vyveeyvv ; "vr att: ingå 'en i störkoalition "med ' ”. gifta. Fa ä -— KAHOLMS "TIDNING vYvY veevvretveveveeryvyeptevyrvYTYFYYYYET. Vv yYvyvyvvv LT DEN 2N OVEMBER- 1961 IT= z an > Adénauets' Koälitionsregeririg Kommer" den med Tådan möda " hopsnickrade västtyska regerings- "koalitionen att fungera? Frågan. är Betydligt mer än retorisk — ser man närmaré på koalitionens + tillkomsthistoria har man: goda ekäl att vara skeptisk. Även ef- ter: valet till. förbundsdagen den, 17. september betonades det från” 7: alla-håll att den tyska förbunds- ” repGbliken behövde en stark re- : gering "inte minst av utrikespoli- ' : "tiska skäl. Man. var medveten om att en kommande västtysk - re=.' gering måste fatta för Tysklands ” framtid; ytterst allvarliga beslut — det vore bäst 'att redan från " början sprida ansvaret för dessa : beslut på så många 'som "möjligt. - Nära två månader efter valet, = räknat rätt. Vad man "däremot i " underskattat var kansler Adénau- ers ställning och den slipade gam= -, - Je politikerns förmåga” att hel- brägd manövrera sig ut ur kri-" tiska situationer. sn : Omedelbart efter ' valet vidhöll-' Erich Mende sin ståndpunkt? Gär- : na en koalition under de kristliga | . demokraterna” men inte "under. ; Adenduers . kanslerskap.” é Erich , Mende- kände sig mycket säker. . Hån : hade haft kontakt med, de : grupper bland de kristliga demo- ' "kraterna som också var kritiska ” mot 'Adenauers fortsatta kansler- : "-skap — det föreföll en kort ti "som" om Adenauers öde var "bes; a "seglat; Då satte kanslern in nela : sin kraft i den egna partistyrelsen; ” ko ORO -bilI aspehov RE SEELE i beedigades. ”det', nya kabinettet, « "Veckan ; innan lyckades Konrad Adenauer . få majoritet för för- "nyat kanslerskap, Det var en yt- terst knapp 'majoritet— 'bara 'åtta röster "i; trots att koalitionen —. formellt” förfogade över , en ma- . jöritet' på 59 röster. En stark re-' » gering? Knappast, "00; s d + Efter förbundsdagsvalet + var man ' ' överlag benägen att tolka de krist-, : ; liga» demokraternas tillbakagång .: » som" ett. misstroendevotum - för 7 förbändskanslern Konrad Ade= s nauer — den enda kansler gom den tyska förbundsrepubliken hit- tills-.haft; och; som ib de: tolv: år som "fö undsrepubliken existerat regerat mer eller: mindre på egen . hand, Såväl de fria demokraterna = som socialdemokraterna gicki vals rörelsen” Kraftigt till storms mot : ” den 8, k kanslérdemokrätin — "specifika form av, en= ” välde om utvecklats i Västtysk- . land? ; under: Adenauer.. Valprog-,; . noserna, "gjorde "det sannolikt att . tliga demokraterna, skulle ;. "de, 30. . och fört I den s situationen mötte de lemokraterna Konrad Adena' er vid förhandlingsbordet. Den 20 ok- : fra ktionen. , "tober. undeMecknades en 7 ko ; tionsöverenskommelse som två da gar senare de fria demokräternas s k huvudutskott godkände efter ” hiftig debatt, Även om överens- ' kommelsen var fördelaktig för de: fria demokraterna" så innebar den. ju ändå en regeringsbildning” un" "der ”Adenäuer, vilket. fortfarande "stora: grupper motsatte sig, "Eri 2] Mende hade under dessa dagar y "terst svårt att hålla sitt parti sams man,. Ledande funktionärer. träd: de som protest tillbaka — vi "ga delståtsgrupper vändes s : partiledningen. - bn AA BN Fördraget . är i många ivseens. den ett märkligt aktstycke, Det är; inte ett fördrag mellan parter som". har förtroende för. varandra;iI:: "själva. verket försöker det att-ska- att. allvarligt binda” både det Bar: 1. förlora sin absolut; itet, vil ket gav.de fria demokraterna inte 7. Iitiska arbetet. under” den nä > bara vind i seglen utan också råg åa maste + fyra-årsperioden, 'Betänk=.. 1' ryggen; Det si ämnda - ' hög grad att' man gjorde” kravet” på "Adenauers' avgång till ett av huvVidnumren i den egna ”valpro-',. . pagandan, Då, valresultatet låg på. bor t.. visade”, det sig. att de fria. "demokraterna. "delvis räknat ”rätt.. -. CDU/CSU shade ; förlorat: sin val "”soluta majoritet, socialdemokrater. ; na" gjort en: avsevärd — men icke äv kabinett "och förlundsddg. De" fria [7 "kr 3 : > tillräcklig" — frammäårsch,' demokraterna ” däremoi blev tungan på våga trakta sig som valets segerherrar, N » '-eftersom man visste för. det förta att de” kristliga demokraterna + ville kvarstanna iregeringsställning, töj det andra att de inte var benägna. sån soc aldemokraterna., Så Jångt häda | ETT: STEG I. RÄTT RIKTNING betecknar” Skattebetalarnas Före- nings tidskrift Sunt Förnuft finans« ministerns skattereforra: | Finansininistern "skall ha täck för /att han plockade bort drygt |. en 'fniljard av inkomstskatten, Vis- serligen höjs omsättningsskatten med ett nästan lika 'stort belopp och visserligen + kan man tycka att.hr Sträng kunde ha löst lite fler :av -de tryckande skattepro- |. blemen när han nu - -ändå spelar sig ur händerna ett så stort in- komstskattebelopp. ' Men låt oss först och' främst se till det po- sitiva I den stora reformen: det ärvett steg i rätt riktning att det sker en betydande sänkning av marginalskattesatserna 1 inkomst- skikten 15.000—25.000 kr. För alla kommer vi nu att få en marginalskattesats' ( d v s skatt |. på lönehöjning eller annan in- komstökning)' som hela vägen än- " da upp till inkomstläget 25.000 kr utgör ca 25 procent medan den f n stiger progressivt ända upp till omkring 40 procent 1 det inkomst- >, läget. Det är en riktig och vik- tig sänkning, ++ . : Tidskriften erinrar dock om att] ) det väsentligen rör sig om en om- fördelning av "skatterna från di- 'rekta till indirekta och att det inte är Hd den totala skattebördan, " ATP-REFORMEN har varit il kraft under knappt två år — de första pensionerna har inte utbe- talats än. Men 1 riksdagen har väckts ett tlotal motioner om att i tava . Ne ; "| oppositionen:-ock "söm diskuterades” fråga om någon större Jättnad | i så et har”k trerat : sig. ing det i överenskommelsen för=3: tsedde "sk koalitio: tsk ges: nom: "vilket alla” "lagfö s " passera ”innah de presen . lam ntet; Den tyska författhingen” : s Spelet M på återförsäkringar, | 'som -'hötar?/'F bränsleri" och livsmedel: för 18 mdr "I Skatt "Bilden kan komplette- ras med Metaller 1,9 mdr; tex- ler, 1 .och övrigt + mdr. kr. Det: mesta av Vv importen tar- vil frå våra: europeiska” grannar; io miljarder: I toppen på listan ligget "Västtyskland," IStorbrita” nien” och: Nederländerna," Från' enbart "dessa tre får vi: nästan . älkten, Av. alla våra impontvaror ber då:de frlavdemokraterna i ett svidande” nedérlag och" le: På onsdagen i riksdagen, gav i flera ” fingrighet, skriver Stockh » > Bortsett från ett par detalj mål ; blev 'det ' avslag över héla : linjen för ATP-motionärerna, De! förtjänade inte' bättre, så omogna : "som. de flesta förslagen: 'verkade: ! -"Pensionsreformen . bör säkert i sin- ' om tid botas från åtskilliga skar | »- vanker, men då bör det vara änd=' ringsförslag "som : är noga” övers fänkta, Oppositionen gör klokt i att använda mer ambition då man : ger sig på att söka reformera pen=. . w t. Rena aukti såsom krav på lägre pensionsålder , och särskild .hustrupension,. borde; . heller inte få förekomma i ett” "så, allvarligt sammanhang. "” » Tidningen anser att ATP ”har” något försöker eliminera” "dem. re"? dan nu. Resonemanget dåter ” särskilt övertygande, 2 olika stycken ändra systemet, För- slagen, som samtliga kommer från <> SLKF Hasslövs 'SLKF-avd. : har hållit möte hos Herta Iohans- son under ordförandeskap av hilc Till kl na i Hasslöv anslogs 25 .kr och sjömansvården '15 kr. Till "att leda ionen på B' 1 till | stöpningsk om-ltet i början valdeg Herta yohanssan, Till att Astrid Hansso; delta i Programledarkursen vå Villa Terra den 20 nov. utsågs' Birgit Andersson. Avd beslöt att "besöka de gamla på Åsliden i bör- ANS iv av december och bjuda samtliga kaffe. Avd, anordnar en ljus- äll den 21 18.30 hos Lisberth Nilsson. AL Ärsmö- av januari hålls hos Im fall intryck av yrvakenhet och Klä” : HÅ MARE Smed till USA. och La- skavanker, men tillåter inte" att T - sultaten blev. . - 2 - 5 Rolf: Åkesson 2 poäng. i 1 "Kerstin ”Ji Karin Å "6; :4) I ånyövligas delar a. ärlden! do inporterar vi för: 4,9 mi jarder kr..På'den' marknaden, betalar | Fäcker också in imöort slatiska (Kina; Japan) och | afrikanska. områden. — de har ju. varor som vi inte här möj lighet :att framställa i vårt kli- mat. TA Ränneslövsi SLU-avd.: - . har under denna vecka anordnat följande tävlingar, där de bästa re- : Välj den Bästa varan; 21 delt. - 1 Inger Jönsson 42 poäng, 2) Karl G. Augustsson 40, 3) Kjell: Evert Uhlin 36, 4) Kerstin Johansson 34, + Fruktkännedom 20' delt! :. - 7,5 rätt, 2) akslon 6,5, 3) Göran Gun- Ulla Karlsson 5,5, Inger Jönsson '5,5. + :10 Frågor 32 delt, - ” > . 1) Tore Sjunnesson 10 rätt, 2) Stig Allän Nilsson 9, Rolf Kronkvist 9, 4) Kerstin » Johansson 8 rätt. ”Musiktävlan 32 'delt; 1) Ulla Karlsson 36 poäng, Kerstin Johansson 36; 3) Inger Jönsson 35, Tore Sjunnesson 35, 5)'Hans A. Ivarsson 345 - » Världen och vi, 28 dett 1) Bonde Karlsson 10 rätt, Hjördis Lennartsson 10, 3) Rolf Gunnars- son 3, 4) Kerstin Johansson 8, Kjell Evert 8, Tore ' Sjunnesson 8, Hans Ove Johansson 8, sne, Allan Nilsson 8 rätt. : "Ränneslöv . Jönsson där, distriktsprogramkur- sen diskuterades. Val av ombud | Lovande ung mån: . Den engelske tronarvingen prins Charles har i dagarna fyllt 13 år, vilket givit den -engelska pressen intressera sig för anledning "att ”skolprinsens” meriter. Bl. a -med- | delas högtidligt att: hans kungliga höghet utkämpat silt- första 'skol- slagsmål och gått segrande ur stri- den,” veckotidning" kommentaren ”verk- "OMG ligt lovande grabb”... fon vilket föranlett en populär brännpunkten för dagens .in-' tresse. Skall Sverige ansluta sig till de sex — EEC? Om inte kommer vi kanske att ohjälpligt sacka efter då det gäller en fortsatt välstånds- kning. ; poet Men ' handelskriser har vi fått påminna om ett par mycket bety- delsefulla för ca 350 och: 300 å år se- dan, vn I gamla tider nådde Sverige fram till ;Västerhavet” endast med en halvannan mil bred landtunga vid . Göta älvs mynning. ; Bohuslän, norr om ". den ” smala flik, varmed -Väs-" tergötland når fram 'till havet, var norskt fram till 1658., Landet, söder därom, ' Halland, var danskt fram till 1645. Det smala svenska landet kring = götaälvsmynningen.:' hade därför den största betydelse för den svenska utrikeshandeln väster och söderut. Som, ett skydd för rikets port mot väster anlades: därför" -redan. vid Var utrikeshandel står just nu i uppleva många gånger förr. Låt mig ; | Sjiympingen ler v DY Ioliens. stora : pori ska ; grä ets inbrott, men: det går iinte, Mörkret. kommer fort här nere, In- ; gen iwvägskylt nämner; Jugoslavien, " men. välvilliga triestebor visar :oss : I rätt riktning, Snart ligger Trieste ”. bakom, '0ss.. nedanför, . badande i : neonljus. Medelhavet nedan till hö- | i ger belyses då och då av lanternor "från fartyg, som är på väg in till eller ut från hamnen, "vi: -+>Man känner sig ensam hör åte å vägen, . kilometerna är "långa 'ut- änniskoboningarna, är. få. En och annan, kvällsvandrare möter .vi, in- gen. kör - vi. förbi, ingen tycks ha I samma väg som vi. Efter en dryg "mil, lyses dock vägkanten "upp — . det ä är den italienska gränsstationen. jen” svartlociki; ig tulltjänsteman” ser förstrött] på våra. pass och bilhand- lingar, en halv minut tar procedu- ren, så öppnar han /:gränsbommen och vinkar farväl, Efter hundra me- iter står vi vid nästa bom, >> ”+.- Nu vidtar en noggrann -: under | sökning av vårt bagage, Inget läm- nas åt slumpen, små presentpaket "få lov att öppnas, väskor, tältpa- ket, sovsäckar, ja to m en .påse tvättkläder gås -igenom. 'Tullaren är dock hygglig 'och 'artig.. Då bi- len genomsökts vidtager blankett- ifyllandet, Bilhandlingarna ska fyl- las. i,' valutan "deklareras, antalet kameror och kikare antecknas. ” . Efter en halvtimme är 'vi klara, så bär det av :' kvällsmörkret igen. Efter en mil når vi badorten Anka- tan vid Adriatiska havet. En upplyst större byggnad var hotell Adria, kvällens. mål, Då vi parkerat fin- ner vi ”att hotellbyggnaden i ena| gaveln -har ett kyrktorn. Inkomna] i vestibulen finner vi två kyrk- klockor i en fönsternisch, huset har förr varit ett munkkloster. Hotellet är förstklassigt, omkring 20 kr kos- tar ett dubbelrum, supén serveras nere i trädgården, med vin betingar den knappast ' kr. Ett kapell från orten spelar dansmusik till kl 24. man hör glada sånger på olika språk runt om vid borden. ". Nästa morgon tar vi ett dopp i 24-gradigt :medelhavsvatten, inte svalt till att vara 24 sept, H > Många ”ödekyrkor” "Kyrkorna är talrika i J: lavi sel däsutom mycket förfallna' ut. , j Dit åker tu > Ah mitten av "1300-talet Äl 'gs fäst : Med dessa sedlar öppnades ett helt nytt system. Kreditivsedel &å kt dal er kopparmynt, utgiven av Pelmstruchsk anken 166 Vnr a 3 ning . på .den' södra : älvstrahden, Naturligtvis blev fästningen en na- gel i ögat på danskarna, varför den -I också ständigt var invecklad | i strider. Gång på gång bytte fäst- kopparbl st €x under "Joan | III:s regering, men ändå gällt. som... silvermynt. : . Under '1600-talet häde man gott om koppar i Sverige, så varför in=': te utnyttja den också till mynt. De . ningen ägare under de k århundradena. När. den,svenska va- pénmakten ej! var stark' nog att återta fästningen från. danskarna tog .man till 'den alltid verksamma — penningen. ' ' Sista gången svenskarna nödga- des köpa tillbaka - Älvsborg från Danmark": var 1613: I maj: månad 1612" hade .: Älvsborg - intagits . av danskarna, ' som. belägrat .: fästnin- gen med överlägsen vapenmakt. För Sverige blev. villkoren i den föl- jande, freden, som ' slöts” i Knäred 1613, 'mycket hårda. För att återfå fästningen skulle Sverige till Dan- mark betala 1 miljon . riksdaler i silvermynt. Bej ppet skulle betalas För vår tids människor förefaller säkerligen-1 miljon daler vara'en relativt blygsam summa, men ' för 1600-talets - svenskar: var det. ett nat, att det svarade mot värdet av ett helt års spannihålsskörd i då- [tidens Sverige, Att -:de:saknar "klockor är.lätt"att konstatera, då luckor nästan" alltid saknas i tornet, Vi fö e vid fle- ra tillfällen ”koräm; "någon landsortskyrka; men alla vär för, sedda; med kraftigt hänglås, I ”stä- derna) däremot var de så gott” som alltid öppna "och fromma . besökare förrättåde sin andakt vid olika tider :på dagen; Mcjoriteten av befolknin- gen.'i' västra: halvan , av . Jugosla- vien :är. romersk. katolska" trosbe-, kännare; det finns dock ett inslag av' grekisk ortodoxa även där, men . dominerar, mer den” östliga bal- "De i katolska” ”Jändör så vanliga krucifixen utmed vägarna före- kommer: även i Jugoslavien- rela- tivt talrikt. Men i stor utsträckning är de berövade” själva bilden, en-' dast en tom nisch finnes kvar, kan- ske litet. fragment Efter, ett bortsli- tet krucifix, ” : Man" färdas ' utan. besvär. på de stora : huvudvägarna. i Jugoslavien, Vägkvaliten 'är god.och' trafiktät- heten beträffande motorfordon rin- ga, ' endast lastbilar och fåtaliga personbilar, oxkärrorna är så myc- ket tätare, "Landet är mycket ber- gigt, men vägarna” går i behagliga stigningar som ej på långt” när är så hisnande som t ex i Schweiz. Kurvorna "är, väl” utbyggda” och skydd uppsåtfa, Varningar för ras m m är väl markerat. ”Kovarnin- gar”, triangeltavla med ett nötkrea- tur, förekommer mycket ofta, Mind- re vägar ska man: akta sig för, de är'i regel gtusvägar, ytterst branta många gånger och så kan de plöts- ligt ta slut och det kanske inte ens finns” möjlighet att vända vid änd- punkten, Det sägs att por ken "ökat erg ken till att Gustav II Adolf år 1624 gen hade tidigare silvermynten. — liksom "i vår :tid — 'varit starkt ka . märken förekommer, .därnäst kan av dollargrinsklassen. Den lilla Fiaten 500 är också ganska väl re- gatukors oberoende av trafiktäthe- : Med 'skäl kunde . därför Gustav 1 IH Adolf tala om. Älvsborgs lösen som en ”frätande kräfta”, Men vef- tersom "Älvsborg - var ; rikets "enda hamn, vid "Västerhavet, ) ansågs fästet. värt. det tunga offret: Efter stora uppoffringar av det svenska folket och mycket tack vare: den sverska kopparhandeln, 'som :denna tid var hetydande, samt med hjälp av ett utländskt lån kunde' Sverige inom fastställd tid betala Danmark den stora lösenpenningen, När de sista fjärdingarna silver : skickats iväg, hade ' Sveriges silverförråd : i det närmaste tömts. Kungens och riks- rådens bordssilver hade då vand- rat” till .smältugnen i myntverket och förvandlats till goda silvermynt, ” Silverbrist — kopparmyntning MM Sannolikt forde silverbristen ef- ter Älvsborgs lösen: ha varit "Orsa påbjöd kopparmyn: tning.: Visserli- Yotayt ostländerna mycket sällsynta. Man kan : märke | någon - enda, Skoda, övervägande västtyska bilar av oli- ranska samt 'en och annan ameri- presenterad, Flertalet bilförare . färdas ' myc- ket hänsynsfullt, ibland tycker man de kör alldeles för sakta. Men tyd- ligen är många nybörjar . Trafikpo- liser är det gott om, vid varje väg- omläggning förekommer alltid ett par stycken, Och' vid alla" större ten finner man dem i städerna. L På kartor och i turistbroschyrer får man upplysning om, att motor- väg går mellan Belgrad—Zagreb— Ljubl Vad sträckan Belgrad— betydligt sista åren. Lastbilsparken är I regel statlig eller kommunal, personbilarna privata förutom taxi. I den lilla staden. Krajn en sön- dagskväll fick vi dock erfara att det även ibland fanns åtskilliga bilan de jugoslaver. Från väster alltså i riktning mot italienska och' öster- rikiska gränsen kom långa kara- vaner med personbilar genom sta- den. 'Flertalet var registrerade i Ljublana, det höll på i mer än en timme, ' åtskilliga" hundratal passe- rade. Dessa hade varit uppe i ber- gen vid Bled, en. mycket natur- skön trakt vid en trolsk bergsjö. tal. ibland kan det vara upp till tre stycken i en' by, ibland ett par stycken på knappa kilometerav- stånd ute i ödemarken bland ber- gen, långt från 'människoboningar. varje helg sägs det, So Se / - Mest västerländskå biltyper ' Atskilliga sakna dock klockor, De remsan mellan de båda vägbanorna, k väg. om saknas. Men den fyller säkert sin uppgift i flera, år ännu, det är mycket som fattas "ännu i Jugoslavien, men säger jugosla- Då män studerar bilmärkena mär- | ven, det fä vlala jan vi få leva ker man, att trots Jugoslavien är |i fred. Det få vi oppas. östorienterat land är bilmärken £i lagnis Zagreb beträffar har jag ingen er- farenhet utav hur densamma är be- skaffad. Men sannolikt är den i lik- het med sträckan Zagreb—Ljubla- . Man finner stora skyltar, som svindlande belopp. Man har beräk- fyr. första koppar gjordes fyra :. kantiga s k klippingar.. De-kalla= des 'så, därför att de klipptes utur kopparplåten, Snart nog övergick "” man emellertid till den runda fora 7 men. :Kopparmynten var stora och ”. tunga — ett. fjärdedels öre” (fyrk) < svarade i storlek mot ungefär vår", ' tids femöring. Men” kopparmynten skulle komma att bli långt större, > ” Under stormaktstiden fick vi en to hy typ kopparmynt, säregen: för : -; vårt land, nämligen de s k plåta." myntén,.- Det . första plåtmyntét -="': / präglades år 1644 under drottning" : Kristinas regering. Det var också |: det största av de” många koppar= plåtmynten, som präglades ti!l Jångt in på 1700-talet, Kopparplåten väga de nära 20 kilo och var.70 cm lång . : och 30 cm bred, Liksom alla ef- nos terföljande -slag : åv:. plåtar vår | den försedd råed en' stämpel ialla >: ns örnen "ochi mitten. Myntet, '.. -från en ost till en kvarnsten. sämt | handskas med, De var inte lätta att = / visar att' ”Autoput” Zagreb Får | blana börjar 'om några kilometer. När man kommer fram övergår den breda tvåfiliga vägbanan i en nå- got bredare fyrfilig. Alltså det är en välbyggd fyrfilig asfaltsväg, - vägkorsningar är dock ordnade m - sedvanligt slussystem och sbron över. Det är den där planterade arakteristiskt för motor- följde och där blev för Alstor Ester Nilsson, Staffanstorp. Maja : Karlsson, By Greta Johansson, Ränneslövs SLKF ': Vallberga ' Margaretha Bengtsson, har haft. möte hos fv Stina Stäme Helga N n, Edenber- Johansson. Nästa möte blir års- möte den tredje torsdagen i ja- nuari och värdinnor. blir Dagmar Karlsson och Elsa, ga Sonja Johansson, «Ränneslöv Deisy Larsson, Värestorp Britta Att läsa ANNONSERNA i LT Prenumerera på TI. +... är både lönande: och roligt: 1 få som väl. får räknas som världens fm största, gällde 10 daler, ”Tian” följ» " des sedan av plåtar av "lägre valö- rer, ända 'ned till en hålv daler. '1 Statens. historiska museum (Mynt= ct kabinettet) finns: ett” exemplar "av «. «> tiodalerplåten!” ”Nå,' världens" största ” 'är kanske litet föj " mycket, .Fagt' på ön Yapi Söderhavet farins'en gång "ett slags ”nattrapengar” tillverkade av kalkspat fom hämtats från Pa-" lauöarna. ' Här mejslades de runda stenarna ut ur: klippan i, ;storlek fördes så på särskilda fiottar hem :: till ' bestämmelseorten.. ' Stenarna hade ett hål i mitten,: och. medelst. '' en” "därigenom förd stång rällades . de över land.” Att vara rik på Yap tis f liksom ' stundom "under Stormakts- tidens "Sverige" kunde sålunda”, ha sina besvä igheter. > EA . Men "varför, sjorde man "då .dessa .. kopparmynt hos oss så stora och tunga? Anledningen var säkert, att man ville tillverka mynt, vars kop= , vi parinnehåll skulle vara lika myc= ; ket värt som silvermyntens innehåll i silver,'”Xopparplåtarna stämplades därför t ex,2 Daler Silf-Mynt. De= ras vikt blev emellertid omkring 100 gånger tyngre än motsvarande sil- vermynts, eftersom ju koppar är. en avsevärt mycket billigare metall e än silver,.: 2 "Det är sj vklart, att nynt av nämnda storlek och vikt måste ha =. . varit förskräckligt "otympliga att - flytta och därför började man snart låta : banken: förvara 'plåtmynten Å mot ett kvitto. Därmed haåde man. uppfunnit det bekväma och för vår tid så vanliga betalningsmedel, som, - kallas sedel. Uppfinnaren var en till” Sverige inflyttad holländare, Johan - Palmstruch, Han hade år 1656 fått tillstånd att grunda en låne- och : växelbank i” Stockholm. ' "Stock holms Bance”, som det nya pen= ninginstitutet kallades, var Sveri= ges första bank och en trogen ko-, pia av den Bank i Amsterdam, där. Palmstruch tidigare varit anställd. Stockholms Bance' tog emot pans 0 oi ningar för insättning utan ränta och lånade ut dem mot säkerhet och vi ränta." "En genial idé — krsllnsedtar a ot Sannolikt anade inte Palmstruch vilken uppfinning han gjort, då han TS i stället för kopparmynt lämnade ut trycka anvisningar, för vars in=/ lösen banken garanterade. Palmstruch gällde det' att komma ur en tillfällig svårighet. Uttag- ningen av kopparmynt: från ban=" ken hade nämligen ökats så kraf= tigt, att myntverket ej kunde leve= rera plåtmynt i den utsträckning banken behövde, Det var då Palm= struck fick sin geniala idé. De ta s k' kreditivsedlarna kom ut För je förs-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.