Fö = LAHOLMS TIDNING ox a ) Torsdagen 'den 1 fann 1962 7 ovles : En” gång varje år, " ömedelbart före" Riksdagens öppnande, äger en » högtidlig och” ytterst ritualsträng li" - ten ceremoni rum i Riksbanken på < Helgeandsholmen. Fyra allvarliga -iryggaste inre. En sista ståldörr 'gli- ot för två fyrkantiga stålskåp., Skåpen har fyra lås: De fyra tar fram var: "sin nyckel som passar i varsina två. - lås. Skåpdörrarna öppnar' sig och vi "står inför en, storslagen -och i sek> "= ler trofast bevakad skatt: Riksrega- : lierna. S Des k egentliga” I regalierna är, fem: kronän, spiran, svärdet, äpp- let och nyckeln. Men "under tidernas > > lopp: har de kungliga maktsymbo= "lerna : mångdubblats och komplet- ' » teräts. : Dessutom finns I här” en mängd andra hovceremoniella år i ; Tre av de svenska Tiksregalierna, kronan, spiran och. äp plet. Bilden tagen vid ett av d ” tillfällen då kungliga maktsymbolerna v varit utställda. errar ledsagas genom massiva dör- Nn - rar och ekande valv ner i bankens "der. mödosamt upp och man står in- . et var i oktober 1934, som :sig- - naturen för första gången träf- .|fade bergsprängaren J A Dahlgren och därmed inledde en mycket in- tressant bekantskap. Han lät på sin tid tala om :' sig: som 'upptäckare av en gruvfyndighet i Torpa, där han "bl.a funnit 'pechblende, ett fynd, som intressenterna visade sig vara mycket intresserade av. Det gällde ju det enda då kända ur- sprungsmaterialet : för. framställning av radium. Torpagruvan hade emel- lertid inga chanser att ta upp en tävlan "med Joachimtahl i: Tysk- land, men man trodde att det skul- le kunna tjänas stora” pengar” på Torpagruvan, Att detta senare vil FT sade sig vara en. alltför överdriven : , var inte Dahl; fel. . - Att vi båda: träffades berodde när- . mast därpå, att min vän ingenjö- -| ren och kemisten Willy. Ribbe ring- de och ville, att jag 'skulle komma till hans -Iaboratorium och där träf- .]fa'en trevlig. gubbe och höra ho- . Inom -' berätta . om sina upplevelser. | Gubben, det var den, då T2-årige --—"Jo, sa” han, jag: befinner mej nu i ungefär samma situation som den: bekante ”mohren”,' som gjort sin " plikt och sedan. kunde.- gå. Men inte för. att jag tror att det : | blir någon storbrytning i Torpa in te.- Men. det : kvittar, ; Det . ligger mycken "rikedom. förborgad i Hal- : Hands: berg i alla. fall bara” har turen att finna den... 'r Dahlgren stod där och tämmade på en svart 'stenbit,' — Är det där pechblende;) frågade signaturen, — Men: nog” är. det” bra' tokigt/ att dessa dyrgripar ska ligga undanstop- - | pade dit. varken sol, eller måne lyx ser, '1 England visar man med stolt” "| het upp sina regalier för landsmän” . | och: turister' (I -Towern).. Även de NV -. barheter. 5 Och. nu sär: "det dags" att. pre : senterä dé fyra herrarna. +" i - Ansvaret :av. . riksregalierna ; vi- "Jar sedan århundraden :tillbaka "på . Kammarkollegiet vilket det åligger "godkändes under" fyra lås förvara " och. vårda rikets regalier och dyr-- barheter”, Dén närmaste ' vården «av reglerna handhas. av två kam- : Riksmarskalkämbetet här lagt -fram ett. förslag, om att låta stäl- a ut -riksregalierna” i ett:sär- skilt rum på slottet. Det är” en -imärklig ; och - oskättbar . samling "gnistrande klenoder:” s mn. edan re, de kunde berätta " Sådan är den fyrmanin. rupp som- "hu Fall: vördnad”? trängt” nertill de . kungliga: kostbarheternas. :-Ur skå=" pen-tar man fram. XIV:s kri pa och Spira, : Och hu utökas sälls 3 juvelerarna Henrik Boliti 'och "Sven : Carlman som "med: ”Iuppärna för ögonen Hukar sig över: ”regaålierna. " De två är specialister på: föremålen och"vet utan och innan var varje ot minsta” briljant eller safir ska sitta. ”Juvelerarha' konstaterar att allt & där det ska och nu är: det éeremonimästarna de Geer .och- Aminoff att träda fram och ur "kaminarrådens hand överta de två regalierna "samt ansvaret för de- ” + samma, Utanför banken väntar en kupé dragen av två hästar 'som för ” "geeremonimästarna. raka vägen, till "ft Slottet.: När kungen så småningom "skrider ” fram till sin: silvertron "i Rikssalen ska kronan och spiran "ligga till höger och vänster om hö- fnom på två små bord med hyen- den, Man kan föreställa sig att ma- ; jestätet gärna sneglar på regalierna & "ty han lika litet som någon annan + >. ser inte mera skymten av klenoderna örrän nästa år. Efter riksdagsöpp- « nandet återvänder - nämligen re- + galierna raka vägen och enligt sam- ma niuval — fast i omvänd ord- ning — tll skattegömman i Riks- per banker, Förr i världen följde kam- marrådan själva med regalierna upp "till Ri:ssalen och det stod särskilt försekrivet att' råden skulle åka i fraresätet medan regalierna skulle Puceras i baksätet. Värför? Jo, kungens. krona kunde: inte, ansåg ” man, åka baklänges! Men på Carl XV:s tid fanns det 'ett kammarråd «modell krutgubbe, som tog sig för , att-själv åka i baksätet upp till " Slottet. Det fräcka tilltaget blev till en hel :liten skandal. och man . trodde : rent av att gubben skulle få avsked -för -majestätsbrott. Men Carl tog det från den humoristiska sidan och nöjde. sig med att ifråga ” kammarrådet 'om orsaken. till ”de< . monstrationen”;'. Herr, kammarrådet + svarade prompt: ratar : —. Ers Majestät delar förvisso .min uppfattning att människovärdet bör :gå före .guld och juveler.. Kun- gen fanh klokast göra så och från den tiden har både kammarråd och.ceremonimästare' rätt att om de så önskar färdas baksätet. - skumma pontlänetransakti ner på ”bastiskt" Visende kröningar. öm högsta - nidé, om stolta ”däter och -ödestimmar ur! vår historia... De vördade ämbetena hoppas nu att regalierna äntligen ska föras upp ur. sin kassavalysgrav 'och ställas -]ut-isall sin -vördnadsvärda prakt h ela me Iket till lyster. gt "bikådd de. "sköna" tingen i regalieskåpen men ingen kan hind- Ta oss att berätta om vad som där döljes." ” Regaliefö eckningen upptar föl- jande föremål: .3 kungakronor,. 2 spiror, 2 riksi svärd, 1 konungasvärd, 1 värja, 1 smörjhöon, 1 drottningkrona, 1 drott- ningspira, 3 äpplen, 2. nycklar, 1 kronprinskrona,; 1 kronprinssvärd 1 kronprinsesskrona, 3 prinskronor, 2 prinsesskronor, Erik XIV:s krona kan sägas krö- na samlingen, Den beställdes till Eriks glansfulla kröning och upp- tar ett 60-tal ädla stenar av olika slag. Tidigare trodde man att den var gjord i Antwerpen, men senare forskning har konstaterat att-kro- nan sammanställts av en i Stock- holm. verksam holländare; ; Corne- lius V Weiden. Eriks krona har se- dan ”förbättrats” av senare monar- ker, Carl XIV Johan lät piffa upp den: med en glob med ett lysande briljantkors och själva mössan har bytts flera "gånger. - Röster kronan till dess ursprungliga skick, Pfalzarna ' tyckte rent ut att den Je Kär sEbiky "riks pple, ä andiax rikssvärdet . är > äldre: men urspru: get” dunkelt. Det & är ett präk- tigt '« riddarsvärd i, med .: blodränd och! 's ifspets "132,5. em "långt och passandé för en drott "att: svi ga. på slagfältet. givell,tingest.: av. "enialj "och" ufför- mad till. en jordglob; (där. kartan är baklängesvänd på norra halvklo- Yet avuden: geografiskt desoriente- rade. -flamländare som fått sig den Kungliga beställningen ; anförtrodd). Vid Karl XI:s kröning bar. Gabriel de la Gardie" äpplet men fumlade i sin : nervobitet." så att äpplet for i :-golvet:och fick-”en stor bula”, Den svarta emaljen som då fyllde äpplet byttes ut not den blå som nu: finns där. nov Den vackra droltningkronan har inte mindre än. 700 diamanter "och av dem snattade på -sin tid Lovisa Ulrika 40 stycken som hon försökte pantsätta i Hamburg genom ett om- bud. Pengarna hade hon avsett för maken, Fredriks staickupp - 1756. Pantsättningen misslyckades 'emel- lertid, ; diamanterna ''återbördades hem ' och ett par av drottningens medhjälpare halshöggs i förbifar- ten! Förutom rtegulierna finns i skå- pen diverse ”dyrbarheter” 'som' det heter i förteckningen, däribland. 182 briljanter, Denna väldiga skatt har alltså 1e- gat begravd i Riksbanken ända se- dan "Oscar, II:s dagar. Oscar II är vår” siste” krönte ' monark. medan Gustaf V av infe minst ekonomiska skäl:avstod från denha dyrbara pro- |; cedur. :Trols den ringa slitning som regalierna. utsätts för måste man då och då se över och reparera dem, En sista översyn av samlingen blev färdig förra året och kostade har ' höjts för att man borde restaurera ' var för klunsig att bära och an- :- 3.500 kronor! Cila ÖN tsvarigheterha 5 är utställ- galierna: samma . heder. är, gammal, Redan "1908 pläderade "man'för ut- . utställningsidén” " och / 19117 tillsat- tes rent'av "en "kommitté: :Men:'stort mycket: längre h man "inte; kom- mit, Förslag hår: stötts "och blötts' i ett halvsekel." Att' dessa symboler för kungamakten'] hörde hemma” på slottet, så långt. har alla' varit: ense, men hittills har "man "inte" kunnat enas om rätta platsen för "dem. Nu föreligger? "emellertid "ett. "komplett förslag från Riksmarskalksämbetet, inkluderande 7 detaljerade ritningar och kalkyler för själva. utställnings- lokalen." Regalierna ska, - enligt för- slaget, placeras i'det rum på Slot- tet som "genom. serafimerordens- salen står i förbindelse med Riks- salen, Ombyggnaderna av rummet — omfattande :gallergrindar o. andra säkerhetsanordningar :-—' beräknas gå lös på 375.000 kronor, Sedan till- kommer den glasmonter. i' vilken regalierna ska placeras, Glaset skall | , vara ”krossäkert”, dessutom ska en beväpnad vakt finnas på post, un- der visningstid. En del av omkost-. naderna bör rimligen kunna täckas av inträdesavgifterna och förslags- ställarna är övertygade om att ut- ställningen blir 'en' lika publikdra- gande » attraktion : som - Towern . London. Enligt expertisen är” de svenska regalierna, minst "lika se= värda... ” Och vad "skulle utställningen. be- stå av? Man tänker sig 'ett urval av regalierna och dessutom" eventuellt en del av'de kröningsmantlar och liknande hovbehör som finns i Liv- rustkammaren samt på Vitterhets- Historie-' och Antikvitetsakademin. :"Riksregalierna har, under det se- nåre halvseklet ' endast ställts ut vid ' vissa specielld' tillfällen" bl: a vid Gustav Vis'75--och 90-årsda- går, Men för den stora allmänheten är föremålen lika: okända som nå- gonsin drottningen av Sabas skatter, | P Olav Mark . silien. 4. vände i stället Maria Eleonoras me- ra gracila krona. .När kung Erik gifte sig med Karin Månsdotter var. rikskanslern Nils Gyll ierna, så ' kärrad. att han fubblade krö- nan i golvet, Karl XII råkade för” ' sin del tappa den själv i backen = pnär. han efter kröningen" svingade .'" sin person i sadeln, Som den. nu , förefinns efter 'alla strapatser och lagningar utgör, den lika fullt en | grandios anblick. Kung Eriks spira' som alltså an=. vänds äm'i dag hade från början en stor safir i toppen, men den trillade all världens väg under ett kung= ligt. slopkalas, Den stolte fadern torde ha stött spiran alltför. trium= ferandd i salsgolvet, Safiren är nu-- mera ersatt med en i > emaljerad: knopp. De äldstå fesalierna är ' | Gderar Vasas” två ' rikssvärd.” Det ena är ' från 1541,' köptes i Augsburg och S Z kostade. ”30 gyllene 15! krytzer"; .' arerad,. vid eta tillfällen tappad oci stora slanfar den gången, Den för= ägda måna öden,. noch förblir gamle kung ik kva i Ingen dödlig, får alltså änn så fd Igyllda klingan är ytterst konstfäre . ' ” krona en charmant kröningspiäs, LANDA on , 1 Av Ned Skrivaré Visst inte, svarade Dahlgren, det & är bättre upp. Det är zirkon, en berg- art, som ur utgångspunkten för det sällsynta” och dyrbara grundäm- net hafniurn, som” professor Had- ding tror, att det. finns någöt av i Torpagruvan.. Men jag tror inte mycket på den saken. Jag. har för min del aldrig träffat på zirkon i Torpagruvan - men väl pech- blende och 'det ännu bättre fer- gusonit, Den :'här.' proviten har jag tagit: hem från en helt annah plats, - . — Jo, nog har man fått w vara med om en hel del i sitt liv, sade Dahl- gren, och "det har alltid gällt att hålla humöret uppe, annars vet jag inte hur det skulle: gått. : Och så började han på vår upp-" maning: berätta om "sitt händelse- rika liv. En Jevnadsteckning i i kort- het kan väl vara på sin plats,' med tanke på att det i den här vevan är 100 år sedan han föddes iNVin- berg. Han var. inte mer. än 7 år gammal, då” han fick” börja, tjäna sitt bröd i tjänst hos lantbrukare i hemorten; I ynglingaåren kom han till Falkenberg för”att arbeta som rallare vid den. under byggnad va- rande - Falkenbergs Järnväg.: Han var .också med om. bygget av Fal- kens Bryggeri och var den: förste, som ' satte - spaden . i ' jorden :' som schaktmästare, då. det gällde ' att bygga Dan. Lundgrens Läderfabrik i Falkenberg. + Som: bergsprängare debuterade han åren 1897—98, då han arbetade i olika berg i norra Halland, däri- bland vid Derome ochYTorpa. Men sedan kom han till andra platser i landet, bl'a Bergslagen. Men Dahl- gren ville se sig vidare omkring i världen. ,' Med : en falkenbergsbåt kom han över till England, där han ung och kraftig: som han var inte hade - svårt att få hyra. I fem år seglade h: med fullrig re på Bra- Ett reseminne hade han sär- skilt fäst "sig vid;. Han . tog .näm- ligen i Rio de Janeiro hyra på en svensk' skonare, som av. ödets nyck kommit' dit ner,' och resemålet var Lissabon!" Den resan tog 105 'dygn, och ” gula "febern". rasade” svårt; "I fjorton dar fick besättningen: liggal. i : karantän. i Lissabon, och sedan resan kunde fortsätta till Le Havre blev det etter värre, sa' Dahlgren. Där :la; dom oss i karantän i 21 dagar. ; ; Men, när. +sedan | säntligen lasten "blev lossad, stack" vi i väg till... Stockholm ". . varifrån" Dahl- gren reste hem ' till Vinberg. : Men snart.: mönstrade 'han på : igen :på samma skonare, somlåg i en hamn vid Mälaren och lastade järnmalm för att forsla. denna till en masugn i: Törefors. : Under - åren 1878—88 gick. han med” ångbåt på "kusten och efter att.sedan ha varit vär- vad vid Svea Livgarde under. några år kom han till sjöss igen. ". Sedan han för gott mönstrat av efter” en tid kom han som jobbare till ett sjukhusbygge i Piteå. Se- dan detta jobb var klart blev han rallare vid de norrländska järn- vägsbyggena - mellan - Vännäs och Boden ' och" det 'var då han kom riktigt in i! sprängväsendets mys- Il terium. Han fick snart anseende att vara” en skicklig' sprängare, ' och dr :Svenorius fick. ögonen «på' ho- nom, Denne lärde, som f ö senare blev den bekante statsgeologen och professorn, blev bekant med Dahl- |. gren” 1890, och' de båda drog upp i fjällbygden och levde'som:sann= skyldiga nybyggare, Prof Svenonius hade tänkt sig göra geologiska un= dersökningar mellan . Torne - träsk och Kvickjok, och.:i.Dahlgren' fann han inte. bara -en intresserad ar- betare utan också en vetgirig lär- junge. '. Sitt. rika” vetande . om bergarter :. fick. Dahlgren " genom prof., Svenonius... De två besteg Kebnekajses högsta topp. och före- tog - geologiska undersökningar på "Efter: . norrlandsssejouren : Dahlgren söderut och han stannade ']i Alvesta, där han blev den förste Jatt finna dess berömda svarta gra- nit. Han skaffade sig kontrakt på sin fyndighet, vilket kontrakt han senare överlät på Kullgrens änkas :I bolag för 5.000 kr. Men han slog sig inter till ro med dessa Pengar. Han hade, i Norrland funnit kop- parmalm av 'en'. sällsynt / "renhet |” uppe i Lappland eller närmare be- stämt i Tärnaby. Han hade funnit | gen lust varken till sjön eller gru- järnmalm kring Hörkens station i ..| Bergslagen och dessutom påträffat vara för min del. Då hade han +) nickelmalm, på ett fält om ea, 500 | kommit upp i 80-årsäldern och tyck- x. 500 meter vid Strimasund, ochlte att han gjort sitt färdigt. Hur han ; intresserade en del personer länge han sedan levde vet jag inte, att sätta igång bearbetning av fyn-|men minnet. av honom står kvar. digheterna.' Det blev ' fyra :förlags- | Han var en tapper man, som inte män och Dahlgren blev femte man. |gav sig över för livets svårigheter Själv sprängde Dahlgren ut 50 kbm : kopparmalm,' som, höll inte mindre | verksamma liv lärt känna världen än 63,7 procent koppar, Den verk-|och människorna på både gott och ligt fina malmen väckte stort. upp- lont Han log åt'sina besvikelser seende. Gruvan besöktes av en en- och var glad som ett barn åt varje gelsk bergsingenjör Eyeson och den lupptäckt han gjorde, och det är tyske kejserlige statsgeologen, Mey= [väl” frågan ' om 'inte' sådana, män- Jrika gruvor'i detta distrikt. och . | tider men-jag sökte mej till. gru- "i fältspaten,: Jag visste, att radium- |! | da för, tekniskt. bruk till smärgel- : erhöfer, o.' den sistnåmnde förkla- rade, att han aldrig sett så fin koppar. . Men hur det än var så. sade re koppar, på affären, Med en blyg= sam utlösningssumma lämnade han det löftesrika bolaget, .och då såg han sig ingen annan råd än att ge sig ut på sjön igen, och denna gång bar det iväg till Australien. Det var år 1909. Han började ar- beta. på en sockerblantage, men mellan jokben seglade han på den australiska kusten, 'där han gjorde strandhugg. Han kom till en stor guldgruva i Queensland: och andra han arbetade också vid en koppar- gruva i Manypigs samt i urangru- van Radiumhill vid Adelaide, Dahl- man, att avsättningen. var svår, och | 4 Dahlgren skar inget guld, än mind-|1 jön a stofa. r fladder. tager sig de här artistörna" ut nä de 'gör sitt uthopp' från deras 135 Kalifornien. da gren blev . engelsk undersåte och stannade i Australien till 1915. Det var hundratals äventyr denne glo- betrotter hann med under: siha år som: ”engelsman”. blod är tjockare än vatten greps han av, hemlängtan och beslöt att ”tur- na back to Sweden”. Han fick hyra på Götaland, en Boströmsångare, |- och reste med denna till Sidney och över Stilla Oceanen till Valparaiso samt: till Antafagasta i Chile, där man lastade salpeter, Under resan till: Sverige -blev ångaren prejad flera gånger av kryssare och jaga- re. .1.. Rotterdam, : mönstrade , han på en norsk båt. Att de kom fråm till Stavanger var en Guds lycka, ty det. vimlade - av : drivminor.|n I Göteborg” "visade han polisen si- na papper, engelska förståt, och den hygglige polisen sa: ” Det syns ju på dej att du är svensk”. " :— Jag. vet inte” hur” det & är. med mej, . sa. Dahlgren, :jag' måste ha oroligt blod. Jag mönstrde på: en långtradare och kom till Australien för andra gången: Där var det usla vorna. Jag stannade i två år; men I jag kom luspank tillbaka; Det” har alltid ' varit min. lott. i livet,. när jag grävde fram 'rikedomar.åt and- Till" hemlandet för gott”. "När jag sedan ' äntligen kom hem, så beslöt jag att stanna i Sverige. för det. är. ändå bäst sade Dahl- gren. Jag stack. upp till bergen i Norrland. till de. gamla fyndplat- serna. Men: längtan” drog mej” sö- derut,” Att. jag: hamnade i Torpa berodde på en ren tillfällighet. Jag ville: hälsa på hos. en gammal. vän Kärl Svensson "på Fyrkanten, som ägde grannstället till Backagård, där jag gjort radiumfyndet. Karl Sven- sons svärfar kom fram till 'mej och visade. en svart -stenbit. Vad .är detta, frågade han, — - Det är 'ti- tanmalm, svarade jag. : ' Har ni ett!; ådant berg? — Nej, men det finns | bergarterna brukar följa” titanjärn. » Men eftersom | ytterligare förhöja effekten har ;sde,. försett sig med' ett. slags, fladder=' musvingar, som tillåter dem att. NH . glida genom : luften, fick 100 proc. ökad utbetalning SÅ 1961 s ' STOCKHOLM tees "Att utbetalningarna i data arbetarnas, arbötslöshetskassa” föl tastrof med förödande -följdverk= ningar ägt rum, Förklaringen är att sättningsutbetalningen först. nått full: omfattning. I Handelsre= sandenas kassa har "ersättning ökat med 67 "procent; vilket siffe; mässigt ser illa ut. Men. kassans obetydliga. "storlek (550 - medlem= fall Säsenfligt I påve ar årsresulta= fot höga torn i Santa” Monica £>- De”kallar sig Alea= > > pulcotruppen och har gjort höjda : till sin 'specialitet. För att ; säkringsåret'” 1960—61 . ökat ned" 11 procent, betyder inte att én ka=" kassan är relativt ny och att er=-: Arbetslöshetskassa ee 2 mar) gör att enstaka arbetslöshets." i sammanhänger striarbetarnas kassa :med”61' proc, ;' Vi gick ut och letade och efter en|, kvart hade. jag funnit” två "stora pechblendestycken . i: natriumfält- spaten.' Dagen . "därefter blottade jag en gång, som .var gott och väl en meter bred "och: pechblendefö- rande, Vi sände iväg prov till geo- logiska byrån; som .ansåg,-att fyn- digheten . var. relativt värdelös. : Vi tappade lusten > att fortsätta, men 1926 satte vi i alla fall in några skott igen. > .'v iDet : var . då" jag” fann. fergusol |? nit. Vi "skickade iväg omkr 250 kg samt. en del:pechblende till. Polen och Basel. Men pengar tjänade vi inte på affären. Karl Svensson be- rättade att han fått 40 k för dett, hela. "+ . "Sedan har: jag Ietat i gnistrande berg i. Abild, där en storgodsäga- re trodde att det fanns något att Främsta - orsaken" är att" den tidi= gare vitterarhetslösheten inom gat> och 'kantstensindustrin i .Bohuslä bortfallit , beroende .; på en" "ån; ökad. efterfrågan på dessa stenpro dukter och 'bristen på arbetskrafi som föranlett arbetsgivarna 'att si ka hålla produktionen igång: även =" vintertid, - Inom ' kassor, omfattan— de: fartygsbefäl, .- sjöfolk överhuvadtaget, har. minsk= ningen " utgjort exakt 50 procent; beklädnadsarbetarnas' kassa. Tex-" tilarbetarnas kassa ligger vid en minskning av drygt 20 proc, I "de största "kassorna" metallindnetriar=, | betarnas Tsjönk utbetalningrna med 28 resp 17 proc, ; Inga nya arbetslöshetskassor har" os tillkommit under” -försäkringsåret,' svårigheterna re; nämligen: nära 5 "40," procent, efterverkhningar & av ”nedläggande företag. inom "nämnda bransch, fi viilken” sysselsättningsläget ” :el betecknats som go! é Den kraftigaste r minsk vingen i u na « red vä ar :maskinbefäl och och. samma procenttal gäller "för "och. byggnadsarbetarnas , kol= . försäkri talet "i ta vala på. 'Lantbruket hade det svårt och skogen var inte värd mån- ga kronor -kubikmetern.” Jag fann granater i "gråsten men så små, att det inte skulle löna sig med bryt- ning. De hade bara kunnat bli mal! duk. "Ja, "suckade Dahlgren. Nog har man varit med om en hel del i sitt liv men man är lika fattig för det. Roligt ' har det i alla fall alltid varit och jag klagar ej. Pengar är nog bra att ha, men en gammal ral- lare, sjöman och . bergsprängare behöver 'inte ' så "mycket fört att dra sig fram i livet. ot rv Signaturen träffade Dahlgr en vid fler: tillfällen, men han hade, in- vorna: — Nej, sa han, nu får det och trångsyn, Han hade i sitt Jektivet : har - däremot: ökat. med. .. 26.000 till 1.367.000 'den 1: sept -1961. Kassornas "ekonomiska ställning har :«:+-. väsentligt förbättrats, heter det till : Ringaktande'- "Det. är allom bekant att kvinnor kan vara ganska elaka mot varann . ibland, inte minst när det gäller .ri- valer och : konkurrenter, Den "här repliken - står Brigitte Bardot :för ler); . smycken, Hon har ringar på "nästan ” vartenda finger, hon har. ringar. i öronen och hon har ringar v unde; ögonen. Se H sd så er haft H kom" Skottens unge son hade - födelsedag. Några dagar senare en snäll tant på besök. - — Nå, lille Mac, vad fick du il födelsedagspresent av pappa? " — En elektrisk rakapparat. — En rakapparat?, Men du bj år! jr NR men pappa sa att han ku de använda, apparatén själv tills jag blir så stor att jag behöver den ri niskor i i grund | "coh botten, 7 är de lyckligaste. : I [So] fo] Em S3) un lc) = S gp = ww Ja 3. - - än pd me jo [<> - is) -- aa > (men vi talar inte om vem den. gär. . — Hon är fullständigt galen i -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.