Onödigt äta. NN ”kalktabletter | : STOCKHOLM (TT) - : — Det finns ingen anleäning att med de mycket låga radio= : AA oo & MM" A. ja ' >. ER H- [7 mV SH M- HZ SÅ sm Held - > ga blinka över allt « vita, dy ga, bitas och skrika på de sto- - rinner upp i -mytens gryning. YIYSTITFETVETFYSFERFIETN I L es fälten ..., noterar Carl von Lin- > hé på'sin skånska resa 1751. | or Men redan då hade man vallat . gäss länge i Skåneland. Hur län- > ge är det ingen. som riktigt vet, Det måste emellertid ha varit åt- gkilliga: århundraden sedan' man lyckades tämja de första grågäs- sen,; som tamgåsen härstammar från, 7 or Gåsen — inte gripen —" borde |; vara Skånes nationalsymbol, anser "en del. .Kanske ligger. det något i. - det — inte bara. med tanke på vad Selma Lagerlöf (”Nils Holgersson”) 'och Edvard Persson. ("Jag är en". "liten gåsapåg) gjort för att folk ska förknippa Skåne med den" läckra . fågeln.” e När det a nu drar ihop sig till = . s Mårten — och gässen feta vaggar i över slättens lera i lycklig ckun-r "nighet” om 'sin förestående meta morfos med stek och ' svartsoppa som slutresultat — kan vi kanske titta lite på fågelns historia. : Och låt oss då, helt atilenligt, påpeka att redan de gamla romar- na... Ja, nl har säkert hört talas om Capitoliums gäss. Dessa skria« de som bandhundar vid fara, på- stods det, och åtnjöt därför. stor | respekt — även, misstänker man, - av kulinariska skäl, Ännu i dag + har gåsen förresten namn ' om sig att vara en pålitlig gårdvar.' 'ementera att gåsen skulle Det är gärna . wvara! "dum 'som en: gås”. 'bara elakt förtal, ', Från och med Rom var gåsen sedan étt omtyckt husdjur upp ge- nom ,'hela medeltiden, Fågeln var ” Icentrum” i'många riter" och lekar. . lEtt över hela Europa populärt eve- inemang var det sk gåsaridandet, Under i de: långsamma . dagarna! i Ystad i början av 1700-talet ställ- beryktat sådant, " Ett: knippe: fevande' I a dömentera alt kan vi lika! : Ide vår: egen. Karl, XII till med ett |..: En rår vv stenen eller locka över. ne . Annan man/”åt upp gåsen lät man den ”förutsäga" framtiden”. Troli- gen var det framför allt väderle- ken som gåsen ansågs kunna ”tya da” om. Man tittade t ex på få- gelns' bröstben. ' Låg dessa vita på gåt NI "Vinter. Var. de- öda, stundaae : en verklig vargavinter.: - Men sedan var det "alltså "ingen= ting som kunde hindra de försam= lade: att högtidligen "begå ”natio= naldagen”, med allt vad därtill hör« de av mat och dryck. le ova Björn Nihlén | tallriken, blev det en mild och kort Till I miakas nidne r himmelen; i. himmelen, ; Herren Gud själv: bor, hur: härlig bliver sällheten;” hur : ”outsägligt stor, :.-> Där, ansikte mot. ansikte jag evigt, eler evigt” Gud. får se, |se Herren Sebaot, na I himmelen, I i "himmelen vad klarhet hög. och ren! des upp. i en galge” med k nå nedåt! och halsarna såpade, Näåg- .; Ira unga pigor från Ystad med om- N ”nejd: fick så: stiga tillv häst och skulle, därefter. 4 full fart försöka uvudena” av . gässen... Ned- istänkta med blod belönades flic- korna .sedan frikostigt >v den :be- |tydtigt:: uppiggade karolinerkungen. I Tyskland grävde man ibland ner gässen 1 jorden så: att bara. halsarz. na stack upp. En pojke'sattes på ett |horisontalt snurrande > hjul ' och "skulle därefter, medan hjulet rote< "rade, med ett träsvärd försöka hals- . hugga gässen, Lyckades” han, ' stekarna hang, + vi ” » Också 1, Bagland spelade gåsen | huvudrollen i en sådan lek. — /den] :vilda ” gåsjakten”, " som :. självaste "+ Shakespeare berättar om.” I ,Ame- irika förekommer, eller förekom, 'ett ttär- gåsäspel ' som” utfördes med ningar på ett bräde” Kåneskalden Theodor Tufvesson — 120-kilosman, stor gåsälska- re — berättar om en gammal gum- ma som i, han barndom. talade . om ”tydor”” 1-gåsens blod och in- Elvor. En intressant notis! ' Under asåtiden förekom nämligen spådo- mar just med utgångspunkt från offerdjurens innanmäten, Mårtenstiden har länge beteck- nat "gässens offerdatum. 'I Skåne brukade man då gå upp redan kloc- kan ett om natten, samla gässen och sticka 'dem i nacken /med "en spetsig kniv, Blodet blandades med ”råggryn som man:'secan gjorde " ”gåspölsa”. på. Knådade man mer "rågmjöl - 1 blandningen fick man ”kålhästa — . äggformade, . hårda "degkliumpar som virades in i kål- blad, N . De slaktade gässen bars in i 'stu- -gan, plockades, sveddes och lades I lut. Sedan gneds de med kli och sköljdes i rent vatten. Gässen bands ihop parvis kring en pilkvist, som stacks in genom näsborrarna och sammanknöts till en hank, varef- ter de hängdes ut i kistehuset, De bortrivna fanstrålarna lades ') Man är mitt i slåttertiden 'och slåt. för 'sin hustrus'hastigt timade: fråns fälle den 22 juli.1620 » ”Den '.gudfruktiga och: dygde- samma: Matrona? ;Hustru "Margareta Larsdotter”, 'som män uttryckte 'sig med den. tidens litet stela språk=- der "det att: hon Kåller andakt med går > över / och: hon: går: 'och" hennes'; uppgifter. mångahanda; |. ”terarbetet avslutades just den" da=' gen. 'Det' var en' särskild anledning till glädje” och hon: sj "| Hon får en: i I der ”Herre,. i dina händer befaller: bruk, blev "plötsligt illamående, un | husets Holk; på. morgonen. Anfallet |. ol ;dagens |? sysslor som vanligt, Huset är: "stort |: psalm, & sol hennes man fade skria vit. Sedan hon sjungit psalmen kommer, hennes "anfall tillbaka, Hon förstår att det är, slut med henne, aktivitetsvärden fon nu . före=- . ligger öka konsumtionen av . kalktabletter som radiakskydd,- " framhåller 'laboratorn vid Ve- . terinärhögskolan » Bertil Åberg. som är veterinärhögskolans. exe: Ainaktiv; (Gräset än intar ea märklig särställ- ", ning inom växtriket. Det finnas mer än 5.800 slags ogräs och trots att de på många håll helt präglar landskapet och spelar en utomor- dentlig roll, 'ekonomiskt sett, för frågor, Under - senaste” tiden har 'det + förekommit en påfallande ök-' 7 ning. i inköpen med kalciums ' . fosfat och d-vitaminpreparat, - Expertkommissionen för . skydd mot skador vid strålningsrisker har diskuterat saken ingående, och man har inte funnit några 'kom' helst skäl för att folk skall äta kalk-' tabletter, säger - laborator "Åberg, Förutsättningen för att man skall behöva .konsumera kalktabletter är naturligtvis att det: skulle finnas ett radioaktivt nedfall som inne. hjorden”, - så 1 ne ! > - säger ” psalmisten.' håller strontium 90. » Någon ökning 'har inte skett strontium 90-aktiviteten. Det kom-' mer för närvarande inte heller nå- got strontium 90 in i våra livsmedel, Nötkreatur och! boskåp är stallade -och äter det foder som samlades in i somras innan atomsprängningarna sattes i gång. ' Det företas - också regelbundna . mätningar av ' even-' tuell strontium 90-halt i våra livs medel: soc : I den mån: strontium "90-halten "skulle visa någon tendens att öka 1 INS blodstörtning. Hon be= jag min ande ” ” Det var hennes. sista ord. 4. "Det. blev, stor sorg i prästgården i "Häradshammar i i Östergötland där maken var kyrkoherde, Dessutom var han rektor i Söderköping. Vid jordfästni; "höll en äst likpredikan, vilken senare kom ut i tryck. I samband med denna följ» de' tre: bönepsalmer, Bland, dessa var nuvarande ps 144 i vår psalm | mn Den finns "med i såväl 1695 åra som i 1819-års psalmbok. Den 'har; emellertid”; blivie ' starkt bearbetad! under” åren och redan '1651 blev! den bearbetad och tilldiktad och då var författaren ännu i livet, Han var född 1573 och dog 1655; Wallin= medhjälparen, prosten J. Äström, bearbetade" den: "ytterligare "vid tvenne tillfällen: Vid '1651 års till- diktning. hade "den" fått: ej' mindre än 17 versar: De långa psalmerna var då på modet, Laurentius Laurentii Laurinus:/ jin- Mi 4 en. första bland Allhelgonabpsal> 'merna :. Och . på : Allhelgonadagen sjunges den, ofta som gradualpsalm.' Men -det är en psalm," som även eljest. ; ;s mycket, - Inte "minst var "med. $ dern. Särskilt fina rar togs ut till Skrivp (Qöspennan spelar en. stor roll i skrivkonstens historia.: Mariin Luther ” tex: använde enbart gås- pennor när han skrev sina teser och brandtal; och. det heter ju att hans 'gåspenha "räckte från Witten. berg till Rom”, "> " Men för. att fortsätta möd gåsa- dag — när de kallnat — in gässen skars av. Halsen kapades också och -| styckades för att med de andra läckerheterna småningom ingå som ”småkrås” i svartsoppan. -Kroppen skars 'upp, inälvorna cvlägsnades och fågeln klövs längs ryggkotor- na, som också 'styckades för att in- gå i svartsoppan — vilken förres- ten smakar allra bäst om man .blan- dar i lite vin, . ”Gåsasiorna” saltades ner för" att ti säckar och torkades, Vid lämpligt tillfälle packade man -bolster= efter ett par veckor tas upp igen och insvepta i papper rökas i skor- + CS : Hur har jag inte strövat där, oc re Sökt blommor där sökt vatten i öknar .. : och ro på upprörda hav. | är de övergivnas hem — or SO NV N N > bara tistlar. växt, blotet: i Skåne, så bar man nästa |: i stugan,' Huvud, vingar och fötter |: vid bågravningar. Psalmens' inner> liga ton, och den: ljusa frid "som psalmen. skänker har : fått bjuda tröst åt It många sörjande hjärtan "Son och” Ande; dig ske evigt lov och ' Pris. Lt Ad, [ ppna ock en gång för g sl din himmels paradis. ; Ja, när jag fast i trone står, -; jag: av, din : hand min' krona: fn o herre Sebaöt, : 3 . Torild Lindblora Kyrkligt ' Biskop John. | Cillberg, Västerån, har beviljats avsked från 1 oktober nästa år. Socialhjälpén, ” Laholms stad är. föremål för ett särskilt. omnämnande i socialsty= relsen:nu framlagda redogörelse för socialhjälpen --under 1960.:: Jämte Gränna” har sålunda Laholm upp- visat den största ökningen procen- tuellt : sett "av uriderstödsbehovet, rig försel omedelbart att omprövas." I ett sådant fall kan det bli aktuellt att rekommendera folk att äta kalk- tabletter, men 'det bekvämaste' är då att man sätter kalk till mjölet frågan om extra' kalktill-' märnisk , kan man lugnt :på- stå. av gräsen är de örter folk minst. lägger märke till.: Att "det finns. gräs tar folk: som något själv- klart .ungefär som: det finns luft och ; vatten, : Många vet inte att gräsen hör till de blommande väx- terna eller: att 'de. "räknar de vik- tigaste sädesslagen bland sira med- lemmar, , Och ' likväl utgör. gräset grundvalen för vår civilisation.” ce ” Både i det gamla och nya testa- mentet talas det åtskilliga gånger om "gräs. ”Han låter gräset gro för hö Och Moses lovar Israels barn' att gräs skall "växa på. deras ' marker: om de håller Guds bud. För profeterna är. gräset en symbol för välsignel- väntade. hungersnöden., Människans tillvaro jämfördes. med gräset, som vissnar och försvinner = — ”allt kött är hö”, - "Redan den "primitiva "människa som »inte :hade. husdjur 'utan . var hänvisad "att -leva av;det villebråd hön kunde fälla var. i hög grad beroende" av 'gräset.' Säkert följde hon." betande" hjordar. av 'uroxar, vilda får och getter. Ett saftigt bes te betydde rik tillgång på gott kött. "Mer än andra växter tål gräset att betas. Ett klöverblad 'som ' blir så att:alla p lldeles obe- roeride. vad de konsumerar för öv- s med. : säkerhet får I' sig en ökad kalkmängd,. förklarar, labora= dor Åberg. > Fem kubanska milissoldater sköts ihjäl. på tisdagen då er' av. deras kamrat löpte amok och besköt dem "kul si iväxer inté. ut" igen” men det . gör 'ett'avbitet gräsblad. lik- som : också : en. avbruten : stängel. Gräset > är . naturehs , mest fullän- foderväxt. Ordet (är för resten 'ett urgemanskt- ord. "som är. besläktat ng ordet ”gro”. nun . äldsta riktiga" gräsen är "om- kring 120: » miljoner" år gamla. Man har funnit dem i form av förste- rångar i lager från yngre kritti- den! : Och'. under. Miocenperioden för:18 miljoner. år sedan började gräsen "dominera ' bland "växterna. 2 - Människans" första försök" att pla- nera för sin tillvaro; att "ordna. för | sin försörjning på”lärgre sikt, el- ler. med ' andra. ord civilisationens första början,” måst attaren Nils:Ferlin avled igt" på " lördagsmorgonen ” på I Nils | 33 år gammal, Han var värmlänning och: född i: Karlstad," där. fader var redaktör. Sina ungdomsår. ge .nomlevde han. i' Filipstad ' och: det: "fattarskap: i "Nils Ferlin prövade i sin ungdorma på: många yrken, Han var bl a di- Wersearbetare, ett. halvår. var han kjö och en tid skådespelare.' Han Ireste med ' en turné: i' landsorten. ioch var.då kamrat med bl a Gösta Stevens och - Harald 'Beijer.:. Man spelade Strindberg, vilket en' gång efter "en . föreställning föranledde Ferlin att vända 'på, den :gamla "repliken. .”Det. är "synd "om män- "Ar. 1925, "då han ännu var bosatt i .Filipstad,' debuterade 1 han : som vyförfattare" och ; det "var '.också ”från denna stad han gav ut en liten |vissamling som han ' kallade ”5 st visor”. av Fabian, en signatur som han en tid begagnade. '. Det skulle "dröja fem" år innan han. förmåddes. uppvakta någon för- föggare med” sina dikter. Det ' var östen 1930 och det lingen ha- Ni ils Ferlin, ” isin fart. Efter denna följde ” ”Gogg- les”, "1938. ”Tio stycken 7 splitter nya '- visor”. 1941,. ”Kanonfotogra- fen 1943, :”Yrkesvisor” 1944, ”Med se. och välfärd. .Om det” vissnade - dade + exempel ' på” en". oförgänglig] många kulörta lyktor” 1944, ”Kej- - sådana "områden, där ett gott bete gav föda åt de kalvar, lamm och killingar, som denna primitiva män- niska fångade och” tämjde, Det var i sådana gräsbevuxna, "trakter som kulturen först utvecklade sig: Nil- Mlalen och sydvästra Asien, Å and- ra sidan, och det är ”signifikativt,' vet vi att vår tids primitiva natur=- folk , uteslutande ”är att söka. i skogsområden. Inne' i urskogarna har de fortsatt sin stenålderstill- varo ända till våra dagar, i. Loc. Stenåldersbröd av frön från vilda "Man har påträffat vete i några av de äldsta gravarna i Nildalen men också”korn och ett slags hirs, som inte "odlas längre, - Det fram- går att spannmålsskörden i Egyp- ten främst använts som människo- föda, Man vet dock. att egyptier- na bedrivit boskapsskötsel så ti- digt som 3.500 år f£ Kr, ' När inlandsisen för 7.000--10.000 år sedan drog sig tillbaka från Eu- ropa fanns det där endast stenål- dersfolk som levde av jakt och fis” ke, Men de tama" eller -halvtama djuren fann på ett eller annat sätt vägen dit. frän. Egypten” och län- derna 'vid Östra Medelhavet, Till sist nådde de det bördiga Schweiz doch tämjdes där på nytt av. pål- byggnadsfolket i alpdalarna, "För år den sedan : lade detta folks ' kvinnor frö av. vilda. gräs; malde det mellan stenar och baka- de bröd av det. På ett 'senare sta- dium lärde ' de känna "både kor- net och vetet, - Såväl människor som boskap sy- nes ha kommit österifrån och steg för steg trängt. västerut.-De. vard- lin rade folken, förde också säd med sig. Tack vare säden och boskapen kunde, våra förfäder under "yngre stenåldern : snabbt ' avancera " från kringvandrande jägare till fast: bo- satt 'åkerbrukare 'och djuruppföda- re. Liksom i Egypten :var det de samverkande” faktorerna ” säd - och boskap; — båda baserade på gräsen — som skapade grundvalen för det högre utvecklade jordbruket. I det, västligaste Asien förvand- lades s ägarfolken . efter "hand ' till na dyrkade "gudinnan Ceres sån som den som skänkt människorna detta värdefulla ' sädesslag. : Från Egypten och angränsande områden ; i Asien spred sig sädesodlingen åt alla håll, till Kina i öster, de brits tiska öarna i nordväst och Etiopien. " i söder, - | ' Man känner inte till någon vilt : växande form av vete, Men Faraos :. dröm om sju ax på varje strå vi sar att man redan. då kände till ' olika ' vetesorter,. Man har funnit | kornkärnor i 4.000 år gamla egyp=, tiska stenkrukor och man vet” att' det odlades kom i Nordeuropa un= . der” yngre stenåldern, Forntidens - kornax : var. sex-" eller. fyraradigt." Det nu vanliga tvåradiga. är den, : enda form:av korn som finns i vilt tillstånd. Till Kina kom vetet lårgt : före vår tideräknings början. Riset är emellertid det mest 'odlade sä- , Asien. I Indien har riset odlats i: "fem .årtusend Här=; ifrån kom det till Babylonien och ; senare till Syrien och Egypten, : Rågen & är yngsta. sädesslaget Sn +'Rågens kulturhistoria är mycket ' yngre än vetets, kornets och rie 7” kring Kristi födelse och förmodlis, : gen på de ryska: stepperna, Hav= ; rens ursprungliga vilda form tycks ' ha "varit flyghavren : som är ett Havre omtalas söm- ogräs -i «det gamla Grekland: men har odlats i - Mellaneuropa sedan bronsåldern. 7 |. Durragräset synes ha odlats se- dar" urminnes tider 'på ett' stort område 'bl a i Egypten ehuru” man -inte påträffat några? sädeskorn 'där i de äldsta' gravarna.. Durrah" är : ten i Afrika men odlas som bröd= , säd också i Indien 'och Kina samt > som grörfoder i Europa” "och: Nord-' amerika, a "Jätten bland sädesslagen & är ir emele lertid . "majsen. ; Ursprungsformen känner man inte, Inkafolket' odlade majs —' man'har funnit majskolvår majs i alla världsdelar men stör: der söm drog runt för. att söka efter nya -betes- marker:: -Den ' Abraham «som med sin ” familj : drog ut' från Ur mot ,.| Kanaans land var säkert en her- de” som : ville söka. nya -beten. Pa- triarkernas -historia : berättar. också om strider mellan: herdar om be-| tesmarkerna." På samma sätt" drog indogermanska' herdefolk en :gång in'i Europa från stepperna norr och öster om Kaspiska havet och käm- pade "med ' varandra om de: bästa betesmarkerna. +) - ' Sädesodlingen går så "långt ”till- baka i kulturhistorien att man kan tala om myter, I' Egypten betrak-' tades vetet som en gåva från frökt- | gar av jättegräsets strån. - barhétens gudinna Isis c och greker- 3 -från Amerika, som svarar för 70 procent. : Till 'de grässlag "som har utora ordentlig: stor kf för ekono- " " och i det! odlas nu i 'alla: åropiska och : subtropiska Tänder. Ett. : vika största "av alla gräsarter. Det" kän” bli 407 meter högt- och ' stråna -kan..; bli ända" till 30 cm tjocka. :1: In= bun till praktiskt taget. allting, Man bamburör och man : : bygger både musikinstrument. och ; vattenlednin= ” -VIB-d. Enligt 1960- -års statistik, ik, som ny- ligen utkommit, är upplagan av de största” samfundstidningarna följan- de: EVangelii Härold ”(Pingströrel- sen) 62.000 ex, Svensk ' Veckotid- ning (Svenska Missiorsförbundet) 45.000 och Stridsropet (Frälsnings- armén) 43. 500, RN Fatti Abbé Pierre ' sarens Pp ja” 1951- och slutli ”Från'. mitt: ekorrhjul.. 1957. . Nils Ferlin skrev även i samarbete med kompositören Josef Brinée, en rad folkliga ”sånglustpel för radio. Han gifte sig 1945 och. bosatte sig sdär- efter i Roslagen. "+. «> MR de' titeln ”En döddansares : visor”. Sverige hade fått en ny skald, fast- slog kritiken. Hans första -lilla bok blev inte; endast en” kritikerfram- gång. Den" köptes och lästes och "Nils Ferlin blev i en hast en mye :ket populär skald: ” ; När Ferlin 'slog sig ned i Stock- " Förl "Ake, Runnquist gav med anledning av Ferlins 60- årsdag , 1958. ut en bok "Poeten Nils Ferli Däri fick man bl a veta 'att Ferlins diktsamlingar då gått ut i 266.000 exemplar och att åtskilliga "av hans - dikter också kom . ut. på vykort under 40-talet. från Frankrike besökte Sverige för ett par år sedan, och efter hans föredöme bildades ' 1959 . Svenska föreningen Svalorna. Sedan” våren 1960 har ett tjugotal. volontärer, ut- sända av Svälorna, arbetet bland barnen i Limas indianslum i Peru. I sju barnkrubbor -har: man tagit sig an '400 barn, som får. mat och vård på svenska faddrars bekost- nad. Svalorna har också öppnat en arbetsförmedling i Peru, och man kommer" inom kort att starta en syateljé. ' F n arbetar tio svenska hjälptagare + från 127 till 159 eller med 25 procent, OT DNS Hummerfisket vid västkstin Läroverksadj " Anders Brandrup i timtal vid en halva'kaffé, Alla var unga och lika fattiga.” : Julafton 1933 hade man för Stock- holms: hem- "och , arbetslösa ord- nat julmiddåg på ett kafé i Klara- hallen. Ferlin träffade Ivar Lo Jo- skildrat miljöer och personer just från Filipstad. Nils Ferlin har blivit ' uppskattad på många sätt. Han tilldelades så- tunda 1942, Frödingstipendiet. De Nios pris 1950, Svenska akademiens ställa sig till efterrättelse bestäm= ga församlade. . i Debutsamtlingen följdes av ”Bar- Nåra mest betydande ypgre skalder konstnärer med anknytning till Värmland. Ferlin betecknades i det- ter Fröding. mindre än 5.300 sångaftnar höll han i vårt land, varvid han samlade in över 1 milj kr till religiösa och sociala ändamål. Från sitt 16:e år och tills han fyllt.81 år reste han i Sverige och USA öch höll sång- insamlades av de svenska trossam- funden 1950 för den yttre missio- : och underhå les av: + 20 "samfund, . ” buridet 240, Svehska kyrkan 208, Flest / "missionärer: har Pingströrel: sen méd '462, Svenska Missionsför= Örebro "Missionsförering 151, Evan="" geliska ” Fosterlands-Stiftelsen > 13, Helgelseförbundet 78, Svenska: Al= '. liansmissionen 76 och Svenska Zap tistsamfundet 52, My 1 20.000 katoliker =. to finns det f£ n i Sverige, och av , dessa är 20.000 -av utländsk här- . komst. EF hela världen finns c:a 550 milj , katoliker. Proportionellt finre | det många katolska präster i vårt ; land. Katolikerna har I' Sverige 19 församlingar och en präst per 300 . trosbekännare... Motsvarande ' siffra för Svenska kyrkan är en präst per 2.300 ) försaralingsmedlemniar, Rs . . Uppsala domkyrka, ? ” är både den största och högsta kyre : kan i Skandinavien, Kyrkare längd och tornens höjd är exakt lika el=..” En 1209- talskyrka med. ål både : i en nedre och en övre avdelning : i, kyrkan.- Tidigare. var kyrkan varande ägaren har ingenting em att 'sälja' kyrkan-spannmålsmagasie : .kviunor, arbelar som missionärer c:a 80.000 kr i dabe tar - - Tekla a - . LÖKALNYHETERNA — - LOKALREPORTAGET — DE LOKALA” BILDERNA ms desslaget i östra' och sydvästra. ” i gamla inkagravar. Numera - odlas ta: "delen" av, . världsproduktionetr . ” dien och "Ostasien användes bam= >. sets. Den börjar först vid tiden om=."" ' numera" den "viktigaste . brödväx= ."- äter stuvade" bambuskott i kärl 'av "+ vn i Brunneby I Östergötland är f n ve fruktat. ogräs kring Medelhavets X nämligen med hela 74 proc (från 39 Jelsed 2 ga D IE rn e över ivnas em : po dv städer som ör ” den plats: bland de unga författare och | stort. värde på var Filipstads stads ” 2 dyrbarhet är S:t Erik: ämsta - grupp av städer som företer kraf. skalder som till stamkafé hade tmedalj guld för fram- s 100år. = vr yrbarhef är riks skrin. Kyr= 0, - 5 tig ökning av und lite vid X I den förtjäns litterär ning 3. Han har är det i år sedan ”Solskenssårga- | kan är fentralpunkten f för turismen enna tysta dal i människans inre! relativt - sett, Här .stég . antalet när källaren "diskuterade man | som bekant i sin diktning ofta ren” I A Hultman. föddes. Inteji Uppsal al I Så vandrat underku' vad > - Vognsen, Stockholm, som frågat på förmidd. och denne | nu 1955: och Boklotteriets| 2ftnar.- 33 gårger reste han över brännvinsmagasin, ' Kyrkan tjänade och slagen fast, fiskeristyrelsen om en d send Atlanten, Vid en sångafton i Los år” ” : Dn geägare i Särdal på hallandskusten |: i förbi om midda- | pris 1958. I fjol blev han den förste sten, Vid en säng; som gudstjänstrum i över 600 RR . spikad till korsets stam s har rätt att.fiska hummer har av gen. Ferlin ville bidra, men ban |innehavaren av Värmlands lands- Angeles 1942 drabbades Föra att eller fram till 1828, då församlin= . : i «förnedrad : > fiskeristyrelsen fått följande svar: hade endast sig själr. att bidra tings Frödingstipendinek som till- | hjärnblödning och avled elter tl gen sålde kyrkari för 300 riksda= 3. NE och seende = - så På svenska västkusten har varje med och där bland de hemlösa lås- | + ledning av Gustaf | Par dar. = « . + os Her. Man” skall ru söka 2 sick, N tt d dal - svensk ' medborgare ' rätt att fiska pa han sina dikter. Det blev en Frödings "100-årsdag och är avsett öve 24 milj kr kyrkan i sitt " ärsprungliga skit , + oe att denna hummer dock med 'skyldighet att oförgätlig upplevelse "för "de mån-| att stödja och stimulera aktiva ver 1 men för detta fordras pengar. ct : : ; -melserna om. minimimått, freda 1). vv . . NM . ERIC PETERZON-WALLÖ tir rd be= I Nn” 1933 och med deana|ta sammanhang som,den mest be-|nen enligt den nyutkomna missions- I net; men då måste han ha ett anrat : a Å : > : H I skaffenhety .. vs sor "befäste han sin plats som en av tydande värmländske Iyrikem” ef- | statistiken. 1.560 svenska män och magasin i stället och det kostar +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.