STD TRA TIN Sr eV FOP EVYWYVTYYSVYFYVYYTYYYYEFYYTI TY EVA Y SETT " Sovjetunionen ” bar” motiverat sin påtryckning på Finland med att det föreligger ett krigshot i" "Europa på grund av aggressiva ; "avsikter från Västtysklands sida, Man anser väl allmänt att den- na motivering -är propaganda, - ns lämplig att använda 4 den psy- 4 << , , derlägsen / den, kologiska krigföring mot den fria " världen, som de ryska ledarna be- driver, I hövudsak förhåller det sig också £å, men, det finns and- ra aspekter, på saken, som 'gör & att man' inom, öststaterna - ser lunda på det vä ka ”bo- ter än vad vi gör på denna si- ' dan järnridån. . i kan förnekas, att det ryska, fcl- ket liksom troligen även Polens och Tjeckoslovakiens folk på all-' var tror, vatt" Västtyskland för- bereder ett, krig mot östblocket. . Minnena från! hitlertidens krig "silter. djupt rotade hos de st europelska folken och deras oro , för ett nytt tyskt anfall” är Inte "ett hjärnspöke utan en' realitet. Den ryska regeringen däremot måste” "veta. att det inte existerar . någon akut. fara för ett västtyskt angrepp. Den västtyska” armén är - visserligen den starkaste : inom”, ” Västeuröpa. men den är vida un« - ryska och dese- ” N utom, kan. den inte — wilket'är' det väsentliga I sammanhanget — ; operera” på egen hand. ben" är. : y "Inordnad i lantpåktens gemensamma försvarssystem och , detta bygger på den principen, : « att Frankrike och Västtyskland '. skall | svåra” för. huvudparten : äv landstridskrafterna t Europa ne-, - "överens om att Västberlins frihet” : Det är (ett. faktum, som "inte | att Bonnregeringen skall kunna diktera villkor för Kennedys och Me Millans' politik och tvinga ut, Förenta Staterna och England i en militär konflikt med Sovjet- unionen mot :deras egen "vilja Även om detta måste slås fast, | så kan man 'inte- undgå att: pli betänksam inför den stela atti- ; tyd den västtyska regeringen m- tar.4 sin hållning i Berlinkon- flikten och i sin' inställning till : oe De västallierade ” har . tyvärr svårt att komma överens om sin taktik i Berlinfrågan, fastän de är bart - Västtysklands men, detta 7 land bär" dock. en god del av. densamma. Man vägrar enständigt .å Bonn, "åtminstone" officiellt, att - acceptera det faktum,” att CTysks land är delat i två stater och att ' de för närvarande inte kan -för- + enas utan rubbning av deh polis" tiska maktbalansen i Europa, fil-” ket "betyder detsamma som a Det. är olyckligt att det förhåller ' sig så, men fakta är nu en 'gång-- fakta, Man ' förstår de "västtyska ; -politikerna, ' när i de. vill: » hålla återföreningstanken levånde,' men fr höppet' om en förening av "Tysk ns lands. båda hälfter, är. dock an: " der 7 nu, rådande" »polisiska.. före” hållanden i" världen en illision: n H + 1 den ästtyska' > utrikespolitiken, som innebär er. kännande” av de" faktiska" förhål landen, som ovan. antytts,. måste" komma till stånd. 'så länge detta .: inte har skett” bär "Västtyskland bara fram nytt materiel till Sov; =: [Si dan Förenta Staterna-och England svarar för' huvudparten av luft-; och sjöstridskrafterna, Den tyska Nu krigsmakten” aaknar”' flyg I den utsträckning som skulle: vata nöd- vändig "för : att den skall kunna: " slåss "på egen hand. Inte heller ” . den - tyska flottan har någon ” - nämnvärd styrka, den är undere lägsen även den svenska, ibaar tarån ga”. om; någon i: dag” spöj rjer. dem”. vem den tilltänkte nye jordbruks. - mfolstern v riksddgsman”:? 2 Erie: ' I ultalanden från väst " tiska kretsar 4 Moskva har an-: H sett totalt. oskrivet. blad: i jord: :Holmqvist är + nämligen”. tytts, att. Sovjetuni "politisk och militära. lodning "verkligen. skulle” på allvar frukta en 'väst="! tysk ”bgäresslon "mot "öster." Om”. eå verkligen är. fallet," vilket many: inte utan vidare kan: KJ för” uivet, , man Än rädd för £ Moskva: Me all sannolikhet resonerar "man gå fall på”det säctet, ! ätt "Väst tyskland söker manövrera in” sina . allierade 1 atlantpakten 1.ett så. dant läge, att ett krig -med östö:'. blocket blir oundvikligt, Mot dess stridskrafter skulle då komma att, stå atlantpaktens samlade styrkor. Om man verkligen på blodigt . allvar tror I Moskva, att Väst-" tyskland kan utöva ett så starkt Inflytande på sina Natoallierade, - att dessa skulle gå till angrepp ' mot Sovjetunionen utan att vara provocerade därtill genom Sov= jetunionens egen politik, så mås- te de ryska. ledarna grovt fel- bedöma de amerikanska och . engelska, , regeringarnas förmåga att. tänka själva och deras för- någa "att. -kalmera alltför - heta nationalistiska känslor i Västtysk= : lund, Det är fullständigt uteslutet va ministerportfölj.'för « ett; så: sfack-"; om" man" un: dantar satt .han på: sin tid var "springpojke på Frökontrollanstal: ten I Svalöv, en 1 och för.sig.Mäls" h slovlig: sysselsättning, men :knap-'. F(Förtd fr, sid.1)': Kvar på brädan längre än Hasse, MIN ÖPPNING war mycket (stark. Jag. satsade hårt redan frång början med mina "svarta pjäser och flyttade i första dra- get Sg8—f6 som svar på Sveins något — i mitt tycke — valhän- ta, öppningsförsök. med d2—d4. | Det, verkade bli ett grönländskt 4 ett : "kallt «parti med änsterbönder . "och ' en springare som - uppluckrare i vits högerflankk, ” FA Uv SKÄNN DIN mästarkrona sit- ter löst; Svein”, tänkte - jag och överraskade +. nästa drag 'med | att flytta U7-—d5. Här såg Svein allvarligt. betänksam ut. Troligen redan nm Faran, men VAR. jag att sätta. Svein! ur” balans tidigt stadium; ge- gå. ner: och .”schacka” Honor vilket skulle få 'hönom till den milda grad mr gängor- na, att han började- panikspela. Och mitt anseende” hos: de öv- :I riga spelarna skulle "stiga avser värt. Jag: skulle: skrika ? ”schack” 3 | hör I tjöd lokalen . av "ett rungande och: burtfriskt” ”schack"; Det ä js gär Men. vil tick han: t sanning, riktig 'mallgroda”.' a Soba gt KN fatt utbrista vi ma skratt. ”Läsken 4 vär Past "särskilt. för. en ". i ln visat gott Ye med de arbets- SN i uppgifter. som 'anförfrotts honom, | Han:har gjort sin första politiska . " karrlär' inom SSU: och har; efter : sin entré I de högre politiska kret- . Barna ., speciellt 'sysslat med för-' svas=.. och ; handelsfrågor.; Med ' tanke på den nye jordbruksminis=' terns sistnämnda' meriter kan man" "möjligen dra den” slutsatsen att jordbruksdepartementet » ådlig framtid : försvinna '- som självständigt de- partement och inrangeras i han-: delsdepartementet . någon gång i' framtiden då vårt lands anslutning till europamarknaden blir faktum. Slutligen skall understrykas att id jordbr Gösta Netsén förmodligen blir en utomordentlig . land: min och jag: fortsatte "mitt parti jett. torn mindre — 'och : i 29:e Idraget” var det klart: för £ DET BÖRJADE spetsa till sig; då': jag flyttade min. bonde ett steg, för att.i nästa steg flytta den ytterligare ett steg. vs ss , OCH DÅ GJORDE Svein mig matt med ett torn sock. en Iten ynklig; bonde. SITEN Våxtorps . ”yrkesskola Rektorn'. och skolchef i: Våx- | Pokslan är är | på sätt t och dåliga samvete,. Där står vis- serligen många böcker som jag läst, men där står också många som jag inte läst, Ni vet hur det går till: man hör talas om en bok som-lär vara bra, köper den, tänker läsa Av Erik: staka | cialismen, som, var mindre :svår- På Sigtuna Folkhögskola gjorde friska humor RR realism är | värda en stor publik. Torsten Se=- hladh ”Slottet och silverkloc- jag närmare bekantskap "med de stora ' filosoferna, = i-+ synnerhet Sch ih "och Nietschze. Detta resulterade i att jag och ett par k den; men "något. annat. k emellan och boken blir: inte Jäst För den som något-; sysslar med ”ecensioner. tror jag att detta: är tämligen vanligt. Man får så mån. ga böcker som man måste läsa och följaktligen får: man rn be- gränsad itid: över: för - dem. som man ” verkligen. vill läsa: .Ibland, gudskelov, sammanfaller måstet och viljan. Jag brukar trösta mitt sam- vete med att under semestern lä- sa :det -mesta av: det söm - under 7 Det fanns en Hd i "mitt liv vär Bokhyllan inte gav mig dåligt sam- vete. I .den . miljö som såg , mig växa upp fanns inte råycket:pen-= gar till : sådan 'lyx som .' böcker. Det, fåtal som fanns i mina föräld- rars bokhylla och -de som jag själv vid "enstaka tillfällen - kunde köpa blev lästa både en och flera gång- ger.. Om jag i minnets' värld går igenom. de :böcker ” som . jag "läst finner jag att: min ungdomssmak varit tämligen ' brokig." Allt från Bibeln, Jack London, Upton Sinclair till Leonard Strömberg, Runa' och Sigge Stark. Om det var miljön el- Jer om det var de böcker vi läste som: väckte vår "generations (tret- tiotalets) intresse för 'samhällsfrå- gor och : politik" är svårt att säga. Troligen . bådadera; "Jack" London och Upton Sinclair, som då hörde till de mest lästa författarna, hade etor del i detta sociala uppvaknän- de. Berta von .Suttners: ”Ned råed vapnen” hörde .också till de -böc- ker som i' hög 'grad' format min och min generations livsinställning. Vi fick génom den boken en häl- sosam > ' misstänksamhet” mot .alla former av, militärt; vapenskramnmel, > mina +: minhesbilder > ”skymtar även: Knut Hamsun;' Sillanpä » Al bért ; Viksten och "Gustav; Heden-=' vind Fril Den si tyvärr sintei rönt; den / a -års . åldern; "gjorde. jag: "be kantskap med; den "djupa problemä” tiken” hos "författare 'som Strind- berg, "Ibsen "ock: Dostojevski. Lyr fiken hade.i min uppväxtmiljö in- gen framträdande ställning, den en- sågs para till för: untimmer eller för: :uppläsning I ö' mn förstörde en hel termin med att vara kulturpessimister och övermänniskor, Där kom jag också lyriken - närmare. Per Lagerkvist var då författaren på modet och när- mast i tur. kom Hjalmar 'Gullberg, Bertil Malmberg, Gunnar Ekelöf och Nils Ferlin; ' I: synnerhet Ber- til Malmbet ; strofer ' och" mörkt ' pessimistiska livssyn gjorde. då på mig "ett starkt intryck. .: ox in” stor "händelse i mitt liv var när jag "träffade! min” första livslévande författare. Det var nå- gon gång i början av. 30-talet, För- fattaren -hette .Helmer- Grundström och "befann sig då på föreläsnings- resa i Ådalen: Jag hade i uppdrag att möta honom. vid stationen, Jag minns att jag ”Petraktade' honom som; en slags helig "person och att jag med stor försiktighet. valde mina ord när jag ' talade till: ho- "Sedan dess. har jag varit i Hl fälle att träffa många . författare, glansen . som :i: mina: ögon: fanns |: kring deras personer har i någon mån flagnat av och jag väljer! inte mina ord med: samma darrande för- siktighet "som: när jag” talade "med den' förste. På :Norma-kaféet" vid hörnet :. Sveavägen—Kungsgatan i Kungliga:. huvudstaden;-. som: Jag alltid. besökte 'så fort jag kom still 'Stockholm,: har: jag: upplevt. ett stycke av de tre senare decennier- nas li ran ström och "Emil Hagströrn. Där kun- de -man ibland — när: :de. ;befann sig” :i den situationen. att "de. måste knappt: hönorar se Harry” Mar- tinson,” Gustaf iSändgren” och" Ivar Lo.' Där satt "anarkisten Ivan Faludi "och "sög .på. sin halvslocknade : ci- garr'och' där kom en' del ynglin- gar som, sedan: skulle bli: fyrtiota- så lets” stora. namn; Lars Ahlin, Gus- |: taf Rune, Eriks och? Hans ' Hergin kl Andersson ” : var: ”Upplåsningsförtå tåre nummer ett, sedan kom. Frö ding, Ture Nerman och Ragnar I; ns» del. I IOGT-logen hade vi en man som 'älskade' att” deklamera : Ture Nermans ”Lögnen”, Hans dånande röst kom ' ordenshusets väggar s att]. skaka; Efter "en sådan ' kväll var han hes i flera dagar. Ragnar Jän- I del hörde till' dem som förde: mig närmare lyriken. "Det är 'synd att denne finstämde lyriker. fycks va= ra fullständigt bortglömd. Tiden är mogen — och detta & är ett tips. för YFIB: s lyrikklubb : ningen ' i minnets bokhylla” hör Yrettiotalsungdomens -: bibel," kom-= munistiska : manifestet; och en: del annan socialistisk litteratur. Ada- len, där jag växte upp, var under 30-talet en politisk häxkittel, där forps kommun: K.-G.: Henrikson har fått skolöverstyrelsens tillstånd att till 1 juli 1964 även vara rek- tor vid Våxtorps yrkesskola. . :b Malmöhus län, som dels i inom sia na gränser rymmer landets: förs nämsta jordbruksdistrikt och delg har de bästa industriella" expan=. sionsutsikterna för framtiden. VIE I SYJUNTAN" tm — Nu får du. vara riktigt trevlig, sa hustrun och borsta- de bort ett osynligt dammkorn från makens 'axel. Och så låter du bli att berätta den där' dum- ma vitsen... — Vilken wits? undrade" ma- ken och såg olycklig ut. = "Varför får inte min matta skina, när månens matta sken”? Den är' autfånig, «> Maken muttrade något ohör- bart till svar, Hustrun skulle ha sin första syjunta för ar- betskamraterna .— de kvinnli- gå — och makens uppgift var att uppföra sig hyggligt och vara underhållande, Ja, där satt jag. Flaggstångs- rak I ryggen på yttersta kan- ten av en träsmakande köksstol, men på bokvämt avstånd från karamellskålen, som under den fångna kvällens lopp skulle bli min räddning — trodde jag i mitt oförstånd, Det bankade oå dörren, bust run rusade och öppnade och « helt plötsligt fyldes. vår lilla hall av 1000 kvinnoröster. Osökt kom jag att tänka på att jag " borde ha. köpt hem något gott ser re är alla flickor — lite hönsfo- der 't ex. vg Och in strömmade” de 1000, som, då den wärsta oron lagt sig, visade sig vara 6, Det blev ett väldigt hälsande. ”Hur står det till?” — "Hejsan? — ”An< dersson” " ”Pettersson” "Lundström" — ”Jag”. Käaffesamkvämet blev en grym tillställning, Där satt. jag med hungervrålande tarmkanaler, fylld kaffekopp och mel mäng- der av framdukat kaffebröd, Jag gjorde en ansats att hugga in på "wienerbröden, men en varnande blick från hustrun om det opassande i att själv ta först, fick mig att skamset dra tillbaka handen, När så alla ta- git för sig, fanns där bara ett bröd kvar och i mitt lilla ve- tande om vett och etikett, finns en paragraf, som säger att man inte bör roffa åt sig det sista på ett kakfat Wienerbröden gick min näsa förbi, likaså soc- ker» och havrekakan, men ett oblattunt choklgdbröd lyckades jag smuggla med mig på väg tillbaka från sockerskålen. Av -— a beläte: som Bara fastnade i tän derna, pa nu sl : Syjunta är, som framgår av namnet; ” en'junta där man syr tiden få -en syl i vädret, men det hela jag lyckades inflika var ett ”Jo,-jagi...”, "då damerna vid ett" tillfälle satt i en ge- mensam -kaffeklunk, Det inläg- get rönte ingen större uppskatt.- ning och jag fick fortsätta att röra på läpparna, utan att där- för åstadkomma något ljudligt i debatten. Nr " Utan buller och bång lämna- de jag rummet. Jag fann min närvaro onödig och beslöt istäl. let'att gå in till grannen Lars- son och i lugn och ro prata bort några timmar med honom. Herr Larsson är en sann och riktig vän, som aldrig sviker en nöd- lidande. Jag mötte herr Larsson ute på gården, Han war på väg in till mig, för att, som han sade, ”prata bort några timmar med en sann. och riktig vän”, Hans hustru hade just syjuntan hem- ma hos sig. Vårt vemodiga gråt fick den kalla höstnatten att sakta vib- Bison, Veinge: karamellerna fick jag en — sä- till flickorna — tanter emellan, ger en — och det var ett segt. Veinge byggnadsplan. Efter besvär av M. Bergman föreslår” + byggnadsstyrelsen hos re- och ”pratar.; Jag ' försökte hela|l|: 1 :då delade på två Partier, och socialdemokraterna' var de dominerande grupperna. . Jag valde" den 'socialdemokratiska lin- jen. För att finna argument i de rikliga diskussionerna med kom- munisterna läste jag Karlebys 'So- VU inför-. verkligt en Tvuxna genier, 1 "Paul "Andersson, Pe < | ga" har. Jag glömt. Om :jag skulle ter Bergman, Per: Vestberg,:Sval te; Foerstet,”" ”Fanné': Bergkvist” och M=e föj atlare och många böe- ker' hår som” sagt genom åren passerat 'min väg: En del -har gjort stort. intryck, -i ;någon mån : blivit livsförändrande , upplevelser, - andra |. har gjort mindre intryck och nån- nämna några av” dem ' vars pro- |; duktion under 'de' senare" åren giort |: ett. Väse Intryck"? "kommer; kanske delvis :. lokalpatriotiska skäl, ådalsskälden: irger Norman högt på. listan; Han hör måhända inte till de: nyskapande, men ' han hör. till dem som: genom ;sin många gånger fräna kritik: bidrar' till: att släppa in 'er smula” frisk luft i folkhem-. mets unkna” gemak. ' Det förvå- nar: mig att Artur Lundqvists se-|- Hare. böcker, -Vindingevals, Kome- di i Hägerskog' och ' Orlons. upp- levelser, inte har' väckt större upp- mä het än de:'gjort." Det ' är svårläst bok, och Mac Donalds So- faktiskt böcker "som ; genom sin för att: "nämna "några, in för, att ö Over): kan” är. också : en . läsning som man . med iver och gott samvete kan rekommendera." " - En författare som när han upp= träder - som” lyriker är en aning svåråtkomlig men som Pprosaist är svensken Ralf Parland.” Hans böc- ker går här i landet ut i mycket små. upplagor, "i i hemlandet är han däremot mer ' uppskttad. Hans, se: naste bok, 'en''novellsamling . med titeln ”'En apa for till himlen”. hör läsvärda och " roliga. bland årets | böcker. För den som älskar .rese- : skildringar och vill läsa sådana som går utanför den” vanliga ” mallen, rekommenderar jag "med i John Erik slmbergs bok ”Morgon- dagens öar”, +: GJ åe filosofiskt” och socialt in- esserade vill jag i först framhålla " Atos Virtoneta joe ”Människan: Tekniken . Kulturen”, Filip” Stenssoris utmärkta lilla Hok, |. ”Idéernas ' demokrati”. med förord alldeles ” ”Vetenskap av i dag och i morgon”, enligt , min mening. till de mest glädje av Axel Wennergren: samt Myrdals utomordentliga bok . om ”Välfärdsstaten”, För den som vill ta: del av den nyaste naturveten- skapliga forskningens : rön + tinns där 24 amerikanska naturvetare. på actrhet Maxi Andra lagutskottet anser det mo= föreslås i i anslutning till'den' över= syn som pågår; tet av maxi sh donskombinationer, «: "av, en motion .av hrr en - höjning. av maximihastigheten för" tunga : lastbilar. ock” bussar. till” lastbil med släpvagn till 60 km. > Frågan? "om Tuflföröreningarnas inve. an på person -och . egendom bör, utredas anser andra lagutskot= ' tet. "Därmed ! tillstyrks en motion av” "he: Svenungsson + i "Stockhoha .. (nh) m” - vari framhålls att. den .. och oreningarn: soriskerna. SANTIAGO, "Chile (ET-AFF)' utrikesdeparetmentet ' nära uppger att: den landsflyktige" portugisiske ., en Henrique-Galvao” ett lättbegripligt rätta i och. författare :som . fi kerna'; haz : kommit; i£ropet.i - viljas asyl i Chile, en "ymniga" "-bokflod". som vår och;höst: väller upp på. våra bokhandelsdiskar. Åtski iga' böcker I bättre. öde' försvinner. i' tysthet, 'och många blir vare sig. de. för- - | tjänar det eller inte: uppmärksara- | f made. Vilka lagar som: styr efter= d| frågan på "böcker; är svårt att sä ga.; För. några år sedan” skulle det vara en” folkbok;- nu i: TV-åldern tycks de populärvetenskapliga böc- och hans sex följeslagare” SKON, be = Galvao och de övriga sex: anlän= de på tisdagen, med ett Air, France= plan till Rio de Janeiro. Den hi gången fick Galvao beskedet att h inte: fick stanna”i Brasilien; Säll sapet tillbringade ' natten på flyga t under 7 bolspvakning. "Det" brittiska ' kabelkrtyget Mas narch; lad de på "onsdagen ner kabel na en-ay: sitt århundrade betydels; sefullaste'' ; vetenskapsmän: omtalad kemist & som fysiker, : Bånsen vann, "tidigt; världsrykte ... som. uppfinnare” och Pedagog; Och ;beriksds” under sin mångåriga verks samhet vetenskapen med ' eri mängi epokgörande . upptäckter, ' Redari som". tjugufemårig — 1836 —' var lyfekniska skolan i Kassel. Två år. senare . återfinner. vi honom . som : professor, vid universitetet. I Mar= burg, = 1851 : Breslau och 1952” 1, Heidelberg, pc - Först 1889 avgick, han från sin professur. 2 sd . Bunsen : började med arbeten i oorganisk” kemi, men riktade sedan sin uppmärksamhet på' de organis- ka: arsenikföreningarna, -där han genom sina arbeten över ”kakodyl-, serien gav ett starkt stöd åt. radi-: kalteorin, Mö Stor betydelse tillmäts: hans un-« dersökningar över krutet, dub- beleyanurer, kakodylserien, den ke- miska frändskapen, specifika vik- ten, lagarna för gasabsortionen, Ävensom tryckets "inflytande på smälta ä " övergång till fast die, ok + oe JA Häpp HM JA DET VAR EEC: NI SKULLE DISKUTERA I stövelns skugga, en . glas, | kalimetaller inte att förglömma, form, kondensationen av gaser på "diff och ”företeel vid gasers förbränning, den elek- han verksam 'som professor vid po= | rY 1853-1862 fotokemin” och. nd de här. kvantitativ mätning. : ..,Under' sin 'vistelse 'på island” är 1846 företog Bunsen: en mängd ke- misk. ) och bidrog härmed till teorierna” om gejsrarnas, verkningssätt, - gar sva fin viktig' upptäckt = vaden sprit: eller sr badlåge med! fotografisk kraft endast trettiosex, gånger svagare än solens." Bunsen' uppfann och ' konstrueras hans namn till eftervärlden' såsom, triska metoden för vi di Hans undersökningar ledde -ho- nom :till att utforma nya arbets- metoder, varigenom den moderna :, | gasanalysen utvecklades. Och hans analyser över krutgaser förde till en riktigare nppfattning av krutets förbränning och: analyserna . över giftgaser gjorde masugnens arbets- sätt klarare, .Den av Bunsen och hans med- av al-|b "| Bunsens iskalorimeter och : ångka=;' geln, . lorimeter,. .: sv CE! väl. kanske bunsenbrännaren, som allmänt kom till användning på. ' i laboratorier." Den för förbrännin. gen nödvändiga luften insugs ur- derifrån och får blanda sig med. gasen redan före antändningen, var= igenom en kullständig förbränning | arbetare Kirchhoff för jämnt hund- ra år sedan — 1861 — gjorda upp- . | täckten 2v spektraar.alysen var full- > komligt banbrytande och åstadkom låga erhållas, | 1 hö v som sträckte sig över ett halvt år- li; stora fi ta inom så- väl kemin, fysiken som astronomin. Tack vare spektraanalysen kon- staterades förekomsten av helium i solens atmosfär; respektive dess tillvaro på solen, långt innan man | upptäckte ämnet i kroppar på jor- den. Spektraanalysen ledde för öv- rigt Bunsen till upptäckten av två nya ' grundämnen: rubidium och cesium, som han fann i vissa käl- lors vatten. : Tillsammans. med sin lärjunge och de och givande och han fostrade: en rad berömda kemister, : Hans samlade vetenskapliga 3 ar. beten har utgetts äv”den år' 1894. stiftade Deutsche "Bunsengesell-/ ska, Robert Wilheka Bunsen, som tlla. 7 hörde de flesta -vetenskapligs sam= fund av någon betydelse, kallades skapsakad. vän, den eng isten, seder- mera vice kanslern vid universite- tet i London, Henry Enfield Ros- coe utvecklade han under åren geringen att ett ett område, som be- = bl. a. hans fastighet Flestorp 7:156, skall utgå ur den av läns- styrelsen i fastställda byggnadsplanen för drar? sta- hälle. Byggnad. mås. te, förklarar Styrelsen, i hög grad enses oförmånlig för klaganden då däri inte tagits till den på hans fastighet befintliga be bebyggel- sen. Planen bör därför omstuderas | mark och - det meddelade. förordnandet om att utan ersättnin i denna del upphävas. Det av förordnandet . avser bl: Han avled i Heldenhelm 1899, ät g avstå mark elsen meddelade tioåtta år gammal, - DN - = Bertil Hanson ; tiverat att maximihastigheten för de '- tunga fordonen höjs, En utredning - i kommunika= både lättläst: och rolig är finlands- a tskottets uttalande görs Fed Ä i 70 :km och hastigheten för tung - industrins. expansion ökar luftför= ; ; Kretsar: som . står det chilenska - 1860 gjorde han en för : fotogri v de ett flertal apparater, som förde” Mest ” känd . och omnämnd” bler”” åstadkommes och en het, icke so.,'-> tande samt. eidast svagt lysande : L schaft fir angewandte Chemi. av . vilka flera verk översatts till: kvens .; fo till ledamot. av ” Övenska, veten= , sena tigheten för tunga fordon och for« j Ringaby och Hedin: mfl (h) om 5 vv , —— Praxis - kan oriellerti; satt förordi ' nande inte omfatta' mark 'som er- dan fordras . till.. sådan,” väg, påpekar SÅ a . som är avsedd för "pr styrelsen, KO Enligt rätts-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.