ÅRSTA EA FARS IA fre kun Krav re ree nad nt FIS ROLLE LS SERA nga Han re enn "+ > lr dertid ba inträffat den -18 novem- VS . ett antal av de sjunkna" skeppen pot gle är ett st mdsigt v vittnesbörd” - Pp r Polhems om, hur en man med personlig 1 livet och trots många motgångar. kan hävda sin indiv :- litet och stiga, till höga äreposter samt dessutom gå till ”histo-' : "rien som en av vårt lands säregnaste matematiska snillen, vars i vå jwuppfinningar haft betydelse. ända ia Å senaite tid, . a X Det finns anledning att erinra " "mg Christopher Polhem ti år. Det är nämligen 300 år sedan hans fö- |. ,' » flelse, Själva dagen för hans fö- delse är mera obestämd” Enligt > tilförleliga källor skall den emel- , . ”cber eller 18 december 1661. på Maa. Gotland; veg Fö "Fadern var. en framgängerik begåvning trots olycklig start endast 15 är, då han fick hand om ana säteriets räkenskaper. ee . Det var på Vansta, ” "som håns naturliga anlag för mekanik bör- jade träda I dagen. På lediga stun- der gjorde; hän stgen verkstad, där han med små hjälpmedel förfär! digade maskiner, både enkla och mer invecklade, Snart fick” han rykte om sig att vara: en riktig t nstnär. Men . han . kom 2 . ' Wulf , Polh ”med många båtar I sjön” och de första -"> > "åren 'av sin "levnad tillbringade "", ” unge Christopher. 4 Visby. Han ” var den äldste av $ex syskon, Men > Bå kom sorgen till "hemmet. Fa- "'dern dog, och då modern gifte om -"alg med” en girig byggmästare, NN - flck han känna "på svårigheter. > - Btyvfadern' ville Inte låta honom Un gå fr skola. Det var för dyrt, a LANDE LYCKA-: VA Ny om farbroder. Hana Adam Pol- snart underfund med, att hans tco- retiska kunskaper var alldeles för små för att han skulle” kunna ut- vecklas sås som han ville, Alla. läroböcker I var: skrivna på latin; och "det språ- ket "förstod. han nte t dugg av. Han” "giorde. ett försök ' "att. från särm . till pärm plugga ett latin- texikon. som han. fick, låna. Men ägt hjälpte honom” "Inte ort, hur konshk örstande ? han” än: var ”hammar, som var khållare vid I ; posten I "Stockholm. fick” höra. det” 2 "ta bedrövliga förhållande och tog "i. "den unge Christooher till sig; för v att låta honom gåt Tyska skolan ” Gamla stan; Det blev några tyck- "Nga, år, men så kom äjden åter på "besök. Farbrodern avled. och "hans änka ville, Inte, på. minsta fvt bekymra sig om sin fostérsons "nm. Endast. tolvärig fick. Christoph er nu ge eg ut att tjäna sitt up: '" pehälle så gott - ået,” gåck:, Har + fick då plata hos” Margareta. Wwal.. ”Jonstedt; . änka + efter”, riksrådet . Mattias, Blörenklow och tlänade upp sig från amådräng och, skri. vare till inspektor. på hennes gär: dar Kungshamn ' f "Uppland , och tan klagade” "bittert från denna $e — Det > ärsta av allt var, , sade han; att jag Ante hade "någon. att lära något "av utan: måste äta allting komma an' på eget försök. Unge Christopher. sysstade bl a. med tllvérkning av ur. Så Inträf- fade en. dag. att Lars Welt; "som var huspredikant hos friherrinnan lin Fleming på Fållnäs, .kom på hesök för att heställa ett ur: Det nlev, en unnesärnjse . dom emellan Prästen skulle få ett ur, som, kun- d slå. ola; "halva och tjärdedels timmar. samt. visa dag och: datum .månens faser net "ger ; oi Vansta 1 Södermanland, Han var aber Romantiken lö flöstikep . pet Vasa har "smittat av sig på ländarna; I. varje fall ställer > man stora förhoppningar" på "att efter . Gustav” I:s 'och Katarina den storas sammandrabbningar : så väl bevarade att man kan över: > väga deras bärgning efter dryga 170 års vila på havsbotten, ++. För den geografiskt oorientera- skärsfarleden längs den finska syd- kusten mellan Helsingfors och Vi- borg. Närmare lokaliserat bildas Svensksund'av de vatten som om: ger Finlands största exporthamn- |' . stad Kotka vid utloppet av Kym- mene älvs östligaste mynningsar- mar, Under Gustav III:s fälttåg » var trakten: ryskt territorium - gränsen gick sedan hattarnas krig .löngs Kymmeneälvens” Abborfors- gren 3 mil västligare, inte längt från staden Lovisa, Noderlagot 1789. s Det utkämpades som "bekant sta sjöslag I Svensksund,, Det förs- "ta och mindre slaget deo 24 au- ' gusti 1789 slutade med rysk se «> gen Omständigheterna, kring sla- get pröglades av ”Anjala-andan” bland officerarna och utgången hade förmodligen blivit en annan om kungen haft större auktoritet den gången. Den svenska skär > gårdsflottan, 30 transportfartyg och 35 örlogsskepp av olika slag decimerades med en tredjedel fö- "re sin reträtt till Lovisa En del av dessa skepp ligger alltså t bottensanden kring Kotka och an- talet skulle säkert varit mycket större om inte fregatten ”Björn Järnsida” hade tagit upp kampen ensam mot tjugo fiendefartyg som hotade avskära reträtten. Det he- roiska skej pet Ack emellertid föl. ja de andra sankskjutna svenska örlogsmännen I djupet, I maj 1790 inspekterade Gus- " tav.III 1 Borgå sin byggda skär " POperation 'Svensksund” d hjälp, äv 30; jgrodm: n 1: Svensksund skall visa 'sig' vara |? ' de kam vi upplysa om att Svensk» | or sund är ett kort avsnitt av inom. | | Unge Christopher förnyttades till Fållnäs som . inspektor. Sina Jatinstudier bedrev han fortfaran; de, nu för kyrkoherden Einar Dry- selius 1 Sorunda, och genom den- nes förmedling kom han wvid 25 års. ålder till. Uppsala universitet, där "han studerade "matematik, tens övanliga gåvor.” 2 i med, de "ak studierna inriktade han stig på att lösa en del praktiska .uppgifter. nomus mycket. invecklade : ur A som :ett underverk) På "samma säng som det visade tiden, så var ået ett slags almanacka," och vi- dare visade det, efter astrologer- nas system, vilka timmar om di gen hela :veckan igenom, hur olika” laneterna regerade. Un ler 100 år hade det stått tin ingen "nytta men Christopher Pol- hammar omarbetade det så grun tigt,” att kvar stod endast förste Orh för datta fick han ett stipen- dium på 60 ' daler" kopparmynt, Jes TI URMAKARE På LEDIGA STUNDER nm hättring "1 , mekanismen på "den stora klockan 1 domkyrkan, att : id ringning endast fyra man bes hävde vara - verksamma” mot ti- Aigare 18 Han: ejörde vidare ett par. ”kurfösa” ur, som visade s0o- tens ”upp-. och nedgång hela :&ret samt. månens faser.: Han var stän- tg” verksam och sov. endast tre timmar per.” natt : ti genomsnitt, men om detta har han själv skri- TREATED TATT Grodmännen. övervakar 'upplyt- tande? av en rysk galärkanon. | galärer. & 8 mindre” kryssare, 124 större” och 116 "mindre kanonbå- tar = den största skärgårdsarmada som seglat i nordiska vatten.. Skep- pen hade sammanlagt 2.000 kano- ner och bemannades av : 13.000 man, Avsikten var att. högsjöflot- tan skulle förena sig med skär- gårdsflottan för 'en' direkt fram- |: stöt mot Kronstadt och St Pe tersburg. "Det blev ett första lyckat ge nombrott österut vid Fredikshamn, men därefter följde det. fatala "Vi borgska gatloppet”, Förföljd av fienden retirerade den ' svenska flottan 1 god ordning till Svensk- sund.- I motsats till andra högre officerare godkände C. -O. Cron- stedt kungens plan att I en av- görande drabbning möta ryssen | Svensksund och fick därför som stabschef befälet över flottan, som kompletterats med större och mindre enheter från Sverige, Man hade haft fyra dygn på sig för att förbereda slaget : : Segern. 970 I gryningen deg 9 juli 'siktades den ryska huvudeskddern under befäl äv prinsen av Nassau-Siegen i söder vch balv niotiden utväxla- des de första bredsidorna. Men en kraftig sydväststorm hade un- gårdsflotta: 19 stora skepp, 27 der tiden blåst upp och fick snart sn våt, att.' s”hjärnan” av ingenting blir ning. Sent på eftermiddagen var den: svenska segern fullständig. I och omkring Svensksund förlora- de fienden sammanlagt 52 skepp, bland dem's5 fregatter, 7 skonare och - 16 galärer. - Hälften: av det ryska «manskapet stupade ' eller tillfångatogs och under de följan- de "dagarna förföljdes de' skepp som räddat sig undan slaget, me- dan” ryssar som tagit sig iland på dé stora öarna. Lehmä och Kuut- salö i; söder, infångades: Prinsen av Nassau-Siegen fick själv i tur och ordning tre" skepp sankskjut- na under sig; tills han simmande räddade sig först "till: Lehmä, 'se- dan igen simmande över sundet till Kuutsalö : och .' därifrån + tillsam- mans med några följeslagare roen- de t, nattmörkret med: fiskarbåt till. trakten väster "om ”Fredriks- hamn. / : s . Sverige förlorade 300 I stupade och sårade men. endast en fre- SM tré kanonbåtar: och två jol- ar, NN Nee så -Vid fredsslutet i Värälg e en må- nad senare lämnades: €mellertid gränsen vid sin forna dragning längs Kymmeneälvens Abborfors- gren - och" Svensksund. ' förblev ryskt, Först något år in på 1790- talet började man upprätta kartor med angivande av vrakene sanno- lika lägen överallt i de omgivande vattnen, Dessa kartor” har emel- lertid visat sig vara otillförlitliga, och nu, sommaren 1961 kar man av varierande storlek. de ryska slagformativnerna I oord- ou var drici NN fysik och mekanik under tre år. Den... gamle. Olof Rudbeck fick .; upp ögonen för den unge atuden-. Mest berömd "blev väl lagningen av vadstenamunken Peter Astro-: mästarens tanke. Men; uret gick." Dessvärre förs ördes det snillrika . | uret vid den, stora” branden, 1702. : j Vidare gjorde han en sådan förs . Bete, | styrka och -som för alltid skulle slutligen tloch med ”Operation|- Svensksund” gått in för en slut- lig lokalisering av. minst 50 skepp ” Innan vi berättar om detta ar- En fherrybutelj, vars vars inn innehåll a än kbarta mör skämda och oäupug än a av 7 för 'mycket sova”, oh "Omkring 1690 finter vi honom 1 Stockholm, där han för Kart XI visade en modell på. en ny sorts tr t- "och upp skin för malm ur gruvor. EBergs- bergshanteringen. Oförtrutet ar- | betade han vidare" på alla 'slags tekniska, förbättringar, fastän de äldre i yrket ofta skakade på hu- vudet åt hans moderna påfund, som dock 'i "praktik visade sig överlägsna alla tidigare tekniska uppfinn kollegium ” ansåg domkvrkan. Detta .ur. hade .till= . 3 verkats på 1500-talet 'och ansågs : utmärkt och lät Kononi utföra den 1-Falu gruva, där "samtidigt ett pår anära av. hans; uppfnningar provades. . Christopter. Polhammars rykte hade nu blivit stadgat och: babs namn ; knöts”. allt OG FM 3 i ÅN - oa han till direktör över bergsmeka- niken, Och två är senare konst- mästare vid Falu gruva. nl . UTLÄNDSKA STUDIER Vv "Han fick 'också 'tillfälte att resa utomlands ” och ' studera 1 Tysk land, , Holland, -' Frankrike" och 12698 ' utnämndes F : serad och "undertecknade också . landet,” Under tiden . hade . Chri- antagit namnet. Polhem. "”dels en skola för ttbirdning av " ställning av egna och andras ma- : skiner. En förebild til vår tids Archin Hrgländ. Kung" Georg I av Eng- land blev så förtjust i hans upp- finningar, att han bjöds komma till England och slå sig. ned : där för livet, ett anbud som emeller- tid avböjdes.. Det fanns stora saker att göra I Sverige. 4 . . Det, var många projekt: som ” sysselsatte . honom, Bla. - anläg- gandet av en kanal "mellan "Norr- ". köping o. Göteborg. För den saken blev Karl XI synnerligen intres- ett dekret, att byggandet skulle börja. Men ' kulan : vid Fredriks- hald satte stopp för vidare arbe- ten; Det fanns inte pengar mer:f stopher , Polhammar ,adlats "eh i Christopher Polbems' uppfin- narverksamhet är nära förbunden med hans båda skapelser. ”Labo- ratorium mecanicum” och manus fakturverket : vid .Stjärnsung Dalarna. Med den förra avsåg han '.-lärljungar dels ett taboratorium I modern ' mening för praktiska "och teoretiska försök, dels en ut- "tekniska högskolor. /. ca. Stjärnsund = fick. privitegtum 2700. I och genom detta bruk .vil- ' 1e' Polhem &stadkomma” en föräd- ; ling av landets råmaterial och en inhemsk '''tndustri. ' Under . hans ledning växte - där också app en : industriell mönsteranläggning, där » de kraftsparande maskinerna och " fabrikaten uppfyllde "de främsta . änsöråk. Bruket understöddes av Kan xn med många förmåner Det nådde en rik blomstring, men gick” vid mitten av 1720- talet. år got tillbaka. .: se ou DALKLOCKOR och DYRR- FRIA LAS Efter den, stora Branden 1731, =S och ritningar, var det sedan KN vudsakligen urtillverkning, Ison on bedrevs där. ' Från = Stj risug nov spreds över landet en mängd a, . : mA ka sorters järn-, tenn-' och 'mk, - singsvaror, Och härifrån -levek. rades de märkliga Stjärnsunj, uren, som var en klocka Mona, rad på en hög träställning, och Sm At blivit förebild till vad som I Sera tid kallats ' ”Dalklockor”.; minst berömda blev de 8. kv Bla, : hemstäsen; vilkas idé ' ligger in grund för alla moderna hänglg' i En mångsidig - natur 'var' hn," c . Christopher Polhem. «; Hans - A se betsfyllda livstid omspänner :å. dana yrken som ingenjör, -indg. . triman,, filosof, . vetenskapsmn., . - och undervisare. Inte heller aå SN han främmande för, de humajg. NN tiska: och ; > medicinska . dictpligp. na. Hans uppsatser 1 dessa "has re ämnen var mer populärt | TSE tonade och.ägnade att Ze foötet > enkla och lättfattliga EN - UPPFOSTRIN GSRAD sb , > Hån ansåg alla” slukdaär : komma"! av för mycket kötfättde och förordade 1 stället vegelpt. Her. /Han' fördömde omåttlig 1: sprit men avvisade rusdrycktförs bud. "Inom ämnet barnavårdoek cc uppfostran skrev han många pp 2 satser. ' Han vände sig mot;eatt a småbarnen lindades..- - Undevig.' ” ningen ; skulle vara praktis,: I varje provins borde finna en: verkskola jämte gymnaslumLa«- tinet borde skjutas ät sidanoch : unsarvisningen ske" på BVENs2, I v Bland sina lärjungar. rätade . Christopher. Polhem den, sedan så . berömda "Emanuel Swedenorgs > vilken om sin lärare. skrivil att - han var ”Den svenske. ;Aromes: des”, Detta matematisk-miar ska sninle avled” vid : nära'( ärs . Söder. Poster som förstörde maskiner, modeller 7 SAR . Vd ” ” Hilding Ani ———— kall vi i följa upp. Svensk: sunds öden fram till denna dag," ”Rotschensalm, sjöfö ning: . - Kejsarinnan. «> : Katarina. beslöt förvandla 'det strategiska Svensk: sund: till en i väldig fästning, ett lås - söm motsvårade" Sveaborg i utestänga "svensken från Finlands östliga -landamären.n 0 fö » Från" början "av" 1790-talet och | långt in på 1800-talets första de- cennium 'var ' väldiga 'arbetsstyr- kor, rysk militär, fortfikationsex- i|perter från hela Europa; stenhug-]- gare och timmermän från ' Öst- Finland," bönder från alla grann- kommuner, och : slutligen 1 spet sen för "alltsammans - kejsarinne- gunstlingen Suvorov sysselsatt med att ” befästa Kotka" holme , samt bygga en: väldig landfästning' vid de" viktiga älvövergångarna längs kustlandsvägen ” vid .-:Kymmene- gård, en halvmil norr om Kot- ka holme; Sjöfästningen fick nam- net Port? "Rotschensalm (Ruotsin- salmi .Svensksund) "och -om- | fattade som nämnt Kotka holme | och holmarna "däromkring. . Kot- ka fick. stadsbebyggelse, . delvis med magnifika stenhus, en orto- dox kyrka 'i' nyklassisk stil, ör- logshamn' och en befolkning som inklusive garnisonen "steg 'till: ett |par tusentals personer när den var "som störst ' Landfästningen Kyminlinna ., med 'sina' mäktiga pentagonvallar står ännu :i dag som ett kolossalt monument över ryssarnas ängslan ' för. svensker Men fästena - förlorade ' helt "sin strategiska betydelse när hela Fin- land efter kriget 1809 blev, ryskt. " Garnisonerna tunnades ut 'ef- terhand och en anhållan om stads- rättigheter för Rotschensalm av- slögs 1819 av kejsaren Slutligen var hela den pompösa anläggnin- gen en stilla vegeterande och till hälften avfolkad landsortshåla, Ne Krimkriget. 7 Men 65 år efter Gustav II:s seger. vid Svensksund dånade ka- nonskotten igen kring strändernas granithällar och illa underhållna bastioner. Krimkriget rasade ne- re I Svarta havet och 'sträckte si- na verkningar långt upp i norr Den 27 juli 1855 stävade en brit- tisk eskader in I Svensksund. Den fåtaliga fästningsgarnisonen och civilbefolkningen flydde till Ky- a och gav engelsmännen fria händer att göra sin sak grund- ligt. De började med att spränga i luften de små forten i själva a dens hörn som i dö stävar in till Kotka storhamn. kan se bl.a, de pittoreska ruinerna av . det . cir- kelfunda Fort Slava;'uppfört med 15 m' höga murar av polerad röd granit: och .med. go: kanongluggar |.” hela vägen runt om. Sedan gjorde britterna strandhugg på själva sjö- fästningsön Kotka och brånde”öck sprängde hela bebyggelsen: (utom den ortodoxa kyrkan) så grund- ligt 'att man. tio'år senare 'under den” vildvuxna . snårskogén inte kunde :ana: 'sig" till att "här: legat ett stadsliknande: samhälle, ;" - Såg: 'och hamnstaden Kotka." hi Sedan blev 4 ångsågarna tillåtna 1 Finland och :'man började flotta stock : från inlandet. : "längs: Kym- mene älv; Åren 1871-75 byggdes åtta . ångsågar ' kring :Kotka ' och den förträffliga inre hamnen fyll- des av: trälastande "skepp. 1879 fick "Kotka stadsrättigheter. och befolkningen ökades hastigt. I dag bor 35.000 människor i industri- och hamnstaden Kotka och lika många i den angränsande industri- köpingen Karhula. Det är liv och f rörelse kring dagens Svensksund. 7 Emellertid tycks "det "som. om Svensksundsminnena också i fol- kets medvetande hade försvunnit i och 'med staden Kotkas födel- se, Först vid sluset av. 1930-talet grävdes händelserna” ur. dej. för- flutna fram på nytt "och man grundade bl -a. Kymmenedalens museum. Kotkaborna, ingenjör Harry Palmberg och doktor Gös- ta Winterbäck entusiasmerade allt vidare kretsar för bygdehistorien och ett särskilt Svensksundsmu- seum'. började ta form på Fort Elisabet, - en liten bastionsholme vid stadsöns' sydspets. Man hade 1948 vid Lehmä nordudde loka- Nikolai” der de' följande åren bärgat en del. av vrakgodset till Fort Elisa- bet Men penningmedel för grund- ligare forskningar hade 1 man inte, U Operation Svensksunid. Våren 1961 "stiftades ' "emeller- tid -”Svensksund-kommissionen” under varstedning en stort upplagd dykarundersökning av Kotkavatt- nen skulle igängsättas Grodmans- tekniken hade nämligen ställt allt undervattensarbete. inför nya möj ligheter, Kommissionen har öv satt a gång med att finkamma de aktuel- la vattnen Arbetet påbörjades i juli och finansieras av. bl a. Kot- ka stad = och genom gratisarbete av Spartdykarnas Förhund Sta- sundet. Lastfartve från alla värl tens arkeulogiska kommission är liserat 'den ryska fregatten ”Sankt j; samt en galär, och un-| maren haft sina experter på plat- sen. I ett-senare, skede skall ock: så landets sjöstridskraftér ta aktiv del i arbetet." d Ett' trettiotal grodmän: he. der den" gångna. sommarén : bor i läger på Fort Elisabet (Varissaari) och ' använt sina” semesterveckor till 'att' snoka 'omkring” på havs- botten.” Man ' har” använt $ig' av ekolodning för' att tokålisera' vra- ken, -men. dessa är. oftast så ned: sjunkna i dyn och överslammade .Jatt de ger samma ekoutslag'" som de ”talrika : -undervattenshällarna. Därför . har ' man - utarbetar 'ett slags ny metod för / undervatten- surfing, Grodmannen "släpas . ef ter . motorbåt .på 'en surfbräda som rör sig ett stycke ovanför. havs- botten.” Det har i allmänhet varit klart vatten i' Svensksund denna LL. LOKALNYHETERNA - — - LOKA LREPORTAGET - - - DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS med i leken och har. hela Söm-]s TIDNING / i äg sommar ; med en a sikt upp SN föm . SS meter, "så ' avsikten ' har vjit” att vraken” på så sätt skulle IPPtäcs, kas med blotta ögonen. F 17 . Hur många år "man bi att hålla på” med; själva'l ngse arbetet "är ännu osäkert, gen ”efs - : ter händ som-vraken/ hitt "kom" > Nn mer de ati :granskas. ochalockag > = > > på löst gods som omedfart tas ee ns omhand av arkeologerna Det är mycket "av : intresse ” sov redan förts i land på Fort Elisabt: vraka ' delar," "kanoner, vapen; kil, verka tyg :os dyl "Föremålen ivisserlis gen 160 år; yngre: än Vafynden, men de har ändå mycketav väres ec de: att ge historikerna; 00 lyckas - man "senare "lyfta 'ett"er. flera -y av de stora örlogsmänni är det ' helt säkert värt, allt: bär man gjort. sig; Vd IF. E ”Sonimehield
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.