Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
| Torsäagen den 2 2g december 1967 Kane — YAHOLNS TIDNING = -CENTERR ÖRELSENS: SN HASSLÖVS och ÖSTRA KARUPS CP J- ; första krigsåren blivit rånad och NY | hade, för den skull köpt några mm ingen" bensin . i tanken. För :att "BERT; KNUTSON | var född r på .blekingekusten och war när vi träffades” 1948 ungefär trettio år gammal, Sen sitt 'adertonde år hade. han seglat. Jobbat både på skärgårdsbåtar och 'Ostindie-. fårare, Under: sitt liv på sjön hade han varit med om äventyr; där livet hängt på ett hår. I en' tysk hamn hade har under: de: hittats medvetslös i ett smutsigt kylffe; 1 'en' anhan "hamn hade han" (blivit knivskuren ' "av en finne, som, Iöpte amok, 'Men Knutsson. hade klarat sig någor- dTunda helskinnad från äventyren och det påstod han berodde på att han "hade tumme med ”sjö- makterna”. Men den här gången, 1945, var det bra nära 'att han strukit med. Han hade fått båda benen förfrusna och blivit för- klarad , arbetsoduglig för: flera år framåt. Läkarna: ansåg det som , ebt under att han” levde, Medan han berättade, satt; vi patienter på "salen alldeles tysta. Ingen” rörde sig ' eller Tät ens höra, 'en' viskning.” Vi war. grip- . När Knutsson' i sin) be- ättelse hunnit till” nyårsnatten 1945, så sänkte han. rösten "och strök då och då över. sina. lin dade ben, | VI KOM. från” Sundsvall med trämassebalar i lasten: och skulle var Wenersborg och ”hon' var på 1550. ton. "På - väg nedför"ost- kusten löpte wi” an Stockholm för översyn och. avmagnetise- ring. Här fick vi också vidare order : av . Sveabolaget. — vwårt rederi. På nyårsdagen var. det meningen att'vi skulle vara i dansk hamn. .Vi' skulle” således fira. nyårsnatten på havet och flaskor win i huvudstaden, +; : När wi passerade Kalmar sund så flöt där er massa vrakspill- ror på vattnet, Det var em båt som gått på én mina där några dagar tidigare. Vi höll noggrann utkik" och -gick> fram” med låg fart. Men inte såg vi några mi- nor. Förresten : gick vi innanför tremilsgränsen, . | : På eftermiddagen den 29 'de- cember siktade' vi Utklipporna och höll då rakt på Sandham- maren. ' Vakthavande > styrman var "en duktig karl och hän hade gått routen' många gånger, Han kände till Hanöbukten lika bra .som' lotsarna. : FRAMPA KVÄLLSKVISTEN ”skaffade” wvi och jag gick ned i min hytt för att laga ett par strumpor. Fast vi hade fruntim- mer ombord — kookan: och stä- derskan — ordnade jag den lilla detaljen själv. När jag satt där med nål och tråd tänkte jag på vad styrmannen sagt däruppe; ”Vi -har , hört motorbuller och sett "ett rött blinkljus föröver”. Kanske ett främmande krigsfar-, tyg. Men: de gick . ja inte ;så nära kusten. .. .: bn ' Likväl blev jag orolig. På sjön anar, man ibland faran." +, ss. "Jinte "tio "minuter förräj gå till dansk hamn. Vår båt, det |! NN " Vid en ' vistelse på Lunds lasarett fick, jag som 'sänggran- ne sjömannen Bertil. Knutson från "Blekinge". —' den " ende överlevande från ' det, svenska fartyget Venersborg, som : för- liste i Hanöbukten nyårshelgen, 1945, Och han berättade . Mr Ku SN » Vid ' Ssjutiden på vällen hade" motorkullret närmat” sig ..'.: och då kom smällen.: Jag flög nästan upp i hyttaket ' av. Jufttrycket. Uppe på däck blev ett fantastiskt darm; När jag kom wmupp stod hela besättningen samlad. kring wår. kapten, Vi fick order. om att” "sätta. livbåtarna i sjön" och det tog inte två minuter för 0 055 att lämna Yartyget. ” VENERSBORG. HADE träl ats av en itorped ” —" det "kan jag svära på — "och vattenfylldes hastigt, ” Aktra ; masten” hade sprängts” "bort: och : ”däckslasten, de- stora 'trämassebalarna- hade spritts : som " agnar "för. vinden. Några ända "till 300 meter” från båten och" låg 'och gäppade, som jättefåglar.: Torpeden: hade” haft avsedd. verkan, Venersborg hade fått en "stor läcka: .och :det tog sjönk: Det war. som: om: åskan Pa då fon för alltid försvann NAR BARA bubblorna "visade spår efter vårt hem på: sjön, flöt | Kä en motorbåt, som "stått på däck, upp "söm ' på. beställning. ". Den ena :- livbåten < hade ' -torpeden sprängt sönder och den; andra war överfull, Åtta man: "hoppadé i motorbåten "och "däribland" jag. Vi kunde inte få. igång motorn. Vi drog i snöre och spakar, men inte, en: hostning ' ens; det fanns båtarna inte 'skulle komma' från varandra kastades en tross över till. livbåten, Och så "satte; vi kurs mot land: "DET VAR KALUT. En? tio, tolv "minusgrader, Många i bå- tarna var tunt klädda; Det hade ju gällt minuterna att komma i. livbåten. : En' jungman : hade bara skjortan på sig. Han frös — det gjorde ont att: se honom. Vi försökte hålla oss varma med åkarbrasor . och : rodd.' Men det hjälpte > föga 'mot” den - isande vinden.. Sjön slog gång på gång in i båtarna och vattnet trängde genom - rockar och byxor, ', ” : VID MTOLVTIDEN ' på natten upptäckte vi cen båt med tända Iantärnor. Den gick högst ' 200 meter från” oss Vi skrek och tjöt för att göra oss ”uppmärk- sämmade : — "men det: hördes nog - inte genom möotorbullret. Signalrakéter” fånns', inte "i vår båt, "men "vi hittade : ett. bloss, som :vi jände på. Det 'måste' ju synas.: "båten stannade;' :Vi blev lada. och' livade, "glömde t kölden, ” Där. på . två. minuters .avstånd var räddningen. Vårt bloss” slocknade och båten ' där borta satte åter.igång och av- "ljuset dog bort,. Ingen: i båtarna” Ännu I "hade wi långt. till land. ; ; vithade :I nistén "ihop ' och blev liggande i = stel. 'och 7” kall, Mot: Mdagningen SN lägsnåde sig. Det röda och gröna. "sade >något;:. ödet. var "grym! I Vi förstod. nu satt? innan vi "nådde land så skulle” några: V. oss ha seglat" för sista- gången. Ett par; "tre man. hade :4 örloraj medvotaridet. Näsor och: händer” «. kölden, ; men: Ingen; ögonen, "v avdelningar i södra. Halland - tillön nskar Nn > MOT LÖRDAGSMÖRGONEN, tilltog vinden; I” livbåten -Häde; döden” slagit" till: I "vår" båt "låg! ett par man på: botte; och Sov, kanske” var de ss höten av. "skäret" ”Busören! och där "ämnade mi gå i Tros efter "oss SEN "på grund" "och "kantvade, sAlla kom i "vattnet. Två män” kravlade sig upp” på Kölen. Men efter; några sekunder: sögs 'de bört,. > Vi de inga” rop — Vi var fyr om or kom upp: på. Skäret; 4 G nom fotshögt vat i nin till 'stranden:. Vi kunde” "inte tala” till? satandra. ting. En ' tygbit” "på en årå? Jag orkade inte mer. "Sedan" satte vi OSS att. vänta > tingen — eller. : DET ENDA” JAG minns ar att wi frös 'ohyggligt.7 Det gick inte att tänkä. Vid sextiden 3 "på. kvällen sriste: styrman: till; och föll: samman. > Vi 'reagerade' inte, : Satt bara stilla och tittade slött. Tre timmar senare kröp maski- å var 'det' matrosenis "tur .—" jag var ' ensam ” på "skäret, Vinden rade. runt i i buvudet.? DS de "inte: "vaka mer, . Jag vad det" skulle bety slappade': av "och" likväl gjorde; | jag det, Jag hade förlorat" allt. hopp. Nu kom. sömnen.” Kanske” den eviga. ån . . Men en. fiskare frå de: observerat : nödsignalen'' och I ww kort "efter det att jag 'somnåt,]|' häde "han vott ut: till skäret.” Det var bara i mig. han, fann' liv. så fort | som möjligt. hade han sen, rott: 1 land ioch:tillkal- lat' Jäkare och ambilans, Om dåt : där minns "jag ringet., Jag vaknade först på "sjukhuset; ” Knutsson hade: blivit. trött - -av|4 att. tala så mycket och "han har de ' knappt, lagt huvudet "på kudden förrän haån::sov, - Och [ST satt. vi och tittade på ho- stel (Forts. å'sid.' 2 VAN NANNE TNE NN CND KT) och u tackar, sina' medlemmar och övriga sympatisörer för er v ecd insats mnder det gångna Nr x "året och uttalar förhoppningen om ot tet | ETT GOTT och FRAMGÅNGSRIKT. AR 002,” No - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.