1 N ' lerna, >. om a - är LAHOLMS : ITIDNING YYVYTT Vet vYVYTYVTYTYFYTETYYT FY TYTT TrerYrvvvv , Sven B. Jönsson. Tel. 10150 sen bykel- Tel,.1 9. "MARKARYD rö flyttar på måndag! Me till nya :Iokaler i. -Träffs' fastighet (€ 2 Tesen) vt Försäljning och service för: ; ": MONARK-CRESENTBOLAGEN, BRIO.. BARNVAGNAR DN S och SOMMA RMÖBLER. : i vn Tel 20149 FISKE — CAMPING - Markaryds. Bio Lördag och söndag kl. 8 em, : ' UTPRESSNING med Lauret Bacall: och” : Moes Humphrey” Bogart. . or Barnförbjuden. - Platsböst. per. tel. 10088 kl. 17—19. Ky yrkbuss: in från Had 20. 15, Tormans-. bygd. 10.30; Boda 20:40. över '. Holma och 'Tuthult, , . Skeensgården, Vivljunga. »> På lördag blir det åter dans i Skeensg. iden, : Vivljunga: i För "musiken. svarar. populära - Ethel Matthissons” orkester. 5e annons vi dagens LT. | . Markaryds” veterinärdistrikt. a Veterinär Lars Berg, Stock- "holm, har förordrats som extra veterihär i! "Markaryds distrikt "den 8518 februari och den 3— 12 mars' samt som vik, distrikts- veterinär där den 19 februari— 2 mars " Markaryds Bi ig" N spelar på lördag och söndag den två gånger censurförbjudna filmen ”Utpressning” -med Lauren Bacall och Humprey Boj art i hy drol- S Jukarans porter Vv Forts; från sid. 1: väsendet och Laholms stad samt för « Lewanders' hjälpsfation' ,, " Halmstad, och | södra '. Hallands . droskägareförening var i na till sammanträdet” "också "verkställande direktören John « Gårdman, Stockholm Sveriges droskbilaga ares Fikstör- bund deltog. Nn "hur samarbetet ' mellan : sambu- lansstationen i Halmstad och de sydhalländska' - droskstationerna rade: en positiv inställning till > planerna,” som kan. möjliggöra . en bättre ordning på sjuktran- sporterna än den hittills rådan- de. Lewanders hjälpstation skall fortfarande. utgöra. larmcentral (tel 90 000)" och därifrån ' skall larm "distribueras. ut/ till den bårbilsförsedda +» droskstation, som -liggen närmast 'olycksplat- sen. Detta” kan 'ske på telefon med hjälp av en, karta; där de olika droskstationernas' place- ring är inritade; Vid särskilt svåra olyckor. skall. ambulans : från Halmstad rycka. ut. cn. Vid" olyckor går det att direkt per telefon källa på närmast lig- gande, droskstation, och detta kan bli lättare i framtiden om samtliga "droskstationer över he- la landet: får enhetligt telefon- nummer, Det finns' planer, på en sådan ordning, , Diskussions än (Forts. Er. sid. 1. "a ollon Sven Hellström; ' ; "Stig ” Olsson, K-E Jonsson och Len- 'hart Sandén, Valberednings- -. kommittén: Olle, Lund, Ingvar Söderström och K-O Bengtsson, Årsavgiften - fastställdes , till den förutvarande 25 kronor per medlem, Det regelbundna' åter- "kommande gåslotteriet ! skall gå av stapeln; i november, ' i ” s ick vidare fullmakt att bevilja "vissa" befrielser av medlemsavgifter för kortare pe rioder.:+. svT fia Deri":7. april" firar för ningen "sitt femtonårsjubiléuri med en tillställning i "Medborgarhuset, I samband därmed utställer före- ningens medlemmar bilder, som ' kan beskådas. på söndagen. av | 'allmänheten, Även én .pristäv- ling 'med' deltagare" från . hela I komma. ner. enheter: .och: att.-man till och -- Stora sve (Forts. fr. sid 1. 22 berörde också de stora svinupp-' födningsanstalterna, som på se- nare år vuxit upp och ej precis verkat till' gagn för lantbrukar- na. Angående framtidsutsikter- na ansåg han att man får räkna med fortsatt överskott och mås- te 'exportera, vilket innebär en tangering av siffrorna från 1958. Beträffande ' "prisutvecklingen under "1961 hade :genomsnitts- priset legat 10 öre över 1960 års pris, vilket dels beror' på sex- årsavtalet och dels på läget. på världsmarknaden... RA Även andra ländet. har stora utbud, således - Danmark och Västtyskland, varför man ej har skäl. att: se vidare , optimistiskt på. det. närmast hi lvårets pri- ser. + z För ' Sveriges slakteriförbund talade. agronom Eskil, Brännäng .|— tidigare 'husdjurskonsulent i Halland —-'om ' utfodringskon- troll av' svin, som. har till. syfte att hjälpa lantbrukarna, så 'att vetenskapliga rön kan omsättas i praktiken.” Danskarna var. här föregångsmän och började den- i na kontroll för eri del' år sedan. I Sverige” har” man tagit" "upp "danskarnas | system, och under fjolåret .. hade - omkring 100.000 grisar kontrollerats. Talaren un- bl.a "att .man' kan rr. tilll 345 foderz med kommi ni längre:ner, Jet, har varit ”deé”fall då man iäte köpt smågrisar. låtit små- grisarna- gå direkt till uppföd- " (Forts fr. sid. 1): 7 här ute i- mitt trädgårdsland. :- . Utanför fönstret har han en liten plantering, som i: blom- ningstid prunkar, av; väldoftari- de blommor” i alla:färger. -Nu har ett hårt vintertäcke lagt sig över de planterade lökarna, som bara väntar på .vårliga och var- mare” tider., Så hågra födelse- dagsblomster kan inte rabatten uppvakta med på lördag. ae Gymnastik ...' (Forts, fr. sid. .)y' si. ve svårt att få folk i sektionefna, som ville göra något. Med 13 röster mot Er, rån idrottssekr. Hasslövs 18 . Samling "dag kl. 19 i skolan, för träning. Diskussion efteråt.” N Laholms IF - Gymnastik i i kväll.” Seniorer man- liga Il 0915, ". . Hishults AIS vo -Bordtennisspelarna tränar i i kväll 18. 30 i Nya Gästis. . Genevads” BTK. ' Startade: på onsdagen månads. handicapen' för 1962. ' De fyra he- derspriserna tillföll Gunnar Sjöberg 10, "poäng, ;. John-Erik Nilsson 8; Folke . Andreasson 6, och Wayne Fogelberg. Därefter följde, Sven- Agne Larsson 4, Kjell" Johansson 3, Gert andersson 2 och Evald Gun- 2 Våxtorps I BOIS se Samtliga” A- och. B- lagsspelare samlas. vid bastun i dag, kl. 19.00 för trä ing. a ant Tusentals. 0 fr.sid 1) "lårens "milda. vintrar- då/ hararria hinnej ; med. ett ' par "extra kul- fjol fanns det;harungar i markerna vid denna tiden. Det finns" nog en: del. vildmink ock- så och vi:har qagit en: del i fäl- lor.! Även”; srådjur finnis. det rätt om: gymnastiken avslutade ' "ordf. sammanträdet med: att ; ; tacka Carl Erie Sevandersson ' och. bandylaget för de: "goda. "resultat, som 'nåtts "i år och föreningens inomhusidrotts- män ' för den . fina matchen mot Spänst, Han tackade också alla, som lagt ned . arbete” för föreningens k i; Roland And fram- förde ett tack 'till ordförandén och till sist: följde : kaffedrickning och prisutdelning. sÄrsmötet' avslutades med” prisut” delning och:samkväm. Carl-Göran Persson hade för 'andra' året i följd erövrat” vandringsskölden, och två av, Sven Carlsson uppsatta priser erövrades av. Lars Erie Thedeby för fina '"sprinterinsatser och av Bengt- Göran” Ekberg som "bäste S-kamps- äv Express! hödérsprisin bästa löpa- re 1961 .Carl-: Göran "Persson, bäste kastare Hans Svensson ' och bäste hoppare Jan-Anders Paulsson. - Bisons hederspriser, för goda in- satser: Ingemar" ; Angell, Roland Nilsson,” Lars-Arne Feldtblad. och Holger Johansson. Karl-Åke' Hanssons vpr älehor! net' tillföll Kjell Erlandsson." +" ” Ett nytt VPL har uppsatts av Ernst Feldtblad och skall utdelas till bäs- te (Ariidrottare; : Ordf. 1962: Al "Göranson (om mal. sont Styrelsen 1962—63: "Omval av Börje Mattisson och Gunnar Ottos- &on, Suppleanter: Omval av Fritz | Erixon och. Gösta Karlsson. Kwar- stående i: styrelsen» är : Carl-Eric Sevandersson och Roland Andréas- SON: pd " Revisorer: Omval för 1 år on bert Carlsson och nyval för 2 år Walfrid : Göranson, : Suppleanter: Omval för Ad år av Ingvar Hen- riksson och nyval för til år. r Folke randen :- Carl-Eric Sevandersson, Gunnar :,Ottosson, Hasse. Ottosson, K. 'G:' Alm och Börje Lindberg; Friidrottssektion: Omval av Ro- Tand Andréasson, Fritz Erixon, Bengt Göran Ekberg, Lars Eric Engström, Tuve Andréasson, Gunnar Ljung- 'berg,.7 Bo, Liljedahl och Berndt Nilsson' samt nyval av. Per Gud- mundsson, Roland Andréasson blev rdf; -”Gyninas' iksoktion: ”Oräförande Börje ' Mattisson (nyvald), ' omval 9 beslöts enl. Harry Ber a. förslag. Därefter omvaldes. —, efter "Ten del diskuterande = Börje Mat- tfisson, Nils Harrysson och "Folke Söderström samt | nyvaldes,. Carl Christensson, Erik Tedeby och C el Erie Sevandersson. ++; " Detta gick igen även i fråga 'om utseerlde av representanter till Hal-" lands Gymnaåstikförbund - där": de föreslagna damerna . avsade ' sig liksom flera av de föreslagna her- rarna — några av dem kunde ; ej väljas då de ej voro "nårvarande. Slutet blev att' Folke "Söderström | blev . ombud "varjämte sektionen |. själv skall utse ett 'ombud och en suppl. : Ordföranden meddelade,” ätt” sty "relsen" diskuterat valberedningen | och ansåg, - att den själv kunde sköta den sysslar ' sedan sektions- ordförandena framlagt sina förslag. Han framhöll, att det kunde' anses diktatoriskt "men, "att "det var till [föreningens bästa. En enda medlem svarade sedan" ja på att. styrelsen skall fungera . som valberedning i < Hällands/Jän kommer att gå av stapeln, och därvid blev det. <: "Efter , ytterligaro några | roptiker avis na ' Nils'. Harrysson och Folke Söderström samt nyval av Carl .Christen&son, Erik -Tedeby och : Carl-Eric Sevanidersson, 'Ad- jungerande.., ledamöter; är L gymnar stikledarna.. . a at Friluftssektion: Ordförande Gösta Karlsson nyval samt omval av'le- damöterna Karl Ake Hansson; Alf IGöranson, Gunar:' Ottosson," Kjell Jönsson, Ö. Karup, Börje Martins son, Svenshult :o.: Hasse Ottossson, gymnastikledarha, L.:E.' Engström, B.: G, : Ekberg" och Carl-Erik Se- vandersson. Förvaltare av: festma- terial:” CO. 'E. Sevandersson.': 3 JUppbördsmän ledare Gösta Kåärls- SON, Sekreta utskottet: Omval av Alf Göranson för 1962—64 och nyval av . Walfrid ' Göranson » för 1962. Suppleant för 1 år. nyval av Georg Persson, : +. Representanter "vid förbunden: Hallands. Friidrottsförbund: = Fritz Erixsson - och ' Roland "Andréasson, Suppleant: 'B. G. Ekberg. , Hallands: Gymnastikförbund: Folke Söderstöm.. En 'ord.: och en suppl, utses av sektionen. Hallands Bandyförbund: ., Hasse Ottosson. Suppleant: Gunnar: Ot- tosson, ' Halland - orlenteringsförbund: Gösta Karlsson: o, Carl-Åke son, Svppleanti An Göranson, ANs= be Nä Saulus föl. ned på vägen till Damaskus : hörde han en röst Som talade och sade: . Saulus! Saulus! Varför förföljer. du mig? Han gick då in i staden och pre- dikade tvärt emot va han tidiga- re predikat. Han blev lika effek- tiv.:"som förespråkare för kristen- domen, som han tidigare: varit mot den. I senare tid :blev Saulus räk- nad som den störste av "profeter. + :Många ' hyser åsikten att Paulus var epileptiker och att "han långt före "det han. hörde rösten ropa. haft samvetskval, ". I « sjukdom: luttras människor;. Paulus såg sitt liv kort, Han fickz mod” att vara ärlig mot sej själv. "Vad som. förvånar efter- världen är satt- Paulus aldrig sök- te de källor. Kristus haft till glädje. Vi vet hur gärna: "Jesus umgicks med ! Maria.” och "Marta. . En" ogift karl," som: utan att > "ta - notis om samhällets.” fördömande ” umgicks med ogifta kvinnor: och talade vid dem. som : med. andra , vänner, Den judiska. kvinnan stod ju "inte "så högt. på" samhällsskalan att män fick tala förtroligt med henne; t : Saulus blev Paulus och pfedika- de lidandets förlossning; Motsi Sm till; lidande är njutning; PS tivt tänkt måste vatten. vara mot- ståndare till -eld- och. eld till:vat- ten. För utvecklat tänkande är eld 'en' god: sak och" vatten en, . För eld som 'ska släckas är vatten inte önskvärt. : Där" elden kommer "till skada måste den släckas, helst skall den aldrig få uppstå. Symboliken om eld och vatten förekommer of- ta i: Bibelns liknelser. Vi får dock icke" glömma att judarna : var pri- mitiva . människor i kropps-: och själsforskning.: Det är : precis . sam- ma sak i vår svenska utveckling. För tvåtusen år. sen. hade. Israels folk i viss” mån kommit lika långt som; vi -hade; för tvåhundra år sé- dan. ”Få människor i vårt: land vill göra parallellen mellan den: tidens lärde. och folket; Men. så länge de lärde ansåg lärdomen" vara privat och ett självändamål, : var: deras verk som vetten på: eld, Man får inte släcka eld' som värmer frusna. Så länge den katolska kyrkan pre- dikade - på : latin, obegripligt" för människor, utom prästen," var präs- ten ett "vatten : som ; släckte. den eld "som värmde - frusna. :Vi, gick ett 'steg närmare den stora männi- skokärleken;' när "mässan: lästes "på svenska, Folket fick näring för sin inneboende fantasi, En eld, ' som människorna inte kän leva lyckliga förutan. Men inn: t människorna låg det som skulle värmas. Det Jåg som natur och instinkt.” Människor hade mötts, . man och kvinna, ;1 kärlek långt innan latinet vår 'upp- "funnet.' Annars 'skulle ju jorden + va- samman i hopar för att skydda bar- ställts: som: väktare, ' Kvinnan” gav liv 'i' grodd 'och frö, trodde våra förfäder. ; Kvinnan signade säden. Många som lever nu har? sett kvin- nor stryka med "handen | över .så- skäppan och 'vända” blicken ' mot himlen. Det var kvinnan som bréd- de' ut tacksägelsehögtidens kärvar. Det var hon som bakade såekakan om jularna och gömde den i sädes- hingen, för” att. ge den åt. hästen, dragaren, . ' när : vårbruket skulle börja... Det' var hön' som : plockade de finaste” axen 'öch hängde över .julljuset," för att blidka gudar. till god. skörd nästa 'år. Än i dag re- der, Indonesiens kvinnor med blom- mör ett ' altare, för" risgudinnan, Människor vill uttrycka sin tack- samhet. . Man frågar med all: rätt varför inte männen "tagit från kvin- norna också detta" hedersuppdrag. I nitälskan : om : patriarkatet ' har Paulus blivit mera citerad än Kris- tas själv. Någon enda karl bryter loss; Som” skolexempel ' kan nämnas centerpartisten i: remiss- debatten; som blåndade in biskops- valet, i: - Västerås i” skattepolitik och välfärdsplanerande. Diktaturen rit utan barn; Mödrar hade sökt sej |" nen mot vilda djur.” Männen hade | ilvi |Lidander är: fattigdom > 2 «och nj jutningen rikedom Av. Astrid "Pettersson meras ner för bokslutet. Varje 1- dande som under åren mötte hen- ne' inregistrerades till "sin art och tillsin slutskörd. Bara det lidande som hon -orkat övervinna var för henne en vinning och en förtjänst. Så småningom kom hon fram till att det”var hennes motprestation mot lidandet, 'som var det som beri- kade livet. De lärdomar hon' dragit av. lidandet, Men om 'hon: inte -or- kat igenom,. då. hade lidandet va- rit en. negativ faktor. Detta var skillnaden. . Och" de; "var! mycket stor. > > Man skulle önskat al 'Tora Dahl fått utveckla sin övertygelse 7 ännu längre, "Fastän" "detta : var en av TV-programmets höjdtoppar.. och intervjuaren var "värd Klommor i) massor, så var tiden: för. kort till-| mätt. Om vi fullföljer Tora Dalhs tankegång att . endast det lidaride som "jag "orkat" över" berikar, :så måste vi fråga hur hon menar-det- ta ”orka över”; Hon menar natur- ligtvis. med” glädjen "och. frimodig- heten i behåll och "med. 'en' erfa- renhet', rikare.:: Denna ;', erfarenhet får 'inte stå kvar som "skräck: den dag ett annat lidande skymtar, Eri . | farenheten ska ha lärt" oss respek- tera den kraft som låg bakom press tationen att komma över. Om kraf- ten” heter motsatsen till lidande? Eller. för att ta. symboliken eld och vatten engång till: Om lidån- det är en djup flod med så kallt vatten "att det- hotade" dränka allt, så måste ju land och. värme vara motsatsen, Zsom + man -. hoppas nå. Mitt i” den, egna räddningsbrag- den skymtar: land, Det måste häg- ra ljusare än” verkligheten för att locka: till de” sista ' simtagen.” Väl uppe, på land kommer ' en: själasör- jare och: säjer: Det där landet som du 'såg var bara en " hägring.' Lan< det du. simmade ;mot är farligare än : floden; - Detta "har > predikats i derligt om den "vanliga "lilla männi- skan en nästa gång" inte orkar till stranden. : Det" var P'. strandens inte ha sina" rätta” proportioner som motsats till. livets lidande; .Lidan- det skulle ha ' ett. mål utstuderat -lom den nödställdes lidande och tusen generationer; Det är inte un=. fel, Livets lyckomöjligheter 7 fick | " Änkepension till ogifta kvinnor: 5 Ensamma ogifta kvinnor, som lång — . . tid skött föräldrar eller annan släk- kt vt 2 . [ting, kommer i en svår ekonomisk fo en AS han "kände. Hon gav allt han läng- tade till. Om Thora Dalh fått föllfölja sin uppgörelse med religionens sank- tionerande av lidandet borde hon kommit fram till att det måste va- ra lika stort fel när religionen un- ad nm aa bunt om motpolen till lidande, d v s njutningen. Hon' tålade beundrans- värt klart om -ambulansflyget som hämtar den skadade och blir om- nämnt 'i pressen för prestationen. Om tidningarna bara hade talat Lu ni inte om räddaren hade vi gett li- dandet som sådant” ett värde som det inte har. Vi” avhjälper : den fattigdom söm heter lidande. Något som våldfört sej på människan, en barcill, en oförsiktig bilförare, ' ett vilt djur, en lössläppt tjur. man botar inte den chock som-männi- skan fått genom att ideligen tala om tjuren, Tora Dalh sa: Det hems- kaste man hör är syndabekännel- sen: Jag. fattig syndig människa, som i synd född o s v. Om Thora Dalh spetsat till' sin. sats 'ännu mer, skulle hon. sagt: Om er flicka blir våldtagen; så botas inte hennes känsloliv av, att ideligen. höra ta- let" "om att våldtäkten skulle gö- ra hennés, känsloliv en' erfarenhet rikare, Hon. har ingen användning för den. erfarenheten i, ett riktigt liv. Vi skyddsympar öss mot smitt- koppor för att. slippa iden erfaren- heten. Flickans änsloliv. kan bara botas av. en' överkompenserad | öm- het,” Våldshandlingen, lidandet, kan så småningom komma '; i "glömska när. ömheten' tagit överhand i med-' vetandet. . Men "om då denna ömhet stämp- las, som” "synd? Om mennen "aldrig i manssamhället fått lära hur han ska överkompensera ömhet, Alla nu levande kvinnor :— utom möjligen de mest: "primitiva stammernas. — har av mannens okunnighet” blivit våldtagna. Vi har: blivit tillfogade något som: ”brist ' på ” den ”fulla' njutningen”, s t känna landet som hägrar "på andra stranden av lidandets flöd; Då blev inte. heller: kampen” att ta sej över av, en. manshjärna. Studerandet. är kanske påbörjat i en tid rär man- nen var , svartsjuk på. kvinnan för komöjligheter." Har: var Fju” från: början bara vaktaren mot vilddju- Hohvar iVårdaren," ammany livgiverskan. Hon. var hans åtrå; Hon var en 'strand bortanför kam- pen., Hon var” den. största. trygghet "hade fått fler jordiska lyg=] floden ” värdesätt - som. prestation, Mannen -har iu: kvinnan hur hon. vill h oh Om. nu världen éndast kan över- leva i Jagandans goda" vihd”behöv- de" vi börja lära första (etappen — laganda i den första parningen; Ett par är alltid minst två: . : 2 Den gifta kvinnan” i förvärvslivet. att "återinträda i, förvärvslivet stag.” upp i:en motion av fröken Wetler= ström och hr, Cassel (h). Deltids= >. tjänster, både statliga och enskilda, '. son är mycket attraktiva för dessa kvin= ' -, nor, men de bör enligt motionärer= : iest, kunde uttryckas i nas uppfattning göras ordi arie' Vi” har inte fått lov; att få lära l. situation när den de vårdat avlider, Dessa kvinnor bör därför jämstäl« las med änkor när det gäller möj- ligheter att få folkpension, anser. hrr Börjesson, i Glömminge- och Olsson i Leråkra m fl (cp). rosa Anställningstryggheten ; En utredning om ökat skydd f arbetstagare mot obefogade uppsäg= | ingar, uppsägningsskydd, begärs i en motion av fru Nettelbrandt och Er Hanson i Stockholm m fl (frid . Vårt land visar i jämförelse med vissa andra kulturstater en eftera.; släpning i fråga: om anställnings- trygghetén, påpekas det, ++ = ec. : Väganslogen Centerpartiet framhåller i en mo=- : tion att anslaget. till” vägunderhåll... bör bli 436 milj kr.som väg och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. : Detta innebär, en ökning med 55 milj från föregående; år.: Regerin> gens förslag att pruta ned ansla=' get till'415- milj kr på grund av ökade 'bilskattemedel är inte så. ekonomiskt angeläget att ökad ned= slitning av vägarna bör riskeras, . N U-länderna 3 >> "En lberalisring av olika" en av stödet till dem. Om den svenska U-hjälpen 'skall Den” gifta kvinnans - möjligheter tjänsteårsgrundande, - | Stödet ät småbrukarni a everanser .därutöver skullé' Mjölkpristillägget i norra' Sverige bör höjas till 2:50 per kg i- område ,/ I: med Seppning. till; 40. ö eV." fykolans, tonåringar | '; kvistiga frågor 'om livets olika problem - till " sina « .biologilärare. Ibland. är” frågorna". bara '.ett. ut- slag av tonåringarnas inneboende. nyfikenhet,. men "lika. ofta vilar de på reell grund, d vsde är inspire- rade av något som inträffat eller som de fruktar skall. inträffa i'de- ras närmaste 'omgivning, ' Till den sehare gruppen: hör" främst hälso- frågorna av, typen :”är det eller det farligt”, -”är . magsår ärftligt”, ”hur får man cancer” ' o s v. Det] rör sig alltså-ofta' om frågor "som vi lärare knappast kan besvara en-= tydigt eller som vi — 'om. vi. skall vara ärliga" —' inte kan . besvara alls. ; ton ST ” X ”Är magsår ärftligt” är, en ofta återkommande. fråga och jag gis- sar att frågefrekvensen nära följer mågsårsfrekvensen' vid/:våra lasa rett, Ja, är magsår egentligen" arvs- bundet? ” Magsårsproblemet . jämte åtskilliga ' ändra ' arvsproblem ' tas upp" på ” ett ”påpulärt" men ' likväl; så vitt jag kan bedöma fullt korrekt skapligt sätt i en för någon i, demokratin', behö remissdebatter, - och "den . som - inte vill lyda, ett lands lagar. ska inte stå 'kvar i det landets" tjänst. ' Det var sanningsord "från ”en' enkel bon- de "och" sagt ' i. rätt: tid :före' bi- REST Om, också den talare som kom upp efter bonden; sade sej vilja hålla ”sej till ämnet, så” ut- tryckte han ändå sitt gillande! av föregående talare. Vi får nämligen aldrig glömma att tin: i Paulus ligger Saulus, I'varje manlig präst ligger, en bit av "patriarkatet. . Thora Dalh har i:/ killiga' var- dagsmorgnar "I ' radio läst ur sin | bok ”Vargar" och får”, I "ohsdags- kvällens "TV -togs:hon: fram som författarprofil, Hon. hade också en gång .-varit. Saulus; men” fått sin omvändelse -när hon läste Maxim Goörki: Lidandet är fattigdom,' Or- den låg som eld och pyrde, Hon slog . aldrig "vatten över för att släoka "den; elden, ”Aren " gick ' och -Orden låg. kvar, fördiga att 'sum= NM: Date NN månad : sedan utkommen = liten bok , värd att här omnämnas. För- fattaren till'denna angriper: pro- blemet genom att först hänvisa till de sedan gammalt välkända 'blod- grupperna inom ABO-systemet, Man ' vet ju, att det mellan dessa grupper” råder ett system av an- tigener och antisera (antikroppar), d v:s att den ena blodgruppens (t ex A:s) antisera klumpar sam- man: blodkropparna "tillhörande en annan . grupp (t.ex 'B). Man vet också inte -bara att dessa blod- grupper ärves utan känner också hela nedärvningsmekanismen (fa- derskapsbestämning), ”Men det finns i blodet och blod- kropparna mycket annat som ned- ärves, Så vilar t ex de olika blod- kropparfnas form och inbördes relati- va antal på genetis (ärftlig) grund, Även 'en' del anomalier — sanno- kropparna är genetiskt ;betingade, l likt av mutationstyp — hos blod- ställer.» ofta [Så r tex det” egendomliga f ra hållandet, att en. del. blodkroppar får formen av. en skära” ärftligt. Sjukdomen, vanlig i stora delar av bl: ar: Amerika, kallas; ”sickle-ceH-|. nu, att denna anomali följer "enkla ärftlighetslagat- och att.anlaget är ls dominerande, vilket innebär att”av alla. sjuka är 2/3 'heterozygoter' (d vs kan få frisk avkomma) och res- ten homozygoter; Alla celler i blo- det. är inte, missbildade" utan blott c:a. 60 : proc. . Man: har nu visat, att om blodfärgämnet:. (hemoglobi- net; ett. äggvitämne)-. Jöses ut. hos en "sjuk individ och placeras i ett elektriskt fält; ' vandrar äggvitemo- lekylerna, mot ena polen telektro- fores), men" 'vandrar; med 'olika hastighet "i "två. grupper i talför- si tion ' upp: miljöfrågorna ' och fram= lägger förslag på. en mängd social= Politiska punkter, I motionen anför . man målsättning, motiv och medel för en samordning av socialpoliti> ken. i mentalhygienisk riktning. Man vill att samtliga berörda. samhälls= , organ aktiviseras för att skapa bätt- ningen ännu inte nått långt på om< ådi anemi” (Sickle-cell. trait). Man vet] >- Centerpartiet star i:en diger I mos e . förutsättningar än hittills. för den enskilda människan. ' = I. motionen påpekas 'att' forska | et. Därför vill centerpartiet nu ikta sig på konkreta etappmål | ”Trafiksäkerketen v "Det: krävs nu verkliga kraftåta gärder ' för att nå en minskning | av olyckssiffrorna, hävdas i en par= - timotion från högern. ' Komplette=' : = rande utredningar bör 'snarast sät tas i gång och. förslag successi läggas fram om erforderliga åtgär= der från statsmakternas sida i kam= pen! mot vägolyckorna, SS Sjukförsäkringens karenstid + Kommunistpartiet föreslår i! en rijotion att sjukförsäkringslagens be= tämmelser om . karenstid slopas. ' hållandet” 60—30. Äggvit leky- lerna ji hemoglobinet måste alltså vara av två. slag. Generna :(arvs< underlaget): bestämmer sålunda ir.- att det skall bildas två slags ägg-. viteämnen i ! hemoglobinet. Det" rör! sig alltså av en koppling av. an- lag. Ytterligare forskning har vi sat;' att liknande förhållanden gäl ler även för äggviteämnen, uta för hemoglobinernas grupp. .Så är tex förhållandet -i blodserat och i många äggviteämnen i vävnaderna. Dessa » förundersökningar låg bakom försöken kring 'serumför- hålland inom -ABO-systemet och Rh-systemet. Man fann att de, olika blodgruppsgenerna påver kade & även andra förhållanden inom 'kroppen än själva blodgrupperna. Det låg du nära till hands att fråga sig om t ex bland personer med blod- grupp A fanns 'större frekvens av viss sjukdom än t ex vad fallet var med folk ur blodgrupp 'B. Man valde just magsåret som un- dersökningsobjekt. Härvid jämför- de man antalet magsårspatienter| + inom de olika blodgrupperna vid est stort antal sjukhus i Storbritan- "(Forts å nästa sida). +" kontoret, och det tyckte kassören : inte något vidare om. Han hade näm- ligen infé hållit isär firmans pen gar och sina egna med resultat' ätt x det nu fattades 20.000 kronor i Kas-. san, gade revisorn. En skotte hade varit inne i den -- stora reseffektaffären i London och , köpt en resväska, Kd — Ska vi slå in: den och skicka den? frågade expediten. . — Nej, då, sade skotten: Jag "bär | ut den till bilen — men lägg om=. slagspapperet och snöret i den! Oförklarligt . Det blev helt oväntat revision på — Hur vill a förklara detta? frå - sen — Ja, sa kassören, vad ' skall" + Hallands: Gångfö brbund: Kjell Jönsson, Södra. Hallands Gymnastiklirets: Gunilla Ericsson och Börje: Mat > tisson; Suppleant" Birgit Sandén, - san or SN | han= po delspolitiska och jordbrukspolitiska. . ;. åtgärder i industriländerna måste. ke till förmån för U-länderna, et framhåller fru Sjövall m f (s). Diskri mot U-l viktiga exportvaror. urholkar. effek=.. få en' tillfredsställande lösning" på ' nn lång sikt kan de”nämnda åtgärder=' na i den mån de drabbar U-län- derna inte' lämnas utan pobtlisk' . granskning, Motionärerna anser en . omfattande utredning ' nödvändig. DN Problemen" är svåra och fin vet s' vi "inte vilken” omfattning de har eller hur de bör lösas, na "Kommunistpartiet. föreslår I :en ' motion ; att leveranstiillägget : för... mjölk ” skall höjas ' till 6 öre; per kg för "leveranser mellan 1.000 och » enligt" våra 1.2.000 kg' per år och att m imibe= loppet 480 kr skall ges för upp till. 20.000 kg. pe nn ava ut trappning ske: med:4 öre per. kg. : NN Sjukersättning skulle utgå från för >, sta sjukdomsd ar t; : melsen medför, som -regel att mari: försöker hänga med "i arbetet så”. Jänge som möjligt fastän man brre de stanna heraraa eller 3 till Jä te bara, att det skall:bildas/blod- | kore kroppar av' två: slag, "utan också: : man säga, Det är. förbaskat svårt > med pengar, för de' liknar jus var: andra allesammans «va | .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.