- ! ”Trakehner” YrevevertyvyTvwYTYVvT FVEFTFTFETTEEEF FEET FE TTT in ny ömgivning | — Tysklands berömda hästras känd för att vara temperament- full, tålig och trogen, dock' sam. tidigt: även' ädelt vuxen och'ut- : hållig. Detta har denna ras icke , endast bevisat på stora interna- tionella kapplöpningar 0. hopp] tävlingar utan framförallt. på " flykten: den kalla vintern 1944— "45, när kriget. i Tyskland: när- " made sig sitt ödesdigra slut. Mil- jontals "människor 'måste ' då Jämna 'sin östtyska hembygd; och tvingades att spänna sina våck- - raste avelsdjur framför dragkär- rorna för att under svåraste , strapatser draga västerut. Under "beskjutning, . - bombardemang, hunger, törst och köld visade sig ” Trakehner-hästårna vara ”flyk- Hlingarnas. bästa.” vänner.Z oa Den som först kom, på. idén, att låta uppföda hästar-som sam- tidigt lämpade sig som. dragdjur inom "lantbruket" och ' sorn : rid= -har , alltid , varit De rådde politisk högspänning ' gamla Sverige för femtio år "sedan, I september 1911 hade pro= : pPortionalismen haft' debut i riks. ' sammanhang; högern kunde kon= statera, att den ”proportionella nat: partierna » på ' vänsterkanten, ' Med '190.000. eller en tredjedel av alla avgivna röster för högern .— hette — svarade endast 65 andra-. med medan : socialdemokraterna : som .det största partiet — 240.000 uppdraget att bilda sin första re- "nombrottet”. sv oc et s pressdebatt rättvisan” gett partiet -ett tiotal mandat för litet, medan den gyn- ” eller de moderata som det ärau:':' kamarplatser mot '- rätteligen : 73, « > 20.000 färre röster fick lika många | mandat som högern. Liberalerna - röster — fick 'utspelet och Staaff - gering efter ”det demokratiska ge- '- Mycket ' snart kom' en 1 hetsig tel "igång "om tänkbara namn kring Staaff och diskussionen +. törde sig efter några dar främst. "| torvägsbron har byggts. För inte så a tings: kvarn, och där kom rätt ofta DE var som att läsa ett Kapitel i:en: gammal roman, att -höra talas om ”gamle 'broen” borta vid Rönnhagen. Den låg inte så långt ifrån det stället där nu den nya mo- länge sen var jag och tittade på det gamla brofästet — de gråa ste- narna hade en hel del att förtäli ja. Där var liv och rörelse en gång i tidén när "ångsågen 'var' i gång: Över; ”broen”;”som nur inte. längre finns, rullade" vagnar : :och”: stampa” de” hästhovar, där klatschade: pisi kor i' luften och. där ropade röster; där" gick". lass - med utbakaved och virke och lass med; mäld till, "Ber- den : äventyrliga - vagnen : med de mörka ' : lerkärlsförsäljarnå, , och ” då” kunde ropen likna blänkande: kni- var i luften. I ån låg ”sopporna”, vid sågrännan, - och -dykdalberna stack upp sina 'sälhuvuden ur vatt-' net; På de där dykdalberna (man sa diktalerna)” kunde" en "och an-' nan' eka fastna långt. sedan ång- sågen ' Var ett "minne blott. "Av Walter Dickson ;" en verklighet. Rätt vad det är hörs där ett rop av förskräckelse: linan har hoppat av sina trissor. och det är fara för att pråmen kommer på drift. Händer arbetar sig stela av skräck och anst:ängning för avt få lina och trissa i samspel på nytt, några :illröda minuter gör ån till "ett hiskeligt vidunder, som hotar den stackars människan på pråmen, Men så är linan hakad vid trissan och gumman med. sin äggakorg kan andas ut. Det kunde blitt ägga-, kalas' hos näcken, låter det sen med övermodiga jord i berättelsen om det vådliga äventyret när "allt med en Jättnadens” suck är wvigt'. åt minnet. podaen. "bygger på en sådan berättelse ur verkligheten, och på det stora toddykalaset när prå- men börjat bli ett minne kommer hästarna och mäldalasset på bordet, så att säga. Det blir ett mäldalass som var. i fara på pråmen, och rätt vad det är låter gagoförtälja. ren hela lasset med mäld dch mäl- . Men den 'verkligheten' vid gam le broen står 'inte' sagan "efter. Där; fanns en "dammstock så timret inte? skulle, flyta bort i forsen, .: Den. dammstocken gick tvärs över ån: En dag "skulle en kvinna i Tröinge. by över till Hertings kvarn med. en äldasäck. Hon ” hk till pråmen, men den är sönder. En? av trissorna har lossnat och måste. lagas. Hon' står där' med sin säck, med mäld 'öch frågar sig hur hon skal .. göra. Att ge sig i väg för att ut"; rätta ett ärende' på den tiden var - inte riktigt” lika lättvindigt söm , idag. Man kunde inte. vända till- baka med oförrättat. ärende, ”Med oförrättat ärende” kan vi säga i dag utan att tänka på att de or: den -en gång i tiden var en piska över. ryggen, en. gapostock och en | skändning för den som råkat vara den som vände åter ”med oförrättat ärende”. Vad skulle ”hänna gobbe' säga, vad "skulle: grannarna säga” säcken på ryggen gå in på gården, in över tröskeln — ; med oförrättat ärende? : ” Kvinnan med 'mäldasäcken fa tar sitt beslut. Det beslutet sätter svettpärlor i hennes panna och en.. skälva i benen på henne, Hon be- slutar sig för att komma. över åen ' när de fick se henne med mälda= ” : . nte N Jag a L . = och > kapplöpningshästar” var. sjöfö chefsposterna för. ; krigs-. - och vn nt Ofta minns att jag som liten pojk vid! dadräng åka rakt ner i ån, Och den til de on räddande kvarnsidan på + Preussens konung ” Priedrict”. Pick lll on början som självklart - > s a : fe komess alt Qravmik vå riTIbenT Seen oh tär : åskanten såg 'med stor respekt på |som har öra för det som finns i rr oh : sin skräck ön rd di dt 1 i än i ö å skapar hon ur- ris rdr dåde” I För de å otiliga från att Staaff skulle följa gammal ;Sjöminister Jacob Larssori oc Jerigöninister David Bergströ nm får” opp ar vallnet. De a ONE ge ps mu: a höra d ct oförrättade" ärendet än riktig -- , . -— a - (> ser 2 or 2 » traditjon . och till dess. utse fack--. : erforderlig militär = enligt Kasper. :| sorts - varelser, " mystiska åaväsen djup. i' en" spelemanstävlan . med | hjältesaga, öm man så får säga om. .; stuteriet Trakehnen i den östra delen av :Tyskland. , Genom, att korsa eldiga arabhästar med fin- näcken, han som rör sin giga så;en kvinnobedrift ( och varför sku le man inte det?). Hon tar sin mä sorgesamt under alerötterna i åakanten. dasäck på ryggen 'och kryper - på. : män; som krigsminister utpekades "general Tingsten 5 farbroder till dagens memoarförfattare med sam- ma namn — och 'som”sjöminister som stack opp sina skallar ur det mörka djupet, : När. man så fick höra berättelserna om hur det var | Staaffs avgång... Men . då ; var vi framme vid 1914, David Bergström fick en militär efterträdare, Jacob la I oeneraladjutanterna men utan derds ansvar. Samtidigt. hävdades, att grundlagens bud om kvalifika- dammistocken ö över åen. "sök uppföda ”Trakehner”. — En 4 > 250 ston, indelade i fyra” olika] hjordar ' bestående : av. skimlar, mn : ursprungliga tyska område," som ” med Trakehnens kända bomärke' - sig ånyo några hästuppfödare lemmade engelska fullblodshäs- "tar och en 'småväxt tysk hästras lyckades man efter årslånga för- vackert vuxen-ras med synner-, ligt goda egenskaper som blivit känd över hela världen. - Stuteriet 'Trakehnen förfogade över ett område på över 62 kvadratkilometer. Här : kunde djuren växa "upp i frihet och tillbringade längsta tiden på å- ret ute i det fria. Icke mindre än rappar, bruna hästar och fuksar |; galopperade omkring på "detta nu tagits i besittning av Sovjet-! Unionen) På höstarna :infånga- " des" treåringarnå och ; märktes ””älghornet”., Uppköpare från när och fjärran brukade'då infinna sig till detta årliga skådespel,” ; , När man "i "Västtyskland efter: sammanbrottet lyckats få ett'be- stånd. på--2000. ston ”sammanslöt från Östtyskland, Föreningsmed= marinöverintendernt Lindberg. Mot ingendera . fanns något att invän- da från oppositionens — d vs hö gerns — sida. - Alldeles säkert var det något a av en politisk bomh' när Staaff med- delade. kungen; att han till sjö- minister" kallat v häradshövdingen | - Jacob Larsson och till krigsminis-' ter David Bergström, en av Frisin- nade -larsdsföreningens mest fram- När nu ära inslaget i ministären nade regeringen ; inte sju jurister på 1J. pos- vilket: man tyckte ' var litet väl ensidigt. Man ville alltså "helt enkelt'inte tro sina öron. ”När ryk- tet. först: nådde oss”, skrev Stock- holms Dagblad”; trodde vi, att någ-' ra fantastiska herrar utsläppt en. tanke, som hörde hemma i ett stu- trädaride personligheter, : dentspex.” ESR "David Bergströms namn i tolere- radés; om honom visste "many att han intimt samarbetet med stats- rådet Tingsten åren "1905—06, ' när det :gällde beredandet av försvars- frågan till riksdågen- och "ansågs därför sitta inre med.'större .sak- kunskap än. de flesta ' civila.” Jacob Larsson — det, var r råna, ra- | nader Som? sjöminister' sammanträf. tionerna ”kunnig och erfaren” för en svensk minister trätts för när, Det stannåde inte vid mer ES teo- retiska diskussioner — snart: nog tillgrep man: hårda: bandage och gick till attack mot Jacob Larsson personligen. : N eta På liberalt håll Ipävtsäde" man; att Jacob Larsson hade kolleger i utlandet: "McKenna :i England ock Delcassé. i Frankrike, Oppositionen» fann jämförelsen orimlig, Båda des- sa var. kända som varma försvars vänner '—" Delcassé . hade : gått i breschen för en: sjögående pansar- flotta, . McKenna, som under tiden efterträtts av 'en herre -vid namn Winston Churchill, hade höjt flott- anslagen till.800' milj. kronor.' Det var: något helt annat :än vad som man ':väntade av. Jacob Larsson, som gärna titulerades: sont: hamn- kapten i Lund”, ': : > Tidningarna” visste snart. berätta, att. den nye: sjöministern led. av ”amiralskräck”, Det fordom "så in- tima samarbetet mellan ministern och: flottans chefer', existerade ej fade statsrådet "endast en gång med chefen för ' marinförvaltningen och Larsson däremot civilisten Dan Bo- ström. Den serares hemmastadd- het på sjön kunde 'väl' av ingen förnekas 'men hans. militära insik- ter var näppeligen större än före- trädarens., : i i s I riksdagen stannde Lärsson kvar Tel in på 20-talet men då som so- cialdemokrat. Personligen. var han en försynt man: med. air av gam- |; maldags gentleman; han förvärva- de sig många vänner. även" bland dem, som bittrast bekämpat honom under 'de upprörda bondetågsdagar- na, Till dem hörde kanske också den ledamot, som på :isin' tid döpte Jacob : "Fhimotheus Larsson till ”Bråchyokatalektikus”, : vilket Jen= ligt talman Hugo Hamiltons me- moarer "skall uttydas ; som ”Den, som saknar en fot i ändan”. oc "Ack ja, "pionj er. har' det” inte lätt här i världen, Tydligt är. emel- lertid,> att Jacob. Larsson jämnade vägen till försvarsministertaburet- ten, både: för. ”kamraten/ i. vapen- rocken” "Per :'Albin , Hansson och försvarsnihilisten 3 Venner- ström; kanske: också för. en senare skånsk kollega, lystrande till nam- net Sköld, Per Edvin... + Men mellan - Jacob Larsson och när "ångsågen och broen fanns där, då fick de där ”diktalerna” ett än- nu starkare tycke av väsen "och varelser som levde kvar i det gam- la, i en tid som liksom sjunkit till botten i den glidande och ström- mande å åen. svs :Man sa Pångsågen” på den tiden —inté bara ”sågen” eller -” ”sågver- ket. Man var i den.tid då ångan var i sin nymodighet, i håll med att skapa industrien, På samma sätt sa” man ”järnspisen”. —' inte bara spisen — att spisen kunde vara sv järn "var: ännu någonting nytt att notera och säga ut. (den öppna. fy- ren låg alltså rätt nära inpå.) " Det fanns ett annat magiskt. ord därborta" på .åbackarna att lyssna till" eller :: undra över. Det. var ”prammens”.. Ett” så" förunderligt ord, inte likt något annat. Det gäll- de att få liv-i det, förstå vad det betydde. Då ' kom. berättelsen om garöle' pråmen fram, 'och detvvar en ännu äldre tid, som liksom kom opp ur åen och visade sig, .”Pram- mens”, det. var. ”"pråmens" folk”, den familj som bodde på åbacken alldeles i närheten "av den 'gamla pråmen som egentligen var en:sorts färja. Det låg nära till hands att dessa '”prammens”;. blev, de som .Och så är sagan om skatten ir åen vid gamle broen där ochlyf- ter på sitt. lock... Och det locket sluter sig'.och slår igen över en kista som' ska' finnas nedsänkt i åen mitt emot gamla hälsokällan. Faktum' är att bönder så sent som i början av 1300-talet prövade. att dragga efter den och det berättas att.en' av dessa kisteletäre , fick napp och hämtade sina hästar och spände för dragglinan . — men kraf- ten därnere i åen .var. för. stor, skatten var där den var, gick inte att rubba. Nä,” si Näcken om det gickt - se sh H ov "Det bottennappet är sagans fäste i åen.. Ur det bottennappet kan' den finaste av skatter stiga upp ur. djupet -till : ytan, där människors ögon söker och. söker, frågar och "frågar. Och berättaren.kan tala om hur ”löan kom pau hästana sau dai. skolve”. så de skalv), och den ”löan” : var inte bara ett ansträngningens löd- der: och svett — det var ”han där naire” som ” ”jorde nött”: med häs- tarna, Det. var en ”förtrollningens | 3 stund : den' skattletaren. och hans hästpar fick uppleva. Vid tredje toddyh' kan han -'berätta "att han hörde 'en röst ur 'åen —- alldeles .(löddret. kom på hästarna tydligt en röst — och den rösten lo Dx: mäldakvinnan var en syn n att skåda för kvarndrängarna' nar a hon väl stod i kvarndörren med T sin säck, Det lyste någonting i hen-" nes ögon som de inte kunde låta bli att undra över. När så bonden kom 'som- varit. tvungen att: köra. : från Tröinge runt stan för den tra= - siga pråmens 'skull och fick veta- att kvinnan tagit sig över åen med. sin mäldasäck, då blir det prat om denna ' bedrift som kvinnan ' bär". och gömmer som ett smycke och en : prydnad likt er gyllne medaljong.” Och” där” börjar en verklighetssaga som gick som :' kröp över dammstocken; se” där rubriken på en: berättelse” om > en kvinna som. förvandlade” täds- . . lan till'en bedrift. Undras' om unte : de, flesta — kanske alla" —.- hjälte- ligheten”. har denna' sannin, "bakom "sig, som berättelsen om mäldakviri= nan på danirnstocken ningens lyse (ett väl taljus, skulle” de gamla säga) å ur. åavaltnet; - bron "byggts över ett. sådant. Sägo=, - ännanför : : särklinningen," . över, by. och, härad. "Mäldakvinnan '. sagorha”'ur. den så: kallade" verke 3 0 "Tänka sig att der nye motorvägs- såg ma utmaningei "Den nya sjöministern v var Lunda- endast 'ett. -par gånger med, ihspek- tören : för flottans övningar : till - sprang ner och drog 'pråmen när lemmarna, som tidigare tillsam”: Sköld ligger mer än : ett tidsinter- | an rulle över: Döp broens | befallde; ”Lä kistan va i fre!” Och | ställe '—" dammstockens, pråmens mans ägt 15.000 Nor 00: på |! bo till födseln, hade "där tagit sina] sjöss, Chefen för kommandoexpedi- | vall på rågra decinnier — där lig- föregångare, drog man således med | sagan. lär: ”Wi 'skom "lä 'auen 'ha | och ”gamle 'broens” . fäste "vid x senare, omkring I juridiska examina och där. verkat | tionen,: som hade sitt: tjänsterum 'i| ger också 'en förändrad. inställning handkraft, : När jag hört. berättel- | sett”, vilket är uttytt: Vi ska låta | Sakanten., Pen .båda sidorna om floden Elbe il som advokat, 1903' hade han korr j anslutning till statsrådets, hade han | 1 försvarsfrågan, varom helt. visst | serna . om -pråmen kunde jag . stå ån ha sin hemlighet. '- TA WD: OM Noa "norra och' västra Tyskland. hår ingen vågade drömma, : ni ; våra första civila försvarsministrar ; gjor- de sin entré i dessa da ar för ett halvt. sekel sedan." mit in i riksdagen, och då' tagit) däremot - måst ”frottera ” sig 'med. « man nu sju: stuterier, öda fått plats på liberalerras vänsterflygel, | ”Men denne. är också endast kom- » till uppgift "att. uppfö a nya T o m ”Folkets Tidning” i Lund, | mersdörskapten "av andra /.graden”, ”Trakeliner”; > > | redigerad av Bälow) fann Larsson anmärkte Sydsvenskan spydigt.” Oförändrad & är ännu denna fäst i radikalaste” laget. Tidningen viss- Mycket tidigt väckte den! civile |” med" sina. utomordentligt "goda | !€ berätta, att han blivit "väckt" på sjöministerns beslut att avlysa pan- |” egenskaper fastän hästuppfödar- ett. politiskt diskuss te 19021 sar ” Oscar, II:s. Medelhavs- 'na först befarade att Västtysk och sedan till allas häpnad avslöjat kryssning för att låta fartyget gå örst belarade a ASiLYSK- | sig som fullblodsradikal, Några må- på vinterövningar i: nordliga f lands jämna klimat skulle kunna | nader därefter var han riksdags- | vatten. hård kritik, ga far- ha en skadlig inverkan på aveln. | man för Lund. ”Redan här i livet |.” en; hård kritik. Beslutet hade. Numera - brukas 'mera. sällan | kan dygden någon gång belönas”, gotiverats äv. besparinesskäl" men dragdjur inom lantbruket — in- där vid det förvittrade brofästet och" lyssna och: se fram ”den' tidl 7 0. ce oe som gick före ”gamle broens”: tris- I. : is > ” re oa 2 sorna gnisslade när pråmen drogs]... cv 7 : i vv Se SN över, och rf päre” blev : m - : ; E unniga nen ingett om vår egen ni kröpp skrev 'den inte så litet -spydige Bä- situationer.: Konstgjord andning & sjötilläggen utgick ' med kraftigt sl De flesta nu för : den vet .tressct för: hästar inom” sport- "kretsar är däremot”lika stort. Människorhas fyrbenta vänner ' under flykten har därför även i low. och : konstaterade .senare att arsson återfanns nära den gräns, där frisinnet slutar” och socialismen tar vid. förhöjda belopp vintertid så srart tränstgöring ägde 'rum på 50 gra- ders nordlig bredd och därutöver. Besparingar; var : därför - otänkbara. - "allt om bilar, motorer och and-' "ra tekniska saker, men ytter- -- ligt få känner fill hur den”eg-"' en av de viktigaste momenten. Där får del na lära sig inblåsni metoden, som vi föredrar att kalla det 'och som är riktigare än mun- £3 "> Oviljan mot "Jacob Larsson! var till väsentlig grad grundad på vet- bt skapen om -'hans försvarsradika- ' Ville passa på! lism; 1 riksdagen: hade han: talat Det var bröllopsmiddag "med. mot F-båtsbeslutet, : > många tal Sist bultade gubben ö Jöns Orsa i bordet, Allas blickar ” » + order, inledde underhandlingar med vändes mot honom” där han satt! ”Kronvrak' försvarets toppt : | Boforsbolaget om "inställande ' av längst ner vid elt hörn.: Ljudligt - Det:var alltså speciellt kritiska tillverkning av för F-båten avsed- hbarklade han sig och .sa: | blickar, som från första stund rik- | da 'kanonleveranser. Man 'kan' på tallre. Men Elore Lau gär RR tades mot herr Staaff och hans nya | goda grunder tala'om' att opposi- många här fö A ska män, En "kåsör: presenterade den | tionen. gentemot' sjöministern in- rsaimlade, si jag hya ministären vid edsavläggelsen | ledde ett veritabelt nervkri, passa på och fråga om nån av er eg g. Hans bar nåra sinågrisar te avsalu, på det här sättet: :”De nya ' mi- | tafatta sätt att umgås med pressen nistrarna se något bleklagda ut in- |förbättrade inte = situätionen. I för . de nya uppgifterna men del Karlskrona hade han t' ex inter- marschera raskt under krigsminis. vjuats'av en socialdemokratisk tid- ter David Bergströms befäl. Sven- dag ett. bestående värde, NON Sva FED ' ma kroppen är beskaffad i friskt : : eller " sjukt ” tillstånd. Därför " hoppas 'vi verkligen - att den . | tillsmunmetoden. Det spelar ju. in- gen: praktisk roll: om luften kom- mer in i den nödställdes lungor via - sa ve munnan eller - näsan. ; Huvudsaken självskyddsutbildning som Röda är att luft inblåses: - Korset i höst startar runt. om bl An drä v ikti ga 'övnin ngsmoment på 1 landet" skall få en'stor an» | pr de av Självskyddsutbildnin- ? | medvetslösa 'och stillande av blöd- gen är ett slags försvarsbered-. ning, två viktiga saker att kunna skap, . inte bara värdefull i i vårt alltmer motoriserade sam- ofredstider utan minst lika myc-, lära ste. essbältre -- bägge lätta an ket i det vanliga. vardagslivet, säger doktor Per Strömbäck, ” rådgivande : "Jäkare vi ” överstyrelse, - Nervkeig i pressen! : ”Oviljan imot "Larsson växte ånart till full storm; när han, på Staaffs = <Intnd Slarva inte méd förbandslådorna! -Arbetarskyddet, är ett” område "| som alltmer uppmärksammats i Rö. X SKOGENS VÄLSIGNELSE NAS TNSRA SKOGEN ÄR DEN YIKTI- AV TRÄET FÅR VI FRAN [GASTE BETINGELSEN FÖR I C:A 175 OUMBÄRLIGA PÅ JORDEN KEMIKALIER skä folker tyckte .det var. riktigt duktigt gjort av de bådas försvars- ministrarna, som- lär varit kron. vrak, att så här 1. hastigheten ha övat upp sitt garde” Men det fanns också andra .be- tänkligheter. Från vårt södra grannland hade man lärt, att en civil krigsminister vägrat böja sig för sakkunskapens råd och mot dess vilja flyttat ett infanterirege- mente från Aarhus till Fredricia med motivering, att regementet vo- 're av värde för den lilla staden. Kommenderande generalen på Jyl- land hade som följd härav begärt sitt avsked. Skulle nu något liknan- de ske här? Till en början spekulerade man mest i frågan om vår regerings- form över huvud taget medgåve drog sig ut ur angreppen med för- klaringen,' skämt, i något som han inte be- traktat som intervju. GET begag- nade tillfället läxa upp sjöminis- holm”, ningsman och därvid låtit undslip- på sig något om att socialdemokra- |" terna skulle ha möj avrustningskrav gällande i den ny- tillsatta försvarsk é lighet göra' sina Medel till att genomföra dessa självskyddskurser får RK bl a ge- nom de årligen återkommande riks- / Han att det hela” varit ett tern för detta hans sätt att 'visa alltför stor vänlighet mot 's k' in- tervjuare. ”Intervjuare äro ett be- svärligt släkte, inte minst i Stock- skrev tidningen, Admoni- tionen kan synas överflödig med tanke på att Jacob Larsson i sitt vanliga umgänge med pressen in- .|tog en attityd å la Dag Hammar- skjöld med ett ständigt ”No com- ment” på läpparna. Att Jacob Lars- son själv "reagerade med god- 1 tillsättande av civila fö modigt öv mot de allt häf-| — Redan i våras startade 'själv- | utveckling, Det kommer i framti- ernas s rar; de kunde ej befatta sig med | tigare angreppen, tjänade endast|skyddsutbildningen i liten skala, nu | den att behövas mycken informa ||" cv gammal refräng kunna säga ace akulle med tillämpning 22 | + rena kommandomål men finge ändå | till att skärpa tonen, sätter vi i gång i större omfattning. | tion på detta område för att lära är stor, Den resliga värten — gissa vad den är liten, den? nått - N SN bära det parlamentariska ansvaret |. Jacob Larsson blev alltså man-|Kursen är självfallet frivillig (men | människor handskas rätt med atom-|| — sina modiga 80 cm medan den lilla i den to sn heter? ännu hål= ; för dessa avgöranden. Man menade nen, som kom aft utlösa den stora | borde vara obligatorisk), omfattar kraften, så att strålningsriskerna ter cd under' 15. Liten blir star, heter d ora krukan detta ka kan No alltså, att k båtsi La ” bondetåget, [| tio: timmar och ger ett komprime- nedbringas till ett minimum = "> -" ju även gä' Ia blommor. ef oc a NN chef komme att efterträda de gam- . I år genomförs den- da” Korsets ”upplysningsverksam-; het. Tillsammans med Arbetar- skyddsnämnden informerar man om vikten av förebyggande skydd, på konferenser tillsammans med bl a na under tiden 22 sep till 1 oktober på de cirka 2.600 olika lokalavdelningarna runt om i lan- det. "Förra årets. riksinsamling in- bringade något över en miljon kro- nor. Dessa pengar går - oavkortat till alla de olika grenar av hjäl- och upplysningsverksamhet som Röda Korset bedriver inom landet. Det rör sig t ex om hjälp i hem- men, på kolonier och behandlings- hem för åldringar, handikappade | Mm fl. Vid våra landsvägar finns f n cirka 700 hjälpstationer. På arbets- platserna bedrivs inom RK:s regi en omfattande upplysning och ut- bildninginom arbetarskyddet.. pansar nn; borggårdstalet och = ministären arbetsledare, skyddsi er, om- budsmän, tar man upp problemen om yrkeshygien, alkoholen, de van- ligaste yrkessjukdomarna. — Överhuvud är arbetsplatsens olycksfallsberedskap : ett mycket viktigt problem. Skötseln av t ex förbandslådorna är på många båll ett sorgligt kapitel, menar dr Strömbäck. De sköts inte hygie- niskt, glöms att fyllas på. På senaste tiden har man också alltmer tagit. upp strålningsfaran på ' arbetsplatserna. Atomkraften har ju alltmer” börjat användas | inom industrin, — Vi är bara i början av denna rat stoff om första hjälpen i olika Olo. —K ountraster "Den vackra blom- och fönsterbilden - LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET. —'DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING FN s N I härovan & är på samma gång
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.