Yr M YreYveYvYeTTv Feyröövr fare Nr tasen rt PER REBDTPIVT Bar YveveryfYyrTrIrvrYY YrreTetrerevYyTTY v MA . YFYTFYTTEYEFTYYTETYYYVYYYYYTYTTYITYTYTTYTYTTYTYYTYT VFF YTEYTYTTTYV TSAR VYNASSAA SEVEN ÄVEN RN VESA oven TrverYtvYTTrertYVeYYTYTYTYYYYTY me neve Eve a - Måndsiten den 29 Pau 1002 Sogriplig. Vad som i fjöl betrak-" tades som i högsta grad ekono- miskt lättsinnigt och politiskt orea- listiskt kan exempelvis”. i år vara: självklar Fealpolitik. ÄAtminstone ' om ”i år” råkar vara ”valår och : a den aktuella fråg in'berör en sam> ”hällsgrupp som är synnerligen ef-' > tertraktad som arunderlag. , VA - I det här konkreta fallet hand? - h -Politisk inkonsekvens. Politiken ä är ibland ganska svår- " - siell synpunkt är differenserna 2 ”värdets "stabilitet. Högerns och folkpartiets tålesmän var minst li- om ka sura som regeringens och tar H "lade med” brösttoner om denna. centerpartiets ' överbudspolitik.'- I. år accepterar högern och folkpar- iet regeringsförslaget med en vän" lig klapp på axeln. Ur statsfinan” mellan de båda förslagen inte av-" 2 skr d lar det öm foll ä rerna, vil- - ka glädjande ; nog” i "statsverks-'-. propositionen fått löfte omen höj-. | ning från första juli” av, pensions beloppen : med - 350 kr: till «3.200 -. I för: nsamstående- pensionär och 500 kr till:5.010 kr för två pen- : slonsberättigadé.: äkta "makar: Det. finns' gott om pengar i statskas- > san, varför denna : ; välmotiverade ; 'standardhöjning” för folkpensionä- - rerna" inte” bereder (finansminis-", : tern. sta” "bekymmer. Samtliga ' . partier instämmer i detta Tege- ” ringsförslag.: "Det finns” helt enkelt s ingen? som. helst anledning till en ; negåtiväre attityd. - Men: om: detta” ”regeringsförslag är "självklart både ur Sociala, eko” . nomiska i och « politiska aspekter nyåret ” 1962, varför - betecknades ett lik ande. förslag från. center- a partiet sor, ekonomiskt. och ? pol . tiskt lättsinne cirka ett år tidi-- "gare? Centerpartiet tog det t o ms litet försiktigare i fjol än vad regeringen gör i år, "Centerförsla- tar get gick. nämligen , ut på en "höj Å ning: med. :250 kr för so ; och detta faktum "är såväl rege- : opposition synnerligen känslig för, "sagt valår i september månad 1962 ringen som 'dess .s k borgerliga ' "Det kan inte heller sägas att hö-. : gerns och folkpartiets ställnings-' tagande "mot centerpartiförslaget i fjol och deras tveklösa accep- terande av. regeringsförslaget iår vittnar om någon särskilt. stör ”samarbetsvillighet inom , opposi-"” "tionen, vilket. dessa båda partier . så gärna vill utge sig för att ef tersträva samtidigt som: de utmå- th «Jar, centerpartiet. som motsträvigt.-" ” Gärningarna "stämmer inte. med talesättet i idet stycket. , - Ett ytterligare exempel på änd rad attityd från "regeringens ' sida” i kan anföras, Från centerhåll har ' tidigare vid flera tillfällen! ; hävdats att småföretagarna bör. få samma. chanser som storindustrin att er-. . hålla långfristiga krediter via ob=- ligationsmarknaden. Detta förslag har alltid viftats bort som otänk="; bart. Men. nu lär det komma "en i ende - pensionär... och ' 350 kr för - äkta makar. oc vi rv « Vad "hände då i fjol när cen-" i 4 lagt fram sitt förslag till vissa ledamöter. av "den social demokratiska Tegeringen ” visade : "av ”folkpensionerna? Jo, NN extrapri med det .syfiet sedan: en utredning kommit till - samma resultat som centerpartiet” om det rimliga i en sådan anord- ning, . ST : NN i Nog är politiken inkonsekvent . så det förslår ibland. Men :cen- 'terpartiet bör inte förtröttas i att: i mycket, sura miner," Statsi pr nya initiativ på olika — orkade: alls? inte - med en "sådan ;- åderlåtning'— centerns pensions- höjning ' föreslogs träda i kraft I er januari "1962 — som” " dessutom teligt folkparti är kritiska mot med- lemsanslutning, inom "socialdemokratin och högern i ” KRITISK "INSTÄLLNING. till medlemsskap i EEC deklareras: av - norska senterpartiet och des« press, framhåller Svenska Tandsbygden |" Fo(ep): i Man har "många anmärkningar d inom .sentern mot den fulla an- elutningen, såsom risken för jord-|'; bruksexporten, det norska fiskets i » frihet från. intrång, konkurreran- de utländska? företags” etablering i Norge m ”m. Man "vill ' i varje fall att hänsyn skall tagas till des: sa förhållanden , vid en even- , tuell anslutning, dock endast i form 'av association som Sverige. I ett anförande häromdagen ytt- , anslutning. rar " HÖGERVÄLJARNA "HÅR > med ' förbluffande: tolerans val: efter val återinsatt Janes Diekson i riksda- gen, tycker Stockholms-Tiäningen (9: : Po i skap ”med MRA-icke påverkar de > -Dicksons . områden hur utskällda" dessa "än -- blir från både regeringshåll och av högern och folkpartiet, ty” det” är "bättre att ide småningom ac-. ” cepteras änatt ingenting blir gjort. men majoriteten Norge tsynes vara” för ”en” såda ” Det kan sägas vittna om ett väl utvecklat 'sinne för behovet att förse '-den ' folkvalda :församli gen "med udda Personligheter. Riskerna med omsorger 'av det” slaget blottades i remissdebatten, där sden bisarre ht Dickson av-3 slöjade: att en". långvarig, bekant- 3 engagerades egen moral Hr tal. om- hur en liten . anonym kloakråtta i.en tidning. kan dirigera vissa 'sektorer av samhällslivet, vittnar om ett kvar= ' tåendi bottenlöst behov, av mo-' i radé en av « de män, $tortingsmån Hans Borgen, att det «icke skulle innebära någon kata- strof för landet om Norge stan- " nade utanför EEC. Denna , fråga är den viktigaste . Norge haft att ta ställning till se- li dan 1905, anser 'de norska senter- Ppartisterna, Även 'venstre och kris-|b oe - Nytt - Gunillas mamma är mycket för- tjust i att experimentera med nya|: pr-verksamhet; understryker Jord- . energiskt: , ralisk upprustnin; Fallet är ohjäpligt! Och får be- j "handlas som ett sådant, = i. a LANDSBYGDSNÄRINGARNA vårt land har behov 'av, ökad rukarnas . Föreningsblad'. ganska . "Sent omsider, har nu en. sådan” börjat byggas upp av jordbrukets - föreningsrörelse, vars livsmedels- ' maträtter, vilket inte alltid -upp- skattas av. övriga familjemedlem- branscher inom landet, har en kundkrets lika stor:som vår be- , folkning, o. därtill jämte bransch-. stor. Men det är som I.” €. mar, En dag vid middagstid 1 or; för 'skogsbru- . +" Gunilla ut till mamma i köket. På| ket har en stor skara kunder på | spisen står bl a en kastrull, Tik olika håll ute i vida världen, I ' ' ligger en 'buljongtärning i vatten vissa fall också konkurrenter, för . och Gunilla frågar: =, 2 > den delen, - rerbara båtar. — Vad får vi till middag? . i - Med tacksamhet noterar Före- Sedan tittar hon ner i kastrull ingsbladet att. dia i all-' med den halvt upplösta buljongtär. mänhet särskilt visar intresse för Ärsperiod den, > ningen och utbrister: den ökade produktionen av kva-; Mr . — Har du nu en av dina nya vä litetskött: = 7 oov.d ja » fer igen? . , På just köttområdet kan man. ” vänta en stigande efterfrågan ” av” Från konstens värld: « kvalitetsvara i samma mån 'som > levnädsstandarden stiger. För att berättas att en av våra mer kän + tillgodose kraven räcker det emel da målare satt hemma i fåtöljen 4] -jertid inte att servera en god rå > djupa tankar, Det gör han ofta, och: vara, Butikerna och :hemmen svarar då lite tankspritt på till måste kunna följa upp kvalitetsar- Hans fru tyckte hon skulle sko betet, Slakteriorganisationen är. - med honom, : ; medveten om behovet: av ökade — Hör du du! sa hon. 450 oo: köttkunskaper och har noterat att 2" —' Ja, kom :det frånvarand me Stridsledr . Ar det sant som dom säger att all. undervisning. som ges på om- . Picasso var stalldräng ihos cirkus srådet gen 0 : stationef."" ln 7 ” . Schumann, förra året? -', | Lantbruket har anledning skriver fn Ja, ja, kom det Ika frånvar JF att visa en aktivitet på pro- + rande, . duktionsutvecklings- och säljsidan ' — Äsch, du hörde. ju ante vad som svara till der som sedan länge, jag frågade omtev cs förek på produk a ; — Jo, naturligtvis, men jag satt både i själva lantbruket och i före- edän" 1958 års: försvarsbeslut fat- den blivit än starkare. Man' anser att, bli? bestående ' under Jång' tid | framåt? Den "tekniska "utvecklingen har gått snabbare än 1958 års be- dömning och” kräver större " resur- "ser. :” OIL. : by ONE Dessa och" andra föktorer skapar ligt att” det: svenska försvaret får en allt mindre del av: : nationalin- komsten' när vår omvärld rustar för högtryck) :.Skall ' målsättningen hela: landet :skall. försvaras —' kun-. "na bibehållas -måste försvaret följa med i utvecklingen och : till. alla delar : bibehålla sin styrka. i förelse med ev angripare, -: Inom 'armén syftar den nu fråm- lagda. planen; till att hejda den minskning" av' fältförbanden,: som blev : följden - av.. —58 - års . beslut. Fler brigader bör i stället /sättas upp och dessa bör tillföras ökad "slagkraft genom". fler stridsvagnar, bättre artilleri; markrobotar och ra- ketartilleri. Norrlandsförbanden ges ökad ,rörlighet genom" nya band- vägnar, Beredskapen förbättras bl a stärkt. försvar ger - fredsbevarande effekt ,tades har: spänningen i' värl också att motsättningarna tenderar: ett, väsentligt annat utgångsläge för" nästa försvarsbeslut. Det är orim-' "Ett! väsentligt starkare” och modernare försvar till ett pris "av 7 > ökade anslag och 3,5 I: "årlig :anslagsökning kan sägas vara innebörden i ÖB:s nyligen "framlagda försvarsplan, une : Vår - militäre medarbetare re- ”dogör här för huvuddragen i. de' ee moderniseringarna. vå derlag för framtida: beslut. . I : en förhandlingssituation ' är. vårt läge" - | starkare om;ivi disponerar svenska - kärnladdningar, säger han bl a. Ar: året för” svensk färnlaädningspro=. 1 Krigsrisker finns ästsidans' radarstationer och flyg-: baser. i Norge och D: ; på Is- :".]| betydande ; överkapacitet. ” 19707 anges! nå” soni det tidigaste: : scentrum,:. en | utredning igång" för "att ge. uns . Järnväg: löser bäst de stora städernas' tr afiksvåri gheter? . Det står alltid debatt kring den intrikata frågan om bilismen bär sina egna kostnader eller inte. Äm- net anses känsligt. Det är lätt att bli betecknad . som ' bilfientlig, ty bil- ägarna har = blivit, vår största ”preasure-group”, den utvecklar ett starkt tryck och en kraftig opinion på myndigheter och partier, erinrar redaktör Henry Kjellvard i Signa- len. Eller, vilket parti i en stads- fullmäktigeförsamnling eller i riks- dagen skulle våga ”sticka upp” och utan krus visa hem äveh orimliga anspråk från bilismens sida? Knape |3 past ens om krav skulle ställas på att göra om våra parker och prome- nader till pörkeringsplatser, eller något liknande, : ”. Att driva .bort spårvagnarna från gatorna 'och stoppa ner den kollek- tiva trafiken under jorden så myc- ket man kan är ofrånkomligt men inte ens det hjälper mycket, Så ra- dikala lösningar som att helt enkelt "förbjuda privat, biltrafik inne istä- dernas trånga cityområden och låta bilarna stanna kvar i städernas yt- terkanter, till gagn för den verkliga nyttotrafiken, det vågar man sig ej på. Hellre får. eländet fortsätta och förvärras. Det paradoxala i i situationen om allmänna ' investeringar gjorts " kollektiva ” transportmedel, som större delen av dygnet kör med en . Till. de kollektiva transportmedlen hör ju järnvägarna, : Kring Storstockholm, Göteborg "och Malmö bedriver SJ en undan för undan förbättrad för- ortstrafi stockholmsregionen har "särskilt | påtagligt förbättrats genom : de pendeltrafikerande mo- torvagnssätten, Liksom de kommu- nala kollektiva 'transportmedlen är SJ:s 'förortstrafik : förlustbringande, I ::'Göteborg' diskuterar/man just nu också järnvägen och förortstra- fiken i anledning av ifrågasatt er- sättningstrafik med; bussar. Tidnin- gen Ny Tid erinrar om de erfaren- heter man gjort i USA! om nödvän- digheten att ha /'ett effektivt för- ortssystem ' +" med .: ; tågtransporter. "Tidningen har rätt, menar redaktör Kjellvard, då den skriver: ”Järnvä- garna. har den fördelen att de-går + på egen banvall rakt in i stadens . medan: bussarna måste; krångla sig fram genom, flera tra- fikpunkter ,..' Billigare och enkla- re kan" man inte lösa en trafikfrå- gar. Järnvägarna med:déras obe- gång som intei får, förskingras. De- ras:.. betydelse. för . lokalttafiken kommer| att. ökas med den ökade befolkningsköncentrationen o. med städernas 4 expansion "och. den .där- med 7 följande försämringen” av land och Grönland skapar ett gynn=-: samt läge för Väst under det att: Östsidan' känner '$ig' hotad och'in-:' stängd av ' NATO-kontrollen" över. bl a Östersjöutloppen. .Båda parter kan antas vara intresserade av att : lersta Skandinavien. Risk finns ock- - så att detta: utförs för att förekom ma tståndaren.; För, båda parter. genom ändrat-- utbild: ökad utspridning av materielen m m, ”med hänsyn till utvecklingen utom- lands. Det berättas t ex att de'sov- jetiska förbanden nu har fått. fy- ra ' gånger” så ' många: stridsvagnår som 'förut, Ökade risker och resur- ser utomlands beträffande snabba kuppföretag > kräver högre bered- skap året runt. Inom "marinen vill öB i ”framt den ha fler och bättre motortorped- båtar " samt nya motorkanonbåtar och ubåtsjaktfartyg. Vidare" plane- ras fler lätta tornbatterier och kust- robotförband 'för kustartilleriet. Även, här. höjs mobiliseringsberéd- Antalet” rustade stridsfar- Denna utveckling innebär en rmar- kerad , övergång från stora, sårbara fartyg ” till: små, snabba och lätt- Marinen: får den procentuellt sett största öknin- gen med hela, 22,3 proc under siu- Flusbärna radarstationer .. bot . Flygelt avser ÖB i sin plan ge "en -delvis ny inriktning. Jaktfly- gets andel skall. i.'längden minska. Efter ”Draken” anskaffar man ett "enhetsflygplan; Nästa jetskolplan — SAAB 105 '— skall kunna, ut- nyttjas som attackflyg. Ökad över- gång till robotar signaleras för luft- ”dels””nya luftvärnsrobottyper. 2. och tänkte på något helt annat, om På vad? — På Picasso, ' ningarna, Det finns plats för den enskilde svenske lantbrukareri ati göra en: insats även här, ta v letts Priserna på I TV: väntas stiga: i > till, hösten Priset på TV-mottagare vän-| tös stiga med 10 till 20, pros . cent till hösten. Allmänheten |. « tjänat på dej priskrig som bli- "vit en följd av "saneringen, i branschen. Medan 'stora lager . » av, utländska TV-märken' rea= i - har under hösten och vintern kompletteras med flygburna, radar- "tärnladdningar tidigast 1970 4 JB: upprepar. tidigare framförda motiv för svenska kärnladdningar. : De höjer krigsmaktens , försvarsför- måga och 'ökar den fredsbevarande "beslut om anskaffningar vill ÖB ha försvärer Det blir dels Bloodhound |, systemet utbyggs och |" -effekten., Kan man inte: nu -. fatta | skulle läget nämligen försämras av- kvar sorit neutralt område, ” Överbefälhavaren anser, för: den skull inte, att det nu finns anled-' ning frukta för ett'isolerat angrepp" mot vårt land. Risken ligger i stäl- i. storkrig eller får känning av följd-. verkningarna" av ett från början ; begränsat krig... I alla lägen; stärker ett kraftigt . försvar ;vårt. läge" vid: ev: förhand=- svar med god beredskap för' att få ' mande krig, Skulle vi likväl bli angripna "behövs försvaret för att bevara landets frihet och oberoende. Den rådande maktbalansen har ökat I våra ” möjligheter att; för rimliga merkostnader säkerställa den freds- bevarande effekten hos vårt färevar av hågon annan' bland publiken? v— Kanske jag kan få lite hjö s har de inhemska före "dagen varit tvungna att följa ' priskurvan nedåt. SoA De senaste "åren har mark- , 2 " naden föversvämmats' av märken - för något år. sedan fanns det öpp till 80 att mwälja "mellan men "efter hand som konkur= rensen I hårdnat hartallt Her, gått dra sig uv/spelet. : Nu bar all import av japan- ska och östtyska apparater upp- hört och försäljningen av engel- ska märken lär i mycket blyg- sam omfattning. Försäljningen flytta fram”sina positioner. till mel- . -| sevärt om Sverige inte längre fanns let i' att vi blir invecklade i ett; lingar. . Vi behöver. ett starkt: för-=" möjlighet att. stå utanför ett kom- . av tyska fabrikat är också” på. framkomligheten på gatorna i' stä- dernas centralare delar.” > Storstäderna skulle i ket, anknyter red Kjellvard, kunna undgå . väldiga" kapitalinsatser på trafikleder 'm 'm” genom ' att bidra till "en ytterligare upprustning av denna spårbundna förortstrafik. Ur samhällsekonomisk 'synpunkt '(för- resten : knappast: heller ur. privat- ekonomisk) : kan det: vara rimligt med nuvarande ordning eller oord- ning. roende av. gatutrafiken är en : till-, Eogelska kyrkans biskopar har i ett synnerligen skarpt och enhäl- ligt antaget uttalande vänt sig mot dödsstraffet, Motiveringen kulmine- I 7 rar i fastställandet att ”staten ge- nom dödsstraffet ”tillväller sig gu- domlig makt och kränker Guds lag”, då den tar sig friheten att få be- stämma "om en människas liv och död och därmed hindra Försynen att få frälsa brottslingen under den- nes levnadstid på jorden. Efter stats- kyrkans uttalande kommer den 150- åriga offentliga debatten om döds- straffets vara eller icke vara 1 ett nytt; läge. Den engelska allmän- heten hoppas att de konservativa juristerna och den reaktionära, opi- nionen, som hittills med, främgång försvarat galgen, nu kommer att kapitulera: " Dödsstraffets motståndare - börja de sin långa och hittills resultats- lösa kamp mot galgen vid 1800-ta- lets -början." Då fanns 230 brott som fick straffas med ”hängning vid halsen tills döden inträffat”, Dom- stolarna dömde då till. döden bla Iden som hade huggit ned ett träd i'en av kronan ägd skog, den som utan att vara zigenare vandrat om- kring i' riket med zigenare, deh söm begick skadegörelse på West- minster, Bridge, ficktjuvar och)" egyptier. som längre än en månad vistades i England m m; Bara barn under sju år var skyddade mot dö- den genom hä gning, År 1833 häng- | des dock en nioåring, som stal färg- ämnen, värda 2, pennies. Till och med; år 1807. var hängningen ett offentligt -” . skådespel 30.000—40.000 brukade sarmlas' kring galgen, Först under '', 1800-talet " minskadesy 'an- talet. brott som. stod dödsstraff på till 15, Enligt lagen av år 1861 fick bara fyra brott straffas med döden: Mord, landsförräderi, sjöröveri, rån 0o.' mordbrand vid de kungliga ham- narna.: Det dröjde emellertid ytter- ligare "ett århundrade innah den socialistiske . underhusledamoten SS Silberman år 1956 motionerade om dödsstraffets avskaffande. Han före- slog . en försökstid på 'g är, varef- ter. det "slutgiltiga ' beslutet ' skulle fattas. : En motsvarande lag antogs av underhuset. På” grund av överhu- sets motstånd föll dock lagförslaget. Ändock hade under de följande två åren ingen brottsling hängts i Eng- land, 'År 1957 antog parlamentets båda hus ett kompromissförslag som gäller också nu, Det inskrä ciserade broft, d v 5 till fem 'sorters mord; > såsom” 'rtånmord, mord på polisman. eller fängelseväktare, al- la mord. som . hade.: begåtts "med|Å mord som föregicks av andra mord, r- | begågna ' av samma ' gärningsman. Denna” underliga" lag har; alltnog hårt kritiserats; då den straffar en inbrottstjuv med döden som i dest peration "skjuter på polismännen o. träffar en av förföljarna' dödligt, mord med hjälp av gift, eller också FT ret. en 'sexualmördare' som stryper. off- € . inte Holland deklarerar fortfarande att har skäl ati ansluts Nederländ sko Ni till sitt rike cc. " 7 Guined |Biskoparna i Il England . "går" emot: dödsstraffet... dödsstraffet” till” vissa närmare pre? ? skjutvapen och sprängämnen vidare men låter 'den mördare gå-fri från dödsstraff som. begår. ett planlagt ”)sig böra ta steget 'fullt ut till att | "Istav o dyl ansågs lämpliga. Experi - rangerades så att två kvinnor”; fick Underhuset kommer inom kort > N | att få tillfälle att återigen - syssla ot med dödsstraffets avskaffande och det anses nu som givet att parla- mentets majoritet skall bifalla: ett förslag i denna mening. « Edda Hope Scouter jubilerar : +. . se 1: bee med rikstävling STOCKHOLM (TT-spec) " » 1962 är Svenska Scoutförbundets jubileumsår. Under januari månad - är det 50 år sedan Sveriges Scout- : förbund . (gossarnas , ursprungliga organisation) bildades; Det riktiga jubileumsfirandet blir emellertid i höst, då också" flickseouterna” anses kunna halvsekeljubilera, - : Redan ru sätter man i gång med arrangemangen för jubileet, :som väsentligen . kommer att firas på Skeppsholmen I Stockholm, ee En av jubileumsattraktionerna bli; en scouttävling med patruller från: hela >landet. 'En patrulltävling i själva scoutgrenen' beräknas få cit särskilt värde både för ungdomar--: nas arbete och för. | Seoutförbundets attityd utåt, . På förbundskansliet skall nu' arbetslag” i - samarbete med flicka - och pojkscoutkommittéer ordna” tävlingarnas planering och genom- förande, Tävlingen blir helt scout- betonad. Meningen är att god Vpar=. |dagsstandard skall ge gott resulta Från "varje distrikt ' deltar "en flick- och en pojkpatrull, Tävlings; patrull: stall vara' ordinarie scout= patrull ” j stadgeenlig ålder;' alltså : födda tidigast 1947, Av tävlingstek-: niska skäl måste patrullen omfatta -. lägst 5 och högst 8 medlemmar... ' > Denna ' tävlingsdel . av; jubileet, ... skall ha ett särskilt namn..T v kal= ,.Y Jas den för. ”S0-års-femkampen”., i Deltidsarbetande kvinnor utmärkt: industritillgång ; STOCKHOLM (TTspec) Det finns alltjämt ett mycket sto antal h fruar och mödrar "som — om- lämpligt” arbete 7 kan erbjudas. '—'; med största. he- nytt skulle vilja ärvsarbete,, konsta- ör Gunnar Johansson vid länsarbetsnämnden - i Kalmår, som i tidskriften Arbetsmarkriaden . berättar om 'ett lyckat experiment i den vägen i Nybro. Det gäller för= stås 'att lösa en del -:praktiska "des taljer, som kan vara. kniviga + nog + att komma tillrätta med, men lös ordet bör vara: deltidsarbete, . Vid allt flera industrier har man under snare tid med framgån prövat att" anlita kvinnlig "person på uppgifter, .som tidigare anset exklusivt manliga. Kanske är det den ' alltjämt ' relativt stora "rese ven” av kvinnlig arbetskraft, som medfört att man ännu ' inte ansett åeride anlita även deltidsanställd personal gissar dir Ji ohansson. : Ett 1 på en | av båda dessa möjligheter har man . emellertid prövat , vid AB Gustaf . Kährs i Nybro, länets. största för tag inom träindustrin. Man har ex- panderat kraftigt och mött svårig- heter att fylla det. ökade behovet : « av manliga yrkesarbetare. - "På arbetsförmedlingens initiativ beslutade företaget för snart ett --," / år sedan att anställa ett antal kvin=, nor för arbetsuppgifter, som tidi- gare utförts 'av ”manlig ”pesonal. Uppgifter såsom sortering, avsyning, buntning och packning av parkett: an , bi ion mentet visade sig mycket snabbt gå synnerligen tillfredsställande resul=, , tat, och en utökning av. verksam ce heten blev följden. Man fann emellertid att flertalet Va av de sökande, som kunde erbju- das arbete, var hemmafruar, vilka endast ansåg sig kunna ta någon. form av deltidsarbete, Och. så be stämde man sig för en del pro Arbetet, sorh bedrivs i 2-skift, ör dela varje skift med vardert, 4 4 ov "| timmes arbete pr dag. Denria form av, deltidsarbete, som en, "vecka är förlagd till morgontinymarna, en . Jannan till eftermiddagen o s v med='” för att arbetet mycket . väl kan; «Under flera månader har ov Sukarnor män landstigit linge kusterna för infiltratika av den stora ön och. öppna strider förekommer allt som oftast. Sukarnos strategi EX. nar mycket den som Castro ' använde på Cuba, |: "jmer t ex att två arbetskamrater . |get. Efter en mycket kort upplär=" "I ningstid är den” kvinnliga arbets.;. -| PrestationenY per timme fullt lik-. med skötseln av hem. och familj. I några fall förekom- =. med skilda" arbetstider kommit. . överens 'om bl a tillsynen av var- vt andras barn, . Från -företagsledningens sida "är man mycket nöjd med arrangeman- värdig med den . för heltidsarber'. . | tande. Därtill kömmer att frånvaro-;. frekvensen är betydligt lägre än: ifråga om de heltidsanställda, - stark! tillbakagång. Po I och med" att många mär- ken försvinner ur marknadne blir det svårigheter att få en del apparater reparerade sär- ba för H sa 'apparaterna som har helt annan det." röruppsättning än "de europe- iska, Men även för en del tys- ka smiärlken & är det omöjligt. ant] "I skilt 'gäller detta, de: japanskå | tå tag på reservdelar inom lam= : tå "Annonsera i i La
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.