LIA AAA Er öser ötbrebtererseenPen ere vs erfe nn "> film som” gått över ' rutan? ' Minst s see ter FaR bb [SR] oven | annen Jama Jour | mn fo TN FALL LIGE SSL KEN rens epf bett OLE TA sera enes SN FREE rede LAHOLMS TIDNING 2. YYYrYYV SYVY TT FYVIVE TTT "Av Asir id Pettersson” Ved än tänkte dr Gustav Jonsson i . Skå när han för en tid sedan framträdde i AV - strax efter den mest bloddrypande : vildavästern- tjugo dödades för öppen ridå. Slagsmål och sprit och mord före- kom på löpande band. Därefter kom sista delen av Mitt barn före sex- årsåldern, "Och" detta i ett”kultur- land, som Ännu: rycker på- axlarna åt primintiva kulturer. ” ol Hur kan man förfasa sej över en liten' fjortonåring -— -en raggar- brud — som: bjuder ut sin kropp till kärlek; när man 'har kvar så - mycken kannibalism att TV serve- rar "tjugo mord ' på. Lika många mihuter? Som motvikt mot raggar- brudar: borde" väl i Tirmlighetens nainn sättas något annat på rutan, Dagen Anders — Karl. XII döds- daft " och , Hazelius "födelsedag ;— inträffar på samma dag. Men är det därför - nödvändigt för . Hemmets magasin I radio att. sjunga: Hjäl- tar som striden, segren och blöden. Hazeliusminnet ' efteråt blev en skarp -:relief. Hazelius ville visa Sveriges historfa 4 det strävsamma svenska folkets slit. yFinns det något mer aktuellt i dag, här vi-har or- ”det underutvecklade länder på tun- gan och på TV-rutan” ständigt, än en revid av våra' sk så att krigets glorifiering inte läng- re kallas svenska folkets historia? ur "många. människor vet att 1734 års-lag påbjöd bonden att endast. hålla kvinnor som 'vaktare "av djur, Varför? Jo; vi hade en . epidemi av tidelagsbrott, Tusentals unga svenska pojkar blev”. be- gravda levande för att de haft sam- lag med djur. Man kan få en ro- man refuserad för. mindre än -att tala om detta. Man kan på.sin höjd få lägga in det i en ond dröm, som ladugårdspigan har när det kommer t en misskapt kalv. Rul- ' sr Vi skrattar åt detta idag” Vi tror att suggestion kan driva män- niskor till: det hart när orimliga. Ingen forskning har satts in för att reda tt hur pubertetsungdom har det i sina drömmar. Skomakarelär- lingen, den undermålige och svält- födde, hade drömt. Det vet vi-nu. Alla ' vaktpojkar som hade samlag med kor hade hört sådant berättas och de drömde så starkt och dröm- men 'satte spår i deras sexualdrift. Raggarbruden i dag är inte alls märkvärdigare. . TV-rutans.' Mitt barn före sexärsåldern kan ge svar — om vi vill ha svar. Det vill till fina lotsar att föra ett bräck- ligt skepp i hamn. Vi har inga ut- bildade lotsar för våra små skepp. De 'seglar i mörker. Moderna: psy- kologer talar om för oss att bar- net i tre-fyra årsåldern har'en Iperiod som här I Ärån den tid i utvecklingen när vi var könsmogna vid "fyra år. En: ap- förart,. en - valfisk, eller ;/ vad ”det nu var för etf djur. Det lilla bar- net som gråter i- nattskräck kan rita på ett papper de mest vidriga djur, sådana som aldrig skådats i verkligheten, Det lugnar barnet när det. mitt i nattens mörker får av- reagera sej synerna med en penna. Mina barn har ritat fantastiska sa- ker och somnat lugnt.' Ängeln är vacker och har vingar och fanta- siflykt. Den kan gott få komma med i ett barns trygghetsförsäkran. Änglavakt hör till sagan. Det lilla Jesusbarnet. kan höra ”till. sagan, men inte Herodes somedlät döda alla gossebarn. Våldet är primitiva män- niskors Jag. Så" länge vi inte får forska i normalbeteende utan psy- kologin , får gå sin ”upptäckarväg över vansinnet, kan "vi aldrig -veta vad som 'är normalt, Djävul är ett primitivt ord och skulle kunna er- sättas i”dag med underutveckling. Med "vad rätt slår vi oss för brös- tet: med. vår:s k utveckling när våra läroböcker vimlar av vålds- la sil a det för å > så störs, inte fon I sin, tro på | . den gamla goda tiden. Från Kungs- |! , backa häradsrätt kan så sent;som 1730 läsas i protokollen. om tre sto- ra svarta kor, och sex getter som | fön. något år "sedan, hade, en ipro- ; nästa pykoletka närstudie, dödats och -Jagts ovanpå små le- vande .vallpojkar i en gray. Bole- gravslyckor finns "överallt 'i- vårt land, avskydda så att endast tattar- nas hästar fick" beta gräset som växte där, Vid samma tingsrätt upp- — dagades att, en ko, som blivit be- "blandad med "människa," redan. var « till hälften uppäten.” Målsägaren för- klarade att endast réven var kvar +» 4 Baltbaljan, Domaren; anmodade | — då bonden att fara hem och häm- a i ta nämnda rev och köra till tinget, , Reven" dömdes till döden, liksom "de tre svarta korna och de sex get” ternä.. Detta hände samtidigt som Karl XII och kalabaliken i Bender. Men än i dag kan man i folksko-' lan svenska historia läsa rubriken: Lyckan vänder scj för Kung Karl Man frågar: Vilken lycka? Att då- tidens folk med sin primitiva tro och religion, till 80' proc änalfa- beter, : kunde , suggereras "av adell- och militär till erövringskrig och plundring är en sak. Men hur kan 1960 års skolbok kalla detta för lycka, Lyckan vänder sej för Kung |, Karl, Varför visar inte historiebo- ken på vilken ståndpunkt svenska folket "stod i-kultur just då? Vi hade ett sjukhus (Uppsala) med åt- ta platser. Vi hade bara svartkonst och häxbål brinnande i alla land- " skap, Biskop Troillius, han som för sina meriter I den stora häxproces- sen 1 'Dalarna 1757 blev ärkebiskop, dömde på en sinnesslö skomakar=- pojkes vittnesmål, åtta bondhustrur till döden för :blåkullafärder. Poj- ken hade haft en fyrklöver, ett hår av en kvinnas' blygd och ett stål som han hittat en natt klockan tolv. Detta hade gjort honom se- ende, Åtta präster och en biskop och fyra "domare trodde pojken. Hungerhallucinationer söjer vi nu och vill rakt inte att sådant skall stå i historieböcker. Det var en hovrättsnotarle som räddade de åtta kvinnornas lemlästade kroppar. No- tarien frågade biskop och präster och domare hur en fyrklöver kunde plockas före påsken som var tidig det året och tjälen djup. Djävulen kan allt, svarade a biskop och präs- ter. m vi'inte kan, ta "bort. den dat i staten 'som våldets predikare är, så låt. oss. medla.' Låt en, his- TR frå rån” RK: : | tillDag H- fonden: "Svenska Röda Korset har beslu-= tat överlämna 150.000 kr till Ham=/ | marskjöldfonden. Det är vid sidan av - Arbetsgivareföreningens och TCO: s. bidrag det störstä hittills. " Därutöver har - många av Röda Korsets drygt 2.500 lokalorganisa- tioner lämnat bidrag direkt till fon- den. ' 7 Ett 40- tal polska "medborgare har under den' gångna veckan ”hoppat av” -i- Wien istället -för att åter- vända hem med sina grupper. De flesta av. dem kommer från de av. polackerna annekterade tyska om-" rådena och många har nu rest till sina släktingar i Västtyskland. (FT- Reuter) n grampunkt i: radio betitlat: ”Klä' blodig skjorta för fosterlandet” kom= ma ' med : Å historieundervisningen, Ta; sanhingen i Tolfte. Karl och Gustav II. Adolf. Och om detta på sakens nuvarande ståndpunkt är omöjligt, .; Iåt > då en vanlig enkel allmogeforskning . ligga > . bredvid ”stordådet', Hur såg -det ut i våra domböcker då; när Kungen red ge- rom natt och dag från Bender: till Stralsund., Varför tog inte radio- tjänst den parentesen när de hade sina löpare ute för tio tusen kro- nor förra året; Själv skulle jag kun= na fylla” helå tidningen med mina uppteckningar." "Läs bara 1734 års lagresonemang om att kvinna skul= Je få gifta sej vid fjorton år för att vara : mödom, Läs sen Erie!Lund-' qvists "bok" Sari och 'se.'att samma kult firins”i' Indonesien än i dag. Man "kan' 'frågd sej om.200 'år är mer 'än' en sekund i utvecklings< skedet. Nog kan man säja att Ivar. Lo-JoKahsson: och appellen i Ges niet:' Släpp" till flickorna, har blivit hörd : över . hövan. . Släpp till den moderna psykologins upptäckter om människonaturen, borde han skrivit, Han som. annars är så klartänkt : > hur kunde han låta sin man= barhet prunka ut i dessa' ord? Så; dant kallas 3 klyvning. Komplex! Vårt Ä | mansstyrda" samhälle kan visa mån= ga varianter. Låt oss slå fast: Den som dömer raggarbruden utan att döma. det samhälle -vi :varit med . torieforskare; exempelvis den som om att skapa borde bli föremål för Den "svenska . regeringen har "nyligen i en svårtydd kommu= niké klarat ut hur man. tänkt .>sig ordna 'beredskapsförhållan».:- tidsluckan . från en åldersklass + ut- ryckning ”(e:a” 20/3) och intill det nästa orfigån blivit något så när. ..denna under 1962, Efter en mili-:< sotär utredning” i frågan har man: bestämt, att > repetit s , garna "nästa år” skall spridas ut” 'över:den tid, dådet normalt: . är mindre god beredskap inom ' armén. Det innebär; att repetis ' . tionsövningar för första gången "sedan" systemet startade kom- mer att äga rum "under som- ” maren, Hitintills- bar vi | hatt repövnin-= garna koncentrerade till en. vinter omgång i februari--mars, en vår- omgång å: april-maj och en 'stor i temb ktober. Detta ' system> tillkom « 1951,. Vid den tiden hade man praktiskt taget enbart' . utbildningssynpunkter på frågan, Därför blev det en kraftig koncentration — till > hösten, så att man då kunde öva ”i större för- band" som- det heter. Sedan" dess har läget blivit betydligt oroligare vid "fredens inhav”. I dag är det mest betydelsefullt. att se till, att vi alltid har insatsberedda, styrkor. Luckan fylls ut Huvuddelen av arméns rekryter rytker ut i mitten av mars. månad. Därmed minskar tillgången på in- satsberedda styrkor väsentligt. Det finns i stort sett endast vissa sko- lor kvar vid förbanden, Dessa har i och för sig högt /stridsvärde, men deras personella. styrka är ec tillräcklig. : Den nya' given innbär, att rep- övningsförband inkallas kontinuer- ligt under tiden fråm medio 'av mars till slutet av oktober för att A | nästa år, Eftersom ' "man redan förut ändbär ”; som. beredskäpstrupp (ce: a "slutet äv oktober). ” Det'blir 75.000 man sorni inkallas lämnat” "samma uppgift : synes : det betyda, : att. man kan hålla sig inom den tidigare aviserade gruppen; som. har bokstaven a på sina inkallelse- handlingar, Vidare. kommer. : om- ring, 13.000 mar att "överföras "från höst-'" till 7 våromgångarna. På så sätt får: man en jämn fördelning "F astighetsaff? ärer : "för: miljoner Halmstads centrum En rad nya stora fastighetsaffä- rer som rör sig om många miljoner har avslutats i Halmstads centrum. EPA! som -sedan åtskilliga år till- baka har 'varuhus'i egen fastig- het i hörnet. av Brogatan och Köp- mansgatan har för att säkra' sin framtida utvidgning förvärvat dels Thornbergska fastigheten vid Köp- mansgatan och dels den intilliggan- de fastigheten i hörnet av Köpmans- gatan ' och , Klammerdammsgafan där det gamla korsvirkeshuset, som en gång .i tiden varit . Halmstads första läroverk ligger, Tidigare har EPA köpt en grannfastighet vid Bro- gatan och underhandlingar pågår om förvärv även av Bageribolagets fastighet mellan Thornbergska' tas- tigheten 'och EPA:s nuvarande va- ruhus. Om det blir affär även med Bageribolaget skulle EPA” disponera samtliga grannfastigheter , mellan Brogatan "och Klammerdammsgatan : och utmed Köpmansgatan," Det vill med andra ord säga att EPA skulle få tillräckliga utvecklingsmöjlighe- ter för att möta den kommande kon- kurrensen med de blivande två nya varuhusen inne' i stadens centrum. Domus vid Stora torg och Tempo vid - ; Brogatan-Hantverksgatan-— Kyrkogatan, . I": samband med att firma AF Thornbergs färghandel till EPA sålt sin fastighet vid Köpmansgatan har firman köpt den konsul Carl Franc" kes. sterbhus . tillhöriga ' fastigheten i hörnet av: Brogatan "och; Hant-: verksgatan . mitt emot Terapos- bli vande varuhus." ; : . Slutligen kan: nämnas att ytter- ligare. en "stor 'fastighetsaffär pre> liminärt avslutats ; vid Brogatan; där handlanden Tuwe Jepson sålt sin: nyligen uppförda ' fastighet till firma Roberts Kläder. I denna fas- Mycket populä Wien har vunnit världsrykte för sina” ' eleganta "modeller i ylletrikå och denna säsong tycks de österri- kiska fabrikanterna har överträffat sig, själva ifråga om att skapa väck- att använda I de” tyrolerinspirerade - rialet, Till den gröna tvådelade klänningen bärs en i Kragen är-i en kraftigare stickning och kan knäppas upp så « : mer från Kugler, Marvienne” har gjort den dekorativa jumpern plaggen jämsides > Svart/vitt. ullgarn. I IWS-Bild, a | årets smode-schläger kort cape som är vändbar i färgerna grått och grönt så tt den blir en polokrage. Modellen kom- 4 klarrött ylle med. broderat. mönster & med loden är det "stickade mate.- ro Ve? Även: accessoirer ingår" i kollek- "och skärp.” Alla dessa accessoirer a sätter, en sista touche på den stic=' Nr tionerna och består av roligt stice- kade' baretter. och mössor av alla modeller och färger, som tävlar i orginalitet" med ' vantar, strumpor kade' garderoben som i år domine rar modet, KN "7 ra "och användbara deller, som omspänner så vitt skilda. använd-' ningsområden ”som roliga och 'ori- ginella : 'sportkläder till ”. . eleganta |- ska. cock tighet ö öppnar 'S ska Handelsb ken på- nyåret avdelningskontor, bankens första i: Halland. Handels- banken kommer emellertid icke. att stanna där någon längre” tid utan kommer att flytta tvärs över gatan till lokaler i Tempos fastighet, när den blir färdig inom en Snar fråm + Det artar 'si med andr. ord" till eh ”fullständig omdaning” av: cen- trala Halmstad genom 'en”rad' om- fattande nybyggnader deh i, sam-. band, därmed omflyttning av icke mindre & än ett 50-tal affärer." oh rätt Vadanröjä | gamla; bilvrak + Länsstyrelsen i "Halland: ; ar till överdirektör, Erik. "Montell, som av k istern erhål-" under året av repövningarnas per- sonella' styrka. Det blir ingen in- kallelsetopp. under hösten," Vi får en "jämn tillgång. 1 på. beredskap trupp. . "Omprövning av nedskärningen? - yttrande:, lit i uppdrag att utreda frågan ' om omhändertagandet och nedskrotning av kasserade bilar, avgett följande oa -. Beträffande bilkyrkogårdar Kan i vissa fall de olägenheter; som dessa d. anor "Det finns” ytterligare en ny be- redskapsgiv inför: 1962, Under and- ra halvåret avser man starta de' i fjol beslutade nya befälsö gi na. Com; 15 - dagar för.” personal krigsplacerad ;i officers-: och un= derofficiersbefattningar.' Dessa öv>- ringar har inte så stort värde ur direkt 'i- insatsbereiskapssynpunkt, Deras betydelse ligger i en all- män "upprustning av truppbefälets kunskaper, De, som för ' det direk- ta befälet över plutoner och trop- par, blin bättre skickade för” sina ansvarsfulla uppgifter i fält. > Ur" beredskapssynpunkt var be- slutet nyligen att skära ned rep- övningarnas längd från 25 till 30 dagar naturligtvis mindre lyckligt. Det, skall bli intressant att se, om regeringen inför . dagens . spända läge kommer att ompröva sitt bes slut. : För att täcka T-månaderspe= rioden, 15/3—15/10 zehövs det sju finnas till hands om något skulle hända. På så sätt-fyller man ut 30-dagarsomgångar men åtta 25- dagarsomgångar. . SPRÅKFORSKNING. Språkforskaren professor H. Gei- jer i Uppsala besökte vid sekel- skiftet en by i R d: socken. [i Bonden tittade forskande på pro- fessorm varpå han svarade: — Når vi ä dö henan, då säger vi Professorn intresserade sig särskilt för jämtmålet. Han träffade en plö- jande bonde, varvid samtal ögon- blickligen kom, in på språkfrågor. — Säger ni "jag dog” eller "jag dödde” eler jag ”strävs ån, frågade professorn, + «+ mona t "Bordsgrannen var visst inte för- vånad över att gamle konsul '"P. nickade till under det-långa mid- dagstalet men tyckte i alla fall att det såg illa ut och gav honom en lätt knuff i ryggen. . Gamle konsuln öppnade ena ögat, lyssnade en stund och viskade: — Slå mig hårdare! Jag kan fort- farande höra honom, . — Jag förstår inte hur kritiken kan påstå, att det är en film för mindre är gävade..« jag tyckte den var väldigt bj -dom som skapsvårdssynpunkt; avhjälpas ge- nom förelägganden inom byggnads- Jagstiftningens ram.” Då det -emel- lertid 'icke torde vara möjligt att i alla erforderliga fall komma till rätta med dessa problem med hjälp av sagda lagstiftning, vill länssty- relsen ifrågasätta, om icke bestäm- melser borde utfärdas som förbju- der anordnande av upplag av kas- serade ” bilar - eller ” bildelar . utan tillstånd av visst kommunalt organ eller polismyndighet. ” '- . Vad de utmed vägarna eller el- jest i naturen övergivna bilvraken angår, torde myhdigheternas möj- ligheter att med hjälp av rådande lagstiftning åstadkomma - rättelse i ett missförhållande- vara” mindre än vad gäller bilkyrkogårdarna. Även om ägeren ' till bilvraket kan upp- spåras, vilket ofta torde vara en tids- ödande och arbetskrävande proce- dur, blir ej sällan ett föreläggande mot honom att borttaga vraket i jäm- likt naturskydd ser — i den mån dessa över huvud- taget är tillämpliga i fallet i fråga — utan verkan, därigenom att äga- ren saknar medel att gälda kost-' naderna för bortförandet eller det förelagda vitet. =. > Enligt länsstyrelsens uppfattning skulle ett avsevärt snabbare. för- farande för undanskaffande av för- fulande eller hindersamma bilvrak kunna åstadi om polismy digheterna genom uttrycklig 'lag- stiftning gåves befogenhet vidtaga erforderliga "åtgärder beträffande bilar, som uppenbarligen övergivits av sina ägare. Medel borde ställas till vederbärande myndigheters för- fogande för förskotterande av kost- - naderna för undanskaffandet. SA ONÖDIG UTGIFT. "På kyrkstämman föreslår prosten att man skall höja staketet kring begravningsplatsen. "ofta innebär ur land- tidigt "som den överensstämmer i stort "med de riktlinjer som givits från" Frankrike och Italien, men på, ett sätt som "ändå gör: den tidlös. En' egenskap : "som "dessa kläder. dock besitter framför alla" andra. r.be- kväralighet, vilket. hör till” det'stic- kade materialets stora, fördelar, Det är följsamt och mjukt och: var, "och en som ' bär ett. plagg: i detta mate- rial känner: sig; otvungen och. till- freds. Och tänk så skönt att ha klä der .: som ” man "kan behändlia lite ovarsamt: och" packa" hur 'som helst Utan att de. tar” skada och blir skrynkliga. : Yllejerse; ut de, material som, behåll it. sin. popularitet . under |. många år och, som för varje säsong befäster > sin” "position ' "genom ätt känna 7 "presentera "nya" varianter allteftersom ””den tekniska utveck- lingen går framåt; Den dubbelvävda jerseyn är .en nyhet som de. wien- ska fabrikanterna presenterar. i höst i en kvalitet som både är elegant och praktisk, Det finns t ex,en en- semble i fyra” delar . bestående av en 'rak kjol i käkaobrunt med två toppar, en i samma färg som kjolen och en i beige:”'.Till detta bärs en kappa som är vändbar i de respek- tive färgerna. En kombination som utgör en verklig stöttepelare i gar- deroben.”Även den eleganta -redin- goten är: ibland . dubbelvävd: med krage och manschetter i kontraste- rande färg och till och med den tyt rolerinspirerade dräkten. är-vänd- bar, men då i de traditionella fär- gerna grått/grönt. Trots att det rör sig om dubbelvävda tyger är plag- gen på inte sätt tunga och otymp- liga, . utan lätta och behagliga att bära. " I promenaddräkten an inds gär- na en kraftigare typ av jersey som i hög grad påminner om tweed med små färgade noppor. Kjolen är i dessa fall uppsydd av en kraftigare kvalitet. -Den klassiska innedräkten däremot är i en tunnare och smi- digare kvalitet, som med. förkärlek är i en randig dessin. För eftermid- dagsbruk - används en mjuk och smidig trikå, som har fått en intres- sant yta med hjälp äv diverse ef- fekttrådar. - Yllekappan finns såväl i en fini- maskig kvalitet som'i en grövre stickning. Det finns utan överdrift en . modell för varje tillfälle och ofta är kappan kompletterad av en kjol eller en klänning i samma ma- terial. Lösa schalar följer också of- ta med och. inte sällan är kappan kantad med läder eller en pälslik- nande stickning runt hals och är- mar. ' I de sportiga "plaggen & är den blu- sande linjen företrädd, där jum- pern ofta är försedd med ett'skärp som vilar på höften. Färgerna är framför allt dova höstfärger. De enfärgade jackorna 'är antingen kantaode med band i avvikande färg eler också är de typiska re- presentanter för Wi med brode- tier med i ullgar. och pärlor. För aftonbruk förekommer också myc- ket blommönster antingen som in- arbetat mönster i stickningen eller broderade i guld- eller silvertråd. Varje modell är. en-|- kelt” och smakfullt "utarbetad 'sam- |! Frankrike alltid lätt att kritisera föelockannde 1 för situationen i dar 0 4 gens Frankrike är: följande ut- talande ' av "en . fransk ' politiker: ”Aldrig har vi haft det, så bra som nu, men sällan har. vi under de se- naste tio åren varit mer bekymrade än ni för framtiden”.:— Sådant & är faktiskt” "läget. Industrin” kör ' för fullt. varvtal, .' valutåkontona' ” är glädjande" höga, köpkraftens' årliga stegring anges! vara fyra” procent, och. regeringen kan tillåta sig' "lyxen att avstå från de traditionella" :lång-. fristiga Jånen.— för”. att nu. blott | nämna några viktiga faktorer,” som karakteriserar bilden" av Frankri é idag. At Elesd Svd söm å'den andra 'sidan roar én "överväldigande majoritet" av. 'det franska ” folket ” behöver knappast räknas upp. Sedan månader tillbar ka förekommer sporadiska : strejk- aktioner, vilka. svårt orcat, närings- livet. : Den. terror, som utövas ' av OAS I (”Organisation/ Armée Sec- réte”) har antagit former, som ger anledning "till de största bekymmer. Nu har "regeringen i Paris” offent- liggjort ”en förordning mot denna hemliga motståndsrörelse, enligt vil- ken varje direkt eller indirekt stöd- jare av dess verksamhet kan 'straf- fas' med, fängelse" eler höga ' böter. Givetvis var denna åtgärd absolut nödvändig — frågan är bara: kom- mer den att bli effektiv och hindra alla > de talrika bombattentat. och utpressningar,' som OAS organise- rar? Det är inte bara de notoriska ikerna och p na som betvivlar” det. Det är uppenbart, att i na ki t kan terroror; | bekämpas enbart med hot om straff och att många medborgare, som ut- sättas för terrorn, hellre betalar de utpressade summorna än de riske- rar att få sina hem ödelagda, Många äv de personer, som råkat ut för OAS" utpressning avstår "från att vända sig till ' polisen .med en an- mälan enär dg är övertygade om, att säkerhetsorganen i alla fall inte är i'stånd att utspåra. och spärra in de hemliga aktivisterna. . ” Genom .denna hållning ådagaläg- ges emellertid hur föga tilltro all. rmänheten hyser, för regeringen i dennag kamp mot OAS, och fler och fler fransmän börjar fråga sig): vem som egentligen ' regerar lan-: det. Den ena staden efter den and- ra hemsökes av plastbombattentat; med största likgiltighet åser de an- svariga myndigheterna de :' vilda strejkaktionerna. Och redan håller bondebefolkningen .2 "På att pl nya protestdemonstrationer, Gent- emot en rad sociala problem väg- rar regeringen över huvud taget |; att taga ställning, och i vissa kret-) sar fruktar man, att den klara mål- | som framgått av 'del sättning, Gaulles deklarationer, kommer att glömmas eller ignoreras så 'snart det blir fråga om att gå från ord till handling. Givetvis är det i en regering, men nu är förhållan- det faktiskt det, att äver på så- dana håll, där man icke kan vänta objektivitet i i bedömandet, finns det övernog av skäl till kritik. Enligt i- en ganska utbredd åsikt förhåller det sg så, ait de Gaulle själv ute- nusnAd ei -— EN ä en alldeles onödig ut- gift. Dom som är innanför staketet, dom håller sig nog kvar där, och som ska dit kommer nog dit om staketet ä vallri så högt! och /' militärpolitiska - frågorni överlåter ”det andra” åt fåckr vuxna sina: "uppgifter eller-också. saknar den auktoritet och "det :ef= " skulle göra det omöjligt | för” dem” att. skapa! "ordning och åstadkomma drägliga förhållanden i landet. bedriva . sitt” spel "och -så sällan bli, | ertappadetock ställdai till-$ svars för sitt ofog.” Ända tills den” ovan om-" talade ”förordningen. mot OAS-ter- nansvärt' många” förut aktade:'cch ”radikalisterna”. i försvar eller för- sökt hävda, att deras existens' och in bå en helt felaktig politik, I den na kör instämmer alla de officerare, och, acceptera tanken på ett ”alge- riskt Algerie”, > Högerextremisterna tycks 'också företräda den åsikten, ' att Frankrikes regering redan bli«.. vit så svag och förlamad, att den icke kommer att bli tagen på fullt allvar vid de nya algeriska förhand... lingar som ställts i utsikt Man me- nar, ' kort sagt, att de Gaulles re- gim "icke längre skulle kunna för- handla och, besluta” ”i nationens ' nämn”. Detta torde" emellertid föga stämma överens med, det faktiska läget. En. i november: gallupundersökning visade, att 65 procent av de. tillfrågade. höll fast. vid de Gaulle, 26 procent ställde sig avvisande och 9 procent hade ingen. åsikt, Det är vidare av intresse att. slå fast, att frågan. om huruvida Frankrike; . regeras demokratiskt eller icke trädde helt i bakgrunden majoriteten — tycks” kort och gott önska en stark regering, . som kan rättliga förhållandena i Jlan2et. Men när och hur 'det ska gå till —' det ' vet ingen, Det ä är en fråga för fra tiden. ” - - Det ä är den på a den andra pms. 4 Ren som kan tala --- den andra: är bara hennes. mani vu : rorn” utfärdades, har: också förvå-. verksamhet utgör. ett bevis på att. ., de Gaulle: och hans regering slagit '. som icke kan finna: sig tillrätta med. för önskemålet, att Frankrike” mås- : vo te regeras riktigt. Den övervägande .'. fektiva "stöd: från -högsta ; ort, som . å & "Här ligger kanske : förklaringen - till att terroraktivisterna' så lätt kan I välrekommenderade . politiker tagit-. - genomförd ' göra slut på de nuvarande oefter- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.