sö Epoken I des”redan då 'hr Hjal Hj ålmätson fögerpartiets ledare under he- re : 1950-talet, Jarl Hjalmarson; skall. även lämna riksdagen vid - stundande årsskifte. Detta antyd- vi "andra pårtierna. ; Och detta hr Hjelmarsons framträdande satte - även spår" efter sig i valstatisti- . ken, Under hans ledning växte högerpartiet till det största icke jalistiska tiet — + årets högerstämma avsade sig ord . förandeskapet i partiet,. Därmed svensk . höger-. och zikspolitik " definitivt är epoken Hjalmarson i förbi... - sv « Hr: Hjalmarson "har tillhört riks- ' dagen is15 år. Det betyder att ” han-var ganska ny i riksdagen då han axlade partiledarskapets bör-" da, som inte alls föreföll vara nå gon börda för hr Hjalinarson un» / der de första åren trots att det var ett i Politiska strider ill en ställning' som dock gick för- lorad innan hr Hjalmarson ' drog sig tillbaka från ledarskapet, Det är inte så. vanligt att en politiker som levat så intensivt med i det politiska arbetet och skeendet som Jarl Hjalmarson. gjort; helt drar sig bort från po- ; litiken. till privatlivet, Det beror ” dock knappast på "att Jarl Hjal- "”marson förbrukat sitt förtroende- kapital, vare sig bland högerväl- ,jarna eller 1 riksdagen, även .om medfaret högerparti han tog hand ” "det med. skäl kan /sägas att par- om,.' Den nye högerledaren satsa: ” de nämligen friskt och var i det fallet motsatsen till sina föregån= Gösta Bagge. "och . Fritiof ' . Den förstnämnde blev ald= , git till högerframgångarna under ' gare Domi rig: någon folkets man utan betralk. | ” tisekreterare. Gunnar Svärd 'ut- gjorde en politisk” "påfrestning ; för . Partiledaren. Visserligen torde hr "Svärd i betydande grad ha bidra- femtiotalets första hälvt, men han! tades mer som akademiker än som - var förmodligen :också' pappa Hill" partiledare ' även " av sina egna: partivänner, - Fritiof Domö hade betydligt .bättre kontakt med de breda väljarlagren, men blev, dock åtskilliga". missgrepp, som' parti-- ledaren Hjalmarson fick umgäln Ja oe os . i Alltnog” tar Jarl Hjalmårson - nu: aldrig någon färgstark 'partileda=" + gin mats ur den politiska skolan te. Med Jarl Hjalmarson kom nya," och : den” politiskt intresserade,” friska: fläktar" in . i. högerpoliti- oavsett partitillhörighet, minns, ken, Han förmådde entusiasmera sina. medarbetare och fick mycket : st Ted. snabbt både k honom allra helst som. den unge, tdeslad imistiske" Pp n, som gav. och tog pos och läktarpublikens / öra i "mycket ; hög grad. Under femtiotalets för: , fa år försatt ingen i riksdagen ". tillfället att höra hr Hjelmarsons optimistiska ' den och" hurtiga 7eplikväsline « ” med +, ; partiledarkollegerna de - Wee INGEN, : : .SKOLINTEESSERAD '" torde längre leva i okunnighet om NE att skolans administrativa, resurser är klatt otillräckliga, skriver Lärar- tidningen och fortsätter: . : "Under många år har såväl rek- ""tofer som lärare fört fram krav om en förbättring av den expedi- tionella verksamheten. Visserligen "kån man väl idag 'konstatera 'att "rektorerna inte behöver ha kon- | . toret på fickan eller i. bostaden, |. men de; expeditioner som står tll buds” är; inte alltid ' tillräckliga. Frånsett att det egentliga expedi- . tionsutrymmet många gånger är| "minimalt, finns där inte den per- + sonal och den utrustning'som ford-|” , Tas för rationell drift Ofta" saknar rektor — pedagogiska ledare — 'helt” bi- iträdeshjälp. Det betyder ätt h ensam skall klara helå expeditions-' " arbetet förutom sina pedagogiska |" . Uppgifter. Erfarenheten visar klart att 'detta hinner ingen' med pål- "normal arbetstid. Oftast blir rek- tor 'då' första hand en skrivbords- slav, dignande under formulär och rapporter, — statsbidragsansöknin- gar: löneutbetalningar och Ppro- krifter. Möjli het för oppositionsanföran=>, > +. |tiden” 1962—1967 > som skall vara. skolans |” litiska hugg med samma varma själ, men som enligt ' mångas vitt nesmål' aldrig visade sura miner "när; ;bataljen: var” över. Det är så- dana: politiker som gör det poli- tiska - et (drägligt. för "dess ut- rsta kammren för efter '; direktör John Ericsson, Stockholm, utsett: elektriker "Paul. Jansson, . "Hjälsta: Iberg,. Moholm,,: Jansson födtl 1924, + sng | Hr Ericsson har”; avsagt gi man datet. för Skaraborgs län föratt i: stället övergå till Älvsborgs län, i N ny ledamot av Utsläpp av radioaktivt va vtenig' "Östersjön 'skulle bli till £ skada för” fisket "på det lång: " sträckta" kustområdet - och. en stor "del av” "-kustbetolkningen ” ”skulle+ berövas sina'”existens- möjligheter; framhåller sex fis. ;"- TN kare i Långö i en 'skrivelse till ': derbygdens "valtendomstol i. äxjö 'som protest'mot den pla-"';; :<nerade ls atomkraftanläggningen u i Simpvarp i | Misterhults” soc: i i kens "Att behålla det radioaktiva vatt. net. inom ' ett; begränsat område utanför öppen kust som här är fal- let är en omöjlighet framhåller" man' vidare. Såväl stark/storm som | Ed honom att ägna sig åt sin egent- liga pedagogiska uppgift blir myc- ket begränsade. En sådan situa- «tion kan naturligtvis inte vara till- fredsställande, - Från samhällets . synpunkt är detta i högsta grad in- effektivt, Här måste den framtida » skolan få betydligt bättre resur=« sor för den administrativa delen av arbetet. Välutrustade expedi- tioner måste inrättas: med moderna maskinella hjälbmedel, ändamåls- enliga arkiveringsmöjligheter samt tillgång till för sina olika uppgif- ter väl utbildad personal för det rent kamerala arbetet samt för skriv« och andra rutingöromål. Först då kan skolledaren bli vad "som avsetts att han skall vara, « NA i "a ve ' ström förek och yhela' narra Östersjön ligger. på med full kaft mot den öppna kusten, Sjöhävnin- - gen börjar i. få : bottenkänning ' på 20—25 meters djup. Det radioaktiva' vattnet -kommer utan tvivel att spri: das till vidsträckta kustområden: Skulle vattendomstolens avgörande” likväl gå i positiv riktning förbe-" håller, de klagande sig rätten till” skadestånd för sina förluster. i Prästtjänsterna : "oas Domkapitlet i Göteborg har på förslag. till: komministertjänsten i Luthers och Övraby församlingars ; pastorat i tur och ordning uppfört' kyrkoadjunkt Rolf Frånzén, Halm- stad, t £ kyrkoherde Gotthard Sam- " dell, Ausås, Lunds: stift och kyr- ;'koadjunkt Oswald Karlsson, Göte= "| borg, Örgryte församling. ' Många. or (Forts. fr, sid 1) 0! kavägen "enl, kommunalnämn- den (här talade A. B. Svens- son för det förstnämnda nam- net medan 'Sidolf Persson tyck- te att det senare var mera lämpligt, sedan det numera är en stor :väg mot Mestocka), Vä- gen österut — den gamla Mar- karydsvägen — hade av bygg- nadsnämnden föreslagits heta "Trälshultsvä ägen, men kom. nämnden ansåg att den närmas- orten skulle wara namngivare och för den skull tyckte den att Hinnerydsvägen vore "lämpligare. Det var ingen större debatt här, men fråga är om inte det bästa namnet vore Sjöaredsvägen, som. Alvar An- dersson föreslog. Detta med te större tanke på den historiska anknyt- ning denna by har genom fre- den, i Knäred. Detta förslag syntes också mottas med gillan- | de av övriga fullmäktigeledamö- ter. 6 Mest - skiftande” upplattningat kom fram 'om wad wägen som går. från Jacobssons hörna och ner över Lagan fram till korset vid Konsum skule heta. Här föreslog "byggnadsnämnden La- gavägen men under samman- trädet . nämndes Brovägen av Axel Joh och Stati ä gen av "Alvar! Andersson.. Man fick en känsla ' av att ett fjärde namn måste till, innan beslut kan fattas, Från flera talare an- Sägs att namnet Tagavägen inte skulle . utnyttjas nu” utan re- serveras åt den nya väg mot Laholm—Halmstad, som plane- ras "just söder om Lagan. Vä- gen söderut synes få heta His- hultsvägen; då inget annat namn nämndes här. Så också att Markarydsvägen blir namnet på den nya vägen genom .Lagered mot Smålands-köpingen. Om de mera lokalt betonade Ina till det nuvarande i : så "mycket: rationalisera julstöket, - och detta gäller; inte" minst julbaket. Bäst är att göra alla degar dagen före .det stora bak t. Då vinner vi att mjö- garna blir lättare" att hantera. Alla degar :med ;bikarbonat bör för öv- nist vila helst över en nått.” : ;Skall kakorna bli riktigt fina” får vi inte slarva vid gräddningen, Som regel 'skall, småbröd inte gräddas i för stark "värme, — undantag ” är genomgräddade och få läcker färg. mycket längre. Förvara dem .gärna i en burk förseglad med tape och frys ner ”dém'i frysboxen” om ni "har möjlighet till det. | smör "eller: margarin, ”2001- gm öl 12 dl/skållad, hackad, ros= tad mändel; 2tsk vaniljsocker. ” "Blanda" alla ingredienser och ar- beta hastigt ihop degen på. bak< bordet. Låt. den stå kallt. en stund. Rulla” ut. fingertjocka längder och skär dem I 'ca. 6 cm”långa bitar/ Forma : dem: till. horn, avsmalnande mot ändarna? - Grädda. i medelvarm i :Flaga fettet n m let i en skål; Tillsätt vattnet eller |P grädden - -och, rör ' hastigt ihop” "de- gen "utan att ta” :upp "den: på bak- en stå kallt en stund >gedan ”ut till. olika T's 2 sats smötdeg. Fyllning: 1 1:dl socker; 1 dl: mald: : mandel eller hackade nötter, ; "Tryck ut degen i små, släta bal kéelseformår, "Rosta nötterna” i ”ug- nen så får ni: lätt av. /den: bruna kan försöker vi3—4 min; Blånda” ner mandeln an let” >hinnér.. svälla något | "och -de-|-. smördeg.” Kakorna" skall. hinna blij- Då -blir”de 'godare och håller sig > i : | garnera varje kaka med'en klick "| gen.” Plattä' till ” "dem" med mjölad : hinnan.” Vispa .. ägg och” söcker i ler. nötterna, Fyll. varje form 'med 1/2—3/4 :msk av blandningen. Gräd- da i 225 grader i i 12—15 min.” s Kavla eller” "platta" ut en halv sats av, smördegen "till :en fyrkan- tig kaka, knappt 1/2 cm tjock. Bred fyllningen över kakan, Samma fyll- ning 'som till kongresser, Grädda kakan och skär den i sneda fyr- a Kryddkakor (73—380 st) - 200 .g smör. eller margarin, 2 2 1/2 dl socker, 1 äggula, 1 msk sirap, 1 msk kanel, 1—1: 1/2 tsk stött kardemumma, 1 tsk, .bikarbo- nat, 5—5 1/2 dl mjöl, Blanda alla ingredienserna Sutom mjölet och bikarbonaten. Rör bland” ningen "smidig; - Tillsätt mjölet och bikarbonaten. Låt , degen - stå kallt några, timmar ' eller. över” natten. Baka ut den till "runda bollar. Tryck skåror i kakorna med gaffel. Gräd- I "Persien håller man på att byg- ga en stor överfallslamm i bergen, vilket medför ' svåra ”transportpro- blem, eftersom stora apparater på något sätt måste forslas dit. Något tåg. fanns måste tar till en' lastbil. Men i hela där inte,/ varför "man : Den här. lastbilen. har. både hiss och telefont kanter medan kakan är varm, Gör en tumstjock rulle. av smör- degen, Dela den i 5'em långa bi- tar. Sporra ett snitt i båda ändar- na.: Böj 'ut”flikarna, Pensla' måd äggvita, Strö pärlsocker ' över och gelé, Grädda i. 200 : grader. c:a' 10 fmin, Låt kakorna kallna på. plåten. "Forma handflata. till: tunna' kakor; knappt |" 1/2 cm: tjocka. Lägg en klick mar- melad "eller sylt- på varje . kaka och > vik den. dubbel. Pensla "och hi : en. ; rulle. "och" ställ” den svält "en stund, Skär tunna 'kakor av rällen, Nagga” dem och lägg dem på smord plåt: Grädda: i medelvarm -ugny 2001. ir ; vackert | - ; Smula alla "torra; NMngrédien: ina med" fettet.” Tillsätt" grädden!” Ar- beta "hastigt ihop, degen. Baka ut[|' den till: en, 4.'cm tjock rulle. Plat- ta till, den så den blir; fyrkantig. Rulla; den "i pärlsocker och hacka mandel ' och :ställ den 'sedän' kallt. Skär tunna' kakor och 'gräddaj dem i ven 175 grader, "ca i1—8. min. da dem i medelvarm ugn, 175—200 grader, i « i ot a 10 min, Se Sm må-tips. & Om det rostfria behöver put- sas upp litet 'extra kan det bli vackert igen. om det görs. rent med ättika i s& Det är bra att veta att "glasen inte spricker ' när juglögg och én "toddyvatten, hälles i, om vi stäl- ler dem på en kall tallrik, under: tiden, : & Har 'vasken i "köket blivit ful” "och tråkig att se på och inte ens ' skurpulvret » hjälper, 'så "pröva för en gångs skull att gnida den med en trasa” doppadi sprit. — "det brukar, hjälpa. H -Y Ett fint potatismos får v vi be | nom: att tillsätta kokande bul- jong i stället för kokande mjöl Är den inte söt; denna utarpå- blus. med snibbig nederkant? Mo- dellen har gjort succé i Frankrike och USA, och den är inte svår att Persien fanns inte en enda Jastbil, som var lämplig för det ändamålet och inte ens efterforskningar i hal- va världen resulterade i en lastbil, stor nog för dylika transporter. Man beslöt alltså att bygga en, som var speciellt utrustad för detta än- damål, Ordern; gavs till Trailmo- bilefabriken i USA, och här håller man” nu på att bygga. världens märkligaste | Jastbil, vilken man hoppas ha klar för att tagas i bruk i Persien i slutet av året. Bilen blir ca 50 meter lång och kommer att vila på :40 hjul; Bilens längd gör: É det nödvändigt att den kan styras. ' | i båda ändarna och alltså får två ".n' styrhytter. Den är ”ledad” på fyra S ställen för att man skall kunna . manövrera - detta ”monster” på de slingrande, bergsvägarna. Från den :' främre förarhytten går en telefon« -.; ". förbindelse till den bakre förarhyt- ten, I den del>av bilen, där man -- stuvar in lasten, finns en installa” tion, som å la hiss höjer den mel- lerSta - delen av. bilen, vilket kan": - vara nödvändigt eftersom ' denna +' > del ligger. tämligen lågt. över mar- ken, «>. : USA flyget” 'sover. inte. "| en: snedremsa, . likadant” gör man 2.000 A-bombplån i daglig beredskap saits. President Kennedy har ön Flygets strategiska värde har den senaste tiden ofta ifri ” fortsatt utvecklingen av USA:s mil "trots minskningen av utlandsbaserna står nu (1961) över 2.000 1 om ägande vore ra flygstyrkor oci trots dag och natt (D.:v.'s. nästan 1.000 mer plan än under ”Ike-perioden”)« runt hela världen. fri hanc Nn hjälp ' av, vilket mönster till utan- cm bredd går. det: åt ; ungefär. En par små insydda. veck bak på axeln så man får den vidd 'som behövs! I övrigt låter ni. bara blusen shita med, en inte alltför "spetsig' snibb vill kan också låta ärmen gå ner i är så stor att någon knäppning inte behövs. Den. kantas osynligt med nedtill. Kraftig poplin, vinterbomull sar: som material. ' I Paris visades sådana här blusar nyligen kombi- nerade ' med ' byxor. "De. var sydda 1 grovt och slutades” nedtill. handknuten frans ss NN sy : för - den som har någon vana.F : | Skulle ni inte, våga klippa till -på år ni ut :.modellen medl. påskjorta : sorn helst. 2,10 m, på 90 | liten inprovning vid bysten och ett i eller något tvätttart draperityg pas- | snäva svarta lång-;" tjockt" randigt bomullstyg och av-| +". med en kraftig : mitt bak och mitt fram. Den som: > en snibb på utsidan. Båtringningen | ” | vägarna blev. det” i. vissa fall skilda uppfattningar som . kom fram. Främst gällde" det vägar- idustri- tadsömrådet.' Här. för och : ved Trelåg: förslag om Industrivägen och Fabriksvägen, . men då. det rör” sig: om" flera” vägar rådde även' oenighet! om -vägvalet till rätt namn, iA' 'B: Svensson mez lättast' leder till området bör få namnet Industrivägen. Bengtsson” hade". likartad” syn- punkt och föreslog namnet Ek- föreslagits Skansvägen, FITVSTSVETTVT nade "att "den : av "vägarna ' som "Al vägen för den väg som börjar i "T höjd med Sven Svenssons affär. Vångavägen :'har 'föreslagits' för en av wägarna vid de nya vil- lorna på Knäreds vång. Försla- get" ansågs. bra - men. från all- mänheten . hade -brevledes in- kommit betänkligheter mot det. Dalävägen kommer vägen 1 da? len. till bygdegården att heta; det heter den ju i wiss mån re- dan, men Förslag förelåg att samma ” namn skulle ges på fortsättningen av vägen mot in- dustriområdet. Doktorsvägen är förslaget för vägen från skolan och ner till Dalavägen. Klocka- revägen bör namnet blir på den väg som går intill Klockaregår- den, Trädgårdsmästarevägen ha- de nämnts som ett förslag till den väg som går mot denna nä- ringsidkare men Blomstervägen war även framfört och torde bli det som wäljs. På Skansen finns en wäg som går från Dalavägen ut mot Lagan, och här hade men Verner ' Henriksson tyckte 'att med tanke. på "detta namns ”spe- ciella: anknytning: till : området. ;-Rullelid hade” "framförts : som namn” på” just den :wägbit.'som alltid har kallats wid det nam- net,.:varför dess officiella -god- kännande sannolikt bör: kunna påräknas. Vägen från ”Klangs affär mot Västralt bör få nam- net - Mejerivägen > ansågs ' det inte” minst med tanke": på att det skall vara en: måminnelse i framtiden ' om att det nu snart nedlagda mejeriet har legat där, framkom "som . "undermening - i förslaget). .. Västraltsvägen bör vidare bli namnet på den bran- ta väg som leder upp mot Väst ralts höjder, Den: gamlå wägen från Konsum mot Lagered hade i ett förslag fått namnet Halla- borgsvägen men i ett. arnat Pråmvägen, och det lät.som 'om det senare skulle bli det som kommer att antas. För. vägen från nuvarande gamla. Markarydsvägen > . mot idrottsplatsen och vidare mot kraftstationerna förelåg två för-. slag, dels - Idrottsvägen, ' dels Flammavägen, Vägen mot Björ- kered vid Agard Johanssons af- fär bör få behålla sitt nu bru- kade namn Björkeredsvägen an- sågs det. För den gamla lands- vägen, som går från gränsen mellan Knäred och Björkered och Dyreborg och förbi ryggås- stugan: samt över Krokån och widare uppför åliden, mot kyr- kan "samt :korsar vägen mot Porsabygget och midare fram till .vägen mot Laholm, förelig- ger förslag. om Häradsvägen, den kunde kallas Nils Ols väg dock med en uppd delning i öst- i Det jäckar åter mot jul, "öchn vin=' tern har redan fått ett stadigt tag. I skrivande. stund verkar det dock som "mildare väder "vore på: väg. Enligt gamla tecken "skulle. vi få nästan nollgradigt och snö om jul, sådant var vädret första söndagen i advent, och 7 även Anders bjöd på obetydligt över noll; amerikanarna" blidväde E. del sjöar lagt sig. Det betyder dock inte "att isen är I bärkraftig överallt. Särskilt på" strömmande - vatten! är isen mycket olålitlig. För! att för- hindra olyckor, vore det tacksamt, om personer med kännedom om is- ra a och västra. För den” väg som går mot kyrkan ' strax” väster om Krokån -och förbi kyrkogår- darna föreslås Kyrkvägen. För hågra andra mindre 'vägstycken föreslås Bryggerivägen,. Bjäred- stigen och Ängsstigen. , . Som. synes är. det åtskilliga namn "som föreligger i förslag och det gäller bara att få fram de bästa, som, enligt A IB Svens. son, ”tar hänsyn till såväl prak. tiska som estetiska och kultu-' rella synpunkter”. En sexman- nakommitté utsågs vid samman- trädet för att ingående bearbe- ta namnförslagen, Allmänheten är wälkommen -att' komma in med ytterligare namnförslag, de mottas” av kommitténs Edvin Josefsson, ” förhållandena, ville markera s svaga ordf. ställen." " Studieintresset är i vinter ovan- ligt stort, och ytterligare minst tre studiecirklar kommer att starta ef- ter jul. Det blir en skogskurs med tyngdpunkt på aptering,.en halm= slöjdskurs och" en -teatercirkel, 'Televerket-' har: för "närvarande omfattande” arbete. igång: i våra bygder; Man är som bäst i färd med att bygga om linjerna för automa- tiseringen. Den ovanligt tidiga ky- lan har säkert wållat ärbetstednin- gen en hel del bekymmer med grävningen för jondkablarna, Det- ta bör utföras under den tid då åk- rarna inte är beväxta, Den tid som står till buds är. därför ganska kort. Det "stundar snart även et nytt år. Glöm, därför inte prenumera- tionen. på LT, så möts vi åter i dessa spalter 1962. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR. KA-BE. H X väg i mörker sl. Rena «<' [] reflexer A RÄTT LJUS Mö Srkret faller — "faran stiger År alla fall,” en möj ighet finns "Jatt "slåss" mot alla. onda: + DEN OSYNLIGA GÄSTEN s et (Tillägnad Rädda Barnen) : Ett: barn; ett litet, kryg är: utan 2 mat. st En 7 mässa: småkryp vandrar | vie tyst omkring - nånstans där :allt är ensamhet och hat — vi säger, 'varför" görs, det a ingenting? fon en | Om wuhgen vore här — det vore, lätt — .z man kunde ibe ;den komma in" en (kväll : för att få se den gal och varm; . och mätt. : och känna att man själv, har "> varit snäll St ting - som sker; . Jen liten del av pengarna vi "har, kan kanske hjälpa ungen ännu =: » omersr ss i | . i Tove Jansson. ” Rädda Barnens postgirokonto — 900100... 2 FIUVEUTETETT TEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.