Den session. med Förenta Na= ti ”generalför i som avslutades strax före jul, har varit , en av de dystraste i i världsorgani- historia.” Generalsekre- terare Hamriarskjöld omkom un- .. der en resa "till Kongo i freds- mäklingssyfte 'strax innan .gene- ralföj Sa YH | skulle ” träda," oron i Kongo” fortsatte och ' tvingade " FN-styrkorna där - till : formligt krig mot provinsregerin- gen i Katanga” vid "två tillfällen. iget 'i Kongo kostade FN så mycket pengar att världs- organisationen hotades av ekono-' misk bankrutt, Många dlems- Hör? ter r sig FE NA S- framtid - . föreskriva " medlemsstaterna » sin har varje i rådet representerad ” stormakt vetorätt mot rådets be- - men dessa ' resolutioner är. inte 4 Vi måste göra klart för oss att FN inte ärsnågon överstatlig Te- gering. Dess säkerhetsråd har vis- - serligen folkrättslig befogenhet att vilja men det saknar maktinedel att” iva detta. D slut och det betyder att en stor- makt kan förhindra FN att ge-. ” nomföra en åtgärd, som strider mot : dess intressen. Generalför- samlingen kan antaga resolutioner och rekommendera vissa åtgärder bind. medl « för, na, » stater. gav FN endast halvhjärtat "stöd i. dess Kongoaktion och and- ” ra saboterade mer eller mindre öppet densamma, Överhuvudtaget ”. har det. varit dåligt ställt med - flera medlemsstaters vilja att föl- ja FN-stadgans bud om att tvis- ter skall avgöras med fredliga me-" : 'del. Det” senaste och mest flag. ranta. Exemplet " på detta är In i Angola må tjäna som exempel. Varje . stat, stor: eller liten, ser ' främst till sina egna intressen: Det har vi fått många belägg för just under den senaste tiden. Bel: -giens och Englands hållning till Katangaaffären, Frankrikes ”håll- ” ning i Bizertekrisen och till Al gerietkonflikten, Indiens till Goa= ' affären och Portugals till upproret . EV 1. diens trövring av den portugisi Fl i sin ka kolonien Goa och ett par andra - mindré' områden på den indiska halvön, Indiens handlingssätt är» världen i sin helhet med alla de konflikter och spänningar av skil- da slag, som det. finns: så gott ' " Kvinnorna" på de östtyska. kolchos hämtar de sin lön som, interdimman ligger som 'en slö- ja över. det nordtyska land- skapet, Den gömmer "de röda tran- Borde får nö "> desto” mer anmärkningsvärt, : "som ' Nehru.” alltid högröstat har pre- s tänker” på att tillgodose sina eg- > na nätionella intressen, än att ly-.. da" FN-stadgans bud om fredliga lösningar av konflikterna,' så; är : ” det fåfängt att vänta, att FN:s : : organ skall kunna garantera fred / i världen. En initiativ- och hand= . Stora åvårigheter tornar: upp sig ” lingskraftig | . med stor diplomatisk talang kan) : som Hammarskjölds exempel vi-' ” sade, lösa konflikter och utjämna ” dikat andra stater att våld inte får användas för” att lösa intressekonflikter. et år "man" inte 'förundra tt FN:s: framtid bedö- mistikt. på många håll, , "och det är, lätt att hemfalla åt dystra” betraktelser, när I man svill söka bedöma vilka utsikter världs- " organisationen har att överleva och att bli ett effektivt instru- ment för att säkra en fredlig framtid åt världens folk, Men när man redan börjar tala om FN:s förestående död” som ett ofrån- komligt faktum, så undrar vi än- "dock om man inte skär till alltför om. - När ' medlemsstaterna mer motsättningar i sådana fall, då de , stora staternas vitala intressen in- te beröres, men därmed är också ' gränserna för hans insatser upp- "dragna. Längre kommer han in- te, så som världen i dag ser ut, ..' Men det är i alla fall mycket värt, att. FN kunnat rå; på de sedan . de "för , ett år sedan gick med i .kolchosen har de till denna motvilligt överlämnat skog, kreatur och. redskap. Men bakom sina små stugor har de en liten ladugård för de egna djuren 1 och ett minimalt loft för det egna höet. Utspridd här och var har de också en jordhit, liten visserligen, sparangerna " med: de traditionella klyschorna' om socialismens ' seger över imperialismen, Den sveper in l1 de tämligen. förfallna gårdarna och lägger sig som 'ett dok orm männi- skorna på 'kolchosen ”Röägenland”. Dimman är rent av så tät att en- dast' några få av kolchosens med- lemmar hittar till kollektivjordbru- kets klubblokal i Rabin där kom-. hardt, : Emil Rusch, som arbetar tillsammans i brigaden Kasselwitz, tycker det är orättvist att just de skall bli före- mål för offentlig. utskällning, . Visst har var och en av dem. två kor, hemma i ladugården, men där finns Tna tvingas "arbeta lika hårt som" männen. En gång i månaden i sämsta fall, kan vara 150 östmark, Häck bud: på östtysk kolchos :- jja sig. med: en. ko att varje bonde bara får hålla sig med en ko, fortsätter ombudsmån- nen och höjer rösten: — Eller hur är det, Engelhardt et co? > ; Det: blir oroligt i den. lilla sa- en; Lantbrukarna "Adolf. Engel- > Peplow « och — Willi munisternas' distriktsledning kallat ju fler som försöker tjäna en slant till stort rättarting, Rambinborna är som östtyskar är mest, "varken: bättre eller. sämre; «jord: och + kriget, at . för borgerliga begravningar? grovt i överkant. Sådana bedöm- ningar grundar sig på en över- driven och orealistisk uppfattning om FN:s möjligheter som freds- " bevarande faktor. Denna :orealis- tiska uppfattning fick ytterligare ; näring genom Dag Hammarskjölds stora framgångar, när det. gällde ' "att pacificera lokala brandhärdar. Hammarskjöld försökte och Iyc- .. kades delvis förhindra att de nya < staterna i Afrika drogs in' i det” kalla kriget mellan öst och -väst och han lyckades också förhind- : små uppgifterna. FN:s framtid be- ror i mycket därpå, om de rikt- Jinjer Hammarskjöld drog upp för generalsekreterareämbetets 'akti-- vitet kan fullföljas. Kan de små brandhärdarna släckas;' så 'är dåt-- ett gott handtag , åt strävandena, "att förhindra att storbränder ut- bryter. Man. konstaterar med stor - tillfredsställelse,: att Hammar- skjölds efterträdare "U Thant vi- "sat prov på samma mod och sam=' ma handlingskraft som Hammar- "skjöld... Om det. blir möjligt att - ra nya militära konflikter mellan" > förhindra omorganisation av ge- . - arabstaterna och Israel. Däremot hade” han "ingen möjlighet” att åstadkomma utjämning av de all- varliga motsättningar, som är ro- ten och ursprunget till det kalla - VARFÖR HAR SAMHÄLLET inte särskilt förordnade officianter Och varför skall inte borgerliga begrav- ningar få ske i kyrkor? frågar Stockholms-Tidningen (s) med an- ledning av Karl Kilboms: begrav- Gång på gång. måste vi ”emel- lertid konstatera hur tröga stats- makterna är att ge individen el- ler grupper av individer med en från flertalet avvikande åskådning | all rimliga förutsättningar att handla i enlighet med sin övertygelse. Hur tragiskt måste det ha känts för Kilboms anhöriga och vänner att inte kunna uppfylla hans sista vilja att få borgerlig begravning. ”neralsekreterareämbetet enligt den ryska ,trojkaprincipen vid nästa val av generalsekreterare, har FN en god chans att bli ett bra men långtifrån idealiskt instrument för fredens bevarande, man, att se över de nuvarande be-. stämmelserna? frågar Stockholms-"' Tidningen uppfordrande. BEFOLKNINGSSTATISTIKEN som i kalla siffror avslöjar avtapp- ningen från Hälsingland ropar på motåtgärder, ' skriver Hudiksvalls- Tidni rerna (cp) ik till årsskiftets befolkningssiffror: Verkliga" : kraftansträngningar måste till för att bereda utkomst för den kvarvarande befolknin-/ gen. I annat fall förvandlas vår landsbygd snart nog till ett se-, mesterland, dit ättlingarna till de forna invånarna kommer för att hälsa på sina gamla kvarvarande föräldrar. =, oc : Samma gamla vänliga visa över- chosordföranden och en företräda- re för statspolisen tar plats bak- om det gröna bordet på' den lilla | instämmanden, Bönderha har fått scenen, Nere i salen sitter bönder- na 1! sina arbetskläder, De allra flesta är till åren komna, de söker sig till järnkaminens rärhet. Ingen |j par någon, Maskinerna inom kol- knappast 'lönande att odla, men ändå deras egen. - Det skulle vara lögn att påstå att Rambinborna' öppet : motarbe- tar kommunistregimen och den so- cialisering .som. är .dess. mål, Sånt slutade man med redan i våras då grönklädda "folkpoliser med sina. jeepar körde ' upn" på bytorget i byarna runt omkring och statspo- lisens mannar satt i bönderras var- dagsrum och kök. Den gången för- stod bönderna i Rambin att det in- te är lönt att bjuda motstånd mot en allsmäktig stat, representerad av ett manstarkt uppbåd tjockma- 5 [Z extra till den dåliga lönen, Otto Brill t, ex fick ju in en bra slant på en del produkter han dragit + upp på sin privata odling, + — Vägen till socialismen ' är. in- gen söndagspromenad, säger - om- budsmannen . och dunkar näven. i bordet. — Den som vill äta socia- ismens kaka får vara” snäll och bidra med mjölet. Ombudsmannen ser ner i lokalen, inte så lite stolt över den fina formuleringen som han lånat ur partitidningen, - vi saknar foder för djuren a Kolch dförandea' Lehni inte. fullt så glad. Av och an tittar [han på? ombudsmannerr; sedan spå borgmästaren Jöch" mannen från statspolisen, som sitter. vid. hans ida och Petar tänderna med 'en ändsticka. Nu ser ombudsmannen upp, nickar åt Lehmann, vill. att denne skall öva självkritik. "+. (Lehmann vét vad som krävs av honom. Det är ingen rofylld till- varo att' vara" ordförande för | ett gade kommunistfunktionärer. Men |jordbrukskollektiv där var "och, en sedan statens utsända vänt ryg- gen till:och rest. hem med. kol- choskontrakten på. fickan, gjorde man ändå som man själv ville i ändå gör vad "som faller. "honom in. — Vi vet att. det är litet dåligt med produktionen inomv kollektivet, Rambin,, Man kan kalla det för|säger han tyst, nästan för sig själv, passivt motstånd, om man så vill. |g Man kan också kalla det för själv- bevarelsedrift. Faktum var att bön- derna i Rambin på ön Rigen lyc- kades något lätta på get hårda trycket uppifrån. . Socialismen är ingen Dh " söndagspromenad Nu skall alltså kollektivbönder- na i Rambin försvara sitt ”etats- fientliga” handlande inför en ut- sänd kommunistdelegation. Klubb- han ut i 'salen, att. vi skall öka produktionen, ar- beta mer: under ' samma ' tid : för amtidigt som hans ögon söker hjälp hos bönderna. nere i salen. — Pro- duktionen ;har ett underskott 'på 350.000 1 mjölk, 8.500 kg fläsk och 32.000 ägg, fortsätter han, Men se- dan far det ur honom, för -ett ögonblick glömmer han att mannen rån statspolisen sitter vid hans si- da. — Men vad skall vi hitta: på när fodret inte räcker till, ropar] — Ni: vill, alltid lokalen i: Rambin är inte fullbe-|samma lön, men” var' skall: vi ta satt när kommunistombudsmannen, borgmästaren ' (som ! förut var ar= betare på varvet i Stralsund), kol- säger 'ett ord; Det är ju staten gom har makten, alltså skall 'staten | 1 tala. sta Ombudsmanrien reser sig: — Det mål i betalas ett dagsverke med fattiga 7.91 östmark! — De pengarna skall Triviala omständigheter, hindrade. Den mest triviala är att — sedan allt prövats — hans hemförsam- lings kyrka på grund av nuva- rande;, bestämmelser inte ansågs kunna upplåtas för borgerlig be- gravningsceremoni trots att vär- digheten inte kunde ifrågasättas. Så” långt går stat och kyrko- möte 1 tolerans att de kan medge begravning enligt ”kyrkans ord- ning” åt en. avliden som inte till- hört statskyrkan. Men "borgerlig — begravning i en kyrka, invigd för gudstjänst — nej, så långt sträc- ker sig inte toleransen. - Är det inte på tiden, hr Eden- Ett led i den sedan étt par år på- gående rationaliseringen är koncen« tration ' av verksamheten till de större fabrikerna i Huskvarna, Skå- nes Fagerhult och Lönsboda. Efter den nu varslade ändrin? gen har företaget fem fabriker med sammanlagt 1,150 anställda. Förre Labour-pr2miärministern Earl Attlee, som i december låg illa sjuk efter en hjärtattack, an-: ses nu definitivt utom fara, Han är dock alltjämt kvar på Amera-" hamsjukhuset i södra London, d rs han på onsdagen firade sin 99-: årsdag. (TT-Reuter) "BOKNYTT / RELATIVITETSTEORI FÖR N ALLA av James A, Coleman. Prisma, Från: Galilels. och" andra veten" skapsmäns banbrytande boten med att bestämma ljusets hastighet till Albert Einsteins utveckling av den enhetliga fältteorin sveper det= ta populärvetenskapliga arbete som med ett minium av facktermer förs . fattlighet är överdrivet, Vad som är ingen hemlighet längre alt åt- skilliga av bönderna här i Ram- fodret ifrån? Det är ju ingen: som bryr sig om 085, . .« . 1 Dagsverke för 1.91 östmark | Oron nere i salen tilltar. Det blir É kalot år, kan det inte bli någon reda med lantbruket, > Det är inte att ta fel på: "bön- derna i Rambin är upphetsade. Men även 'ombudsmannen tar i. — Men den där Brill då, ropar han och reser sig till hälften ur stolen. — Den där" herr Brill sköter 30 av kollektivets kor som inte ger mer än fyrå liter dagligen. Men hemma har Brill. två kor som ger femton liter ” mjölk varje dag, . Den lille trinde mannen " höjer - näven ' och ropar så det hörs över hela byn: — Brill motarbetar vår ,arbetare- och bondestat, Han tänker hara på sitt. eget; ser bara -' till: att: hans egna . affärer; går ihop.” Sånt. är stöld och vi vet' hur vi skall kun? na komma åt sådana som Brill.'' , Tungt faller ombudsmannen till- baka i. stolen. Men nu : börjar bönderna resa sig. Ingen. ser läng- re ' åt = statspolismannen som. nu lméd vaksamma ögon iakttar. var och en av de rasande bönderna - Ni lovade guld och gröna skogar — När vi gick med.i kollektivet lovade ni guld och gröna skogar, ropar en av. bönderha” och en an- nan: inskjuter:. — Den + dagen:? då | vistjänar lika? mycket". på” kollek- tivjordbruket som "tidigare" på våra egna , lantbruk, den: dagen kom- mer vi att med liv och lust gå in för kollektivjordbruket. "=." ...> — Ni vet ju igenting om vår väg till ett socialistiskt lantbruk, ropar borgmästaren ., som . tidigare» var varsarbetare; — Kan ri inte fatta att' det kapitalistiska systemet är dött, att det aldrig kommer tillbaka. Här i Rambin, arbetar ni med två själar, den ena som lever. kvar i kapitalistsamhället,' den andra som vill dra nytta "av socialismen. Ni måste bestämma er, Det ni. håller på med är stöld, ren stöld... Nu går det inte längre att. föra diskussion, Glåporden haglar' och polismannen . börjar viska med om- budsmannen, Efter .en stund slår ombudsmannen näven i bordet. Mö- |; tet ajourneras. Domen skall falla om en timmer.er oc. nt Nea " Bonde får böta 16. 000 östmark Domen är hård men "rättvis, . sä- ger ombudsmannen, när mötet bör- jar på nytt, Kollektivbönden Her- mann Schröder, som. under . det gångna året tjänat inemot 3.000 öst- mark på. sitt . privata ' jordbruk döms till. 16.000 östmark böter och får intejett öre för sitt arbete på kollektivgården, Bonden ' Brill tilldelas en allvarlig varning (po- li: gör en anteckning) och "Inom ag försörja en hel familj för, ro- lektivet är ju' oanvändbara efter- som man aldrig får några reserv- delår, ropar en annan och en tred- je menar att så länge man' få ta hand om' en mängd stadsbor, som tvingas får också försöka klara sig utan årslönen. ' Däremot får: partikam- raten Gustav Tharut, som skött sig föredömligt som kollektivjordbru- kare, ett extra tillskott på en mark för varje, arbetsenhet. Det beslu- tas vidare att alla lantbrukare, som har mer än 0,5 hektar egen :jord skall överlämna den överskjutande delen ' till kollektivet och att''de I | Danskt jordbruk har emellertid på genom att repr "Som kartbilderna utvisar förutser byrån en mindre vanlig kombina- tion' av kyla och riklig nederbörd inom större delen av Skandinavien och kontinentens norra hälft. Den- manträdet ä är avslutat, . 1 Thailand De som något begrundåt utveck- ingen under senare år och som därtill. studerat olika länders åt- gärder på försäljningsområdet vad! gäller jordbruksprodukter har sä-| kerligen "kunnat konstatera, att det" danska jordbruket gjort mycket och kommit långt ifråga om olika, ät-j gärder för avsättningen av sina. produkter på världsmarknaden. Att) detta blivit fallet är naturligtvis | ingen ' tillfällizhet, då det danskta senare tid fått en helt ny reklam- och propaganda-apparat genom det nyligen inrättade Landbrugets Af- saetningsutvalg.' Denna nya enhet väntas'nu kunna träda i verksam- het, 'sedan chefsposten" blivit besatt med. direktören Erik Stockman, lvalget tillsk d änder försommaren ', 1931 som en . | underavdelning inom det danska Landbrugsrådet, som i sin tur är en topporganisation inom jordbru- kets ekonomiska föreningar. Afsaet- ningsudvalget övertog därvid: de exportfrämjande uppgifter, . vilka allt sedan 1958 hade pmbesörjts av det fri d rådet, vilket numera - avveck- lats, i det nya organet är det dan- ska jordbruket ; allsidigt företrätt Danska mö önstergärdar - och Angola". härom från Landbrugsrådet, lande AM boföreni: och hb eningarna. En "förutsättning för att statliga medel skall anslås till ud= valgets verksamhet är enhällig till« styrkan från de tre nämnda huvud= organisationerna, En naturlig uppgift för udvalget - blir att administrera deltagande i danska och internationella livsme- - sför= >... delsutställningar. En annan åtgärd N - blir åtgärder i andra olika former jordbruket mer än något annat|för att främja exportintressena. lands jordbruk i Europa är bero-;Praktiska exempel har redan koms= ende av exporten för sin existens.jmit fram, - mt - Sålunda "kan nämnas, att' -man nu förbereder - ett större projekt, - N nämligen att inrätta ett mönster- .. jordbruk i Thailand, : Det har Ii starten - kostnadsberäknats - till '4,3 milj danska kronor. Projektet skall ' helt fi as ' med ' stat: Huvudparten, nämligen 2,5 milj, : skall hämtas ur fonden för export=". främjande åtgärder, medan 1,8 milj anslås av medel avsedda för tek= niskt,' bistånd till utvecklingslän= derna. Mönstergården skall skötas : av dansk personal och man skall till denna knyta ett ”training cen«= ' ter”: för' utbildning av thailändare I inom jordbrukets område, Anlägge ningen beräknas bli klar I början ' av 1962 och man hoppas att invig- ningen skall kunna förrättas av den danske konungen i samband "med , - för såväl det större som det mindre jordbru- ket liksom för andelsrörelsen sitter i ,udvalgets styrelse. = k ts d e besök FN Thailand. Det är ingalunda svårt att förstå vart danskarna syftar. med denna Liksom under. 'Afsaetnirgsrådets tid skall 'de löpande utgifterna för. verksamheten" finansieras av lant- brukets exportorganisationer med medel som inflyter från de export- avgifter, som ' dessa organisationer har det danska folketingets bemyn- digande "att. upphära.'”. Ifråga om större och mera kostnadskrävande åtgärder är det meningen att ud- valget skall kunna få statsbidrag ur en" fond på- 150 miljoner danska kronor, : som folketinget anslog vå- ren 1961 för två år framåt till ex- portfrämjande åtgärder på jordbru- kets område, Medel från denna fond skall "kunna" ställas fill udvalgets förfogande för: varje särskilt pro- Li praktiken visa värdlandet der hö" gård, då det gäller att kun= - - na främja dansk 'export, Man vill 4 ni. ga. kvaliteten hos danska avelsdjur "+ och: på lång sikt intressera thailän= ot darna för import — inte blott av” avelsdjur utan också av förädlada” danska ' jordbruksprodukter.” LikS' nande. tankegångar, ehuru i mindra i skala, ligger också bakom ett nys .: ligen påbörjat projekt med en danske mönstergård. i Angola. Dansk pår- sonal har redan. jänts til denna” tr anläggning. SR ' I ban på flykt — : - Pr TA tänk om det vore ditty jekt efter en gemensam hemställan Rädda Barnen = postgiro 900 2100 : Övervägande för årstiden" -kallt I för januari. . väder och-riklig! nederbörd i hela | tet. beräknas: bli. mest: markerat” ov riket förutser den, amerikanska vä- Sveåland och ödra Norrland? TT derleksbyrån i'sin Lngiidsprognos > a Ö Kyla. och rikligt med-s snö rr at Sa Temperaturunderskot JR sjUnder sslnormmat Jelb med övervä 3. na : väderlekstyp utbildas enligt prognosen under inflytande av en serie från södra England inkom- mande lågtryck och dominerande lågtryckslägen över norra Skandi- navien. En motsatt bild företer me- lantbrukare 'som har fler än en ko skall sälja dessa för det statligt nor- merade priset av 2.80 östmark (pri- vatpris 4.60) till kollektivet. Sam- 20000 7 MLippald |V högtryckslägen, för. årstiden blida" temperaturer och inte mer'& än mes; delmåttig nederbörd. "Fotnot, Den amerikanska ”lång= ora bs tidsprognosen är ingen förutsägel= utan en: på globala observationer grundad bedömning av genomsnitt=- liga avvikelser i fråga om neder= börd och temperatur. Om. utsikter= '; na på kortare sikt kan £n endast de dagliga rapporterna lämna be- ; inom de olika temperatur- och ne= derbördsområdenas centrala delar ' samt. under prognosperiodens för= ' , se i vanlig meteorologisk ' mening .., sked. Prognosens säkerhet är störst ne sta hälft . bin: visserligen är -medlemmar av kollektivjordbruket.:' men samtidigt fortsätter att arbeta för den egna fickan, säger ombudsmannen och ser anklagande ner i salen, — De håller sig med alltför stora priva- ta' brukningsenheter och : bryr sig inte ett dugg om hur det går med Kollektivjordbruket, SA : De andra partimännen vid det gröna bordet skakar bekymrat på huvudet, deras ansikten: uttrycker beklagande. . — Det finns. här bönder som håller sig med två kor fast de et att tad säger y en , PAZ> ErEeA- ut på skördearbete varje klarar relativitetsbegreppet. Bokens författare, amerikansk fysiker och raketforskare, hävdar för övrigt att relativitetsteoring' rykte för svår- är svårt är inte att' begripa teorin, säger han, utan att.förmå sunda förnuftet att tro på den, Hans egen framställning är välgörande ' klar och ' lättfattlig; ett stort antal in- struktiva teckningar underlättar yt- terligare inträngandet i detta fasci- nerande ämne. 4:50, , , BUTIKSFLICKA I STOCKHOLM "BLIR ; ARABISK PRINSESSA Schejker kräffan man numera in- te i skuggia”oasef. Onej, kontakten äger rum i affärer. - ' " För ett drygt år sedan förälskade sig en mjölkdrickånde schejk i en tysk flicka. Det skedde i en affär, där «hon var expedit, Nu har en svenska kopierat bedriften; om man skall tro en. rapport i DN, Den N sn 2 pfa : St lyckliga är 23-åriga! NK -kontoris- ten Wera Backe; Gemålen in spe heter Jabal, . son , till regerande|. schejken Adullah i i arabiska oljeri- ket Kuwait, ' "Enligt - vad som spörjs' jobbade Wera till i höstas på NK:s sport- avdelning som kontorist, En dag|dr; dök Jabal upp: Wera kunde fran- ska — detta kärlekens speciella språk — och hon kunde det sålpa bra att Jabal friade. — Kom : ner um mig i "Kuwait, bad hån. Men Wera, & som tydligen är en praktisk svensk flidka som intp kastar sig ut i vilka äventyr som helst (den tyska expediten gick det illa för, hennes: schejk ck kanske inte sprit men han hade flera fruar) drog 'på svaret: um vd jag, kommer inte ufan a är Wera och pappa nera: i ökenlandet. - D : e bor i en fullt . ståndmässig villa med. en: rejäl > - tjänarstab. Om detta fått. Wera - Backe att tacka jag till Jabals el, . diga frieri är dock inte känt, - Andersson lär ju helt enkelt I ha kastat ut"dej i går kväll? - — - — Struntprat! Jag tänkte gå i alla fall, I.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.