+! krossade vitlöksklyftan, salt vitpep- 7. LAHOLMS -- TIDNING vr rererrvrovieevveevreveYtYYYYYYTYYFEEYEYYVYF ET YE FY PPV w y materialets "hårdhet och dess, ädel- | lipning besitter en fasci - de vacker glans och lyster. "= . Man frågar sig vad detta nu är för glas, och fackmannen förklarar att det faktiskt inte alls är fråga om" glas" utan ädelstenen safir. Vis- gerligen' är safiren i urglasen fram- ställd - ; på - syntetisk väg, — Tiksom "Fubiner. inuti och safir. utanpå 'ja; våra klockor uppvisar san- > nerligen alltfler finesser. Nu har > damernas armbandsur i den s: k eryckeklassen börjat uppträda med urglas av safir, som tack ' vare Qu Härdhetsgraden är” 9 enligt Möhrs 10-gradiga skala, alltså när- mast diamant, som har 10. Rubin är identiskt samma” material "men gärgat, rött genom "tillsättande av kromoxid och används som. bekant bla till lagerstenar i i urverk." sker under. ytterligt: noggrann” "Ke- syntetiska. safiren blir' därigenom avsevärt renare: och : klarare: än to'm de bästa natursafire? Slipningen av safir fö sker enligt samma metoder sord för ”äkta” ädel; "Safirglaset bibe- fallet är med ett flertal ä som "används I futelerarnas smyc-' ketillverkning = men dess ' egen- "ekäper är exakt likvärdiga med den naturäkta ' stenens." Den geologiska benämningen är: korund, och dit : hör” subin, 'smaragd m'fl. Både na- surt, g. "och syntetisk - ”korund be- " gtår av kristallinisk aluminiumoxid medi gen + Al; håller liksom -ädelstenen: alltid "sin ursprungliga lyster och: blir" aldrig ” sin hårdhet kan safirglaset: på en klocka inte” bli ”repigt : eller ; nött |” till skillnad: från vanligt glas; eller s k'okrossbart glas — detta sist- |]: nämnda & å JIhetsekal på hår " Safirglasets ädelstensslipade" kant förhöjer utseendet på ett damur. : PENNE ”Mat-rutan | Költfärslärs (4 pers). 3 hg köttfärs, 1 hg bacon skuret el I tärningar, 1 finchackad lök, 1 2 ” vitlöksklyfta, | 2 msk” "tomatpuré; ca 2 dl vatten el vitt vin, salt, vitpep= par, timjah, 2 msk smör el margarin. Fräs löken lätt i smör el marga= rin och tillsätt sedan bacontärnin- garna och köttfärsen. Rör. om väl "och krydda med tomatpurén - den par, samt litet timjan, Späd med vatten el. vitt vin och låt köttså- sen koka ihop till lagom konsistens. Serveras till ris eller. makaroner, F ev med grönsallad. : fröblol : Lätt fläskrätt (4 pers) 250" g skivat sidfläsk. "salt eller å lättrökt, 1-2 brk , gröna ärter, 1 "dt! ärtvatten, 4 ägg, 5 tomater, 3-4 lökar, salt, peppar, Fläsket delas i lagom. bitar och "'brynes. Löken skäres i skivor och stekes, Fläsk, lök och de skurna . tomaterna lägges tillsammans med värtvattnet 1 eldfast form, Ärterna gjorda fördjupningar i ärterna, Får stå I ugnen tills egen stelnat. i at [ ! Eu. två tre-efterrät? I AA bananer, vindruvör,' 2 U2 » dl vispgrädde, on . Skala bananerna och klyv, dem på längden, Lägg dem med snitt- ytan uppåt Vispa grädden och sprit- "| ningen i: -boettöverdelen" är 0,02 å 10,03 mm "mindre än diametern på - hälls över, varpå äggen, slås il ::Monteringen av "safirglas, "utföres N i fabriken under starkt tryck; Öpp- : glaset," som, därigenom” blir effek- - tivt fastlåst. Man får "självfallet ock- så. en perfekt tätning mot : damm. till användning” endast: för ur av högsta kvalitet, Och eftersom det gäller ädelsten & är det damernas smyckeur. som ö ses med "safirglas. SA SKÖNT HEMMAPLAGG-. Hemma- dressen härovan är både bekväm, vacker och praktisk, Den är tre- delad, då det utöver byxor och jac- ka även finns en ärmlös blus till. ' sa den över varje banan. Garnera Kvali är skrynkelfri bomull och modellen kommer från: Geny slutligen med druvorna, » Spjelman i Ziirich. "Framställningen av dessa hnaterial er misk och fysikalisk" kontroll, "Den > för övrigt. näst lägst s mattat eller 'missfärgat. . Tack ' vare. - - Självfallet är också att safirglas - - komme ket. klädsam modell, som dessutom" har förtjänsten "att den är lättsydd.; Ni: får: ut den på ca:425 m på 90" bredd;' "som -vinterbommulsty=, gerna i regel ligger på. Modellen får sin egen stil genom. att både framstycke och rygg har, söm' i mitten, som slutar med ett litet: kokett "öppet : sprund. i Ring- ningen i övrigt.är slät och" båtfor-; mad. ' Det- är: en "mycket i klädsam typ av ringning som också 'den som). har kort och tjock hals brukar! klä . Den lilla öppna slitsen mitt fram ' och mitt bak får nämligen € en 1 för- längande effekt, ' Kjolen är. rak och har "små, ayp- veck +i : midjan,” som ' ger, måttlig vidd. Den har: söm fram och nak. Man kan. göra knäppsprund i vän- ster sida :eller också: knäppa” med ett långt blixtlås i ryggsömmen, '"- : Grytor och bestick som va- rit i kontakt-med fisk kan. be- frias fullständigt från dålig lukt och smak om de diskas i ättiks-' vatten." ' cr. - FA bd Har i ni kommit ihäg att skölj ja familjens baddräkter ordentligt innan. de blev undanlagda för vintern? Om inte riskerar ni lätt att de blir förstörda, =" 2. +& Flugfläckar på guldramar går lätt att få bort om man gnider dem med koltetraklorid.. & Intorkade bläckfläckar kan'A vi få bort om vi gnider dem med en blandning av 1 msk salt och saften av en citron utrörd i ko-' kande vatten, : a | NA TO avslöjar 7 joke avtal "med Ale geriets' rebelledare st En talesman för NATO:s pars . " Iamentarikerkonferens i Paris ” omtalade på fredagen att Sov- . Jetunionen och den provisoriska ; Algerlska regeringen i mars I » år I Moskva undertecknade ett . sjupunktsavtal. I "I avtalet ingår bl a bestäm- melser om att inget ekono- " miskt avtal skall ingås mellan i det framtida Algeriet och ! Frankrike. Konferensen Publicerade den för I fegivna över rikesministern Jakob Malik samt av den provisoriska algeriska re- geringens finansminister Ahmed Francis, Avtalet undertecknades också av dåvarande medlemmen av |. sovjetiska kommunistpartiets cen- tralkommitté, Nuritdin Muchitdi- nov, i dennes egenskap av repre- sentant för de muhammedanska sovjetrepublikerna. > NATO-konferensens Pressbyrå utfärdade senare en : kommuniké i vilken det förklarades att kon- "vilken alla franska militärbaser i Algeriet skall uttrymmas inom ett &r efter Algeriets frigörelse och NATO skall hindras från att över- ta dem Det. meddelades inför konferen- &en att avtalet slöts den 27 mars $ Moskva och att det underteck- " hades av ryske vice premiärminis- tern Alexej Kossygin och vice ut- > enligt | hade offentliggjort doku- mentet om avtalet melian Sovjet- unionen och den provisoriska alge- tiska regeringen utan att garantera dess äkthet, Under den gångna veckan har mängden av strontium 90 och andra klyvningsprodukter i. nederbörden |år minskat betydligt 1" Danmark, Strontiumhalten i luften är dock sförändrad. (TT-RB ) Atomfria: klubben >- NEW YORK (TT-AFP) + . Sverige, Österrike och fyra "andra nationer. inlämnade på . -Hitlertid i i smäsadsperspektiv | alltid är det som minnets fiskespö får fatt på idyller. Ock- så mörka grejor och grunkor hå- vas ibland opp ur minnets älv. Fast nog är det så att den där iminneskroken har en förunder- lig förmåga att helst av allt haka fast vid det ljusa och roliga, Det är på något sätt som iom? det låg i levandets natur och, väsen 'att slamma över tråkigheter och bedrö- velser med glömskans sand och lå- ta det ljusa lysa, till och med lju- 'sare än det 'var' i verkligheten, ' ; Men som sagt; ett och annat mör- :kerminne dyker opp också vid Ät- ,rastadens åakant, ' : Jag hör ett rassel utifrån Her- tingssidan, ett mörkt dunk från skenskarvarna, Ett spöktåg rasslar fram genom 40-talsnatten, Permit- tenttåget.' Tyskarnas tåg: till det ockuperade Norge, .Över Vallar- nas 'mjuka slänt drog det skräcktå- get fram, och många var de falken- bergare som med avsky och' bit-| terhet lyssnade . på det hotfulla skendunket. Och många var de som gick ut för att titta på skändlig- heten, och önska det bort ”så långt som vägar räcka”, oc Och överflygningarnas : nätter blänkande. av ”stanniol” och fyllda "med bombplanens morrande fanns också över vår stad. Västbombar- na på väg mot. Berlin — och man -| undrade: . Hur många" ska kunna iåtervända senare i natt? Man följ- ide detta dån till-och från ' Berlin loch man blev bekant med det." :.- i" Luftvärnskanonen på Vallarna lät 'som ' påkslag ', mot ; väggarna, " och | folk rusade opp och satte ansik- jtena till de, nattliga fönsterrutor- na. Vår idyll var. nära, dödsfarligt nära, att fatta eld, med världsbran= den inpå knutarna. + Men. det: stannade vid ”kupong- bekymmer och ojandet över att ju- lafläsket inte räckte till: Och rö- karna fick bekymmer — och nog torde de kännas. Och det blev up- penbart "och > avslöjat för svenska folket ”hur : många damer” i vårt norrskensland ; som nyttjade : snus! Och : bytesaffärerna:. på matvaru- fronten hade'sina komiska poänger, och - släktingarna -: på landet . blev plötsligt ihågkomna söm så hjärtans kära anhöriga, som: man” ju rege- bundet "måste ' hälsa "på. Brännvin blev smör och en blinkning kunde betyda socker. Så gott som 'alla var skyldiga till lite fiffel på matfron- ten —-': men .de stackare 'som åkte I fast för. sina? ”svarta ägg”. blev, ändå 'utpekade, av allmänna : opinionen som Jagbrytare. Det brottsliga var tydligen "att åka 'fast. Det var en Grönköpingstid utan like,' och den avenska. tigern var 'nog inte' bara randig 'utan till och med rutig, och ett och annat hakkors fanns i en och annan 'ruta,: Och ' Segerstedts I Dag-artiklar var debattstoff. ock- så i staden Falkenberg, och på trot- toarerna och i frisérsalongerna blöt- tes och stöttes världspolitiken, som dånade över huvena och gav blixt- sken. över- Kattegatt. : Men mörk- läggningspapperet för fönsterna och de mörklagda tågkupéerna med de blåa ' små ' lamporna, som gjorde tåget till något som liknade en rul- lande: katakomb, kunde ändå inte riktigt störa. den folkhemska idyl- "Kvinnor bättre: -än' män' såsom företagsledare”. - LONDON (AEP) sö Brittiska sällskapet av företagslec dare har bland sina flera tusen medlemmar: 356. kvinnor som' nu 'underkastades testningar av fram- stående företagspsykologer under ledning av Dr Beric Wright. For- skarna konstaterade att de kvinn- liga direktörerna i allmänhet hade bättre hälsa än de jämnåriga man- liga kollegerna, att-de också hade bättre - nerver, . större ' uthållighet och bättre förutsättningar äm män- nen vid utövning av -företagsleda= rens krävande yrke. Dr Wright and? ser att detta inte bara gäller säll- sil utan har all- fredagen ett lutionsförslag rörande nedrustningsfrågan till . generalförsamlingens ' politiska ' utskott, I utkastet föreslås att ' en's k 'atomfri klubb bildas ', "De fyra övriga länder som stär bakom resolutionsutkastet" ä är Cey- lon, Etiopien, ' Libyen och Sudan. Förslaget grundar sig på ett an- förande nyligen av utrik män giltighet och "beror på att kvin- norna med jämförbar utbildning och lika yrkeskunskaper alltid är överlägsna sina manliga kolleger. De har sina fysiska och psykiska krafter i bättre balans än männen och kvinnorna har också säkrare omdöme i praktiska frågor och kan | bli hårdare, mera målmedvetna och effektivare än män med samma ut- bildning. 'Av sällsk kvinrliga Undén. . 3 » Förslaget går ut på att general- sekreteraren: skall undersöka un- der vilka. förutsättningar länder som ' inte "har kärnvapen skulle. vara villiga att avstå från 'att ut- veckla dylika vapen, avstå "från att skaffa sig dem och avstå från medlemmar är nio procent yngre än 34 år, medan 37 procent var mellan 45 och 54 år gamla, Död- ligheten bland kvinnor var under observationstiden 40 procent lägre än bland mär i' samma ålder. 68 procent av de kvinnliga 'företags- ledarna i alla åldrar gör varje dag att ta emot dem, G Isekretera- ren skulle till den 1 april nåsta a en rapport rörande resultatet av sina undersökningar. Resolutionen inlämnades av ut- - ikesminister Undén, ” Se gy stiska övningar, medan bara 18 procent av männen gör så. 47 procent av de kvinnliga företagar- na är icke-rökare och 7 procent är helnykterister. Bland männen är motsvarande siffror bara hälften så höga. < genom folkrätten. Denna frågeställ- "i dades en. tid med samma stycka, Av Walter Dickson .' len. Och Per. Albins röst i radio- M-ä-d-b-å-å-r-r- jarer" — gav' trygghet, så. att man ändå firade Lucia som vanligt loch gick på julskyltningen och pla- nerade för sommarsemestern. [Öl sfälv debuterade jag som for- fattare och kom på GT:s löp- sedel — ”Ung student Masthuggs- författare” — tillsammans med ett stort pansarslag i Ryssland. : Så blandades. våra privata sorg- och glädjeämnen med den världs- historia som skrevs i blod och eld i samma nu, Och hemvärnet. trampade | "fram och man lekte krig oppe i Tröinge- berg och formerade skyttelinje- vid idrottsplatsen och trängde in i tall- skogen mot den fingerade fienden. Och 'allt var mycket nära en fa- UN Magnus Landstad Ar sansfull verklighet, men ändå så fjärran, för ingen kan föreställa sig vad krigshelvetet är förrän det' är över en. Men allvaret kröp liksom lite närmare när man ;hörde talas om att det skulle finnds tyskagen- ter oppe i vår. skogsbygd, inpå knutarna. Och det pratades om Wandervogelrörelsen,. som = gått fram också här på 30-talet, och den ene hade sett/ det, den andra hade , sett det, och man uppmärk- sammade att tyskarna hade både sjökort och landkartor som var 3 Pp e. , a -. + pricksäkrare än våra egna, Våra bå- tar gick på grund i egna farvat- ten, men det gjorde inte tyskarnas. Här vid kusten såg man liksom skuggorna av ”världserövrarens” krigsskepp på : väg . mot "Norge. - (Forts på sn 2 sid.) Me territorialvatten avses det vattenområde utmed en stats kuster, över vilket staten utövar vissa . höghetsrättigheter.”, Utanför territorialvattnet kommer , det fria havet, vilket inte ligger under nå- gon. särskild stats herravälde, Ett fartyg där vär endast underkastad sitt eget lands myndighet. -: .De rättigheter, som tillkommer st över, ialvattnet finns inte generellt fastslagna. Lär- da män har framfört olika uppfatt- ningar därom och varje land av- viker nog från andra länder på nå- gon' eller. några punkter i sin syn på och tillämpning av de med terri- torialvattnet följande rättigheterna. Mycket är dock gemensamt och av godtagen folkrättslig praxis framgår att följande rättigheter är knutna därtill 1) rättskipning; omfattningen härav framföres det dock skiftande meningar om, 2) fiskerätt 3) rätt att utöva tulluppsikt och 4) rätt att utfärda föreskrifter för sjöfarten be- träffande : säkerheten (lots m'm). Vissa obestridliga inskränkningar i strandstatens myndighet över terri- torialvattnet finns" också. Strand- staten har "exempelvis inte rätt att förbjuda ” eller hindra främmånde nationers fartyg att passera genom déss ' territorialvatten. Den : folk- rättsliga ' termen" för detta är pas- sage inoffensif och innebär oskadlig passage, d v s att den får inte störa landets säkerhet eller' andra berät- tigade intressen. För en sådan pas- sage får ej” heller upptagas” några stat > Regeln : om : rätt ' till”. genomfart gäller emellertid : icke 'i fråga om delar av territorialvattnet, som lig ger innanför . öar” och skärgårdar och 'ej heller i bukter och ham- nar eller 'med "andra ord det som benämnes för inre territorialvatten, Man skiljer alltså på yttre och inre territorialvatten,.' Det inre räkaas folkrättsligt att tillhöra landterri- toriet och strandstaten har där så- ledes samma suveränitet som över sitt fasta' markområde, Vad angår det "i yttre. territorialvattnet , säges det att'strandstaten här har suve- ränitet med "vissa inskränkningar; |' > : vissa rättigheter har i folkrätten ut- tryckligen undantagits.". Det finns förvisso experter" på området sum hävdar att det är tvärtom, näm- ligen att strandstaten inte har npå- gon . suveränitet där utan endast vissa rättigheter, som den har tätt ning bör väl dock vara av under- ordnad betydelse, Viktigare är pro- blemet att fastslå vilka rättighe- ter eller inskränkningar som i rea- liteten föreligger och det har man inte tillfredsställande lyckats lösa. :: Är en stat berättigad att utan andra staters samtycke på 'grund av något ännu ej förutsett för- hållande. göra : anspråk på någon ny rättighet över sitt territorial- vatten? "Den förhärskande uppfatt- ningen inom den folkrättsliga dok- trinen tycks vara att strandstaten i ett sådant fall har full suveräni- tet över vattnet. ” När man undersöker hur långt ut från: kusten ' territorialvattnet sträcker sig förvånas man över hur olika gränsdragningen sker. a Under medeltiden hävdades gan- ska - allmänt. en territorialvatten- bredd av 100 romerska mil, vilket är detsamma som 80 sjömil (en sjömil — 1852 meter), Denna stånd- punkt var förhärskande några år- hundraden. Huge Grotius (1845) hävdade med framgång i sin bok Mare Liberum att allt vatten, som man från land kunde se, var ter- ritorialvatten. Senare framförde han en annan åsikt; och även den med framgång, nämligen att territorial- vatten var det vattenområde som kunde betvingas . från stranden Hans sista ståndpunkt formulerades 100 år senare med orden terrae do- minium finitur, ubi finitur armo- rum vis, vilket innebär att territo- rialvattnet skulle sträcka sig så långt som man kunde skjuta, . Man oör nog vara glad över att denna regel inte gäller i dag. Synvidds- regeln och skottkviddsregeln hävs Vad är. territorialvatten | men på 1700-talet blev den senare förhärskande, På 1800-talet börja de man åter ange" territorialvatt- nets utsträckning i längdmått och så göres det allmänt i dag. Tyvärr har utvecklingen inte lett fram till en enhetlig bredd för alla stater, men man kan dock urskilja tre huvudgrupper.. Länderna i /sydeu- ropa gör i allmänhet gällande en bredd av 6 sjömil, de nordiska "än- derna '4 sjömil och : de : anglo- sachsiska och , flera andra länder 3 sjömil; 1930 samlades sjöexperter från många länder för att försöka åstad- komma överensstämmande regler. Detta ' misslyckades dock kapitalt, men man konstaterade ' att stater representerande 80 procent ' av världstonnaget. bekännde sig till 3- milsgränsen. 4; Det är' att observera att flera olika rättigheter. Norge, som häv- dar en 4-milsgräns, gör anspråk på en : tullgräns vid 10 sjömil från land och USA, som har en 3-mils- gräns, hävdar en tullgräns på 2 sjömils avstånd från kusten, "= Är då en stat berättigad att häv- da en- hur ;långt utsträckt ' gräns som helst? Folkrättsligt är den det inte. Gränsen måste bli erkänd, d v s erkänd av de flesta stater. Naturligtvis spelar härvid faktiska maktförhållanden in. Sovj hävdar en territorialvattenbredd av 12 sjömil.: Detta” anspråk - är väl knappast ännu 'erkänt och folkfötts ligt 'gällande men lär väl så små- ningom bli det. 7 ” Sn va Christian Westrup , Politisk: dessert länder hävdar, olika gränser för | |De himmelska portarna öppnas 5 då, "Norges Wallin; när döden mitt timglas tömmer, / Mig redes en bädd i jordens famn, så moderligt hon mig gömmer, Min själ är hos Gud i himmelrik och möda och sorg förglömmer, : En afton jag vet, vars frid” en gång skall ända min levnads: strider! Jag längtar därtill från jordens ot och glädes, att än lider, | Jag ville till vila gärna gå ” +. och somna i ro omsider, | Ve (Psalm 574: 1, 2) Magnus Brostrup' Landstad var Norges store psalmdiktare, Liksom ” Johan Olof Wallin blev den man, som 1819 gav: vår kyrka en ny” psalmbok blev det Landstad för-" unnat att ge Norska kyrkan en ny psalmbok. "Detta skedde" år 1869, I Sverige heter det om en ny psalmbok: ”Av Konungen gillad och stadfäst”. I Norge hette det: ' ”Auktoriserad att brukas av de för- , samlingar, som så önskade. Nåväl, i praktiken är det samma sak. Det dröjde många 'år sedan ' Wallin-' psalmboken togs i bruk' 1: advent " 1819 innan den blev allmänt an-" vänd i alla våra församlingar. I Nor- ge talar man om Landstads psalm= ' bok och om Landstads reviderte. Den ”reviderte” var helt enkelt ett psalmbokstillägg, . som ” stadfästes 1920 varefter ett nytt tillägg gjor des 1924. Även vi fick ett psalm= : bokstillägg år 1921. : Landstad var en stor diktare. Re- I dan tidigt visade han sina poetiska anlag, I sin psalmbok hade han fått 1 med 65 psalmer av egen hand. I. dessa, ger han prov på ett stort kristet djup och han skriver både måleriskt och folkligt. I vår psalm- bok har vi endast två Landstads= psalmer, Den ovan citerade och . adventspsalmen nr 49, Man talar gärna om Landstad som adventets Han var född 1802 och levde' till 1880, Han blev präst och verkade ' först i Gausdal och kom sedan som kyrkoherde ' till Telemarken, Där, | i fjällbygden,' började" han' dikta ' på allvar och slog snart igenom som , andlig diktare. Han var' själv de: stora viddernas son, Han var född ' dern präst i ”världens nordligaste .' församling”. Han växte upp. i fat- ” tigdom och upplevde mörker, stor= ; mar och nöd, som för alltid satte ' sin prägel på hans känsliga sinne, Tiden var hård. Dryckenskap och -; slagsmål hörde. tiden, tilll Även ar- modet. och fattigdomen. Och .där= dålig hälsa. Men han hade en stark tro och därav följer att vemodsdra= en ljus barnatro. : och till detta bidrog utan tvekan ett gott äk j som > välsi med 12 telningar. År 1848 blev han kyrkoherde i Fredrikshald. Fred- nom. Där miste han tre av sina älskade barn och det var under-, trycket av vad han då upplevde, N som han skrev psalmen 574. Men de åren gav honom ytterligare and= . lig mognad. Efter 10 år i Fredriks= - -hald kom han till Sandeherred och där fick han tömma den bittra kalken i botten, Där ville man inte digare utgivit folkvisor; Pietisterna' . "| förde regementet i denna försam-= ling, Men det var inte den enda . församling som 1 reagerade så, i staden ingå de' fromma. od Gud låte oss alla den staden nå, | där livets träd står i blomma, | Gud, tes Kristi "skull, - att ingen. må vilse” komma. - ov (Psalm 574: 6)'.- : Torild Lindblom Pendelkråka (Ohlin), Gunnar Slu= : ge (Hedlund) och Jarl Väderskutt (Hjalmarson) spelar" som". "sig bör framträdande roller. Men de är inte - ensamma herrar, på täppan.” Förs ' fattaren . och ritaren" går. t o m: utanför politikens gränsmärken och. ägnar. intresse åt andra berömda. svenskor "och svenskar som Anita Barmstark och Ingemar. Pankenos : Öresundsfarare kallas den här plan- schen, som föreställer de törstiga svenskar som då och då gör sig . Tyktbara på öresundsfärjorna. Förre riksdagsmannen, lantbru- karen och författaren ” Gunaar Ericsson i Näs och hans ritande medbrottsling Ewert Nidriste, bak- om vilken”signatur döljer sig den välkände tecknaren EWK, har för sed att varje höst servera en år- gång politik i dessertform till om- växling med den tunga politiska diné ' vi" vanligen undfägnas med. Arets bok heter ”Nytt från gamla Svitjod” och är sina -föregångare Lik beträffande lagom drastisk och vanvördig framställningskonst i ord och bild. - : De välkända hövdingarna Tage UuSlingerskank - (Erlander), Bertel] , 1 LOKANYIIETERNA 2 iokinerosnie - - för att inte tala om världens främste - noskrossare Flöj Paturson,.' « : : Den politiska iakttagaren identi= fierar. åtskilligs politiska händel- ser i texten illustrerade med EWK:s' förnäma ritstift. Frågan är om cet' skapar de årliga & framgångarna för dessa utgåvor. Förmodligen kom>= pletterar de varandra på ett bra ' och roligt sätt, . vilket sätter posi- tiva. spår i -upplagorna. Men -nog skulle det vara intressant om herr rarna så småningom kan förnya sig och återkomn.a på andra fält än politikens, som dock utgör, huvud= ingrediensen i såväl årets som ti- digare utkomna böcker. Genren bör” vara gångbar i vidare bemärkelse ' NT: S s Förlag, står som förläggare. Th Mn: getii hans diktning . även följdes av I sångare, Han gick alltid i väntan. vs till kom- att Landstad drogs méd VN Jag vet mig en sömn 1 Jesu namn, « =" nära Nordkap i Måsöy. Där var fa= . . - Landstad var lycklig på sitt sätt rikshald blev sorgens år för ho= - skänk: oss den glädjen för . ar författaren eller tecknaren ' som - använda hans psalmbok, då han ti.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.