemänna Er: med tåla>! :Jupp-så Ni inte råkar ut för. ett . jner och att Ni blir mer uppskati. > | gäller I hemlivet bör Ni. dock :|skärpa Er; Det duger inte att i Ni gjort. senaste tiden. På ar- .Ji andras stridigheter och tvingas” :|det nådde honom 'redan till häl- medvetet arbete” kan Ni. "skapa: tid, I ett avseendesbör: Ni er- : | känna Er ”sväghet, det medför bara” att. Ni. möter förståelse och får ändras förtroenden, Jd utbytf. "I Försök att "se Er själv. tifrån ibland. Då skall Ni' säkert inse att Edra .egna problem; inte är så "betydelsefulla som -Ni ibland inbillar, Er: Under. veckan råkar Ni ut. för både. trevliga och mindre "trevliga -händelser. Und- vik gräl, I synnerhet om det gäl- ler någon :överordnad på arbets- i Väduren 21: mars—20' april: " i Veckoutsikterna är fin-fina, Ni har, framgång både" privat”och i arbetet. Dessutom gör Ni en del trevliga bekaritskaper öch på dét romantiska planet finner Ni nya sitt ljus 'över vad Ni än företar Er; Därför är det dags" att änt- ligen” "göra" "allvar 'av de planer Ni så "länge närt, Frisk "vågat ä är . "Oxen 2 april-20 ma Det går! inte att påskynda u vecklingen. Var sak. kräver sin tid, det borde Ni ha lärt, Er att ler bara att målmedvetet arbetå. mod. Er tid kommer tids nog. På torsdag är 'det något särskilt i görningen i det 'göller att” se opåräknat bakslag... ”Tvillingärha' a maj—20 Juni Mediödd hjärtlighet o. "hjälp samhet gör att Ni får nya vän-! tad än Ni kanske anat. När det nonchalera” sina "närmaste som, betsplatsen är det risk för miss- hälligheter: Håll tand, fö tunga hellre än att. säga . mer än Ni kanske menat. t > Kräftan 21 juni-21 Juli? "Se app så 'Ni inte blandar Er, till. utlåtanden, som.Ni inte alls : komm en plattform för en ljusare” fram", ; vill "ge. Håll Er på Er kant; I). slutet av veckan råkar Ni in il. en faroperiod, Det 'gäller att hål- la” skorpgluggarna öppna” om Ni. inte skall råka extra illa ut. En" liten motgång på kärlekens om-" råde skall Ni inte ta så hårt: . : Lejonet 22 jur aug.: N a ilivets: alla "En kortare resa kan: bli mer" = lyckad än' Ni Koppats; speciellt” om : den' sker tillsammans med IPrenumörera på LT] lan. som Era tenkar kretsat] pet, att få bryta upp redan. den-: na natt, att få krypa i in i'sin en- samhet på Alle'mosse: Han skul-: le inte orka att vakna upp till än en dag i tattargården, . .”Min göda soldat”, förklärade gubben vänligt, '”vår goda ' vän "Tichon', hade 'redan talar om ärendet : för oss - och . beskrivit !sedlarna så; väl, att jag visste våd :de”var värda,' och jag har gjort i ordning : en liten - påse, oe drunknande " känner vattnet — som är full "med ' förträffliga mynt,” bästa sorten från "början till slut; här är den. Tag den, 'Tså är vår lilla affär uppgjord”; Det är ett gott. anbud,. det från en man som för-- a Saker”, "'bedyrade "den Sj står > I yngre och: vaggade' med kröp- Ad pen. ”Tag den, så är vår-affär uppgjord”. Han gav'tillbaka tin följeslagares ord. som. en betg- vägg. ”, Viktor lyfte" dei Ila: läder- pungen, 'drog "ut 'snörena" och rörde om i innehållet. Det fanns "jett. par. specieriksdalrar ”i' den, och några silvermynt, men det mesta var koppar. ess ga Han vägde deti i handen? Dei var kanske värd tredjedelen ' av hans sedlar; Han tittade på de båda - och" urskilde "en hastig glimt av' glädje” i deras kloka blickar, men också ångesten. att r Kring. Ni skall för övrigt passa på att ta för Er allt det goda li- vet bjuder Er just nu: Snart nog blir det betydligt bistrare' tider. Då lär Ni inte få tid över för annat än Er själv. och Ert arbete. ” Jungfrun 2 aug.——22 sept.: H Med Er: mångsidighet: och Er förmåga" att anpassa" Er( är det ingen" större konst att riå fram- gång, ' speciellt som ' " lyckliga stjärnör nu: lyser över Er; Ni måste :; dock - komm; ihåg. - att bättre. hålla tand för > tunga: Ibland säger 'Ni-mer än Ni kan stå för” 'En glad "kväll i goda vänners lag ser ut att hjälpa upp Ert just nu; något dystra humör: " Vågen 2 sept. 2; oki : Även bagateller kan få: stor betydelse, Tänk på detta när Ni/ företar Er något bakom - ryggen 'på "en. nära vän, Ni råkar ut för en konflikt, i hemmet, men när stormen väl bedarrat blir allting bättre än förr. Ni'blir i lfrestad ” att hjälpa" någon ur en n knipa: —" kanske ekonomisk" — i men Ni bör tänka" Er för två Jgånger innan' Ni” sträcker: fram” den hjälpande handen. Affären verkar alltför illa genomtänkt: H i Md Skorpionen 2 st. 2 nov: i v. Lägg alla :bekymmer åt, sidan ett tag, Ni kan ändå inte: 'ändrå| på någonting just nu. Försök i stället.:få- välbehövlig - vila och savkoppling. - I en tvist är "det bäst att ta problemet under om- prövning: Är: det så tvärsäkert att: Ni har rätt? Försök 'se'sa- [ken också ur den andres synvin- kel; Lördag medför en överrask- ning av'det glädjande slaget... Skytten .23 nov-—20 dec. Grubbla inte så förtvivlat över besvärligheter, Ni ödslar bara bort: Edra krafter. De : behövs för viktigare saker just nu. Och sahningen att säga är Ni inte så missgynnad och så « illa omtyckt som Ni ibland in- billar Er. Lita mera" på Er själv så skall” Ni se”att Ni 'också når » arngång NS -här den "energi som behövs för att försä tt: Använd den, .. - berg nykter. Hans :huvud var med: det för ätt skrämma mig”, tänk- te han. ”Det gör mig ingenting. Han tror åtminstone inte, att jag att veta”. . I Viktor hade ' ryckt. till” sig'. pungen, sedlarna höll. gubben. i handen. : jetnt NN ”Farväl, pack”, . sade - Viktor. ren vände han sig om och kasö”” tade "en sista blick över; laget. Schackrarna, hade 'stuckit huvu- ” klockaren, de strålade av'belå- tenhet att ha blivit: färdiga med . den - farlige, kunden. Han gick tyst ner i sin. brytestuga. - Några minuter, se-; | nare ' vandrade" "han - med. sina '” | påsar på ryggen ut i natten; 3. väster, mot Älle mosse. I mer än en vecka höll' Vi Å tor skarpare utkik än någonsin väl fyllt honom med, skräck, att.. "den .gamle.- schackraren -bämnt;z. honom vid namn... Han undrade, om ”hela”, .tattarsällskapet. också - kom äntligen till-den slutsatsen," att det var föga sannolikt: höv-" dingen '”Tichon' skulle" i :så fall ' inte ha varit så dödligt rädd för.. Nej, det var nog" bara' den all- >. vetande,s kroknäste gubben, "som ” satt inne': med ' hans hemlighet egen enskilda fördel. Viktor be- hövde "' knappast befara :v att n schackraren” ”pladdrade > ut” sin: kunskap, ty med myndigheterna ' stod de båda skickliga handels- : männen säkert inte på bästa fot, : och : det. skulle kuänat bli' 'be- svärligt för dem, ätt de skördat vinning av. rymningen. På: sätt : brottslingar, tänkte Viktor, öch det grämde honom; att hån ham- | nat i så dåligt sällskap. Frågan” stat ut, att den rymde” soldaten” sehare vara: beredd på en ''op-" dentlig skallgång::; han. kom såhåg >. från krigsartiklarna,; att en be eller fasttagare,”. 'och det : istod ginge fårigars. flykt iskulle ha teras' med "allvarsamhét; +; Men Viktor kunde ligga. ch stirra dagen ,lång:i”alla väder : streck, ' tills ' ögonen värkte, han de' fuktiga” dimmorna, som bara lättade ett par den "bleka " dagen, - «hade = gjort ' mossen så sänk" och : livsfarlig, att det skulle våghalsigt mod till fö [för den 'som finge lust' att störa honom. Själv hade han all möda att: bärga sig, han hade” "samlat ljung och & enris och hö, som han stöppade sina 'säckar fulla med '; doch kröp: her i, och "likväl satt. det hårt'åt. att hålla” värmen i kroppen och vätar från livet. .Så ' dåligt nattkvarter hade han in- te haft alltsedan han bar drank- spannafna ” på ” Västra ; Karups" bränneri; det var. tur, att” .kost- hållet, blivit någorlunda drägligt, ånnars skulule” han knappast ha heten började smyga" sig" föver ”Ora jag nu säger, att ni hål? -- t de: verkligen: överlistat Honom. ', är så dum "att jag” inte genom- öl skådar dem. Det räcker för mig As klart och ljudligt; först vid dör"... dena . samman 'med HE Burar : men - inbringade ; - från sin koja, ty det hade likz' + häft reda :på vem han vår, men , : hans fem oskyldiga bankosedlar, - och slagit mynt av den" till sin + och vis har. de blivit mina mede: | var bara, om det i alla fall duns ;.' höll till uppe på Hallandsåsen, DS ty ti så fall måste han förr, eller | ' löning "var utsatt för” angivare . - också inskärpt; att mål som an= 7 1 förmådde aldrig 'upptäcka "något ... , I misstänkt, och: höstens slagregn,' imrriar mittpå at stått. ut. ”Missmodet och: håglös- i honom på nytt,' sedan den för- So sta glädjen” övér "den återvunna” + hu lä; ot mot. | : a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.