Vv Fredagen den 3 növermber 1961 Nu för tiden. har benämningen Hilda före, stor och "säker 'och manhaftiga kvinnor förlorat "sin kakrlavulen, och efter -tassade betydelse. Det är alls ingenting I Adolf som 'en liten- "strykrädd ' märkvärdigt med deta i en tid, skolpojke. Och när de' så bänkat e het, som infaller nu på, söndag, "| Alla Helgons dag, som är en då- unga män klär sig i korsett och 'ondulerar håret och kvin- norna går" klädda i herrkläder och sköter yrken, so måv ålder " varit mannens 'privilegium, Hon "> klarar 'förresten def. d. manliga a sysslorna, alldeles ” charmant ” många fall och tränger sig med » kraft: fram i konkurrensen" om -yrkena. Till och med som polis eller präst "duger kvinnan : nu- mera; Samt idrottar och skuttar omkring och slänger diskus och stöter” kula och blir senig och benig och ség som en smålands- sig, Hilda "på fruntimmersidan och Adolf på "karlsidan — fast det borde varit tvärt om — kunz de makan vända' sig om och ge sin» gemål en blick då och” då som sade så mycket som: du vet iiatt du har mej här du... Och när de andra gubbarna” snusade upp sig i bänkraden, gjorde" de spe av, Adolf och viskade: — Hon siy väl ätter äss du :ä ren om näsan å -behöver .snytas, Adolf? +. Adolf i Frysöryd : hade: för länge sedan upphört at opponera "> torpare. Men den kvinnan, som : :. Vår Herre. gav oss en gång till "hjälp! och" stöd — och ' kanske "också i inte: ringa mån till ljuvt sig och blivit en sjåte, "därför att han råkat få sin överman i en kvinna, Han gjorde a det "bara en V erida behag!” "henne "är: det. inte , gång 'i>sitt liv ordentligt; och > mycket kvar av. Ett fruntimmer hade han bara varit stark'nog, "som '' flåsar" omkring på : en hade han -kanske' lyckats att få idrottsplan - eller, kommer ske- | åtrilnstöne ett. tåg i "den ena nande; ute i: terrängen på trä-' tömstjälken på sitt: livs körbana. +» ning, kan "man ; "väl. knappast Men han aktade sig att göra om , finna något. 'så 'där omedelbart "det. Det. var 'så att. Adolf hade : ”Husande, evasbehag 'hos,. > ' -snikit sig till att komma. med på Nåja, "det" är kanske endast i ett litet gubbkalas i byn'en kväll "städerna än så länge, som kvin-: och tack 'vare en diklig förtäring, nan är så där avancerad, och, .bley såväl :han som de ' andra . därför : ger ma ännyr ute" på: aämligen väl smorda. Och då föll landsbygden akt. på, om där finns de över:Adolf med hån "och ber a Cm verkligt; manhaftigt frun>: gabbelser och förebrådde' honom "timmet, som”skiljer sig från sitt: att .han var:en sådan, mes och svaga och täcka kön.- « ens stackare," . "7. En dylik är i varje fall Adolf Du borde skapa dej riktigt od Fryseryd' begåvad med; Redan tosig en gång "och sätta skräcken på der tiden; Adolf £frode till sin. i. henne, .så Kon blev rädd ' för Hilda, ådagalade hon 'ett kraft- dej, sade de. Och Adolf, som fått "prov, som. egentligen borde” ha, mod! i barmen av ett halvt dus- I fästmannen , : Betänksam, sin kaffekaskar, satt. och fun- stället gjorde det -honoin, "derade över saken n öch ilsknade "hemtrakten en' kväll, 'som Ädolf + rr att” Iipå "och. be x som 'nåd. Men” : då ' blev- "skön. Hilda” förbittrad hållt = + och skämdesl över sin utkorades', ynklighet samt ' grep: en, bastant häpna ” över; detta ; ; förslag ” och sblev ekatslad av sr par drängar hem i? i kväll, : "så? bjuder. a ryssryd vå Gubbarna . blev förstås mäkta . stör och föll över: bråkmakarnä. .kände "en viss bävan latt” följa "Och "deta": gjorde" Kon iså” på + kraftigt, at”de: båd drängar . Adolf under" armen, och > tågad hem, Tys Hilda "var: en stör: oc! "2 stark kvinna 'medan iAdolf' var ;& , en "Hiten puttefnasker, så . något » vidare: maké ; par : var idet inte, - som trädde inför brästen en-dag . i Fryseryds .gamla' kyrka "och knöt hymnens | band. ' ne Och allt sedan den. dagen upp-" hörde Adolf att ha en egen vilja, ' vilket år ifrån år. peverkade ho-. ' nom 'så ått' han till sist helt och' . hållet " vägrade”. tro. på sig' själv och värt slutligen endast Hildas .å " Adolf och ingenting' annat. Men naturligtvis skedde" denna för-. nedring gradvis och icke". utan många” sammandrabbningar och . kraftprov, ' därvid Adolf "alltid > drog det kortaste strået. | Det: var hustrun" som "styrde och ställde på gården, det var , ävenledes hon som 'avgjorde alla . affärer, ' och” "stackars . Adolfs + byxor hängde endast på för'syns skull. Var de på kalas och det vankades starkt, fick alltid Adolf smyga till sig sitt i doldom, om » han skkulle få något. När) de andra karlarna, stod framme 'vid' + bordet, 'kalasglada” och manhaf” tiga för att fatta sina glas, kun> de värden ropa: — Adolf i Fryseryd, du nöttar ju också starkt, Kom fram å å tag dej en sällskapare du ock, "Men då var det alltid Hilda som 'passade på och tog förordet. Med en röst så söt som honung smilade hon: ' — Nej, bevares vän men a Adolt 3 har inte smakat ”'starkt på den da ja minns, å han mår illa bara han ser då usla brännvinet, Inte sant, Adolf? ” — Jo, dä ä sant, tack, ja ska | inget ha, höll han med, fast; skam att säga, var han lika glad : åt det som en katt vid söt mjölk, Men värden, som kände förhål-" landet, tyckte synd om Adolf och tog honom med 'sig åt en kam- > mare och tröstade honom så gott "han kunde i smyg för den man- haftiga gemålen;." en. när: Adolf var så 'mo- illé de inte svika Koriom. dde;in i stugan i Fryse- st: som husfolket höll; på Hilda, kom”in' och TT som” tornar upp sig i börjani av: med "hela : rs av” sin länge. "kuvade stämnmia. : Hilda satte händerna över sina stadiga höfter och ställde' sig att storbliga på sin make. "| — Hör du” inte' att: vi skat ha koffe och det på eviga : mo- mangen,' "Eljest så. ånyo och stampade i golvet: Hilda blev för en gångs skull så bass häpen att hon inte kom sig för med at yttra en "stavelse. Och då Passade Adolf på och tog chansen'-Med”ett skutt hoppade han upp på bardet och började ryta och stampa och spela kasper och betedde sig som en vettvil- ling. Och : vid denna” syn” blev Hilda allvarsamt förskräckt. — "Adolf lille, lugna "dej, du|- ska genast få kaffe, sade hon. Och så kastade hon sig fram- stupa , på, soffan” och” grät och ropade: , .— Herre Gud, min Adolf har Och nu "gjorde: denne vad han aldrig. skulle gjort. Han blev”: så gripen av att höra sin maka visa litet kvinnlig känslighet at han genast hoppade ner från bordet och gick fram' till henne och sade med. en röst som skälvre av ånger: Va inte lessen, Hilda Nilla, ja ä visst inte tosiger, ja bara ville skrämma dej. ' Dessa ord var inte väl yttrade förrän en kvinna reste, sig i sin vrede. - Ögonblicket efter spydde Fryr serydsgårdens förstudörr ut en rad ' gubbar i natten, slungade med kraft och precision av ett|. par kraftiga kvinnoarmar och dito assisterande fot. Och när allt var renstädat hördes Hildas röst, van att styra och befalla;, trium? ferande ropa ut åt gården: — Där kan ni stå tills ni sva- soröt Adolf : . 3 Lunds GUD OCH KEJSAREN Den 23 söndagen e, ”Trefaldig- kommer litet i "skymundan för stor högtidsdag numera i,sven- ska folkets medvetande, den blir liksom ' en annandag ' till AN- helgonadagen.; Evangeliet den'23 €. .Tref. berättar den bekanta episoden, "hur fariseerna försökte snärja: Jesus 'med ' skattepen- ningen. med kejsarens" bild för upproriskt tall Texten lär oss om > medborgarskap på jorden och "medborgarskap i himlen. : Fastän ' Jesus visste, att han var, konungasonen från himme- lens . salar; .hade. Han ' gått in under? jordelivets villkor . och därmed hade Han” också, tagit på sig'det jordiska medborgar- skapets förpliktelser. ”Given kej- saren vad: kejsaren tillhörer och Gud vad Gud. tillhörer”, -det var det' råd Han gav de andra och som Han själv följde. 'Tro- lösheten. mot landets överhet och lagar, ' pliktlösheten inför :'de krav,» som det ' jordiska. med- borgarskapet' ställer . på oss, kan aldrig åberopa sig på Jesu auk- töritet.: Han var icke någon po- litisk'”uppviglare eller en. revo- lutionär upprorsmakare, Han var den jordiska” överheten ' under-. dånig ända" in i döden. Det; var ej av. "politiska. 'skäl,. som. Han blev: korsfäst,' Men fienderna an- klagade Jesus för politiska brott ;. och”; sedan ” hå: Hans" fiender i; gångna tider” och" nu för tider fortsatt på samma vis. Jesu lär- jungar'- beskylles "alltid för" att vara fiender till staten, när man vill” komma åt: dem:" Men sann kristendom blir". aldrig ', politik ty dén: "är: juppenbarelsen av det rike som "icke är av denna värl- den. :Sann kristendom "vill fostra Oss till trohet mot riket i ”detina fe 2 | världen; "där. vi bo "och verka. + lunder" vårt > korta . jordeliv,' så". AV kontraktsprosten OLOF MÖRK, Stora” Harrie, . stift. "Mångt som "det. J krav” icke komma t de lagar, som Herren vår Gud skrivit i sitt heliga" Ord och våra hjärtan. Därför är: en rätt ' Jesu lärljunge "att finna” i de laglydiga ansvarskännande / och fosterlandsälskande människor- (forts. ): Det 'var blott'ett nybyggare. samhälle, ' 'så 'där var” väl ej. så mycket att göra.” Men "tanken på "fadern. övergav honom 'ej. Han » trodde som så: kommer jag ba- ra dit, kanske” jag" kan få reda| på vart han tagit vägen. Han rå- - kade komma till ett pågående ras skara. Därför bedja vi varje. kanalarbete och fick jobb där ett att kunna anklaga honom för! söndag för konung och all över- Het. i, våra” kyrkor. Kristna få aldrig” glömma att .ge "kejsaren vad kejsaren tillhörer”. Men det "Jesus först "och sist ville, det han levde och dog för; det var för att göra oss till meéd- borgare. i det rike; som icke är av denna världen. Därför manä- de Han oss att ge Gud vad Gud tillhörer! En ; Jesu - lärjunge glömmer aldrig att Gud är för mer än kejsaren, aatt själen. är för ” mer' än , kroppen,' 'att det himmelska medborgarskapet är för mer än "det jordiska. I denna fruktansvärda tid, då allt i världen förefaller otryggare än någonsin, då ha vi svenskar icke svårt för att glädja oss”åt vårt fosterland och göra allt vad vi kan för att vara goda med- borgare och församlingsmedlem- mar; Ty vilka hä ett fosterland som vil IL. denna fruktansvärda tid då allt. i: världen förefaller or tryggare och ovissare än; någon= sin;'då ha vi kristna icke svårt att .glädja”oss åt" vårt: himmelska medborgarskap och” säga . med Påulus i dagens"episteltext:: ”Vi hava "vårt medborgarskap i him- 'melen "och vänta därifrån Herren Jesus Kristus som! Frälsare, will ken skall förvandla vår förned- ringskropp att den blir hans här- | lighetskropp. lik”, ; Vilka ha' ett hopp som vil '" ”Gud give vårom konu g och all överhet : Frid: och gott. rege ent, : Att vi under honom må. en stilla, / rolig levnad alltid föra I all gudaktighet och ärlighet” », Amen.” "Stenbocken 2 "dec —19 jan: 2 ” Med' diplomati och eftertanke kan Ni klara upp de svårigheter, veckan; 'Kom ihåg att vara talsto| full mén: bestämd -— att vela” hit: ochsdit förlorar Ni endast presti: ge på. ”Fredag—lördag blir gynn=" samma dagar och då kan Ni med: AR idéer. Ei gammal. önskan. blir ”Vattumånnen 20 jan 9 "febr Den tillfälliga motgång Ni mö ter. under veckan skall Ni inte! låta kasta Er ur sadeln. Tag den" | med ro även om Ni förtjänat den” kritik, Ni får utstå, Tyvärr tycks lyckans "gudinna" alldeles ha' glömt bort: Er för ett tag. Saart” nog kommer hon tillbaka; Nya: bekantskaper kan bli givande. ; Fiskarna 20 febr. —20 mar: Rom byggdes inte på en dag. Tänk på det när Ni ibland fun- derar över "varför saker och ting tycks avancera så långsamt: Med tålamod; skall” Ni se att allting: så" småningom reder. ut" sig. I slutet av "veckan står mycket på ' spel. Ni bör, försöka hålla 'på Er ' rätt och inte ge efter för andras ' önskemål. Fin-fina nyheter 3 är på I väg. 1? Väduren 2 mars—20 april: ' da "sig Er favör. Nu är alla) stjärntecken , gynnsamma." Med ', all rätt kan' Ni därför 7 vänta en hel der spännande och intressan- ta händelser ' närmaste veckan. ' i et bestämt avseende kan! farlig. Försök hålla Er is-! kall "även om ' det hettar i' Er! utövev det vanliga. I en känslo- sorgliga hemfärden, yttrade han med övertygad stämma: |" oo För: den, som fått en sån kvinna ' som" ja, hjälper dä var- ördel förverkliga en del av Era |' "Turen ser äntligen ut att vän- | "Oxen 21 äpeil-20 1 maj: > En trevlig; händelse: inom fa- miljekretsen : kommer” att syssel- sätta” tankarna ' "närmaste tiden. En' ,avundsjuk person. i omgiv- ningen” gör "allt för att: Ni' skall framstå i: ofördelaktig dager. Bry Er inte: om” :-vederbörande: Gå Er iväg” eller : vänster det” tjänar Ni d längden "mest "på. Försiktighet i j ekonomiska ting är. tillrådlig. > Tvillingarna 21 maj—20 juni: : Hallå 'där! Nu: är det dags att ;komma ned till. verkligheten i : stället” för att. sväva omkring” i det blå. Försök se saker och ting --mer realistiskt. Kanske Ni skulle -tjäna på" att rådfråga en äldre vän. "Vederbörande vet, kanske rätta lösningen ' på : problemet! Den besvikelse Ni fått gå ige- nom: i privatlivet är svår, men med : styrka . och "intelligens är den, inte. svårare än att Ni kän bära. den ön . st . Kräftan 2 juni—21 juli: Ni. tycker att det mesta gått i baklås för Er sissta tiden och att allting är hopplöst och trist. Visst har Ni haft vissa motgångar, men nu. tycks” äntligen bättre tider ; våra på väg. I stort sett får Ni en "harmonisk vecka, Passa till- fället att:vila upp Er. Ni "har arbetat på tok för. hårt: senaste tiden. Ägna mer tid åt Era när- maste. ” + "Lejonet 2 juli21 aug.:” Det är dags för Er att sitta ned och försöka överblicka si- tuationen.' Ni har rört till saker och ting alldeles för mycket se- naste tiden. Det är därför bäst att försöka "sanera uppgifterna och ta en sak i taget om det inte skall bli. pannkaka av alltsam- tation gå ut över Er omgivning. i det tysta. . Jungfrun 22 aug.22 sept: Ni känner Er otrygg o. ibland .Jojomensan, stackars Adolf -lat å er fyHan, erakräk. ÅA du visste vad'det mille säga att ha Adolf kommer inte in förrän du fått en ”manhaftig kvinra till blitt vettig igen! maka och blev hunsad da Den natten.soy Adolt hos en ken å skapa sej vild eller 'galen, .t. o. m, jagad av den krävande dä är bevisat. Dä enda säkra ä verkligheten. Visst har Ni be-. att göra sej så liten å osynlig kymmer utöver det normala, som ske kan. Ä dä, gualov, har | men kan Ni bara föra projekten ja stackare: fått lära mej sen ja i hamn skall Ni inte bli utan gifte mej mä Hilda... - | | par månader. Han slet hårt och lyckades lägga undan 50 dollars. Med dessa pengar fick har bil- jett till nybyggarstaden. Han ha- de fort lärt sig så mycket av språket, att han kunde: göra sig förstådd något sånär, och han sökte arbete: vid något meka- niskt; som han mest önskade. Vaist "County stead var mest bar. baracker för arbetarebostä- der. Blott stationen och några satsbyggnader var av tegel An- nars var allt en hopgyttrad rö- ra av: schaktningar och upplag- da blggnadsmaterial, varvid fle-" ra: hundra arbetare'.var syssel- satta.” Pelle” sökte arbete, men: där ".: var '' fullt för närvararide. Men där skulle byggas en fab- rik för .lantbruksmaskiner;,' och där: kunde han få arbete om två. månader. Om han kunde komma då, skulle han få arbete ganska länge. > Pelle” "undrade om där kunde. bli plats på fabriken när den blev färdig, med mekaniskt arbete. Det blev han lovad, om han hade anlag för 'sådant. Så fick "han ett arbetskort för ätt börja 'så.' snart; som där kunde sättas i gång med bygget. : ” ”Det var " amerikanska ' statén; som satte. igång med byggandet av.en liten stad vid: utkanten av stora jordområderi, som :den ville ha uppodlade och ”bebygg- da och skulle bli en förbindel- selänk' för, att få jorden 'uppod- "fs. llad: och befolkad.” 'och vari låg stora" värden om den. blott blev tillgänglig - med kommunikatio- n ; Det lyckades för Pelle "att få reda på. att Nisse Rask bodde - |nära 50 Miles (engelska) längre västerut och att ingen riktig väg ”]Hledde dit; Men det gick ändå att " Ibåde åka och rida på 'den fasta '. | marken, blott, mar följde i mar- Jken' riedslagna pålar. Per lycka- des få åka halvvägs med en far- mare, som varit inne 'i' staden ” och nu skulle köra hemåt med en av; två hästar förspänd vagn; som var så bred;mellan hjulen, att Pelle, aldrig sett maken. Far? maren, som var en. dansk; sade att: detta" var ; ; nödvändigt här som ej var vägar, om man skul- le"'slippa att. välta: Nisse” Rask kände han ej "vidare -till,; Han hade” sett. honom, några gånger, då = han kört förbi till; staden, men hade aldrig "varit" dit Kan i I bodde. Han : sade, : att fadern blott bott där några år, så han - ]|hade det 'väl ej så bra ännu, för han "visste själv hur: besvärligt It, det varit. i börjar då. han tagit arm. > Så fortsatte "palle' att" gå. tills på näsan" på Er så ; kan Ni | gott bita ifrån Er: Visa att Ni inte alltid är så mjäkig och medgör-' lig "so. ' men och annan. "känske inbillar sig. : la ls Vågen 23 ent. —22 okt: i " För en: gångs 'skull- tycks det mesta peka i gynnsam riktning för Er: Veckan blir den" gladaste och mest positiva Ni haft på länge. Men det gäller att ta vara även de'små glädjeämnena. I romantiska sammanhang borde Ni visa 'större smidighet. Att vara burdus där tjänar Ni abso- lut inte på. Svik' inte is om en god Skorsionen 23 okt.—22 növ.: Ni tycks vara i behov ev en grundlig genomgång. Ni har gått för högtryck så länge nu ätt sa- ker och ting riskerar att alldeles skära ihop om Ni inte 'dämpar nedfarten. Ni får ett erbjudande men .bör tänka Er för två gånger innan.Ni fattar beslut. Lördagen: ser ut att bli en riktig glädjedag. "Skytten 23 nov.—20 dec.: "Er ekonomi är ytterligt an- strängd' och' tyvärr ser Ni inte i . belöninj [0] mfolk. 3 vill sätta sig vidare. nästd morgon skulle anträda den , Stora ting är, under förberedlese, ut att få det extratillskott som Ni väntar och som Ni så väl be- höver. Ägna veckan åt privata angelägenheter," som pockar på sin lösning. Den resa Ni. pla- nerat ' kan bli betydelsefull ur många synvinklar men kräver en noggrann förberedelse. Visa tacksamhet mot andra som vill hjälpa Er. För inte lösa rykten Hera Uvs brIveV ÖRE 0, Ermrb finske ne BV han a äntligen i Evällningen nåd-| de fram till som han tyckte nå- got "som var ett: riktigt "ruckel till hus. Men där var "väldiga hö öch ”vetestackar och där, "Syntes till att vara mycket bördig jord. Två män. kom från ' fälten med var sitt par hästar och hade nog sysslat 'med plöjning för "dagen. Den ene. av männen” var svart, så det: var, väl den' andre: som var Nisse. Honom. hade" han ju aldrig, sett. Pelle frågade på svenska 'om det var: Nisse Rask. Jo det stämde: Men hur kan du, som jag hör är. svensk, veta vad jag heter. "Jo, sade Pelle, jag "har åkt ett 'stycke hitåt med en bon- de som var dansk. Han sade, att här skulle bo en man som hette Nisse Rask. och kanske 'han 'be- hövde "någon ”arbetshjälp. "Jag Heter Per Nilssån och 'har ej va- var vida enklare ” än i torpare : stögorna hemrna i Småland? Mitt på jordgolvet stod ett av: 'ohyvs 1. lade bräder hopspikat bord utan > : duk. På detta serverade'en svart ' män med tjocka läppar” och vitt : skinande tänder en enkel 'afton- måltid av någon slagt grötmassa, -- som Per nästari”fruktade för' att äta av, Men han fann dock” att den smakade ganska 'gott.' Ej 'en stol fanns i-rummet utan. bara” bänkar av ohyvlade bräder. Här, tänkte Per, måste råda yttersta : fattigdora' ,';- et > Sedan måltiden var' avslutad - frågade Nisse, var Per var i från : i Småland och om han kände till en plats som hette Höjabo: Jä, sa Per, där bor ju kyrkovärden . . Ola "Trulsson. Det stämmer, sa - Nisse, för" där hår jag haft i tjänst men han var svår att tjäna" hog,: rit, länge i Amerika och har ej FANAN NNE Ay Cl 0. Nilsson V sierran lyckats att. få” bete, Men nu dant här inne något riktigt ar- vär jag lovat så- 1 staden om två månader; här” är mitt : anställ- ningskort. Så jag 'skulle' söka mig. något arbete, så att jag i kan försörja mig till "dess. . Nisse rev sig. bak örat, Nog skulle jag givit dig "arbete .om det :varit ett par månader förut, då vi hade mycket att göra. Men för tillfället har' jag ingenting, och jag har ej råd att ha. ar- betskraft, som "jag inte behöver. Så är jag "också fasligt trång- bodd, :'Men ”du -får stanna” här över ”nåtten för du är väl både trött och hungrig. Pelle tackade och hästarna ' släpptes lösa på bete, Ta ” :" Pelle hade beslutat: att ej röja sin identitet, I fortsättningen lå- fer vi honom ha sitt rätta namn Per - Nilsson. (Tillägget Rask i betyget : låtsades han; ej, själv om). ” : 'Det-var mod. yttersta. förvår ning som Per följde männen ner i en underjordisk 'grottliknande så jag gav mig till Skåne;” innån Jag reste hit. Så frågade han. ef- i. ter” flera,. som - Per” kände: och: kunde ge besked 4 om, "Sist. frå- . z gade han; om" Per: kände” ena »' kvinna, som, kallas Lunsa Majas > > Helena och/ om hån” ”visstej- öm "hon: levde eller var gift! Hon” - hade visst en son, och vad. hade t blivit av honom. Hade det ve värt. skumt:i rummet, skulle säkert Nisse upptäckt ”rodnaden, ” på Pers kinder. Men han märk-'. te intet. Per besvarade frågorna ' - och sade att Heléna var ogift och att sonen i många, år varit hos Nicklas Rask. tills, han; bli- vit konfirmerad. Sedan hade han + rest till Göteborg "o. Hade” tänkt att resa till Amerika, då han”, förtjänat till ”resan.. .Men' Nisse. :. nämnde ej 'ett ord söm sitt mel- lanhavande med Helena. > se Per fick emellertid stanna" en ' tid hos Nisse och hjälpa till med . lite.a avevarjekanda. för att för- 2 korta tiden till han fick anställ=': ning. Så en dag började han att. 4 berätta om orsakerna till att han” hamnat i denna avkrok av värl- den, Han var uppfödd i-samma > ort som Per kände fill. Men han. hade: tyckt att det var "lönlöst 2 att. gå som hjälp för, andra PT öc Sverige, och 'så hade han beslu= . :: tat att resa till Amerika och se=>... dan komma åter till Sverige: och 1 gifta sig med "en fli som. "vart. rit meningen, . rag (törs) rd Flykten från fadebysden till: städer. och tätorter är 'sedan många' år tillbaka ett ofta be- klagligt, tidens tecken. Befolk- ningsuttunningen betyder nämli-, gen i många fall sämre "skatte-' underlag. och samhällelig service: för de kvarboende: Förr i tiden var "det tvärtom. "Landsbygden, i synnerhet skogstrakterna - var överbefolkade om man tar hän- seenda till försörjningsförhål- landen som”. kunde 7 vara: i: - iknappaste laget. . . Då. fick man ge sig av till” andra landsdelar och där :fylla ut bristande "inkomster, Isynner- het' gällde dettå' ungdomen; som var "ganska talrik den tiden. : Så förhöll "det - sig i "Veinge skogsbygd. Många reste' över till Danmark och arbetade på tegel- bruken "där; Andra karlar i sin bästa ålder gav. sig. ner till de skånska brännerierna eller ple- jeltrösket ' i samma provins, När sedan I betodlingen tog fart reste man ner till. betfälten därstädes, a T 3 PAFA RIM FA FAEAFAFAFAFA BRRA BRN Föd-adad ALLA HELGONS Alla Helgons Dag Oss påminner om hembygdens kyrkogård = 7 namn från gångna tider. man finner oa ristade på gravens vård. Skuggorna folla så långa ne över gångens krattade sand ” en bleker höstsol vill fånga” ' blombuketten i 'min hand. 7 I dag våra käras gravar > smyckas till allhelgonafest friden och tystnaden talar om det namn vi älskade mest, Tackets och minnenas 3 blotnma skall inte vissna bort” fast frostiga vindar komma den blommar dock allt. fort. Mimmie Bergh- Johansson. : bostad, där ' bekvämligheterna ” -Idvs. med egna med "I forna Jjän Iskog, -b. rensade och i og upp! betor: Lika=' dant förhöll det sig i Knäred och Hishult. "Når textilfabriken” (jutån”) i Oskarström . byggdes 1889 "blev ,det formligen folkvandring : dit a 'på den s, k.i”Kungsvägen” över. " ljungmarkerna. Strömmen” "av. vandrare var särskilt stor, berät" tas det, vid jul och påsk då man. skulle fira helgen hemma: Många veingebor, bösatte sig också i det snabbt uppväxande: mtextilsam= "ie hället. .Byggnatiohen” gick. med vv amerikansk fart” och” redan' i” april . 1890 sattes ; Vv maskinerna igång. > ; Det "fanns, som” " sagt, mänga”? torp - och 'backstugor i Veinge skogsbygd liksom på många an- No dra” håll, Förtjänsterna den ti- den ” voro; - trots "slitet, ganska blygsamma, men man var. spar= sam” och förnöjd och. det skulle : vara nyttigt, om vi senare tiders förra århundradet liksom under barn, ibland drog oss till mins nes” hur ' allmogefolket under dettas förstå decennier fick käma ec pa och försaka." " . Som nu ”Jössa Stina” i Plings- hult. Stina bodde i en liten stuga. . därstädes. Hon beskrives som ett ” ”våldsamt duktigt fruntimmer” Sommar och höst arbetade hon på betfälter i Skåne, Dessemel- - lan arbetade hon i "bygden med « varjehanda. Bl. 'a. var hon, en : enastående räfserska — vi få :/ erinra oss att deta var på liens och", de” veckolånga: slåttrarnas . tid. Stina var borta hela veckan — först på lördagskvällen gic! hon hem. Hon fostrade" upp. "två: "| barn till dugliga medborgare och fick "aldrig någon Hjälp kar S själv tugan hade hon 6 rela hen=- "> möda. Så-= te och nes liv var arbe rianke och dant stämmer till efte beundran. : Nu Jever vii andra tider med” andra Jeynadsmöjligheter: På de gmarkerna. Växer nu | ygden har: ändrat anlets- drag och "livet har blivit vän ligare att leva. a Babrannanan Chiles,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.