+ | leteg'. har: dt "tagits i bägge riktningarna. mer 3 > [ "LAHOLMS ' TIDNING 5 oa oo 7. reevrvev rreevevervYvevYrfeYrYtYFyrT VY Tisdagen den är oktober- 1961 ' Det är naturligtvis inte märk gare att riksdagsbeslut spårlöst försvinner än att isk gör” ' skyndsam och allsidig utreäntog huruvida och på vad sätt effek-" tivare. åtgärder not ocker vid - ..så då och då Men i sistnämnda fall brukar efterlysning förekom- ma I avsikt att bringa klarhet i gåtan. F d hallandssonen "och centerriksdagsmannen' Bengt Bör- 'Jesson i Falköping anser tydligen ringen. Och det ligger oneklizen . en viss konsekvens i det. Hr Pör- "Jesson, som flitigt studerar både "nytt och gammalt riksdagstryck, har nu funnit anledning efterlysa ett riksdagsbeslut angående åtgär- "+ der mot ocker vid försträckning, vilket aldrig verkställts. En mo- tion i detta ämne väcktes vid . 1947 års riksdag och bifölls sam- ma år, Förmodligen ansåg riks- dagen att det fanns behov av åt- — gärder i motionens syfte, varför ” riksdagen avlät en skrivelse av följande lydelse: - - -. » "FP anledning av inom riksda . gens båda kamrar väckta motio- ner och med åberopande av and- ra kammarens första tillfälliga ut- skotts utlåtande nr 5 och första ' kammarens första tillfälliga ut- ”"gkotts utlåtande nr 13, vilka ut-" i låtanden i föreskriven ordning + godkänts av vederbörande kam- mare får riksdagen hemställa om "att så bör ske även då ett riks- . dagsbeslut kommer bort i hante- . försträ idt; samt att Eders Kungl Maj: t måtte för riksdagen framlägga de förslag vartill utredningen föranleder,” . Ärendet överlämnades till 1949 års banklagssakkunniga. Kmft av: "skrev då ärendet. Nämnda utred- ning tog emellertid aldrig upp frågan till behandling. Några för- slag "enligt riksdagsbeslutet har således aldrig framlagts... " - Nu undrar hr' Börjesson i en "enkel fråga till finansminister Sträng om denne vill lämna kam- - maren en redogörelse för de åt- gärder som vidtagits i anledning av riksdagens skrivelse nr 347/47 enligt ovannämnda beslut. ” Hr Sträng får följaktligen age- ta detektiv, ett slåg om han skall kyunna tillfredsställa hr 'Börjes- sons nyfikenhet, Frågan har även en allmänintressant aspekt: fur fungerar en samhällsapparat där ett riksdagsbeslut tydligen . kan " spårlöst försvinna utan att någon. av de riksdagsmän och ämbets- män, som varit med om frågans ' .behendling förefaller ha en aning om hur resultatlös deras möda I vissa fall kan bli, : : ETT UPPSEEN DEV "ÄCKANDE Trist lektorn . vid Md raotvilliga och den förutsedda re- ” parationsvolymen.. har inte kun- nat fyllas Det måste bli hyres- gästernas sak se till: att de får ut sin rätt till de: reparationer, vilka de batalar för. En intressant tvist" bar seglat . upp om beräkningsgrunderna för « hyreshöjningarna. Hyresgästorga- nisationen har undersökt fastig- kh lets ''räntabilitet ” och folkskoleseminariet i Uppsala, do- 'cent Stig Lindholm, tagit .då han begär” avsked från prästämbetet för latt övergå till katolisisnien, fram- rhåller Skånska Dagbladet. (cp): Det inrichär inte enbart att läm- na en prästerlig tjänst för att . axla en annan uppgift;.det har många gjort före honom" utan: att |” det uppmärksammats i högre grad. Här är det fråga om själva präst- ämbetet som' sådant, till vilket han vigts 1 svenska kyrkan, Det in- nebär, för att tala profant språk,. "ett avhopp; och hertom det skym- tar på troligen nte allför långt 'avstånd 1 tiden en övergång till "romörsk- katolska' kyrkan, En enstaka övergånk,' Konver- ”slon, av detta slag, ens av en teolog 'och prästvigd person; be- hövde kanske inte :vara alltför uppseendeväckande; slika steg har än en gång, Här är det emeller= tid "fråga om en man: som "har . betydelsefulla "teologiska och kyrkliga insatser bakom sig, bl.a som ledare av den praktiskt präst- utbildningen i Uppsala, och .som Innhar centrala rikskyrkliga tör= troendeposter. Han har vidare fi- gurcrat på allvar i kandidatstal- let, till. lediga biskopsstolar och tent av.tippats som huvudkandi- dat när episkopatet i Västerås om något 'år skall få ny innehavare efter John Cullberg,. Docent Lindholms åtgärd mås- te därför tillskrivas en vittgående principiell innebörd. Den fråga man allmänt ställer sig gäller, om det här kommer till. synes en tendens inom svenska kyrkan av 1 dag, "vilken kan väntas. efter hand få bredare omfattning? "DE HYRESHÖJNINGAR som re- Ikommenderas av statens hyresråd ir relativt måttliga, anser Stock- holms=Tidpingen (s): "> XY Meningen är att de fastställda hyrorna skall ge utrymme för behövliga Många kommit fram till att avkastningen” är god. Det svär mot den tidiga-' re : ofta anförda ;. "uppfattningen att fastighetsägarna fått ' sitta: emellan ”på "grund av hyresreg- ; I” Andric är den förste förfat- tare från Jugoslavien som 'be- lönats: med Nobepriset i litteratur. Han är född i staden Travnik i Bosnien. 1892 i en fattig hantver- karfamilj. Fadern dog när han var två år och 'det ble 'modern som fick dra försorg om familjen. Efter kort tid flyttade denna till staden Visegrad vid floden Drina. Själv fick han studera vid gymnasiet i Sarajevo och fortsatte senare att "äsa filosofi och historia vid olika österrikiska universitet. Sedermera promoverades han till. fil dr i Graz. I sin ungdom läste han en rad författare som blev avgörande för hans "livssyn, t' ex Kafka, Freud, Distojevskij, . Kierkegaard " och Strindberg. Han har själv erkänt sin tacksamhetsskuld till den skan- dinaviska litteraturen, Lika viktigt var att han som serbier hade för- bindelse med: or "Det unga Bosnien”, den frihetsrörelse vars medlem Gavrilo Princip med sitt ödesdigra pistolskott den 28 ju- ni 1914 gav upptakten till första "Han des in i det österrikiska fängelset Maribor och har berättat att han i bagaget då han togs in där endast hade en skjorta, en :tandborste och Kierke- igaards ”Antingen — eller”. ' Andric satt fängslad i i tre år. Un- der dessa. år inledde han sina för- sta litterära försök med ett slags dagboksartad: prosalyrik och 1918 itgåv han samlingen ”Ex Ponto” där titeln alluderar dels på Hora- tius, dels på hemstadens bro över Drina som senare skulle bli ett mäktigt huvudtema i hans genom- brottsroman. Bromotivet har åter- kommit i flera noveller. Till de lHi- terära :”Ungdomssynderna”: hörde "också samlingen ”Oron”, ! Me författarskapet sköts snart i ;. bakgrunden . sedan studierna fullföljts och han efter Jugoslaviens bildande,.: trädde > i . diplomatisk fjänst för'sitt land. Det föreligger alltså : vissa i likheter. med fjolårets t e fr - Saint "leringen. Fastigh repre- sentant bestrider de” dragna sh satserna.', : Då hyresgäste erna anser att det är "systematiska fel i beräknin-; gen " av fastighetsomkostnaderna som lett till: att :husägarna' fått .ut-för höga: hyror, är det nöd- "vändigt att .en undersökning görs. Denna bör föreligga 'i 'så god tid "att resultatet kan'ligga till grurid : för, övervägandena . om” 1963. års hyror, Blok eA c 1 DEBATTEN om jordbrukets. specialisering ' har det" gjorts" gäl- lande att forskningens resultat un” danröjt en' del'av de' produktions- tekniska : risker 'som är förenade därmed eller 4 varje fall medfört förbättrade möjligheter att motvä- ga dessa, Jordbrukarnas Förenings- blad ställer. sig tvivlande och und-, rar om .det inte här är fråga om ett allmänt talesätt: FN "> Det som t denna debatt först : och främst bör sägas ut är, att' : växtodling som :'specialiseringsob- ' jekt inte lämpar sig annat än i ” de fall, där andra alternativ till” sysselsättning under den friställ- da arbetstiden står till buds. Där : man har den förnämliga kombi-' nationen mellan ' jordbruk och skogsbruk, kommer saken i ett annat läge. Där har man möjlig- heter att gå in på en speciali- sering på växtodling — om detta ur andra synpunkter lämpar ag, Ingenting kan inom lantbruket ur arbetsutjämningssynpunkt kurrera med kombinationen jord- bruk/skogsbruk. . Där tillräckliga skogsarealer finns, har man vid varje tidpunkt under året möj- ligheter till lönande sysselsätt- kon= s John" Perse." Andric fortsatte lik- som .' denne i hemlighet 'med » sitt författarskap "men först sedan han slutat sin diplomatiska karriär äg- nade han sig helt åt författarska- pet.” Som diplomat verkade. han blais -där han studeråd Goya, samt i Italien, där han äg- nade Petrarca en biografi, Vid and- ra . världskrigets utbrott var han Jugoslaviens minister i Hitlers Ber- lin. -År: 1941" återvände .: han .. till » Belgrad"och han hade knappt kom- mit dit förrän tyskarna ockuperade landet. Under” ockupationsåren lev- de han” i största isolering utanför Belgrad. "och" ägnade ' sig intensivt åt" sitt inu "återupptagna författar- skap. , Han har sagt att han” arbe tade utan att veta huruvida” det han skrev någonsin skulle kunna ges ut. Men efter krigsslutet 1945 publicerade ' han i rask - följd. den romansvit som. snart ' gav honom europeisk . ;ryktbarhet och nu r derat honom Nobelpriset. ME Denna romansvit består av ”Bron "över Drina”, , som förelåg på sven- ska förra året, ”En krönika om 'Travik” som helt nyligen givits ut på svenska under titeln: ”Konsu- lerna” samt romanen ”Fröken som också den är under översättning till vårt språk; Redan 1959 intro- ducerades dock Andric på svenska med den långa novellen 'De för- dömdas stad”. En liknande lång no- vell är ”Zeko” och vidare har han skrivit många andra noveller, av + Diktare-diplomat-partisan "> ytterligare mognad i i den första sto-. ra romanen ”Bron över Drina”. I en mäktigt flytande, klassiskt episk prosa ger han en bred skildring av bosniernas liv i staden WVisegrad som växer ut kring den bro som storvisiren Mehmed Pascha år 1571 börjar uppföra över 'Drina som en hyllning till sin hembygd. Genom drygt tre århundraden står bron med sina vackra elva vita. spann kvar över floden medan historiens växlande, skeden drar fram över folk och land. Kapijan, den bal- kongliknande mittenavsatsen på bron, blir hela bygdens hjärtpunkt. Här sker mycket under tidernas lopp, både stort och smått, här av- handlas viktiga ärenden och görs affärer men här samlas också stu- denterna och bröllops- och dopföl- jena. Det är också platsen där krig och revolter diskuteras. Men när skottet i Sarajevo fallit och kriget rullar fram skjuts det sjunde val- vet i bron sönder av. artillerield. Den gamla förbindelsen mellan 'öst |: och väst är bruten, bandet med det förflutna är sönderslitet. Men bron har lärt människorna något: ”Att livet är ett ofattbart under, ty oav- brutet förstörs det och förintas och dock fortsätter det att finnas och står lika säkert som. bron över Dri- nat Den" ganska ' mörka livssyn s som kommer till uttryck också i denna roman med, dess myller av männi- skor och öden blir något ljusare i ”Konsulterna” (en" krönika om 'Travnik)., Ocks å här är det 'det forna turkiska Bosnien' som skild- ras och handlingen utspelas i för- fattarens födelsestad Travnik' un- der 'napoleonstidens senaste skeden, från 1807 och sju år framåt, Till denna orientens utpost 'där sulta- nen har en visir skickar Napoleon en konsul, Jean Daville,. som bl a har till uppgift att bevaka Öster- rike och dess expansionssträvanden neråt Balkan. Hovet i Wien svarar med att också sända dit en konsul, överste" von . Mitteler och senare överstelöjtnant von Paulich. 'Von Mitteler har en neurotisk hustru och en svärmisk dotter. Andric skildrar dessa människor som i en fientlig" omvärld söker tränga un- dan varandra från den orientaliskt outgrundlige visirens ynnest. De är människor som omgärdas av mu- rar av -nationalstolthet, fördomar och personlig prestige men samti- digt har de en dold. bundenhet vid varandra: som västerlänningar. Det är en ovanlig, levande historisk i hus: utan > tebidrag med upp till 3 procent. För lägenheter färdigställda före 1942 blir det ingen ändring i Stock- holm, Djursholm,. Solna, Sundby- berg, Saltsjöbaden och. Sollentuna, men en ökning med '1 procent, i övriga landet.” För lägenheter färdigställda 1942 —147 föreslås ingen ändring. Den högsta ökningen som föreslås avser lägenheter fär ligställda 1948-1949 i orter där kostnaderna för ökade vatten- och avloppsavgifter skall roman med djup iskokunskap och ofta en finstämd ironi och humor som blottlägger människans innersta och återspeglar mänsklig ömklighet och storhet. Men det är också en bok som söker visa fram emot en ”rätt väg”, en mera opti- mistisk syn på tillvaron. . I « En svensk kännare av slavisk litteratur och Andrics diktning, do- cent Nils Åke Nilsson, har om And- ric skrivit: = ' ”En speciell tjusning med And- rics mörkt suggestiva, exotiska dikt- värld är hans sätt. att framställa den, Redan de första böckerna upp- visar : några drag som sedan blir betecknande för .hela Andrics. be- rättarstil: Klarhet, enkelhet, be- härskning. Han fortsätter i mycket en realistisk serbisk tradition -— i sin tur under intryck av den stora ryska 1800-talslitteraturen' -— men han ' använder samtidigt . mycket medvetet stilen som ett formande och verkande ' element. Där finns ofta i'hans romaner och berättel- k as genom generell hyres- höjning. Ökningen . här uppgår til 3 procent. " ”, Någon ändring av tröskeltal” och tilläggskompensation ' för ' ökade räntekostnader föreslås inte. -I fråga om 29 orter föreslås hy- resrådet att hyrevärd efter 31 de- cember .i år skall få träffa. avtal om ersättning utöver grundhyran för sådan höjning för avgifter för vatten och avlopp som inträtt ef- ter den 1 juli 1955, : =... or "I likhet med vad som nu gäller föreslår hyresrådet att hyreshöj- ningen för lägenhet, som hyrs ut Till bostad men som enligt lazga- kraftvunnet beslut av. hälsovårds- nämnd. inte får. användas "till bo- stad efter hyresgäst ns avflyttning, bestäms 10 procent lägre” än för andra lägenheter, - Beträffande lägenheter i hus finansierade" med stöd av vissa ' ' statliga lån ankommer det inte '- På hyresrådet att föreslå hyres- ser denna' blandning av spänning och ' oberördhet. som man” möter i österländska sagor eller gamla krö- ; hikor?s ve et en ene > . höjning. Rådet har. dock hem- ställt att regeringen vid .be- « sation på sådana lägenheter be-. en, som reser ii Zululand, kan näppeligen undgå" att' bland de svarta" höra "”Hövdingen”.: nämnas med vördnad och' beundran i rös- ten.: Med Hövdingen menas i detta land, .som sannerligen inte: lider brist på stamhövdingar, endast en och densamme, Albert Luthuli, man- nen,: som anu fått Nobels freds- Pris, oc NI . När Luthuli hösten 1952 blev 1e- dare för The African National Con- gress — de svartas samarbetsorgan i;rasstriden — angav han. en dek- laration; si m klart och distinkt" ka- rakteriserår mannen och hans gär- ning? fn ”Ingen kan bestrida, att jag 'off- rat 30 år av "mitt liv för att lungt, tålmodigt och 'med ' moderation knacka spå en stängd och barrika- derad dörr '-— dörren till rasernas likställdhet' —" men att jag gjort det förgäves. Vilka har då frukter- na varit av denna min moderata hållning? eld 2 ve Dessa . tre. decennier . har varit fyllda av största antalet lagar, som skurit ned våra rättigheter och, re- ducerat våra möjligheter till fram- steg, till dess vi nu - nått ett sta- dium, då vi praktiskt taget är rätts- lösa. Det är mot denna bakgrund och i känslan av ansvar, som jag ställt mig i spetsen för mitt folk i den nya anda, varav det nu be- 20 Så vilka några förek i svensk press, Först under de senaste två åren har hans. namn nämnts i no- ning. Därför är bibehållandet, vt- byggandet och anpassandet av åkerjord/skogs- " fastighetsägare är = emellertid mark f n och under överskådlig framtid ur driftsekonomisk syn- belpri " I det mesta av Ivo Andrics prosa är handlingen förlagd till det gam- la Bosnien före den jugoslaviska punkt en av de Jant- bruksfrågorna. Vad beträffar ut- byggnad av kombinationen jord- bruk/skogsbruk må understrykas den möjlighet, soma borde före- finnas att kombinera en del skog- lösa jordbruk med skogsarealer tillräckliga för sysselsättning av arbetskraften under tider, då den- na inte behövs i själva jordbru- ket, Permittering under vintern är ingen önskvärd väg och den. är statsbild upprättande och khan kan således betraktas som en ”provinsiell” författare av samma sort som Selma Lagerlöf, Mistral, Yets och många andra starkt natio- nella diktare. Han anknyter också i viss mån till den äldre kroatiska och ' serbiska ' folklivsberättelsen. Andra karakteristiska drag är star- ka uttryck för skräck och livets osäkerhet, sökandet efter. något fot och tillförlitligt i tillvaron. Ock- som bekant dessut 1 fullsysselsättningssamhället. Öresunds vatten svårt förorenat Föroreninfarna i Öresund är nu mycket mer omfattande än vi tidigare trott, säger professor Poul TBonevie, som tillsanumans med professor Gunnar Thorsson bearbetat prover som tagits under ett halvårs undersöks ningar av det marin-blologiska laboratoriet i Helsingör. « Undersökningarna har skett från svenska och danska fartyg och skall fortsätta flera år. Man |. kan ännu inte uttala sig om det förgiftade vattnet i Öresund är hälsovådligt eller om det inver- kar störande på det biologiska livet I havet.” Vattnet är infekterat efter hela |. till Kullen—Gilleleje i norr. Bakterierna kommer ut i vatt- net från avloppen i städer och samhällen vid Öresund. Någon nämnvärd förorening från in- dustrierna har inte kunnat kon- stateras. kusten : på båda sidor från en linje. Limham—Dragör 1 söder är ett Väsentligt moment i hans förfat- tarskap, I "De fördömdas stad”, vari handlingen är förlagd till ett turkiskt. fängelse utanför Istam- bul långt före Kemal Paschas 're- volution "och där livssynen syns Vara starkt färgad av Kafka, heter det: "Här finns inga oskyldiga, In- 'gen är här av en slump. Har någon en gång överskridit trö hä , andan, som öppet och med oräddhet revolterar mot orätt och tar uttryck i bestämd anslut- ning till det - passiva - motståndets |, Politik”. ” Luthulis väg till detta - -ledare- skap vilar på hans kristna tro och hans zulutraditioner. ”Jag har ald- tig känt någon bitterhet mot de vi- ta som individer. För mig står 'det klart, att den. vite mannens krav på dominans ställer honom i en moraliskt ' sett svag .positi fan stor.s servi tet. ”Luthuli gav "dem nu alla: råg i ryggen, Så störtades det passiva motståndet. é "' Redan fyra månader därefter. "kall lades 'LutKuli - till : Pretoria: :- Här uppmanade : regeringen honom att välja mellan. hövdingeskapet. och I ledareställningen . inom «Congress, Han vägrade. .I en skrift angav han sin ståndpunkt: Vägen till fris het går via Korset. I fortsättningen redogjorde ” han för sina skäl att kvarstå på båda dess poster. Skri- velsen slöt: "Vilka 'frukter, har jag skördat genom ' min "moderata håll- ning? Har jag mött någon som helst tolerans, eller förståelse från de vi- tas sida, Nej och åter nej. --:.' Luthuli "avsattes "omgående av myndigheterna som hövding för sin stam. Automotiskt blev han därmed |' för alla svarta ”Hövdingen” rätt och slätt — en position, som intet regeringsbeslut ;kunde beröva. ho- nom. . 7 i Som ledare för Congress har ban understundom anklagats för kom- munistiska. sympatier. Beskyllnin- gen är förståelig under den tid, då höger- och vänsterflyglarna inom Congress ' bekämpade . varandra. Själv" 'betraktar sig Luthuli som kristen socialist, närmast besläktad med engelska meningsfränder som står Attleé nära. I och med: att Congress vann stadga under hans ledning, hur hans tå Albert Luthöli uli— Hövdingen = | thuli h ktades Visado han sina sym- dem till the, medan han klädde sj Vänligheten tillbakavisades, I stä genomsökt - från” källare till” vind. Efter ett år blev Luthuli. och 60 andra anklagade frigivna och åtalet STOCKHOLM (rm) Statens hyresråd föreslår för nästa år en ökning av den nu gällande generella hyreshöjningen . för lägen= heter i hus finansierade utan statliga lån och utan statliga rän= - patier 'för, detektiverna, inviterade | ” let blev hans bostad än en' gång |. Hyrorna upp 3 procent 'statligt' lån... : aktar vissa osinadstörändsin . gar. ”Hyresrådets förslag "grundar sig på- en inom rådets kansli utförd undersökning av fastighetsomkost- nadernas förändringar mellan 1959 och 1961, : Rådets förslag är "enhälligt . men såväl hyresgäst- och fastighetsägar- särskilda yttranden." Husdj urskonsulent" E Brännäng' | avgår. ”Konsulent Briännäng. > Husdjurskonsulent Eskil ' ”Brän- ' näng, Falkenberg, har från den'1. november . anställts på Sveriges . Slakteriförbund, sot Han" är" född år 1924 och blev : agronom 1952," Han - tjänstgjorde; åren 1950—1957 som assistent på in= licentiatstudier . och specialuppdrag som " ledare : av 'slakteriförbundets försöksverksamhet rörande 'produk=, tionsservice. Han : skall på slakteri= > nen i Sala. Personalen gjorde tapp. ra försök att få aggregatet alt fun- 'gera om tågförseningar och allsi mot dem nedlades medan rättegån- gen: mot de övriga fortsattes: Lu- thulis frigivande väckte stor upn- märksamhet. Man frågade sig, om myndigheterna. till sist. blivit med” vetna .om den ' prestige, varmed ; västliga världen. För egen del be- klagade Hövdingen sitt frigivande; han:;hade intet högre önskat än att få stå vid sina vänners sida i pröv- ningens svåra stund, : i | Aterverkningar ä äveti i de vitas Ied Den, som följer sydafrikansk I press konstaterar .med lätthet, att åtgärderna mot Luthuli haft åter- verkningar även i de vitas led. ”Så-' lunda skrev 1959 ”Rand Daily Mail” som utkommer i Johannesburg: ' : "Regeringens kortsynta och hår-! da -aitityd mot Luthuli har gjort ett djupt intryck på de vita oav- sett politisk hemvist. Det är sålun- da betecknande, att denne ”intel- lektuelle rebells” angrepp mot na- tionalistpartiets skärpta raspolitik]? G Luthulis namn orfattades i den|:' lett till tämligen öppet förakt för |: ibedrövelser.! i +: > Ur, högtalaren, bara” ett knastrande ljud" "plus nå rå sorgliga sönderhackade rester av något som ' från början hade” varit iImänskliga röster, En uppsluppen resenär: tet att :. döma” hemmahörande Stockholm rmglorde då följanda” uttalande: :.< : AN p— Vackert SJ "Nu: ka'rom fan scr [radiokontakt med månraketen! i Övertten och: hans gamle vän a ; gnabbades . om " kärleken.- Översten . hävdade: att kärleken till 50 pros | cent var ett arbete. och till 50 ett” nöje. Vännen hävdade lika bestämt att proportionerna förhöll sig som ' representanterna i rådet har avgett ” 25-75, Så kom överstens kalfaktor. . ån med whiskyn och sodan, Övers= fen fick en idé, relaterade herra nas Åsikter och frågade: | - Pa Nå, vad anser Andersson? | .— Det är 100 procents. nöje och inget 'arbete alls, sa kalfaktorn. il De Horribelt, sa översten. Hur en Å var så säker på det? gentemot Moskva” blivit allt oftare markerat. ”Hyste jag den uppfatt- ningen att Congress arbetade för den vita tens lösa opposition mot regeringsåtgärderna. | I stället sätter man nu, större hopp och tillit till sundheten i de svar- skulle jag del bart lämna dess ledning”, har han vid ett tillfälle förklarat, « Luthuli hade innehaft sin ledare- post inom Congress endast en kort tid, då regeringen förvisade honom från hans hemort till en avlägsen och isolerad trakt av Natal, Sitt ledareskap upprätthöll ' han per kommer att ångra sig. Mitt hopp är bara, att den "ökade ' grymheten från de vitas sida inte skall komma att ändra min inställning på den punkten - utan att jag alltid skall kunna skilja människan från sy- stemet” I femton år "undervisade Luthuli i Adams college — amerikanska missionens High school — när hans: rasfränder bad 'honom att i Natal bli ledare för dess Congress: I hela två år tvekade Luthuli, ”Vägen till frihet går via korset” ” Redan 1946 hade han kallats till denna stad är han inte oskyldig. Han måste ha förbrutit något cm "så bara i sömnen”, ron som symbol använde Andric 2 redan i en novell från 1925 — t”Bron över Zepa” — där han liter Istorvisiren Jusuf Ibrahim bygga en 'bro i den bosniska by där han en gång blivit född. Bron blir en sym- bol för det beständiga, det som "står kvar. Denna tanke nådde till kel i infödi råd, sam- av fr ående afrik men en institution, som regeringen betraktade som onödig och därför gärna såg att dess medlemmar där förspillde krafter och möda till fö- ga nytta Luthuli protesterade från första stund mot rådets brist på handlingsmöjligheter och vände sig mot den undfallenhet gentemot re- geringen, som försatt rådet i denna inaktivitet. Alltför många medlem- korrespond men kunde då och då se vänner, som lyckades smyga sig till honom och ge honom fär- ska och ocensurerade informationer. 1954 fick han sin frihet åter, flög till Johannesburg men endast för att på flygplatsen mötas av ett po- lisuppbåd och ny förvisningsorder. | . Hans på nytt påtvungna isolering ”fann - han välgörande för hälsan men skadlig för själen”, fd som han uttryckte sig, "I december 1956 knackade tidigt en. morgon tre vita detektiver på hans dörr och överlämnade en häktningsorder, Nu hade den stora - ” 3 vÄ tas tstånd mot apartheid, Ge- nom att avlägsna Albert Luthuli från. ledande poster har regerin- gen gjort det vita Sydafrika stör- sta tänkbara otjänst”. Luthulis Congress har öppet dek- larerat :som sitt mål att verka för likställighet raserna' emellan men samtidigt förklarat sig redo att ge- nom underhandlingar med de vita söka komma fram till en fredlig lösning av rasproblemen. Det är denna politik, som bär Hövdingen Luthulis signum och som väl mo- tiverar hans fredspris. —, Sko gsarbete är bättre än tabletter " MOTALA (TT) Skogzarbete är ibland en bättre medicin än tabletter för en del patienter på Västra Ny sjukhus, sä- , burg inletts, den, som efter år av förhandlingar" ledde till. praktiskt faget ingenting och frikännande av de 154 anklagade. Rätten hade då plöjt igenom 12.000 beslagtagna do- kument utan att finna något lag- stridigt. Hela processen verkade till Congress” och Luthulis förmån, Här hade nu organisationens ledande män tillfälle att dagligen samman- mar av rådet hade visat prov på träffa och hålla möte, som inte kontrollerades av polisen. När Lu- ger överläk dr Niko Nägele vid samtal med Motala tidning. Ända sedan sjukhuset tillkom har arbete i skogen. ingått som ett led i patienternas resocialisering. Det har visat sig att ett 20-tal patienter som anförtrotts det gan- ska lönande och relativt fria skogs- arbetet inte gjort några rymnings- försök. — Olycksfallsfrekvensen är mycket låg trots att de genom sitt psykiska handikapp inte har sam- ma goda handlag med redska- CL -— Jo, hade det varit ett arbeto ' R översten kommenderat mig tt göra det för längesen! ” SNART ÄR D VINTER” E==Jnikta vntrr, svara somrar, [Cr NA mida intar, Ulv a vintrar. v varma somrar EZZZIstänga vintrar, varma somrar Pen som LAHOLMS TIDNING - het, Patienterna får avtalsenligt lön för esitt arbete, . v MA skogsarbetare i ”allmän="> A ENDA. TIDNING SOM UTGIVES i LAHOLM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.