YFYYTYEYR LV VANN FS vv PA Fr SENT FYNNA FAIR + N i NBA IG VÄ DENA FADER NPA SANTANA FIA FANAN I I GTA NS AFA VARAR TITTAT RA LA NDÅNINA FIN VÄNARAN CKAHOLMS TIDNING — RTVORERTR MÖR RR ERF EAN SA AN ANA MN SÅG TARA SI VÄN AR ADA NANG NN vor CN ;åhgar på. i SM- slutspelet | "STOCKHOLM (TT) Djurgården och V Frölunda är fortfa- rande obesegrade och utan poängförlust i SM-slutspelet i ishoc- : key, varför det ser ut att bli den verkliga finalen mellan dessa ” ik sista pel . nästa söndag. - båda lag på . Djurgården gick fram som en ångvält i Västerås och gav inte 3 " idrottsklubben någon chans, När” de tre perioderna var till ända '. hade Djurgårdens. siffror fixerats till 9—2. De 12.338 betalande 0 nytt publikrekord för Rocklunda — kunde konstatera att väs- . teråsarna den .här' gången vägde V Frölunda, hade på Nya, Ullevi förvånansvärt besvärligt med. Sö- - dertälje och vann bara med 5—4. . I november i serien blev det 10—2. Verkligt målrikt var det i Leksand, där Skellefteå till. slut triumferade " med. :tennissiffrorna 9—7. Masarna tog ' ledningen : med -2--0,' varpå Skellefteå vann andra perioden med 6—2 och den sista slutade oavgjord ,3—3. AIK, kunde få solnais no- Stera sin, första slutspelsseger. Off- ret hette W/Östrand.: Bara ett mål " orkade de båda lagen” med och det prickade AIK, in i mellanperioden. CT nedflyttningsserien har det ljus- "nat för Karlberg, som på sönda- ” gen vann "sin andra seger, denna "gång över Nisse Nilssons 'Forshaga som fick stryk med 7—5. Strömsbro fick"trots "hemmaplan en. omgång . 1 :, BERN (TT-AFP) : "Alina: VM på skidor: har in- ställts. Beslutet fattades efter eit, sex. timmar, långt möte i Bern FI på med skidförbundets ; styrelse.” Enda möjligheten ”- alt beslutet ärdras är att de allierade resemyndig- heterna återkallar sitt beslut att vägra den östtyska truppen inre- sevisum till Frankrike, där täv- lingarna skulle ha hållits. : Hallandsserien'. . Division I - ' i Vågen Oskarström 1. Vågen—Kungsbacka ” . . Frflesås—Getinge | 6 4 2. I :r 8,32 " Oskarström” 531” Onsala - 530 Vågen 2 db 22 Kungsb IF "5 2 1 , Frillesås 6 1.0 "6 070 gad, under På velningen märkliga filmen och svarade? som eri tigrinna: - Det får. stämma ni ser filmen, EINO' KIRJONEN ' avslutade på söndagen: finländska mästerskapen på skidor genom att segra i den sista = tävlingen, backheppningen. Det var nu fjärde gången han' korades till finländsk”, mästare ” Han gjorde tre säkra hopp” i tävlingen, som inte gynnades av vädrets makter då en stark sidvind, störde hopparna-och i . -ganska ' för Jätt. "; > of av Morgårdshammar som vann med 7—3.' Tranås, redan klart för divi- sion II, fick inkassera, sitt femte raka nederlag. Bofors segrade näm- ligen med 4—1. Sammanlagt såg 23. 037 betalande de fyra slutspelsmatcherna,. varav över hälften samlats i Västerås. De. 20 -matcher som spelats hittills. har lockat 15 438 åskådare: Fr Ishockey: en > SM-slutspelet vå AIK—W/öÖstrand - .,. 2. 1—0 5 Vv Frölunda Södertälje 5-4 Leksand—Skellefteå | +. T>—$' - Västerås—Djurgården = —.2—9 .- Djurgården . >: 5 :5' 0> 0 45—13 10 V- Frölunda + 5-5 '0 0 25—15 10 Västerås > .5738 1 1 17—17 : | Skellefteå. : 5 2 1:230—23-5 Södertälje ”"- 5 1:13 15—15 3. kälgand 0 & 1,0 4 15—24.2 j 51:0 4 12—33 2 Wöstrand. —5 8 1 4 11—30 1 Nedlyttningsserion . ” Karlberg—Forshåga . 1-5 - Strömslg- Morgåräsh NE Ad Tranås—Bofors gr 1-4 Brynäs." 44 0.0 Bofors. > 05 22 Gävle "0.0, 4 22 Karlberg 52,1: Morgårdsh .' 5.21 Strömsbro 5 2.1 Forshaga ; 511 Tranås N 5 0 0: | "Tranemo-Stig vann: skid-GM: BORAS orm) Västergö : : eftertryckligt ' Göta-' landsmästerskapen = på ” skidor L som gick i Gällstad i Tranemo IF:s regi på söndagen. "7 ” Stig Johansson, Tranemo IF, > 2 "vann. seniorklassen på tiden . 2,25.48,: nära två minuter ”bätt-”. "re än tvåan ,Eiron Johansson . . Landsbro. Damklassen gick til . "Gunvor Skoglund, Hössna, " Föret var ganska besvärligt,” Resultat: : "Herrar, seniorer (30 km): D Stig Johansson, Tranemo . IF = 2.25.48- (Götalandsmästare), 2) Eiron .Jo- Sansson; Landsbro IF, 2.27.34, 3) A'Bengt” -Karlsson, Valdemarsviks IF .29 03, 4)" Pontus Karlsson, Mull-- 2.36. 24, 5) : Gunnar Johansson, Tössna -2.37.1v, 6) Ernold:Petters.. son, SIA 2.38. 02, 7) Jan-Olof Berg; Frödinge-Brantestad 2.38.08, 8) Ing. var Järnäng, Misterhult 2.38. 55, IN Henrik Pettersson; Degerön Gode«r. gård, 2.39.05, 10) - Bengt -Ghisell,” Hössna IF 2, 39.55... Damer, ; seniorer (10 km): 12 'Gun« vor ' Skoglund, Hössna IF 1.03.56, 2) Irene Engström, Finspång 1.04: 20, förorsakade en hel del fall. 3) -Ann-Margareta"'- Johansson. Malmslätt 1.04.55. i : Bandy; | : Div I norra | . Edsbyn—Huge | Ze tvot 3-0 :, Sandviken—Västanfors 2-0 Broberg—Djurgården 7-0 Forsbacka—Heros 42, Skjutskär—Ljusdal. 2-0: Lördag: Köer Djurgården Sandviken » 1-1 Edsbyn—Broberg . 43 Forsbacka—Skutskär i4 -. Huge-—Heros ' 44 Ljusdal--Västanfors : 2—5, 'Sandviken” 286 1.121-913 [Edsbyn -- 286,1: 1 25—14 13 Broberg ' :8 5.0 3 30—1910 - Huge .+ +. 8 4 2 2 17—14 10 |Västanfors: - "8:4 0:4 18-17 8 » Skutskär. 8 2 2-414-16 6 8 2.2 423-28 6 8 1 I 6 13—27 3 a 80 2 6; 6—21. 2 Div I södra” re : Käl döhölmaVästerts So 13 » "Nässjö—Mjölb y - 7-0 : | Lesjötors -Hälleforsnäd 5—1L 7. Hammarby—Göta 3-2 - Örebro—Sirius rit 2-3. M .Göta—Lesj öfors 2-1 U Hälleforsnäs-—-N8ss]ö . 31 Mjöll by Hammarby ' 2 y6—3 .' Västerås—Sirius , s1—1 I ÖrebroKattineholm ' 32 AIK- Vessigebro ed ( ba sd Abild T Heberg " [Kvibille Arvidstorp | Ipswich—Everton STRYKTIPSET . Fotboll... Arsenal. West Bromwich : Aston Villa—Blackburn - Bolton--Manchester' CC... Chelsea—West Ham Charlton—Bury . Preston—Derhy . Southampton-Zutc > POOL: Huddersfield Middlesbrough Plymouth—Walsall ,Stoke—Leeds ,.:.. Sunderland—Norwich Bournemouth—Oueen's PR Bradford—Port Vale + Coventry--Shrewsbury Grimsby—Petersborough Hull-Swindon is... Watford—Halifax >... >; Darlington—Carslisle Dongaster—Rochdale Exeter—Tranmere . s Gillingham—Stockport Oldham—Aldershot ,. Workington—Barrow Xork—Manfield. sene "Dbhockey 1) Rönnskär—Boden sorerrer nes i 2) Skellefteå IF—IFK Kiruna . 4 3) Bonäs-—Ludvika : 6) Karlskoga—Färjestad . 7) Viking—Grums -. 8) GAIS-Husqvarna : 9) Hälsingborg--Malmö IF 10) Taberg—Norrby 11)' Troja—Öster ,. 12) Rögle-tJopstorp ” Tyringe—Landsk .” 3 1 1 2 3 & lyojsigebro ” Nolngo .. 7 .| kopparplåt. .Denna tornspira har: i | sjön Weselången, som börjadé torr- 'en -helt!' annan resonansbotten' än Gamla predikstolen a 1. Öxnevalla > | användes en gång till mjölkskåp Öxnevalla kyrka i Södra Mark ligger högt på grusåsen och syns vida "omkring. När den första” . kyrkan byggdes är infe känt, men att kristendomen tidigt kom till dessa bygder finns det många be- "lägg för, Kyrkan har. genomgått många ödesperioder" men har behållit sin makt över människorna. Den nuvarande kyrkan överlevde t a m : ”kyrkornas vandaliseringsperiod” under senare hälften av | 1800-talet, men fick däremot en hel del a av de gamla inventarierna förstörda.” 2 följande artikel . fecknas kyrkans historia. ” '" Uppkoinsten av namnet. Öxneval- la" har diskuterats. Man anser att det kommer av oxvall eller oxhage Den vida platån invid kyrkan kan mycket. väl, ha varit betesmark i forna tider. Det var först: inpå vårt århundrade som, skog planterades däruppe.” Dragoxen kallades förr för ”yxne” el!er ”öxne”, I gamla skat- "teuppbördslängder . stavas socken- namnet : ”Yxnavalla”. Backsippan, Pusatilla vulgaris, som i stor mängd blommar däruppe på .sandåsen, kal- Jas ännu ”Öxna”, et I Högt ' uppe på åsarna, "omgiven av. gårdarna Kyrkebacka: och Li- den, , ligger . sockenkyrkan. på en dominerande plats, Dess långsvet- siga' tornspira tecknar en markant silhuett! mot himlen. ' Den: är helt uppförd av, gråsten och — liksom pastoratets” t riga kyrkor '— vit- kalkad,' Långskeppets tak' är täckt med rädtegel och ' tornspiran ned en mansålder drivit gäck med plåt- slagarkonsten. ' Ingen ” har: lyckats hindra höststormarna att driva regn- vatten inunder plåten. För; en del år sedan revs 'tvåhundra kvad- råtmeter' kopparplåt ner och sam- må ' mängd” sattes upp. Men än dri- ver. vindar och regn "sitt spel, all| yrkesskicklighet till trots. ; a - När man står uppe på ”Klocke- kullen”: och ser ut över, den bör-|. diga .dalen:har man 'svårt att före- ställa sig, att en sjö en gång bredde ut sig' över dalbottnen och förtona- des" 1! /ett blånande” töcken" bort- över"gränsen till Veddige. Det var läggas. vid mitten av 1800-talet och i etapper slutfördes inpå 1900-talet. När de'tre” systerkyrkorna Istorp, Horred "och' Öxnevalla fordom' ro- pade till varandra. över Weselån- gens vatten, hade deras klockklang nu. ' Vattenytor bär ljudet Tängväga, Okänt när kyrkan byggdes g "I När kyrkan byggdes. vet man ej. När:den allra > troligen "rätt primitiva kyrkan byggdes, pränta-] "des" inga" protokoll. Sockennamnet sh skymtar då och då men "några data j Den; som Å för i kyrkan" nämns 'ej:- sett den lilla stavkyrkan i; Heda- red kan, måhända få 'en liten före- ställning om, hur en liten socken av Öxnevallas storlek -redde; "sin kyrka, låt oss säga för: åtta—nio- hundra. år' sedan. ' Man . får. utgå ifrån, att. den byggdes av;'tr enkla ' bönderna hade ingen större. fordran på lyx, Man samlades, dis- kuterade ' saken med prästen "och sedan : byggde "man efter "råd "och lägenhet ' Man - dyrkade" sin; Gud under; samma. enkla - - förhållanden som man levde sitt liv." Trä är "ett 'obeständigt "material "och 'där- till: 'eldfängt. När : man" läser: den gamla Västgötalagens rigorösa be- stämmelser ' om ” brandskydd . får man ' utgå ifrån; att kyrkbränder inte var ovanliga, Så kom stenkyrs kan till; AT UI sin bok ”Boerosia” ” som utkom år 1719, skriver Nils Hufwudsson- Dal: ”Kyrkorna i Mark äro byggda av trä, dock icke av. brist på sten; utan av svårigheten att få honom samman,” Nej, Märs härad led in- gen brist på sten! Trots ” ”svårig- heten att' få honom samman”,' ha- de markborna stenkyrkor redan på 1600-talet. . Vi. citerar . åter: nyss- nämnde; författare: "Juldagen ' 1638 gick ett svårt ' väder fram ' över Mark och Kind i riktning mot Jö ön- Köping och raserade kyrktornen' i Kungsäter, Istorp och Skedeskam- ma och" alldeles sönderslog kloc- korna. . Stapeln i, Torestorp flyttades vid pass en aln”. > rv - | under; 1600-talet, - | samtidigt : ; Vanligen fick! sockenkyrkan sitt namn av; den by , eller gård, som . ;-> upplät tomt åt alla -till kyrkan. . hörande , byggnader, . I Öxnevalla NN finnes ' samma namn... Kanske disponerades hela ingen gård | med det kyrkliga livet, torde de ha bet gagnat ' sig av påven: "Innocentius It dekret "av år 1234, som tillät flera församlingar, att slå sig sam- man till ett pastorat.” Gustaf Wasa, som håde goda ap- tit på kyrklig jord, drog-in både: präst- och klockarebostället ” till Kronan. " Var” låg' prästbostället? Utanför. västra kyrkporten , finnas märken i terrängen” efter bygg- nader, Där låg gården" Kyrkebac- ka, som nu' är belägen. på”en kulle sydväst om” kyrkan, Att den” fått sitt namn ' efter sitt forna läge på kyrkbacken : förefaller ' klart, ,; När nya: manhus” uppfördes, ' fick - de gamla ' kvarstå och användes "som sockenstuga. : Den torde" ha” till byggts 'en : gång. Men för. övrigt blev den, en källa till stora bekym- mer: för präst och sockenmän. Ung- domen. föredrog att hålla till. däri stället för att lyssna till. högmässan. De förde sådant oväsen, att. guds- tjänsten" stördes,: Varken föräldrar eller 'sockenpampar synes ha haft myndighet : nog ; att;. stävja. ofoget. Är '1805 beslöt 'sockenstämman att riva huset för att få slut på 'elän- det." Det låter otroligt i en -tid, då uppfostran var mycket "sträng. Men protokollen > talar, sitt” språk, | Därmed gick sista resten av Öxne- valla gamla Prästbol. till historien. Bevisligen fanns det Komminis- ter: i pastoratet ; sedan”, slutet av 1600-talet, men denne saknade fast bostad . och, fick ' bo ; var det "föll sig. På grund. härav hör man ofta olika gårdar - utpekas" som präst- gårdar. Först under 1600-talets' all- ra sista år fick man på nytt präst- gård 'i: Öxnevalla.. Då inköptés en del av, hemmanet Aplagården till bostad åt prästen, som sedan kallas ”kapellan”, "Enligt Jordeboken, äg- des" Aplagården: 1690 av. en" adels- dam - och! indrogs till Kronan - för oguldna skatter nämnda år? ..s i Klockarebostället bytte ; namn som prästbostället” fick" namnet: Kyrke- bagka. Var klockaren 'sedan bodde efter ick namnet :”Liden”. Det allra" äldsta bevarade 'proto- kollet är daterat "15 'nov ; 1747 :och nertecknat :' av.” kapellanen ; Johan- nes Torelius: som han :också” kallas,” Farfadern var kyrkoherde i, Istorp, fadern var kapellan” i. Öxnevalla; liksom, hans dotterson, Gustaf Lysell. Tre söner blev' kyr! oherdar / 'i "grannsocknar- na." Det som ' om : kyrkans : his- toria ” får” klarare” "konturer : efter nämnda år. Efter våra "Begrepp. fö- refaller. det',som : om" kyrkan" "och | kyrkogården; var fruktansvärt för- summade: Ingen syntes ha mod el- ler "möjlighet -att skapa ordning i förhållandena:' Skattebetalarna var rädda för skatterna och stoppade vårje tendens till uppryckning. Kyr- kogårdsmuren .hade portvalv, som i Horred men var så 'förfallna, att: kreaturen hade fritt tillträde till kyrkogården. Bristerna framgår tydligt av 'ett protokoll av den 23 aug 1761; Den nyblivne kyrkoher- den,'. Peter :Samuel' Helling, , höll sträng räfst med sockenmännen för en lång, rad försummelser. Kyrk- värdarna skötte kassan på sitt eget sätt. En £ d kyrkvärd hade ”glömt” lämna- ifrån : sig kyrkok när känt, men.-det. gamla ..bo- | igenom och den 28 november var kistan färdig. Den var försedd med ”trenneé låsar”. Troligen skulle präs- ten ha en och. kyrkvärdarna -var sin,' Något slarv med kyrkans me- del: fick ; inte" vidare ske. : Kistan hittades i vapenhuset för en 'del år sedan, .Den står nu i renove- rat skick invid predikstolen i i koret, Den mäktiga militären, som Yhåde sin övningsplats invid kyrkan, gjor- de som de ville däruppe, I flera år hade de förvarat sin, ammuni- tion inne i. kyrkan! Helling fager de hos Kungl Bef. På tre år ha- de” man : inte kunnat - fira" julotta ”för -krutets.. skull”,” Sexmän och rotemästare fick; en'. skarp: repri- mand för att de: ej ordentligt va- kade - över tukt och” ordning. Han' gick till attack mot ”fästefolks ola- ga sammanflöttning”. Tydligen miss- förstod han ortens gamla seder och bruk, Någon .”osedlighet”- var det, - så vitt man kan finna, inte fråga om; . Den mycket , högtidliga : ”tro- lovningen”. ansågs som . vigsel :.och folket tyckte, att: det var. ; onödigt | - med ytterligare en. ceremoni, som därtill var förenat: med vissa kost- nader. : Kyrkvärdarna "och" en: del andra kyrkans förtroend - gick som protest.' 7 Kyrkan var i stort behov av 're- paration;. Den var då mycket liten So och. uppförd. av" gråsten,” Den'. var täckt med träspån och saknade törn. Klockan var-upphängd i stapel. och var ganska stor: Det framgår tyd- ligt. av "ett protokoll, att' det :tidi- gare 'funnits ett' stentorn.: Kanske raserades det "av. stormen -1638? Koret och kyrkorummet var skilda åt genom 'ett valv. Detta var spruc-' ket och hotade” rasa. Kyrkan var så dragig, ' ”att' 'oblaterna blåste av peténen” för: att” citera ' kyrkoher- den," Ar”1770" gick Helling till at- — -— begärde ' h: n ma men då enades man ej. ” I Dessa reparationer - "och FHillbygg- nader var säkert. gånska 'kännba- ra och kunde givetvis ej. genomfö-” ras utan knorr. Sockenmännen gav sig inte. Hur man klarade affärer- na är för en sentida forskare. en gåta. Är 1898 var kyrkan. skuldfril : "Kyrkan brann ner SN Så kom olycksåret 1825, som bok- stavligen står skrivet med eldskrift i kyrkans historia!” Alla. ansträng- ningar ' som : sockenborna. nedlagt för sin kära kyrka gick. upp i rök och lågor. Den 21 juli slog- blixten ner i tornet och-antände det; När de skräckslagna sockenborna nådde |”: fram” var kyrkan: helt: övertänd. Någon - möjlighet att släcka eld i en så stor: byggnad hade man inte. Man fick nöja sig méd att rädda > Ttack, mot 'de' alla ier I man. hann! med. Oppositionens ledare, Hans Svens- son” i 'Skattegården,: gick till mot- attack" ”med otidigt talande” och ropande”." "Framställningen avslogs till djup "besvikelse för "den" eter giske kyrkoherden." : + De mera sansade församlingsbor- na insågo snart, ”att "något" måste göräs' och" erbjödo: sig året: efter att :”kalkslå” - kyrkan... Då .. var. det Helling, som sade nej .Det lönade föga att slamma ett valv, som snart ramlade av sig själv. 2 Kyrkan förstorades ' På 'våren 1772 kunde mani enas om att reparera kyrkan för 200 da- ler s:m,, Tre, murare från" Sand- hult utförde arbetet, De skulle ock- såvha ”sovel och kåka från varje matlag”; Kyrkan blev nu 17 alnar längre : än: förut och "koret fick samma bredd, som ' kyrkorummet. ”Träarbetet "utfördes av snickaren Börje Andersson från Horred, é Under "ständiga: skärmytslingar med Hans i Skattagården lyckades Helling under årens lopp genorn= driva flera reparationer och år 1778 började man tala om”att bygga ett stentorri, Då hade Helling på grund av sjukdom måst lämna 'ordföran- deskapet åt kapell "Vi + i Öxnevalla. Det skulle dock dröja | / tio' år innan bygget kom till. stånd. En 'stentavla över torningången be-1, rättar därom, I byggnadskommittén ingick, förutom” kapellanen, fältvä- beln Gud d Lysell i Vik, svär- han slutade sitt uppdrag. » Han fick order att genast redovisa, ” En 'kista att förvara kyrkans vär- desaker i efterlystes. Helling ville ha en hy men bönderna knorrade, Det blev för dyrt. -Dé ville nöja sig med; att reparera en gammal det område, som 'bar namnet Öxne=.> ” valla, "till "kyrktomt, begravnings=" plats, präst. och klockareboställe. : Prästboställe och' klockareboställe' fick så småningom namn efter in- - nehavarens tjänst och så försvann .- "Öxnevalla som gårdsnamn." Detta är blott en Bissning. . OMS me ir oprästbolet” | ön : m gång hade "Öxnevalla egen präst! och eget prästboställe. När socknen, förlorade denna ställning ; och uppgick i Istorps pastorat är : inte -känt."" Man vet, att samman="« slagningen var ett faktum långt för Te reformationen. Kanske var det ”Digerdöden” 'som förorsakade den=". :> na omvälvning i orten. Dess härj- ningar decimerade folkmängden ka= 4: sådan, som fanns ien av gårdarna. sen till Johan Torell,' kyrkvärdar- nä Johan Jönsson i Källeberg och Carl Larsson i Sigården samt Bengt Abrahamsson i Berg. Arbetet kos- tade ; socknen 272 riksdaler, Äter anlitade man fackmän: från Sand- hult. Mästaren hette Sven Pehrs- son. Han fick 100 Rd. Aret förut Förutom : den: ovannämnda kyrko kistan räddade man en offerhåv av silver från” 1767; skänkt” av :kap- ten- Petter ' Bökmän i" Brännared och.hans hustru, K harina Brant- L berg. LS "En; av de : första som värslåde branden var församlingarnas kyrl ko- herde," Anders Kollenius; Den ' 43- årige kyrkoherden kastade sig i sa- deln och: red. i- sporrsträck . över Öxnevalla ängar för att deltaga i - | släckningsarbetet. Det. blev inget släckningsarbete för” hans del. Han red 'omkull vid forcerandet av ett stängsel och skadade sig svårt, i "Nu fick man på nytt" "planerå kyrkobygge. När förstämningen lagt sig, grep man sig .verket an med friskt .mod. Pengar. och niaterial. kom. från alla 'håll. Till och 'med från Horred, som själva höllo på med ett dyrbart kyrkobygge. Först lade man på ett provisoriskt tak och höll gudstjänst bland de sotiga murresterna denna sommar, medan man samlade 'mäterial 'och medel, Predikstolen beställdes hos soc- kenshickaren Petter, Carlsson i Ro- vegården,' jämte" ”krona” till den- samma, : altartavla och ”prästastol med gallerverk”, Alt kostade 166 Rå och 32 Skill, nn ; : OR . Brännvin | endast till ”egen nödtorft”. Upon Hela socknens befolkning ut- kommenderades att hjälpa till ef- ter särskilt schema. Det torde ba gått livat till där uppe på höjden. Kapellan - Vennersten, som” i den sjuke kyrkoherdens. ställe skötte kommandot, måste ta till krattag. Brännvin fick medföras endast till ”egen 'nödtorft”. Att ' bjuda eller mottaga brännvin straffades 'med tio: Rkds , böter! Hårda bud > om Kyrkens' mabarande utsgende, M man betänker; att Öaeslönen f för. em » | fullgod man var 67 öre, > oa Den 21 september 1828 var en .: stor. dag i Öxnevalla; Då återinvig- des "den nya ' kyrkan. Visserligen arbetet torde i stort sett cha. värl” klart, 2035 ser går att en rad prominenta herrar . den dagen besökte Öxnevalla; Con=. sistorii Notarius Lars Magnus Brö- nander har nedtecknat namn. titlar i i sträng rangordning. 2 "Först sjöng man ps 320 wi den. nya Imboken; varefter bis invigde kyrkan efter” handbökens ritual” ”varefter "inför altaret . sj församlades”:. år ten :kh'i Berghem, magistern-J. I ter A Kollenius, prosten”. i Örby, hult,- kyrkoherden” i Kungsäte; E Bernström, kyrkoherden i Surte- vice pastor - Gustaf: Lysell ders Wahlberg, : HH Biskopen” talade 6 kap” 21'v. Till sist sjön, S i gamla psalmboken. den stora dagen, hänga ännu i tör- net. Den stora "klockan. gjö!s «ev resterna från de tidigare klockur- na, som nedsmälte vid branden Den” lilla” klockan får själv berätta. sin” historia. :Den är skä kt av en ö nevallabonde: ” at "Abraham Andersson i Håås och hans hustru Anna Bengtsdotter och blef denna klöcka gjuten i Jönkös ping af Theodor Friis 1827. : 7 -”Abbram ' i - Håås” bärgad man. Av vad som framgår, nade han 'en förmögenhet på 112. 000 Riks år. 1838, ' Så klingade på nytt malmen i Öxnevalla kyrktorn. ' De förra klockorna hade ringt endast halvtannat år då olyckan kor. Befolkningen växte och man gjor- de här, som i många andra sock- nar. i slutet av 1800-talet — man terades saken lika häftigt nu som i fordom, Man enades inte och där- ' med ': undslapp ” Öxnevalla ” andra socknars öde att få sin lilla vackra kyrka förstörd. Men ett enades man” bänkar insattes. Petters i Rovegår-', bänkarna, såldes: på auktion.” Det var länge en gåta var predikstolen blev av. Men' så en kväll'inter-' th vjuade "undertecknad "en gammal '' - gumma angående julramsor; Då" - kom. följande frågelek: ”Vajts-de -va Helas-Cal hade te' mjölkaskåp?” ' . Rätta svaret skulle vara: ”Jo, han'. var den inte målad men snickeri= Av Konsistorieprotokollet fram . De. två klockor, som ringd in | av. hans . bouppteckning” efterläm- . om; All'inredning utom altaret revs -. ner och kastades 'ut. Nya och flera ' . tastrofalt bå sina håll När borisa 'seua.e skulle , rekonstruera "I i »”hade Öxnevalla predikestol!” Helas- elier Helgas-Carl var en småbru- . kare i Skattegården. Byggnaderna - i är nu borta, Mäninskan har kort - minne för. dagliga händelser men i och "mun levde de länge kvar. Nu be- rättar man inte Jängre några sa gor. : : Efter återuppbyggnaden ” hade”, man inte råd att bygga tornspira, - . Man fick nöja sig med ett fyr skuret trätak. Den nuvarande born . Spiran blev färdig 1911.” Smaken! -är olika. Men fråga är om ej det . fyrskurna - taket var enklare och värdigare.. En äldre kyrkobesöka=! . re undrade stillsamt en gång omj inte de makter,"som står högt över|: "alla mänskliga begrepp ogillat de ' där höga tornet. Ytterligare. en” - gång för några. år sedan slog Bj kan - ned i tornet; .Domprosten L N o Magnus Huins= en ; | mel (tid kh ii Istorp) kontraktspros-".' Jacobsson; prosten i Istorp magis= = > by, Samuel. Hummel, komminister. : ' je förärades denna Klocka ” var en: väl > ville ha'en större och finare kyrka. - I "I Lyckligtvis, får. man säga, disku- Iden mästerverk, predikstolen och” " Laholms FK. oc . Observera.. Träningen flyttad. från måndag - till -:tisdag.' Vanlig tid. Se ny, notis i + morgen. SN H I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.