s ">. t Som aktiv XY norna 'och till hela fostret. Vid yt- |; terligare. ruvning i. tre. dygn efter |: LAHOLMS TIDNING — Fredagen den 26 januant 1902 : mt enda .smittkoppsfall ' i "landet - skulle förorsaka massvaccinering , Något smittkoppsfall har än- nu inte rapporterats i vårt land. Skulle mot all förmodan en epidemi bryta ut, så har myn- dighetorna utarbetade bered- vilka delbart . träder i kraft. Och ett enda | fall av smittk i t ex någon av storstäderna skulle sannulikt utlösa en mass- vaccinering omfattande kanske 100.000-tals personer. Vid vår sista epidemi, den i Malmö 1922, då ett 10-tal fall konstaterades, ” folkning, or Om vaccin för en sådan mass- ympning finns på lager. Statens . bakteriologisk2 laboratorium, som står för tillverkningen, har doser i reserv för cirka 2 miljoner ymp= . " ningar: - — Vi har nu ett. vaccin som är tre gånger starkare än tidigare, be- rättar dr Åke Espmark, laboratorie=" läkare på statsbakteriologens virus= avdelning. :Den metoden tillämpas fortfarande i de flesta länder, men . "vi anser att den har för stora olä- genheter, då : man” knappast. kan' undvika: att bakterier kommer in 4 ympämnet, Ä : Nästan 'allt' smittkoppsvaccin som ' + tillverkas på statsbakteriologen nu för tiden görs på hönsägg, där var= je ägg ger ungefär 500 ympdoser. + > Ett tag på 50-talet tillämpades vac- cinframställning på vävnadskultu= rer, ett förfarande som fortfarande används fast I mindre skala. Vac-: "einet blir för” svagt. och metoden « är ock isk. Både vä turerna 'och hönsäggen är emeller- tid : utmärkta : substrat för virus att växa 1 Vid båda metoderna kan man undvika bakterier och svam- pin, vaccinet blir renare, hål Inympning på hä Isdel 3 + vaccinerades hela stadens be- .- När ägget ruvats i 12 dygn göres ett hål genom vilket ympämnet : sprutas in i äggets fosterhinna. Sedan ruvas ägget under ytterliga- : re tre dygn under vilken tid det insprutade virus tillväxer kraftigt. - > smittkoppor, t ex mässling, vatt- koppor,'. men ' vad som : gör . just smittkoppor så fruktad är att död- ligheten på ovaccinerade är så stor. ". der" vaccinet ' virus, som från bör- jan” » egentligen” är kokoppsvirus, men det 'är-så närbesläktat "med det "äkta ' smittkoppsvirus ' att. man får en.:s k korsande immunitet. ' Detta innebär att en infektion med "det ena virus skyddar för infek- tion med det andra. I' allmänhet är immunitet mycket specifik, infek- tion av ett smittämne orsakar inte . immunitet mot ett annat. Men när "det gäller smittkopps- o. kokopps- . virus är de två så lika. att det upp- står denna korsande immunitet. N För att hönsäggen' skall "kurina : användas vid vaccinframställningen or måste; de -först ruvas, så att.fos- terhinnorna utvecklas, Hela. ruv- ningstiden är som bekant. 21 da-.| gar, men på statsbakteriologen av- bryter. man den proceduren efter 12 dygn. Då gör man ett hål 1 ägg- skalet och ympar in virus 'på fos- terhinnan. "Denna -blir infekterad och infektionen sprider sig i hin- inympningen växer” virus kraftigt, På. det 15:e dygnet öppnas äggen och fosterhinnan tas ut. Detta ma- . "terial mals i-en kvarn till.en väl- ingliknande massa, Detta råvaccin . ir: oftast så'starkt att det kan ut- spädas. I Innan vaccinet är färdigt för an- vändning måste det naturligtvis ge- nomgå en hel rad: tester av olika slag: det måste vara helt bakterie- .> fritt, .oskadligt och innehålla till räcklig kvantitet av aktivt virus. + Skall: vi pröva "vaccinet full- ständigt' tar. hela ' denna tillverk- ningsprocedur upp mot fyra vec- ' kor, Men under mycket trängda lä-' ” gen kan vi avkorta tiden högst be= d tydligt, säger dr Espmark. '30 är sedan vår senaste epidemi Smittkoppsepidemier ' har dess bättre varit mycket sällsynta i i Eu- Uppträder en epidemi i exempelvis Indien, där de flesta ju är ovacci- nerade, ligger ; dödligheten mellan 20—40 procent. : N Mycket förrädiskt kan sjukdoms- förloppet vara hos en person: som är: ofullständigt ” vaccinerad. Det kan" då vara svårt. att på ett till- räckligt tidigt ee ställa "diag- . sc in i nosen. Det förhållandet spelade in vid epidemin - i Heidelberg 1958— 1959, En läkare på sjukhuset, som tydligen inte var tillfredsställande vaccinerad, hade smittats vid en fesa till Indien, När han kom hem fick. han ” smittkoppor . i en ;form som "visserligen var mycket lindrig. Han tänkte aldrig själv på att det kunde vara koppor, men strax där- efter" uppträdde” 19 fall till i sta- den, varav två med | dödlig utgång, "Aldrig: tidigare bar läslusten ' varit” så stö 'hos' det 'svenska folket, Det "ungefärliga" antalet i fritidsläsare” i landat är 800.000, och, enbart ' ett: äv de : stora korrespondensinstituten -- bade förra året: 97.127 nyanmälda elever.:: Orsaken 4 till. denna ” enormt':vä L ö | 000 000. tar iekang hår. Sammanlågt ' rättar man : vid institutet cirka en miljon lösningar om året, vilket säger en del om. omfattningen. tr Även akademiska betyg går nu- mera att läsa in per korrespon- dens. För tillfället pågår också exå- mensskrivningar till en högre fö-, är' naturligtvis växlande. Ett av de'' främsta 'skälén anses; dock” vara de förbättrade arbetsmöj- ' ligheter : som "erbjuds kvalifi cerad personal. | Har man en gång börjat: läsa per korrespondens går det sedan gärna av bara farten, Det är en gammal erfarenhet som förklarar varför 80 —90 procent av dagens real- och studentprivatister ' fortsätter sina studier. + a Y Även i Arbetsmarknadsstyrelsen gläds man över den utveckling som blivit”så påtaglig under. senare år. Generaldirektör - Bertil - Olsson framhåller i ett uttalande att den svenska. arbetsmarknaden : präglas av en starkt ökad internationali- sering. Det innebär "att språk hör till det viktigaste som unga män- niskor i Sverige kan studera i dag. Även inför de aktuella omställ- ningarna, som kommer « att bli följ- h .ropa'under de st na Som nämnts inträffade vår senaste epidemi i Malmö 1932 och den var av. liten skala. Den största i vårt Jand på senare tid uppträdde 1917, ”då man konstaterade 226 fall varav -.22 dog. Men allt som oftast har det förekommit larm om misstänkta "fall Det: senaste. för tre, fyra år den av europeisk slutningar, är generaldirektör Ols- son optimistisk för de välutbilda- des del, om Produktiviteten kommer - att växa genom automation. Inom in= dustrien måste vi därför räkna med en del omställningar, om Sverige i någon form kommer med i den Ek knad sedan, då heten rikta- des på en båt, som kom från Suez- « kanalen, Diagnosen hade ställts i Egypten och <besättningsmännen fick genast gå i karantän i Göte- . borg. . Déssbättre kunde läkarna Om vi inte kommer med i detta samarbete, blir omställningsoroble- men för den svenska industrien ännu större. Vi måste då söka oss till. helt nya "marknader för vår export, framhåll generaldirektör aldrig upptäcka några utan drog den slutsatsen att det a jstället varit fråga om vattkoppor. Detta har också visat sig vara fal- - let vid övriga svenska larm. i. Men i t ex Indien, Iran, Indoki- - na, ' Centralafrika, vissa delar av Sydamerika är smittkoppor fortfa- rande en oerhört fruktad farsot. « Där kan epidemier kräva tiotusen- Stals människoliv. ” 40 proc dödlighet" för ovaccinerade — Det finns andra sjukdomar ”"$om kanske är lika smittsamma som Olsson. ” 1 vilken riktning vårt samhälle än utvecklas ställer det allstå stör- re krav på utbildningen hos män- niskan, Ungomen börjar allt mer få klart för sig fördelarna av vida- reutbildni och Isund: ningen har hos de värnpliktiga ock- så ökat i hög grad under senare friti vis: dr > ret ; vilken ;närmar” 'sig civileker.omens' i kun-' 7 4 k p , Bizerte börjar” leva upp igen Je föredrar mitt lugna Bizerte, förklarar den 85-åriga svenskan 'Agda Nyberg från Hammarön utan- för Karlstad, som bott i Tunisien sedan 1909. Här har jag levat, här har jag verkat och här vill, jag, sluta mina dagar. r Striderna i Bizerte i ju förra året kostade 3.000 tunisier livet. — i — Det var ett högt pris, men vi pkulle vara beredda att betala det en gång till för friheten. Det låg löd i stämman och ögonen glim= -pmade' till då Bizertes guvernör Nacteur Ben Jaafar tittade upp från sitt skrivbord. Ur ekonomisk synpunkt är vår situation inte lavundsvärd. De civila fransmännen, i staden har till stor del rest, vil- 'ket , givetvis betyder ett avbräck för 'den del av befolkningen som haft sin utkomst på att sälja livs-- medel till dem. Betydligt. allvarligare är det fak- tum att en avsevärd del' av guver=-" nementet Bizerte är avspärrat för , tunisiska medborgare. Många åkrar och betesmarker ligger innanför ide taggtrådsstängsel som satts upp för att ge de franska befästningar- ina en fri zon.-I själva staden lö- nar det sig inte att planera något förrän ett slutligt avtal om evakue= ring av basen träffats, Fransmän-' nen måste bort. ' Efter julidagarna kan det nuvarande förhållandet in- te fortgå. Så långt guvernören, ' ” Vapenvila men ej fred Ute i staden har. man vid det t här, laget hunnit reparera större delen av de skador som åstadkoms un- fer striderna; Runt den idylliska iskehamnen lagar fiskarna som förr sina nät, medan 'murarna vid det närbelägna torget just murat igen kulhålen i fasaderna. "I utkanter- na står fortfarande ett och annat sönderskjutet bilvrak: Runt befö ningarna och de franska kaserner- na finns taggtrådshinder kvar me- dan posterha noggrant. följer vad &£om händer i omgivningarna. ” var penvila men inte fred.” : På barerna inne i staden har livet återtagit sin gilla gång. Fransmän och tunisier ler åter mot 'varand- ra —- kanske lite skyggt än så län- ge '— men de "ler," Något: egentligt | i agg finns inte, och ingen fransman behöver riskera glåpord — inte ens i uniform.; Det-finns dock -undan- tag. Då och 'då kommer .ett' par|- fallskärmsjägare, övermodigt gatan : edvetna: om, sitt rykte | ; gör de". allt Utmanande' tittar de; sig . omkring. r att spela sin: roll. Reaktionén.,. uteblir. : inte: heller; Leendena' på barerna fryser till is och : de ' flesta "föredrar att' vända sig Port eller försöker titta rakt ige- nom inkräktarna som om: de ' inte fanns, Gömt ä är inte glömt, ” Kvinhliga missionsarbetare jälpér - På en' lugn bakgata hittar vi. en port .:med en. prydlig. namnskylt. Nyberg-Gelette står det' ingraverat i r Portklappen ger ifrån Den för nomiska examer. är dock olika när- . |liggande. examina genom sin mera utpräglade" praktiska form. Det 80- tal elever som nu i Stockholm. gör slutproven,: eller kanske" endast har börjat med 'delskrivningarna, & är alla högt kvalificerade personer i sam" hället.;" De” har ; som regel : minst handelsgymnasieexamen” bakom' sig eller äger motsvarande” kunsk sig. en : : signal långt inne i huset och" en finlemmad liten gumma i spetskrås ö öppnar dörren... Ne — Jag kom ut. hit till Bizerte första. . gången : 1909, berättar hon. Det var föreningen Kvinnliga mis- sionsarbetare som skickade ut' mig för att upprätta en station här: På Jen: tiden fanns här inte mycket och är alla på arbetsledande poster inom 'haridel, industri 'och bankvä- sende. Dispens har i flera fall läm- nats till elever med lång kvalifi- cerad , praktik. Blånd' dagens kor- densläsande iskor. åter- finns således både civilingenjörer, socionomer «och människor ” med andra - typer. av examina. ; Alla är' dock' besjälade av tanken att bli ännu 2 bättre i i sitt -rbete. . r översten svarade” . För många. år sedan inträffade dei att en-landshövding skulle ge mid- dag för blå officerskåren i residens- staden.' Han :ringde" översten - och nämnde att en av officerarna ville han icke gärna se på middagen, ef- tersom - denne kanske icke alltid uppträdde å' det lämpligaste, Över- sten bad landshövdingen tänka om på den punkten och sade att det i annat fall skulle bli en svår prick- ning av vederbörande. — Jag svarar för honom, v iljade översten, - Landshövdingen inbjöd även” x Efter; ”måltiden samtalade värden med honom och fann honom” vara en, sympatisk 'person, varför han gjorde .honom den vänligheten att. gå runt och visa honom 'tavlorna' ' s i residenset." X gjorde emellertid inga kommentarer och till sist kan-- de år. Av H ds totala dl stock är 70 procent män. Av dessa är tälften mellan 20 och 35 år Kvinnorna "är något yngre. Hälf- ten 'av dessa är mellan 17 och 25 dshövding inte återhålla frågan: ” — Varför säger ni li ingenting? . : > « TOPPEN, , En kollega har roat sig med att mur en av de stockholmska ' efter- mid arnas = 'sportspalter | . saxa rubriker. Resultatet av en dags skörd: ; : ”Mapa och Nubben' prövas i Tre Kroner”. : 2 » ”Bajan är en ny Stöveln”. ”Collin är handbollens 3-stegs- raket! UK-basen: Han är toppen” :- ”17-årig slaktare behållningen första J SM-dagen” Ke bok ning). ”Brand-Leif dagens Kringla”, . ”Tialla med mot Tälj älje”., : / Intellektuell — en person som kan läsa tesknade serier utan att röra på läpparna, : : Carl-Gustaf Lindstedt: En I herdestund är en stund då man. bär | sig åt som ett får. '— Herr landshövding, överster svarar för mig, , Holger & "Höglund: & — Ett' bra sätt att komma "ifrån sina bekym- mer är att skriva ner dem i ett brev som -ni postar till er själv. När ni får brevet kommer ni att Bli förvånad över hur era pro- blem har krympt under vägen .— eftersom ni troligen skaffat er nya 2 under tiden. Blandaren: -— Den som syndar s so- ver icke. Staffan Broms: — De statliga an- . lagen är p otillräckliga. ”olk; Fi hade visserligen nåbörjat , marinbasen, men arbete- "na hade ännu inte, hunnit. så långt. Under åren fram till 1923 lärde iag mig ganska mycket arabiska och höll då "mest på med undervisning i Bizerte. Serare arbetade jag i oli- ca delar av landet" och var under 10 år föreståndare för att barnh i Tunis, Sammanlagt fem. gånger har jag varit hemma i Sverige, se- rast år 1947. Meningen var då att "ag skulle stanna hemma på Ham- >narön, berättar den nu 85-åriga lamen. Det blev inte' så. Jag läng- :ade hem till mitt lugna Bizerte, År 1952 knöts:också Hildur Ge- -otte” från Forsbacka 'i Gästrikland "ill stationen :i Bizerte, Hon hade tidigare varit i Tunisien åren 31— 42, För tre år sedan behövdes yt- terligare . förstärkning och så kom Xerstin ' Andersson från Hälsing- Sorg, Hon hade dessförinnan: varit Sversköterska på Tandläkarhögsko- lani i I Malmö,” Fr a 1 verksamhet som består av under- visning, sykurser och rent missions- arbete bland befolkningen bedrivs i samarbete" med metodiströrelsen. Dess representant är den norskföd- de pastorn Thorlzif Teigland, som fått sin utbildning i Göteborg. Efter "oroligheterna i. juli: förra året fick missionsstationen hand om mjölk-- och klädutdelning för ;den svenska : Lutherhjälpen. Den öka- de arbetsbördan krävde ytterligare personal. Det blev Margit Söder- berg och diakor.isyster Märta Dam- gren, båda från Stockholm, som då fick rycka i in. - H "svälta i stridernas spår g Strax efter striderna var läget ka- aiofalt och större delen av be- "| sådana, och de är på sitt sätt mera Bizertes , enda höghus speglar sig I den. gamla hamnens Det är de franska flygofficerarnas bostadshus och härifrån kom vatten, kadad. : under Striderna den gr folkningen” valt. Många hade fått sina hus förstörda. De flesta famil- jer hade fått anhöriga 'dödade un- der ' striderna "som "i första hand drabbade civilbefolkningen. Under den tiden :slet man dag och natt för att sköta sårade och dela ut livsmedel. Efter. de många årens -arbete kände vi ju personligeh de eld, "der i staden. ; ” som civila” + byggnar i testa, berättar fröken” Gelotte. Det blev därför naturligt att de först vände sig till oss. . På den senaste tiden har läget av-: sevärt förbättrats, men ' hjälpbeho- vet är fortfarande stort. Änkor och faderlösa . har fortfarande ' svårt att sve ve klara sitt uppehälle, ,t sov Ulf Blumenberg . 2 | RN danska kulturtidskrif- ten Perspektiv en rundfråga: om den europeiska gemenskapen, som är av stort intresse också för oss, Tid- skriften "hade . tillfrågat ett antal kulturpersonligheter om "de ansåg att lutni; till skulle bli till nytta eller skada för Danmark." I Vi: 'skall här inte uppehålla” oss vid alla svaren. De är överlag mer eller mindre positiva, Danmark hör intimt ihop med det europeiska och måste ingå i det. Men -: det: finns undantag, och mycket ' utpräglade signifikativa. Ett av'undantagssva- ren kom från 'den' framträdande författaren Jacob Paludan. Han sade att en eller annan form av' ge- menskap redan av militära skäl fö: reföll honom ' oundviklig. 'Men" att leva i denna gemenskap, antagligen i ett slags röra av folk, det tyckte han skulle bli lika outhärdligt som, den högtekniska livsform, som vän- tar oss samtidigt med -överbefolk- ning och likvideringen av alla na- turvärden samt stillhet och ro, - Nu är ju Danmarks ställning en annan än vår. Men oppositionella röster har inte heller saknats hos norrmännen, som både genom av- stånd och -. näringar står betydligt mera obundna av Eyropa än dan- skarna. Den radikala norska förläg- :'garen och skribenten Henrik Groth har . målat gn -mycket pessimistisk bild av de följder, som anslutningen till den europeiska gemenskapen i längden skulle kunna få för norsk kultur. Norge skulle översvämmas av .massprocuderad, billig utländsk litteratur, de inhemska författarna och kulturarbetarna + skulle få det ännu svårare och modersmålet skul” |: le småningom förvandlas till ett lit- teraturlöst pladderspråk,- att bru” kas bara i kök och stall. Den kul- turella” Europa-marknaden skulle, anser alltså Groth, få en förlamande verkan på våra små nordiska folks kulturliv. ae "Vet vi 'vads saken a gäller? . Inga dylika varningsrop har höjts på svenskt håll. Det kan bero på att folk ännu. inte gör sig riktigt reda för vad saken gäller och vad den kan få för resultat. Vår in- ställning förefaller på sitt sätt me- ra oengagerad och kanske också me- ra”, typiskt och blåögt ideell. Av den livliga -diskussionen om den europeiska gemenskapen kan man dock sluta sig till ett och annat. Dels att åsikterna knappast följer da för svensk kultur ute i Europa V 16 Spörjat” göra sig ”gällande på olika ' håll, I det sammanhanget är det 'dock på sin plats att genast skingra ett möj- ligt missförstånd. Det finns knap- past någon, även bland dem som motsätter sig en villkorslös 'anslut= ning till Europa, som inte i prin- cip skulle anse" gemenskapen nyt tig och behövlig.' ; Meningsskiljaktigheterna rör. sig däremot om sättet för 'vår anslut- ning och,' i den mån man tänker på det, om de eventuella följderna för vår framtid. Ingen torde kunnå bortförklara att det finns risker av olika slag. Diskussionen och syns punkterna har ju i allmänhet ”rik- tat sig på det ekonomiska, men re- sonemången därvidlag kan till en del nog också tillämpas. på kultu- rens område, : : Här: har man redan" vissa erfaren- heter att gå efter, och de är inte enbart "uppmuntrande, också ”om män inte behöver gå så långt i pes- simism som norrmannen Groth. Un- der alla de år, som det drivije upp- "och propag ly här det i stort sett inte lyckats att göra den spontant efterfrågad och intréssant för större kretsar. Även om en svensk författare, konstnär Möte med London Det var inte dimma men dät= emot en genomträngande fuktig ky= > la som mötte mig då jag steg i land i Titlbury. Nere i tullhuset' både svartå och vita — om man nu kan tala om något vitt här I England. Det var svårt att välja vem som skulle få äran att släpa ' på min hundrakiloskoffert och de andra fem väskorna, Jag föll för en svart muskelknutte som rullade med ögonen och, 'gutturalt mumlade "thanks, madam”, Smidig som en | | djungelman slank han iväg till tull= " disken med alltsamman på en gång. Klart . för den fruktade engelska . tullen! Förmodligen hade jag tur, y jag råkade inte ut för någon magsur farbror utan en blyg och hänsyns="" full, ja rentav lättflirtad ung man, hand och granskades, likaså kame- ran och min fina orkidé som låg I :- en ask med bomull och papper. Men däremot inte en blick i mina: hårt packade väskor. . ” min rygg fick mig att inse vad som menas med att en neger är trofast, Min tillfälliga packåsna ombesörj= ombord på tåget och att jag fick en fönsterplats framåt, Hans breda, såg innan tåget rullade ut, Min fönsterplats i all lira, men ” jag måste konstatera alt det hade, N varit bättre med inga fönster alls, ” ty vad man såg var ej alls upp» . muntrande, Grått och smutsigt all= ting, East End är väl nu en gång on. t Efter någon timmas resa var det stopp och ångvisslan tjöt öronbe= . smutsig orm , ringlade in på S:t. Pancrås Station, En likadan hord av, jäliga bärare tog emot oss — den här gången valde jag en tvättäkta 'I cockney, som. tåligt släpade sin tunga börda till förvaringen, "> « 7 Nästa upplevelse .i jättestaden: - något som måste' tilltala alla sam= lare: av kuriosabildelar, Därtill" är chaufförerna ' också" mer -än origi= "| nella. Deras uniform består av en keps, djupt neddragen I pannan, en . minst tre. meter. lång, ej: alltför ren halsduk, virad runt: hals och 4 haka, 'samt jen fimp ”dinglande I tar alltid en bakgata att virvla in på; i stället för. de stora och slipper” , 'stanna dör "rött ljus; jArmarnktan 1 ofta "har de bägge: fötterna" nå bromsen, "och krockarna uteblir, Det kanske 'kan synas lättsinnigt att åka taxi i denna stad där bussår och t lt går var helst, närsomhelst, Men jag ville prompt - provsitta en sådan där hisklig gruns ka. " Vid Picadilly ”Cl-eus fick ”chaat fören se sig: om efter nya offer, New Yorker”, en av dessa under- ' bara ”smårestauranger som finna här, Vid bordet intill satt tre sven= ska flickor inbegripna i ett livligt samtal, På New Yorker är det stän=,. det slag. 'Indier dch indiskor t färg sprakande kläder, turkar med fer och, turbanprydda - araber. trängs? med sofistikerade "engelska" gentle= men och ladies, "Plötsligt kommer det In jen”. grupp. hårt sminkade flickor och — pojkar! De jobbar ' på en striptease-klubb ” intill, och .. detta är deras paus. an Stärkt av kaffet som inte alls är likt det svenska begav jag mig” till den väntande bostaden. Åter till ” S:t ' Pancras 'där en annan taxi upprepade trolleriet att få med alit” det jättelika bagaget, och samma de färd igen. ru eller 'k itör har ligt stor framgång på hemmaplan är det därmed inte allls säkert att' han vinner gehör :' ute 'i Europa. Den prestige svensk kultur åtnjuter i utlandet står inte i proportion till dess verkliga .värde. Både kvanti- |?! tativt och kvalitativt kommer vi alltid i skymundan för, kulturella stormakter som Frankrike, Tysk« land och kanske Italien. Även Nor- den -som - helhet spelar knappast större roll än ett land som Spanien. Invasion av kvasi-kultur hotar ' Vi måste räkna med detta, vi måste göra något åt det och därför är det nödvändigt att i förväg be- räkna gemenskapens risker och möjligheter. Det är möjligt, det är i varje fall inte helt uteslutet att också vi i framtiden kan bli ut- satta för en invasion av kulturellt lättgods, mer eller mindre, som kanske tar luften ur våra författa- re, förläggare och konstnärer. Det finns till exempel ingenting som hindrar att någon smart och företagsam person kunde ge sig till att trycka böcker på svenska i ut- landet och sälja dem hos oss till priser, som vi inte kan konkurrera s gelska bostaden var: Fy så kallt! Medan jag väntade på att det skulle bön runtom hörnet och gjorde en äm engelsk bek k Underbara grillade lammkotletter, '' pommes frites och oanade vegeta. biliska tillbehör serverade av en indier med ett förkläde lika bländs« ' vitt som hans leende, , Barnens bes : kyla kändes ännu värre när jag ' kom tillbaks, och jag kom att täng' ka vad Gösta Bernhards en gång: yttrade på tal om de välfrekven=, ' terade pubarna i London: Folk hat det så kallt hemma att de naåste gån ut! Siw J:son Mattsson : I brittiska parlamentet har fram" : lagts en ny- och ombyggnadsplan för sjukhus i England och Wales, Under de närmaste tio åren. skall man enligt planen bygga nya sjukhus och bygga om 134. Kosta naderna beräknas till 500 miljoner pund (ca 7.500 miljoner kr). (TT- . AFP) i 4 ande spridning. Vår lösen - ” med. Det finns, all sett, in- gen garanti för att den fria mark- naden bära skall truga på oss and- i frågan borde därför vara: Gemen. skap, ja men med kritik och för= strikta partilinier. dels också att ras alster, utan att våra egna” får 4 siktighet, och utan äventyr. möttes "man av 'en hord bärare, .- , blev en taxifärd, Dessa taxibilar kr -- och jag tog en kopp kaffe på "The :” som närmast generat framställde de ' obligatoriska frågorna om sprit och > cigarretter. Armbandsuret togs om Ed "Ett gutturalt mummel bakom ot de att jag prydligt och fint fick allt” bländvita leende var det sista jag. v för alla den tristaste delen av Lon= : H bli lite varmare gick jag ut till en ' | hagliga värme gjorde att rummets: Min första tanke I den första ena! | mungipan. Men köra kandel De hit=.; > a prrånsrratens dövande "medan vi likt en lång, - a | digt rotation av människor av alla!” 7" KISS EET Mae erepospårertt ARD S ER FAP ARNSALAR BANA T DA MAR SpA MMsdke hård dårå.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.