vr YYVvTY try YvY YfFvYyYvYTYEYYTYYTTYYTYY FT YTV YTV Terre yvvrv ” IKarim ” Aga Khan är én duktig ” iskidlöpare och under: veckoskiftet "Istod han i Davos som segrare sam- inlagt ide & k Lowl tersk där del na k från europeiska länder där skid- jsporten « endast kan idkas mera spo- jradiskt,' såsom: Belgien, Danmark, Holland och England. Men ingen- ting, hindrar att de sköter sin ; träning i Alperna, a KS — Ingen blir profet i sitt eget land 'står ' det här. Jag undrar om ” detlär så många som" blir det i ut- andet heller, . NON . Dägens rysare ; Lille Tom: "Vill mamma höra + en saga en är inte alls lång, '- Mamma: — Javisst. Vad är det för, en saga? i : er sitetet i Paris har slagit larm, Det rör sig här om de vilda djuren" i Afrika, som -'råkat 'i.fara.' Deras existens hotas, eftersom den tek- niska utvecklingen i Afrika, medför att djuren där mer och mer:trängs undan och utrotas. 'I vissa delar av Nordafrika fanns ännu. på 1800-ta- let gott om flodhästar, elefanter (och antiloper, och' dessa 'djurärter var där en ”normal” -företeelse; I dag håller dessa djur emellertid på att bli sällsynta., Stora jakter och utrotningskampanjer har: drastiskt decimérat deras antal och hundra- tusentals djur föll :offer härför. Också djurens handelsvärde spelar en stor roll vid den hotande" utrot- ningen. Så dödas årligen i Kenya :14.000—5.000 "elefanter -enbart. för elfenbenet i deras betar," En nos= hörnings horn är värt c:a 15 kr per kg, elfenbenet c:a 6 kr per kg År- ligen : säljer nan legalt c:a 37.000 kg elfenben, men: man uppskattar den illegala" handeln ' med : äenaa "” indiskt fat: och det hår? jag. gjort" "slut Pp ” våra « till: c:a dét: femdubblat- så” sätt .dödas å li = fariter - för! elferibenets skull. Det är 'därför, inte alt undra ' på, att elefanten håller' på att bli ett säll- synt djur i Afrika; sn h Eftersom de vilda djuren hör till hela. mänsklighet, 'vetenskapli och + kulturella 'arvegods . vill .man nu fästa uppmärksamheten på rädd- gen av de vilda djuren i Afrika. En avdelning av FN har. tagit sig an detta; speciella problem och har givit den. kände biologen J Huxley i uppdrag att sammanställa en rap- er detta problem, Av .en rapport framgår att det är nödvändigt att bibringa” de af- rikanska folken själv en känsla för värdet" av en fri natur, Man måste också ta" ställning till” strävandet hos vissa afrikaner att slopa na- tionalparkerna, vilka: de anser vara en kvarleva från kolonialsystemet. Huxley . anser vidare, att stiftandet av en: förening för räddandet av de vilda djuren samt 'upprättandet av flera nationalparker skulle kuri- na bidraga till, de vilda afrikanska djurens fortbestånd.. "garna och jordägarna; ” J aktvårdsområde "får: gott. betyg - STOCKHOLM (TT spåc) Jaktvårdsområdena får en myc- | ket positiv bedömning i jaktutred- ningens i dagarna till k m:t av- ” ik förslag till vissa” ändrin- i jaktlagstiftningen. Det'heter Sålunda, att dessa. områden - haft en stor betydelse för förverkligan- de av det uppställda 'målet: ett art- rikt och livskraftigt villebrådsbe- stånd ävensom 'för "skapande ' av en god 'jaktkultur. Som ett belägg för" riktigheten "av denna bedöm- ning. anföres, 'att-nybildningen av jaktvårdsområden fortsatt i jämn | takt, vilket vittnar om att de om- fattas med förtroende a av både jär » I :hela”landet. hade: intill r julj 1961. bildats ' 1.388 -jaktvårdsområ- den, de flesta frivilligt; och av dem kvarstod . 1.239, -omfättande drygt: 5 1/2: milj hektar och 84.400 jordägare, I Älvsborgs jaktvårdsområden har fastställts. 45 och ”av - dem om ”tillhöpa . c:a: 91,300 hektar och med nära 2.400 jordägare, "vo: a I Göteborgs cch Bohus: län var antalet bildade ' jaktvårdsområden 13, vilka alla så när som två kvar stod, omfattande c:a' 25.000 hektar och med Arygt 600 jordägare, -På-en del håll har som argu- ment. mot. jaktvårdsområdena an- förts, : att de skulle : beskära. den icke jordägande befolkningens möj- ningen har undersökt: verklighets- halten av: detta argument ach :där- vid i allmänhet funnit, "alt man knappast kan säga 'att dessa marki ägare utestängs från möjligheten att jaga. Från . Älvsborgs- län upp- ges dock, att ”säljandet av jakt- rättsbevis till utomstående” kan 'va- ra "ganska konjunkturbetonat 'och att utarrendering. av jakträtt till utomstående & är sällan: förekomman”= de, Fe si Nä är .. > jaktutredningen N Merlyst eventuell; kritik" av. annat slag mot jaktvårdsområdena har sådan om- |j kvarstod vid : angiven tidpunkt. 39 ligheter att idka. jakt, Jaktutred- ”Hårdare” ryska gif termålslagar " MÖSKVA (TT-Reuter) : Radikala förändringar ' i gifter- måls- och skilsmässobestämmelser- na i Sovjetuniionen övervägs av kommissioner som tillsatts av Hög- sta Sovjet," Deras ” uppgift , är att utarbeta förslag till en ny lag om giftermål, arv och skilsmässa. ” nä I många år efter 1917 års bolsjek- vikrevolution reglerades giftermål och skilsmässa av ytterst liberala lagar. Äktenskap betraktades som | legat. även utan: "registrering hos myndigheterna, och skilsmässa kun- de' erhållas 'på ömsesidig begäran eller på begäran av en av kontra- henterna,' EE - Skaraborgs / I aktvårdskonsulen- | ten i Skaraborgs län har upplyst; att..i länet framförd ' kritik mot jaktvårdsområdena - - i - allmänhet grundar” sig på det, faktum,” att områdesbildandet ger en” viss ka- tegori markägare” och "jägare ” rätt att inom och. utom” jaktlagstiftnin- gens råmärken stifta Egna lagar och bestämmelser, något som i och för sig-är, nödvändigt men tyvärr? in- te alltid" omgivet av; den opartisk het som man ville; efterlysa,” Det säger sig självt, att ett sådant sys stem kräver. fullgod ledning ; och ett stort mått av: sans ock” mått- fullhet för att inte missbrukas, Hä vidlag har .det "dessvärre brustit i många fall, varigenom "majoritetens beslut format sig till en 'vidräkning med. någon elle; ågra iv min tetsställning., En originell Synpunkt. på". ipn blemet V. . anlägger -. jaktvårdskon- sulénten i :Älvsborgs Jän, "vilken säger, att; jdet: nog -är: en allmän åsikt” att. —fjaktvårdsområdets” prin-'| cip är bra, men 'att folk 'på: senare] tid ”blvit : mindre intresserade: av föreningsverksamhet — "man ' har? blivit "”föreningstrött”, Jägarna i allmänhet har jakten som en höb- by: för :att komma "ifrån vardagen = och, vill) då : inte jara: bundna av förordningar, . inskränkningar | i : | försvunne. ”maken” för att få un- Ett. dökret av den '8. juli 1944 ändrade emellertid tituationen ra- dikalt.. Äktenskap betraktades som giltiga endast efter godkännande av en av myndigheterna inrättad re- gistreringsbyrå, och skilsmässa gjor- des till en besvärlig och + kostsam affär. Syftet med dekretet var. att be- vara familjens enhet, Särskilda be- stämmelser gällde för ogifta möd- rar,: men barn till ogifta mödrar betraktades som illegitima,' vilket i praktiken betydde att inget un- derhållskrav kunde resas mot fa- dern. Detta dekret har varit föremål för otaliga kritiska artiklar 'i Sov- jefpressen, som: 'återgivit ' många upprörande berättelser: om den övergivna ”hustrun” och hennes fa- "I milj, -som inte kan stämma den derhåll, emedan äktenskapet aldrig gjorts lagligt på en vegistrerings- byrå, , ” " Om ett äkta par. "Sovjetunionen önskar skilsmässa är första åtgär- den en. ansökan hos den lokala dom- stolen. Där försöker man åstadkom- ma en försoning, men om 'det inte går, . måste paret åter vända sig till. domstolen och" även sätta. in en annons i tidningen, » Detta' är ett långt och obehagligt förfarande, och ett av de huvud- sakligaste klagomålen har” riktats Lexikon f ör en var av v dr Ivar. Ek 1 ) " (Eftertryck förbjudes)' i Såsom allom torde vara bekant: är, åskregn . till mycken nytta. för all växtlighet. Detta beror på att . den elektriska ' kraften 1 "åskans: ' dundrande blixtrar skapar en mas= sa kväve, som åskregnet för med. sig ned'till jorden: Nu, har man räknat ut '— naturligtvis i.USA — att åskan årligen ' med tillhjälp av regnet tillför jorden, inte mindes re än 100 miljoner ton kväve, som utgör ett så stort "växtnäringstill- |skott, att' det betydligt överstiger vad" ningsfabriker komma, :no0n a Hur man Kunnat räkna ut e ia anges inte i meddelandet, Man vet att åskkvävet är ett bra tillskott till jordens” gödning, — men det forskningsinstitut i USA, som: räka" nat" ut. ovanstående siffra verkar inte så vederhäfti dess uttryckssä' rligen" "kan: : åstade . Forskningsinsti= ”konstgödselämne"”,- och detta kom- mer. en sakkunnig att tvivla på” forskningsinstitutets fackkunskap, , u Det är nämligen: så att kväve är ett ”konstgödningsämne” "och icke ett gödselämne, Inom "den kemiska . lantbruksindustrin. och i den jord- mot b "om skil annonsen i tidningarna.' Folk. har klagat över att de hört ungdomar skratta åt annonserna och. menar att deras förekomst i Sovjetpres- sen: appellerar:” till "människornas, jlägsta instinkter, "Tidningsartiklar har också kas- tat ljus över några 'av de knepiga sätt på vilka den manliga parten försöker. slippa ” betala underhåll; En , man, lät tillverka en kista åt sig, köpte blommor, mat och vodka, Han' ringde ; en "fotograf och' gick sedan runt till. sina "vänner och bjöd "in" dem” till sin'. egen 'be- gravning, "' berättar ” ”regeringsor- ganet Isvestija.. Vodkan flöt iström- mar och det blev en' trevlig fest. Mitt under :alltihop steg mannen ned i' sin kista, och - lät: fotografera ; | sig, "En "vän? "sände'"-fotot. till man- ikstekniska v är de naturliga bakteriehaltiga : åvfalls- produkterna från stall och ladu= gårdar gödsel, under det att de ke=' miskt främställda bakteriefria nä ringsämnena för jorden är: göd; ningsämnen. : sel med "tillägg av" varifrån den ' kommer,: t ex' stallgödsel, kogöd- sel; svingödsel osv Konstfram= ställda ' näringsämnen : kallas .där= emot alltid gödning. p brev som underrättade dem om att mannen' dött. efter Olycksfall i are... betet. ;: i. > Enligt ”Isvestija är han in "den vänt detta knep. ; En; ; Moskvabo, gjorde: "exakt Sam a kunde".bara' inte d hens £ d hustru och barn” med ett I Ieende”, när han, låg -i sin kista.” < När” den. då” tjugoåriga : alasblåsaren Isidor Fein I | "gold kom Sverige som. - Österrikisk" flykting kunde : | han väl knappast drömma. "Com att han 22 är senoé i « skulle få isesebidra ov -Svenska' 'staten « för: sep, marknadsundersökning, a I . USA” och Kanada. för en export ' på : dessa ländel Gav "termometrar H i H i i i s termometrar! i "en-liten -verkstad 1 Norrköping... Det mesta av arbe- tet” måste. ban”. utföra : själv, då Men en början var falla "fall d "Brodern till. [si- dor var. den som fick svara för försäljningen under den första ti-. den ocks "denne. lyckades! placera beställmågat 1? massa "och den lilla verkstaden måste överges” Fengold? flyttade till " Eskilstuna [ byggde ut, sitt företag år från ch 1954 startade han Termo- Tyskland | var före sista världs: . termometrar av, alla slag, men et- ter krigsutbrottet upphörde leve. ls ranserna och Sverige måste” på mågot. sätt själva försöka lösa frå- 2 viktiga”: små apparater, - oe Det är då der österrikiske glas ; blåsaren Isidor Feingold träder in "som den räddande ängeln. vd Under mycket : primitiva för. ihållanden" började han "tillverka CE iget "vår största leverantör av . jga om en tillverkning av dessa metertahriken på, Gustafsvägen 1 Eskilstana': Men redan "1956 var Fabriken återigen för «liten och sedan dess har den utvidgats med 600 kvadratmeter ” : : Jan a de dagarna då tempera turen sjunker har vi gjirt en besök . hus -Femngulds. "Det är:eut 40-tal " anställda," mest "kvinnor, som är 'fullt sysselsatta med ant göra . tordning bundratals' ”sene- tat fram. beställningar, . som mask nen. ma: Några glasblåsare behövs. inte längre = maskinen: bar. ertagit den” mänskliga tungans arbete, "4 Ömvända "förhållanden. En, nycket stor beställare på termometrar "av. alla" de slag” är Tyskland,.. termometerns - klassis- ka: land.” Eskilstuna” Termometer- fabriker: här numera egna försälj- ningskontor h Hamburg och Däs- séldorf, där man ” särskilt lägger an' på att sälja kylskåps- och kött termometrar.', ” - artikel, ' id Man kommer "ofta ihåg hus- mödrarnas ' stora " förskräckelse - 1 | ' gångna tider då middagen: skulle serveras 'och familjen förväntans- fullt: var "beredd att, börja :smörja kråset och så = ve och fasa - ste- ken hade hunnit.bli bränd. Nu behöver ”man-. inte : sticka gaffeln 1 skinkan för” att . konstatera, om na en. nämnts bl: a” från, Älvsborgs och | ti ) lill -så långt. "avlägsna : länder som kö "ändå ärarbetarna mindre jäktade ' Sstor; lagerhållning” bidr en marknadsundersökning 1 USA jech Kanada kunde han inte bara i Jom försäljningsläget till sina upp: frem utan. också" framvisa "europeiska, ja der, | utan” även "Ingen serie under, 50000 är Fein- Ids paroll.: Det, "råder: en syste- Imatisk- > arbetsfördelning mellan le olika "arbetstempona,; och än > förr. ? : Serietillverkning : och till shåb”] ba "leveränser, ++ = 3 När; Feingold fom Kem efter lämna ''en : uttömmande; rapport den första ordern från. världens största” "termomäterfabrik, Taylor " Instrument : : Company i, Toronto. | ri Den svenska köttermometern an- såg man där som; en sensation... - Glasblåsaren "från 'Wien, som blev chef” för en stor"industri, bär: denna" : framgång. med lugn” förtröstan. Hans” "termometrar ,hål- ler: på "att vinna” världsrykte och hans "levnadssätt" har” inte "märk: bart förändrat sig” 'utom det att hans arbetsdag 'nu är längre 'än förr.” Och ; han : trivs : ypperligt" i sitt nya hemland och" med sina medhjälpare”; som I han kallar si [07 na anställda, . Ti ; Robert babel É är mör," man. ”Dläcerar” en termo: eter i. köttet under, stek- ningen "och. när pelaren: kommit upp till. det röda strecket är ste- ken fris Och Termometerfabri- ken” 1.; Eskilstuna : har . moderna, tillförlieliga = maskiner, - som! gör det, möjligt att. fullt' lita på den färdiga produkten. Våd som fram- för 'allt har bidragit till att "skapa denna "framgång är att man kun- nat höja 'kvalitetén' med hjälp -av rostfritt stål "och plast. Kod Tillverk ning g far. nedlagd. i av f feber pt Febertermometrarna”' som , ;trån början”. var Feingolds specialitet har” nu fått ge vika för andra till- verkningar," vilket beror på "att England och Tyskland har: slagit under.” sig dessa ' marknader. Men fönster, rums-, bad-” och hushålls- termometrar. exporteras inte bara ee bred 32 öl Tf andsfukdornaria hör Inte till. de sjukdomar, som direkt hotar en; människas liv och arbetsför- måga. Deras allvarliga . karaktär ligger 4 stället främst i deras sto- ra utbredning: 1 vårt tand” täm- nas praktiskt taget ingen oangri- pen. .I enstaka fall ger angripna tänder ' dessutom upphov. till inva- lidiserande eller to. m. livsho- tande allmänsjukdomar;' hur ofta vet man inte. De direkta. vård- kostnäderna | för tändsjukdomar i vårt land uppskattas fn. till 200-300 . milj." kr årligen, vilket medger, en vårdstandard som, internatiorlell jämförelse är myc- ket. god 'men i förhållande till det totala behovet I otillfredsstäl-. lande Ft "Förebyggande åtgärder : mot ena därför : tandsjukdomar” ligger högsta grad 1'både den rn d des och det. allmännas intresse och; innebär på längre sikt den: enda sunda. och tillfredsställande lös-, ningen, säger tb probs. Yngve Ericsson. ; + gör. tandens huvudmassa),: vidgas VIERA Och när det nått dentinet (en e-|: bfenbensliknande substans, som ut- det." snabbare . 1: denna : vävnad. Emaljen, det är alltså det mycket hårda skiktet, som' omger tandens krona, undermineras därigenom och ' brister förr eller: senare , un- der tuggtrycket, Om upplösnings- processen i. tandbenet (dentinet) når pulpan (”nerven”), infekteras och : inflammeras denna, ibland akut och med häftig värk, I and- ra ' fall smygande, nu Pulpainflam- mationen leder I regel till pulpans död och sönderfaller, , varvid, bak: terier , får” ynnsamma. tillväxtbe- tingelser..; Om infektionen inte hejdas, kan den | gå vidare 'ut. genom ”rotspets- hålet,” varvid :en inflammation, "varbildning”, uppkommer i om- givande käkben, "Även. detta star dium kan vara 'antingen akut eller mindre ”, symtomfritt. .- Varbildnin- gen kän också utgöra härdar för infektionens spridning ' till. olika organ :i kroppen; t ex. hjärta, njurar, leder, Ht se Ph Mycket går: kt. vinna. genom « i... samhälleliga åtgärder men det ligger :dock .4 varje människas Y egen hand a vårda och skydda sina tänder, Här" gäller att” ya skap om "tänderna, och deras sjuk- domars. uppkomstsätt ' och natur ger makt att I stor utsträckviog ” förhindra dessa sjukdémar. tö Karies: Den. ojämförligt vanli gaste oth svåraste av tändernas sjukdomar är tandrötan. eller ka- ries, "bål I tänderna”. Kariesan- 2reppet.. börjar som ett vitt bål 8 På . grund - av tandvävnadernas i mycket : dåliga : läkningsförmåga måste kariebehandlingen "bestå. i avlägsnande av de angripna par- tierna och ersättning av, dem med olika fyllningsmaterial,”: Om. pul- pan infekteras, "måste > den 1. re- gel avlägsnas, varefter pulparöm- met. steriliseras och fyltes (rottyll- ning). En sådan rotbehandling är tekniskt ganska 'svår och'resulta- tet" aldrig. säkert. Därför skall man 'söka behandla" tänderna in- karies". uppkomst. Bakterierna än- > griper emellertid inte direkt utan först sedan: kalksalterna”"upplöstå. En: sådan örkalkning' kommer till stånd "genom ”olika ; syror, "fråråst mjölksyra, som' kan bildas. av: de flesta bakterierna +; :på ”-tandyrar | vudfaktorn ' med i spel raterna, det material, värav bakte. rierna bildar. .Syror, fattande, namn på socker, stärkels | se och några. likartade substanser; i som utgör. en mycket: betydande del av vår föda. Förutom 1 alla: de" rätter som sötas' med vanlig hushållssocker förekommer .socker : dér i andra tförduämnen, Stärkelse utgör huvudbeståndsdelen i i så vän=-" liga" födoämnen som ” mjöl," bröd ; och ” potatis. andra födoämhen ur djurriket är cn däremot i det närmaste fria från SS kolhydrater... skulle det alltså teoretiskt räcka med att avlägsna antingen mun« bakterierna eller också kolbydra- erna som pclar huvudrollen vid > ch- här- kommer den- andra, hus; 0 + kolhyds > 25 Kolhydraterna - är frukter och bär och i små mängå : Kött," fisk, ägg och .« För ' att förhindra tandrötan tutet talar om" kväyet' sony ett ” pan, ela "denna nan den sjukliga processen nått pöl : ; Det är” särskil gäller 'mjölktänder, där. "kariesan- greppet snabbare når pulpan.' Pul- painfektioner eller -- förluster - "av mjölktänder -teder "nämlige ktigt. då. det inte terna. Tyvärr är det inte praktiskt genomförbart .. Tandbäddsjukdamar. En "nd. ganska skiftande sjukdomstillstånd benet som: omger” tänderna bru="- ". kar på svenska kallas tandbädds= . bära still nedsatt tuggförmåga un- der barnets viktiga tillväxttid utan ofta också till rubbningar 1 ut- vecklingen " av de efterföljande permanenta " käktillväxten, : Vad ärdå orsaken till den upp- lösning "av "emaljen, som inleder E jukdomsprocess2, . tänderna eller av Skräcken” för tandläkaren är numera vu gott som försvunnen. Med de snabborrar som anvärds är det heller ingenting. an oroa a sig för. Man känner knappast behandlingen, ur I doämnen endast vid ordinarie måls ”|eller vetebröd. Färsk frukt: eller "] avlägsna socker och syror.' Dera slutstadium, + som Ni många. . fall dessbättre aldrig uppnås, är att. tänderna” lossnar. - Dessa. sjukdo- - + mar, uppvisar "en rad” skiftande, Nu symtom. och . även orsakerna. är! : mycket ; varierande, -- Råd: för tandvården. :- Följer, man dessa råd noga: såll: är mycket gjort för att förhindra: uppkomsten av karies och tand« bäddssjukdomar; : "Ät mjöl- och sockerhaltiga” för tider, ej som mellanmål. Undvik söta drycker o. d . Håll Er så. långt som möjligt till -grov, hårdtuggad - föda, som - ger. tänder och tandkött: arbetef och "stimulerar salivavsöndringen.; Undvik ' särskilt att avsluta mål! tiderna med starkt sötade' eftér-: Ls rätter med klibbig - puddingkon<"” sistens eller med' kaffe och kakor ost är lämpliga efterrätter. . Drick som får spola runt tänderna. och” Borsta tänderna morgon och : kväll så att alla tandytorna verka" ligen blir väl rengjorda. Besök tandläkaren ätminstone. en "gång om året. i tandköttet och den de! av kök= ::. som avslutning. ett glas vatten, +: vaneätande av sötsaker, tabletter, nt jordens. 'samtliga — konstgöd- > Naturlig gödsel kallas alltså 'göd« - | ende försumlige äkta make som an- 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.