I | amen | amen | om | oa JA ye VET fak verveyvevrereYyfYtFrerevyFrte yt Feer eT TT TYv TT e - - "YTTFFEFFV I Måndagen den 27 november-1961 wore ” No Normer inte Vi ställer upp så mycket regler för "våra -barn aft följa, men wi glöminer att det finns vissa regler som ' gäller också för föräldrar. Spörsmålet ” har tagits upp av " Marie-Louise Scgerstedt i senaste numret av tidskriften BARN, där hon bla skriver: : — De normer man skulle vilja ställa upp för" föräldrarna är inte 4 första hand absolut ärlighet och absolut sanning:enlighet, men van- lig, mänsklig hygglighet. Att. hål- Ja ett givet crd och att även om det är besvärligt att svara vänligt, att vara vänlig, Ingenting smittar av sig så snabbt som snäsighet, och ingenting förstör :samvaron män- niskor emellan så effektivt som ohövlighet. När det gäller vår ung- dom i- dag måste jag nog säga att den är ganska ohövlig — knuffar sig fram i köer och, på bussar, förblir sittande i' bussen sedan den med styrkans' och smidighetens rätt erövrat en plats, släpper sväng- dörren. rakt 1 ansiktet på den som kommer efter, svarar trubbigt och ovänligt på tilltal or : Men när man ser: oss "äldre, i samma situationer ,blir man inte särskilt. förvånad över att ungdo- men är så tvär och föga tillmötes- gående, Jag har sett små skolflic- kor öppna dörren för sina lärare utan, att :få så mycket som en blick till tack, sett dem"stöpa ljus på gatan för "fröken” som seglat förbl £ samspråk med någon be- kant och inte brytt sig ett dugg om artigheten, Sådant retar mig där- för alt just på det viset grund- läggs börnens ohövliga. sätt; Från början tycker de nämligen' det är . ve rr Fini penn | .” 2 fed du Havreflarn: ; Na vt, "= Haovregrynsgröton .hållor krop= pen aund, huvudet kallt och föt- terna varma, sliger de havreälskan« de skottarna och :tönker. bl. a. på den store upptäcktsresanden - Da- vid Livingstone, Sant är också att havregryn Innehåller " värdefull öggvita och fett och B-vitaminer. Det kan ju vara. roligt utt veta liven om dut inte är för näringens skull vl bakar kakor med havre- Fryn I utan för den goda smakens skull, Och därför föreslår vi . - . Havreftarn (30 st) 2 då socker, V2 d! sirap, 2 dt havregryn, 12 tsk bakpulver, 1.2 Al). grädde, 1 1/2 dl smält smör v Lullebelle I fena SS "rss ska ARA q — Naturligtvis förstlr Jag att du inte får komma försent till din bit = men tror du inte I alla t. du kan ta västa? aan bara för barn roligt att vara artiga, och vi får Att svara vänligt, att ge sig tid, och 'att vara' diskret, är det inte bra normer för föräldrar? Diskre- tionen syndas det mycket :'emot, och! indiskreta föräldrar får snart förtegna, truliga. barn, Inte kan man anförtro sig till mamma när man vet. att hon dagen därpå be- rättar ens förtroende, som roliga historier för vänner och bekanta. Där har vi alla syndat. Vi har bör- jat att berätta vad baby sa när han överhuvudtaget började kunna säga någonting, det har fortsatt med att baby själv sufflerat sina roligheter, men. plötsligt har baby blivit skolbarn och finner det ute- lutande obehagligt när be- rättar - något lustigt som . hänt honom och som inte angår utom- stående. Lv a Många föräldrar. betraktar sina barn som sin privata egendom och anser sig ha rätt att bestämma och ordna för barnet ' helt egen- mäktigt, att ”veta allt” om det, ta del i 'alla frågor som kan :dyka upp för barnet. :Mamma ' bestäm- mer dansskola, musiklektioner, vil- ka som får komma på födelsedags- kalaset, pappa bestämmer lektyren, vart fick får gå, skolgå gen — linjevalet i gymnasiet t ex. Det är klart att varje förälder vill påverka sina barn i den rikt- ning han tror vara den rätta, Men alldeles utan samråd får' det ändå inte ske.' Fadern som tvingar so- nen till konfirmationsundervisning, till realstudier när latinlinjen häg- rar, till bilsemester på kontinenten, när sonen hellre skulle vilja vand- 'ra i fjällen med scoutkamraterna, han' utnyttjar sin maktställning på t ett otrevligt sätt, >. Hemmet måste vara en demokrati f anda och sanning., Och det be- tyder" faktiskt att' bärnen också måste underkasta' sig vissa normer. Tyvärr. har: det ofta blivit så att unga föräldrar trott sig vara all- deles extra demokratiska när de'i sina hem fostrat små diktatorer ,.. 'Marknads-nytt En), ny elektrisk >,handvisp: » med , många finesser har, ham= "nat i den :svenska ' marknaden lagom —..till..' julklappsinköpen. Den. är tysk och heter>3-Mix och har introducerats här i lan= det av ElGennel, Stockholm, Den kraftiga motorn gör att den nya "vispen 'klarat Semkos degknåd- ningsprov' utan tidsbegränsning. Den varbetar, givetvis med tre hastigheter, till'stor nytta ' vid användandet då t ex äggvita och" majonnäs fordrar större visp- hastighet än kakdeg. I sansa Den största nyheten 'med '3- Mix är att den har tre olika insatsverktyg: 2 vispstänger (för vispning, blandning och mos= ning), 2 degkrokar (för knåd- ning av deg och blandning av förser) och 1 skumvisp (för vispning av grädde och äggvi-' tor), Och det är enkelt att by- tu ut verktygen — man trycker på en knapp. Övriga fakta om 3-Mix är att den är S- och Fi- märkt, väger endast 1,4 kg och förbrukar inte "mer ström än en 90 watts glödlampa. Sirap I plastflaska är en ef- terlängtad nyhet i plastens tide- varv som nu kommit. Den är lätt att hälla ur och ger rätt portion sirap även då det gäl- ler mindre mängder, Flaskan är sme'fri bara man efter upphäll- ningen håller den kvar ett ögon- blick i tappningsläget och vri- der runt ett varv — då klipps sirapsstrålen av utan droppbild- ning. Har ni förvarat flaskan kallt är det bara att sätta den I litet ljummet vatten, så rinner sirapen lätt. Flaskan har testats såväl I hushållen som i handeln, Det är Sockerbolaget som lan- serar nyheten, eller margarin, 2 dl vetemjöl, 1 tsk vaniljsocker. Blanda alla ingredienserna. Klie- ka ut teskedsstora kakor på smord plåt och grädda dem i 200 grader ca 5 min. De får inte ligga för lätt, ty de flyter ut under grädd- ningen. Lossa kakorna genast som de kommit ut ur ugnen. Låt dem svalna och lägg ihop dem två och två med vispad grädde emellan. Ni kan smaksätta dem med matta nätter eller mandel, kakao elor Pulverkaffe. Smörkräm eller sylt smakar sckså gott som fyllning. NXeodan flarnen är varma kan ni Också rulla ihop dem till rör — san sedan kan fyllas — eller böja dem över ett spånjärn eller en butelj. väl 8” då tro pit da ber:ma lärt sig Burl LmQ verser sig "bland fl”, "Det -är' inte" alltid så lätt att i. affärerna hitta.en på samma gång praktisk och söt och modern rock- klänning. Och ' även en: rock vill > folkhögskolan 'dö i tysther: -" Efter det 1957 års skolberedning föreslagit a ä RT vars hn CRF JA s, inrättandet av s k iska undervisning och skulle" läggas upp efter modell från "folkhögskolan 3 follkhösskol samt inte sted. I - minst efter den senaste har man på många beredni och håll, inte minst i pressen, frågat sig om skol- tikmini: om folk 1 möjligen avser låta folk- högskolan begravas i stillhet. Raktor . Thorsten Äberg på Katrine- - "berg, som tillhörde 1946 års skolk I . "tion, har nu också tillsammans "med två andra ledamöter i delega- tionen begärt att ecklesiastikministern skall tillsätta en ny ut- redning om folkhögskolans framtida ställning. - HN har frågat rektor Åberg om folkhögskolans framtid verkligen är hotad genom den senaste tidens ut- veckling av. skolfrågorna. Han för- klarar att orsaker till farhågorna när det gäller folkhögskolan är den behandling som folkhögskolan fått i det i år avlämnade betänkandet om grundskolans utformning. Re- dan att. folkhögskolan : i ' detta ägnas endast fem och en halv sida av de 881 sidor betänkandet omfat- tar visar, att man tagit mycket lätt på frågan om folkhögskolans fram- tid.” Vi som: begärt ny utredning menar, att när utredningen nu en- gagerat 'sig så hårt som skett för fackskolorna och 'resul redan blivit, att ett par mindre folkhög- skolor — enligt. uppgift: — redan uttryckt önskemål om att bli fack- skolor så befarar vi att det kom- mer att gå så även med de andra mindre folkhögskolorna, > Och. har väl dessa blivit. fackskolor så kan problemställningen sedan lätt bli den, att man anser att alla folk- högskolor bör bli just fackskolor. » Folkhögskolans" lärarförening har i den. här frågan : begärt att bli p d i en k de .ut- redning. om fackskolorna, och då främst de som inriktar sig på hu- nistisk och socialet isk un- dervisning, = 2.0 ne FR TREE behöver man ju gärna ha litet å Här här”ni en efter vårt förme- nande: alldeles utmärkt modell som Göta” Trädgårdh "komponerat "för de' sykunniga :— den finns "alltså inte" att köpa ' färdig, Men den är verkligen. inte ” svår” att. sy, "efter ; nästan ' vilket " grundmöster ” som helst till. en lång, rak 'skjortmodellt. ! "Av. samma tyg' som klänningenl (men " gärna "som bilden ” nederst! visar "taget" på andra; leden) 'syr , ni-ett löst förkläde med stora på-.. stickade fickor. När ni t ex går ut. indlår behöver ni'bara er- rklädet med, ett' skärp, och vips är på finklädd: "7 STA Välj ett kraftigt bomullstyg, gär; na mönstervävt. Det finns förtju- sade” sådana tyger” blarid höstens sveriska ' vinterbomullsvaror.”” Och var inte' rädd 'för ätt låta ersfan- tasi blomma i kombinationen klän-: ning, förkläde och fickorl, oe utsättningar och ställning men lik ' falla i och med de föreslagna fack- 1 och yrkesskolornas utbyggnad. ”,' A «0 > folkhögskolorna . . Rektor Åberg, som tillhör” sty- relsen för Socialinstitutet "i Göte- borg,- framhåller : vidare, att sty-|- relsen för insiitutet i ett yttrande bl a framhållit, att skolberednin- gen "visserligen inte' haft till. upp- gift att utreda folkhögskolans väl gjort vissa uttalanden om denna skolform, Bl a har beredningen an- sett att en väsentlig. del av folk- högskolans ' uppgifter skulle bort- " UFrån ”folkhögskolorna med ' samhällsvetenskaplig ' inriktning” +: har socialinstitutet genom åren . -' kunnat rekrytera ett. vdefullt . : "elevmaterial och styrelsen ifrå=':' > gasätter om de föreslagna fack- : . skolorna är ignade att helt trä- da istället för. folkhögskolorna. "Medan fackskolorna huvudsak- - -« ligen kommer att ta emot ung-: domar i 16—18-årsåldern har ; . folkhögskolorna möjlighet ” att; få elever från högre ålders- skikt, som på-ett senare och' mognare stadium koiamit till . insikt om att de önskar utbi "da sig i viss riktning, Social instituten torde därför i fram- tiden med fördel kunna rekry- tera de” elever,. som inte har .studentexamen, både bland dem ”-som mera direkt från grundsko- la förbereder sig för inträde och . bland dem som vid högre ålder , - genom folkhögskolan vill kom- plettera sin - teoretiska förut- bildning. "+ I'detta sammanhang omtalar rek- tor Åberg, att folkhögskoleutred- " ningen, i vilken han deltog på sin tid överlade med rektorerna för de - tre socialinstitut som då fanns, Vid vissa folkhögskolor fanns då lor, som utformas som konkurren- ter till folkhögskolorna. Jag: ser folkhögskolorna: i” första hand som en integrerande och viktig del i det fria och frivilliga folkbildnings- arbetet och inte som en del av det allmänna skolarbetet. När nu var- ken :skolberedningen eller 1960 års folkbildningsutredning på allvar tar git upp': folkhögskolans framtida anser jag en ny 'och allsidig ut- redning - om ' folkhögskolan nöd de folkhögskolor, som fortfarande inte kan få detta, anser. ställning till allvarligt övervägande ” vändig.' Risken kan eljest bli att. önskar : verka som : folkhögskolor, ' / Ä rektor Rektor Thorsten Åberg i "Als 5 SN :. Folkhi Arbetslösheten ringa i Halland: » Enligt en" av Jänsarbetsnärmnden! i Hallands län sammanställd rap-! port finns det just nu mycket fål . arbetslösa :personer i Halland. Intel.” : ens den för årstiden normala ars betslösheten har inträtt i år, utan! från oktober till november har i'.', ' stället en minskning skett. | se . Efterfrågan på ' arbetskraft. till: jordbruket är mycket ringa, medan: ” däremot flera industrigrenar vill ha mer folk, Sysselsättningen in=' om byggnadsindustrin 'är fortfa. rande mycket hög, och vidare ef= = ” terfrågas tekniker, ritare, kon. struktörer ' och likställda. Affärer= - na behöver extrafolk inför julhan.! deln, medan efterfrågan på kon-: torsfolk' är liten. a AA - Enligt en sammanställning finns! det 175 män och 80 kvinnor helt! arbetslösa i länet, medan endast|' 11 är anmälda 'som korttidspermit.! ' " terade. nt st ” N Kinesiska arkeologer har I Gobi. : öknen hittat 20 välbevarade Jino= > ” saurusägg.: De anträffader” på: 10775 meters djup 1 ett område ;strax'. söder om -yttre Mongoliets huvuvd= skolan styvmoderligt behandlad av . skolutredningen, > . . Tros stad Ulan Batory +. >> as ' Då Hallands" läns hushåll ningssällskap den 5 decembe håller årssammanträde i. Fal- - kenberg, kommer 'fem 'lant-. " brukare . från ' Årstads - och Faurås härader att få mottaga : "belöningar för ”framstående in- ' satser 'på , jordbrukets område” - Förvaltningsutskottet '- har..: - samtliga fall utsett brukare av. . mindre eller medelstora gårdar, : där ägarna ”genom omfattande cs . förbättringsarbeten - på.” sina", resp "egendomar eller genom ' framstående : "skötsel ; av” 'silt jordbruk kunde :'anses som, ett : » föredönje' i ori lantbrukarna är bosatta i resp ” - Gällared, '" Vessige, ; 'Askome;. Vinberg och Mb Stora E > Gällareds-gård- .' Lantbrukaren : John 'Johansson och hans maka Selma i Buskabygd, Gällared, ' har /utfört "ett intensivt förbättringsarbete på sin gård, som de ägt sedan 1928. Större delen av åkerarealen har stenröjts och täck- dikats,' och dessutom har. gården fått helt nytt byggnadsbestånd. Bo- ningshus, uppfördes 1942, ladugård 1956 "och 'svinhus ' 1951. Jämsides med detta har de drivit en inten- siv ' jordbruksproduktion,. Gården omfattar endast 8 ha åker, men de har £ n 16 nötkreatur,' 3 suggor, ett 15-tal ungsvin samt ca 100 höns. Produktionen . av foderensilage är betydande, oe 1 n yo a oh: Gc It torp blev " År 1936 arrenderade lantbr Gus- tav Ahlqvist och hans maka Svea gården Hagalyckan på gränsen mel lan Abild och Vessige. Gården, som ursprungligen utgjorde torp under Hjulebergs egendom, friköptes . av makarna Ahlqvist .år 1949, Aker- arealen utgör 9 ha'åker, och den utnyttjas i huvudsak för foderpro- duktion, Kreaturst ingen ut- n.” De belönade -T ningen är ansluten till A-kontroll, "| vars ägare "utsetts till belöning, är : | Kärret i, Ljungby. Ägare är lantbr > ve . - | Ty jag betänker Fem lantbrukarpar i mellersta Halland "= av Nötkreatursbesättningen består av.T kor, och 12 ungdjur, Besätt- och avkastningen var under senaste kontrollåret 258 kg smörfett pr ko. 8 suggor och ett 20-tal ungsvin finns på gården, och vidare finns där 700 höns och ca 2.000 kalkoner. "Både ladugård och : boningshus har nyuppförts äv nuvarande äga- ren;'Jordbruket är också försett med konstbevattningsanläggning, ... som täcker” nästan, hela arealen. .Den stora animålieproduktionen: baseras i stor utsträckning 'på : hemmapro- ducerat . foder, och. dessutom har man "jordgubbar som: specialodling. "> Störst bland de fem gårdarna, ut Arne: Andersson och chans maka Rut; "vilka : tillträdde ” gården 1947. Sedan "dess" har.: både, boningshus och ”, ladugård : renoverats, gården har täckdikats, 'och viss areal har nyodlats.' Nötkreatursbesättningen är' ansluten, till B-kontroll (200 kg smf) ' och ; :gödsvinsbesättningen till ' hushållningssällskapets : utfod= ringskontroll.'27 nötkréatur, 57 göd- svin och ca ' 400” höns' är normal. > djurbesättning i Kärret. ' st » Jordbruksproduktionen , är. hu- vudsakligen inriktad på foder för - s kor och svin, och driften', är: väl” planlagd.« Vid sidan om ' sin jord-, brukargärning har ägaren också gjort "sig 'känd:som , en ' aktiv: och) intresserad föreningsman. . " Diplom och penningpriser "+ . väntar de ovannämnda” lantbruk ri paren-i samband med hushållnings= '. sällskapets. sämmanträde. Penning= 4. medlen "utgår ur: Georg Stenströms donationsfond. = 7 «i Ne MS : Tr Huskållningssallskapet ' "kommer vid samma ' tillfälle att låta över-' lämna belöningar, som Skogsi'och Lantbruksakademien”: beslutat till- dela tre hallänningar. Ur AG Wi- réns fond får fruktodlaren' Erik Jo= hansson, Slöinge, 300 kr, och.) ur. N'P 'Halléns' fond år "Jantbruka |na ; Gerhard," Nilsson, Lorensberg, Slöinge, och John Andersson; 'Bo= derås,. Gällared, vardera 300 kr. Alla tre får dessutom diplom,'; Agee te " Glädjepsalm I hoppet sig min, frälsta "själ förz . a 0 nöjer > : I -tron $rg till ett evigt.väll mig / höjer tea att dödens "länker Har Kristus brutit och mig livet : [ skänker, ' Som fågelen vid, ljusan” : gläder , : Så glad i ljusets rike jag inträder Vid änglasången och harpoklangen Jag skådar ' evighetens dag . upp- (00, ns Bången,. 2 NN or => (Ps 599:1 och 3) Under denna” psalmen i'"vår Imbok står det t Elle An- dag "sig gör 8 kor och fem ungdjur, och medelavkastningen' de senaste åren har uppgått till ca 200 kg smör- fe : 2 Ne en särskild samhällsvetenskaplig fett, linje, vilken skulle tjäna som för- beredelse för inträde vid bl a so- cialinstituten. När man från ut- redningens sida frågade de nämnda rektorerna om erfarenheterna av denna linje så förklarade de, att de hellre ville ha elever med god allmänbildning än elever som i nå- gon mån på allmänkildningens be- kostnad hade specialiserat sig på t ex stats. och kommunalkunskap, ionalek i och liknande äm- Fin come back av Neale Fraser ADELAIDE (TT-Reuter) Förre — wimbledonmästaren Neale Fraser, som för inte så länge sedan cpererades i väns- ter knä, ställde till med sensa- tion I de sydaustraliska tennis- mästerskapen, då han på tors- dagen besegrade årets wimble- dunmästare Rod Laver i semi- foaten med 7—3, 1—6, 57, VS Han får nu I finalen möta en an- nan australiensare, Roy Emerson, som i den andra semiöinalen inte hade pågot besvär: med 19-årige in- iera Jaideep erjea. 6-3, 8-3 blev sillroena. on 0 Dansinselfinalen går mellan au- straliensickan Micsaret Smith och Darlene Hud, USA, 4 nen, därför att i dessa ämnen med- delas därför att . vid socialin- stituten, Det kan då rentav vara en fördel att instituten får ta hand om eleverna redam från början i dessa ämnen, medan däremot det för :socialinstituten -är av mycket stor vikt att eleverna har en så stor ”allmänbildning som möjligt när de börjar där, ansåg socialin- stitutens rektorer. Rektor Åberg hänvisar vidare till att det blivit allt mer vanligt un- der senare år att elever från den T-åriga flickskolan, som sökt inträ- de vid sjuksköterskeskolor hänvi- sats att genomgå en folkhögskole. kurs innan de kantas in. Detta dersdotter med årtalet 1639 angivet. Det är således 'en gammal psalm från Danmark, och eftersom man i psalmboken har tillfogat ett frå- Makarna Ahlqvist har nedlagt ett intensivt arbete både på själva jord- bruksdriften och på gårdens för- bättring. Ny ladugård uppfördes 1957, och boningshuset har under- gått en betydande renovering. ' Djurskötseln” har dominerat på makarna Olof och Ellen Petters- sons gård i nr 6 Askome, Gården omfattar 10 ha åker och 22 ha skog. Där har de 14 nötkreatur men ock- så suggor och ca 400 höns, Svin- besättningen är ansluten till hus- hållningssälls! kapets hälsokontroll. En ny ladugård uppfördes 1956, och NH er man byggt nytt hönshus en, Därjämte huset renoverats. ve har. bostads- , I sin motivering för önin, åt makarna Pettersson era förvaltningsutskottet vidare att de- ras" jordbruksdrift : är väl planlagd RN nt de har en omfattande pro- dk on v hemodlat foder på går- En intensiv jordbruksdrift ger ju belägg för att folkhögsk Jans Undervisninsreform är riktig. Folkhögskolan bör förbli del av folkbildningsarbetet - Vad vi från folkhögskolehå!l mot- sätter oss är inte fackekolorna i och för sig utan endast facksko. LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET — DE LOKALA har i alla hä den makarna Erik Fr Foba Bengtsson drivit på sin Cktarsgård i Tågarp, Vinberg. Sedan tillträdet 1939 har familjen Senom energi och god Planläggning byggt upp ett s > bruk. Därom vi! framstående jord- uppgilter; id efter t, har man med detta velat säga, att man inte är alldeles säker på, att den, som vit psalmen, också har gjort det. Men någon annan uppgift om för- fattaren finns inte någonstans, och Liedgren är tydligen lika tveksam på den punkten, : oa Ne Men nu har vi psalmen i;vår psalmbok, och den var med även > JÄven i Danmark led man av de traditionen utpekar till att ha skri- . även vår kände hymnolog' Emil'' ' vär ' psalmbok, där. den är places. rad ' under. "De yttersta , tingen”, Den är en folksång alltigenom, och i psalmen" skildras. med folkmun” ",'! naivt och samtidigt festligt den sto= "= i; - |ra glädje, som väntar den. kristna ' människan på salighetens dag, . -.' ' Författarinnan ' anges vara avli- den : omkring '& - 1643. : Hon : var ' borgarhustru" i Maribo på Laaland, svåra krig, som rasade i Tyskland, ”; och "på. flera ardra' håll Nödens och hungerns spöke gjorde sig för« nimbara,' Det var allvar, oro och ; ångest för framtiden, som födde. to psalmen, ' Nöden visade han på en-.5 längtan efter alt få byta ut. det" ' jordiska armodet och bekymren mot glädje i himmelen? «+: , Beredd håll mig, o Jesu Krist att /.. ' aa : vänta 2 Din ljuva ankomst, när du sist vill Moser hämta oa Ur tåredalen | från jordekvalen or . Din brud till dig i ljusa fröjde= ss, « Balen «+ > 200 (Ps 599:7) . Me Torild Lindblom - a a :$ Ackordsförhandling utan konkurs Kommerskollegium tillstyrker att Köpmannaföreningarna3 central för j ackords= — och konkursärenden (Ackord: tralen) får tillstånd att i 1695 års och i 1819 års psalmbok fortfarande under 1962 och 1963 j bemyndiga gode män vid ackords«= förhandling utan konkurs, - : Ackordscentralen bildades 1928 som en sammanslutning av Stock- holms, Göteborgs och Malmö köp-= mannaföreningars ackords- och konkursavdelningar. Med Ackords- centralen samarbetade enligt träf- fade avtal bl a Västergötlands och Nerra Hallands handelskammarför= i den Wallinska bearbetningen och nedkortningen, Det är många, som står undrande ”ver varför psalmer- na 598 och 599 är så lika. Detta beror helt enkelt på att Wallin gav psalmen en så stark bearbet- ning och nedskärning att den blev mer wallinsk än 'sitt ursprung. andra sidan anses både ursprungs- psalmen och wallinbearbetningen så värdefulla, att man velat ge plats för båda i vår nya - I Sverige gick Elle Andersdotters psalm under benämnin; p Benn ka isan”, cket koi Dalania, där man brukede blåsa den i päverlur. / De dana psals ktes fö g den lande rubriken ”En skön andevisa om alla troende Guds barns glädje i det eviga livet”. Den är utan tvekan den poetiskt sett skönaste dödspsalmen vi har i Fartbegränsningen . K mt har liksom till förra års=" skiftet fastställt 80 km £ timmen" som den högsta tillåtna hastig heten under fartbegränsnini gsförsör ket över stundande jul och on årshelgerna. Fartbegränsningen gäller under tiden kl 0.00 22 decem= ber kl 24.00 8 januari. SS BILDERNA: FINNS I LAHOLMS TIDNING :-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.