'. ” nyligen till, en journalist i Bonn. - som en gång hörde till nödvänd:g- OT eVvY MA M M re 0 vvyTFFYTYYYTYY SYTT TOT OEE FP FVYV FEV TT Y YYrYev vrrvveeryrveeverervereeryTTYYYYNYFTYYYYVFYYFEFYEErYTYFEYEYYETE TOO OST sx vo a . a > N N ” , Na - ” , . , - + X : 1 Te ” - > - S ” | - . , NN . Rätme , . or [d T + ' ” ' . Jen 7 februari 19 | ng ot - Onsdagen den 7 februari 1962 LAHOLMS TIDNING Det amerikanska jordbruksde- partementet har nyligen anordnat . en stor kongress med represen- tanter för administrationen och jordbruksorganisationerna i de olika delstaterha, Härvid diskute- ” rades ingående den senaste ut- vecklingen ifråga om samarkets- strävandena: i Europa och isyn= nerhet den planerade jordbruks- politiken, = + ls . Förenta, Staternas jordbruksmi- nister, Orville Freeman, förklara- de.i ett inledningsanförand2, att fordbrukarnas inkomster. i USA. kunde beräknas öka med omkring 1 miljard dollar 1961. Detta skul- | ”le' delvis ,bero. på den nya ad- ”ministrationens, jordbrukspolitik. "Han upprepade att målsättnirgen för den nya jordbrukspolitiken & är, att jordbruksbefolkningen: , skall komma Jupp i 'samma ekonomiska ' ständard som andra s k jämför- ” bara « hefolkningsgrupper. Han: konstaterade, att det 'amerikanska ” jordbrukets . effektivitet har lett till att'man nu arbefar med en "+ icke . obetydlig överproduktion, -.som måste. avsättas utomlands. En . produktionsökning är emellertid : pågående även inom den västeu- men emensamma marknaden . Flera talare under kongressen underströk! starkt, att uppenbara farömoment föreligger på grund : av den utveckling, som håller på - att taga form inom den gemen- samma ' marknaden .i 'Europa, + "EEC: s planerade jordbrukspolitik ansågs kunna" leda till en stark . protektionism och stimulera en produktion, som inte är ekono= s misk;.; ärskilt underströks, att den : planerade politiken skulle kunna ; medföra” väsentliga " ändringar i. :. mönstret för världshandeln ifråga om” spannmål, Effekten . på den - .: amerikanska "exporten kunde då bli allvarlig, Det framhölls också” - "" från regéringshåll under kongres- . . sen, att. man arbetar på att söka förmå: sina europeiska vänner att” - besltta en sådan jordbrukspolitik"." som” skulle kunna garantera en” skälig behandling av | dordbrut n tjolhöstdag, då jag gick och vankade i födelsesocknens väst" kustskögar; hittade jag" lämningar- na efter en spånhyvel. Under min tidigaste "barndom håde 'den fort” farande varit i bruk, En enkel in- rättning, som givit takspån åt åt- skilliga torp och backstugor i byg- den. Nu var'det inte mycket kvar av "den gamla : anläggningen, "men det "Nilla "som "återstod minde' om självhushållets "dagar, En tid, som egentligen inte ligger så långt bak- om oss som vi i regel tänkr och tror, ' . Skogen var "fattigmans tröja, .sa- des” det förr, och det var nog så sänt som :det var sagt.' Går man och driver i skogarna "och håller . ögonen" "öppnå "får man åtskilliga "påminnelser om att skogen var - långt mera än en”tröja”. Vad allt hämtade man inte ur skogen, i den s k.:gamla, goda. tiden? Inte bara virke och ved och vad övrigt trä- den gav, "utan därtill åtskilligt an- nat. Förnödenheter som vi nume- ra inte själva behöver besvära oss med att samla och ta vara på, men hetsprodukterna, till livets ound- gängligaste nödtorR& i såväl söcken som helg. " .: . I min barndoms skog finns en ach annan torvmosse: torven var långt ifrån av bästa "beskaffenhet, men den dög i alla fall att elda med, på småställena som inte ägde egen skog för husbehovsbränsle. I däl- derna ” och" liderna 'växer småasp, "vars kvistar och löv fick tjäna som foder, inte bara åt fåren, utan ock- så åt korna, när 'det vanliga fodret tröt: torkat asplöv var något som " hörde hemma på de flesta rännen bes a se r » Nya hermodsstipendfater : H ds Korrespc t « har delat ut sina årliga stipendier. 100.000 : kr fördelaues på samman- 7 lagt 246 elever. Bland stipendiater- na återfanns bl a Olle Nerfeldt; Hyltebruk, . Gunbritt - Henriksson, 'Torestorp, Hasse Wickström, Hols- ljunga,". Bengtsson, . Köinge, - Terttu-A äläinen, Lindome, Per Jansson, ”Halnistad; GurillaSven- äng, Sundholmen, Ingvar Träff, Kö- inge, och Sune Fredman, Halmstad. DEN 7 FEBRUARI 1962 Av Wily I Wadbiidsik ] familjerna skulle' kalasa ' på. -IT= exportörerna i i i bl a Förenta dta- terna och Latinamerika, Man sysslade emellertid även med andra problem än den eu- ropeiska — marknaden, . Sålunda presenterade chefen för den eko. nomiska avdelningen inom jord- bruksd i Washi - 22 RÄNTESÄNKNING borde nu va- Ta en lämplig åtgärd med hänsyn till det rådande konjunkturläget, heter det i: "Dagens Nyheter, där man också anser att småspararna diskri genom riksb ri Fr d. en budget för världens livsme- delsförsörjning, som hade upp- gjorts inom Department of Agri- culture. När jordbruksminister Freeman hade tillträtt sin post -var en av hans första uppgiftet att igå ett utred: 'be- te för denna budget, Arbetet .frå- ga hade nu resulterat i ett pe- tänkande kallat ”The World Food Budget '1962 and 1966” (världs budget ' för livsmedel 1962, och " 1966). 2 I Studien omfattar 3 ” miljarder människor i ett hundratal länder. - För första gången visste man vu ' något om "storleken av världens ' livsmedelsbehov produkt för pro- dukt och land för land. Budgeten ' presenterar. kapaciteten ifråga om produktionen av livsmedel i såväl de underutvecklade som de 'eko- -- nomiskt . framskridna ”, länderna. Den innehåller också åtskilligt om , de svårigheter, som är förenade "med försöken att fördela resulta- ten av överskottskapaciteten mel- lan olika områden, där brist före= - "ligger. Enligt , utredningen” är 2/3. av världens befolkning undernär- » da. Mest bekymmersam är 'situa- tionen i Fjärran Östern. Förutsätt- ; - ningar finns för att Förenta Sta- . terna avsevärt skulle kunna "öka - "sin export av jordbruksprodukter. ' För. budgetåret 1962 - beräknas ; . jordbruksexporten” :' från . USA ' . komma att uppgå till 5,1 miljarder ': dollar "mot ' 4,9 : miljarder ' dollar . "under ' innevarande” budgetår ' och 4,5" miljarder ' "dollar under / 1960; Man räknar . inom ' Förenta Sta-, "ternas jordbruksdepartement med” att 'exporteri av jordbruksproduk- . "ter under ' de” närmaste. fem” åren avsevärt : 'skall. kunna" öka” inom "ramen för" det särskilda" program, ' som”: benämnes'; ”Food' for; pea ce” (livsmedel för fr under höstarna” är i bygden. er. gen :och klåvörna bjuder -, mossa som. man också tog vara på, fram- för, allt om vårarna; när höet och halmen sinade i ladorna. Över mos- san ”ströddes” ett tunt lager; gröpe och djuren åt och hankade sej fram ' tills . utebetet.: kunde börja: : Av" björkens--näver gjorde man kon-. tar och korgar — nävern fick ock- så tjäna som underlag under” de gamla torvtaken, Och ekens spä- daste' sticklingar använde man sej av inom folkmedicinen, om man nu får använda det ordet. Det påstods att dekokten hade god verkan och ' inte bara skänkte tillfällig lindring utan även fullständig bot åt mån- gen. | ? - Under första världskriget” samla- de man" grankottar här i'skogarna och sålde kottarna åt fiskarna som använde dem : vid stmpregneringen av båtseglen. Man samlade också grankåda, som köptes upp av, fir- mor 'i' stan, för vilket bruk fick, man aldrig besked om. Sommar och” höst gav skogen blåbär och lingon, hallon "och slånbär, jämte svamp, som sockenborna visserligen inte ' befattade sej med, men som det började bli på modet att herrsk |. hället,', till bankerna att om- justera sina inlåningsräntor: . Bankerna har fått riksbankens benägna medgivande — i kraft av den ”frivilliga” melse som ger staten rätt att di- rigera deras . räntesatser — att ”inom ramen för rådande allmän- na ränteläge” företa en ”smjus- tering” av sina inlåningsräntor. "Översatt till klartext betyder det- ta att, bankerna får göra skillna- den större mellen de räntor som de betalar insättarna av pengar på , längre uppsägningstid. Det får ske ” antingen genora att räntan sänks "på de kortare räkningarna” eller genom att den höjs på de längre. "att. inlåningsräntorna på korta räkningar ytterligare diskri- mineras ter sig såtillvida olus- tigt som det i praktiken i första and är. småsparare som drab- bas. Man måste också fråga sig om - inte justeringen av räntestruktu- -ren : borde ha sammankopplats "med en räntesänkning. Det är en - alltmer utbredd åsikt att kont junkturläget gör en sådan möjlig. Får 'räntan fastna vid en hög nivå under 'en 'dämpad period, blir det svårare alt sätta in ”räntevapnet” den "dag en ny; överk mjunktur står. för dörren. ' STORA "STATLIGA: BUDGE- |" ÖVERSKOTT "reducerar ” det ""en- skilda sparandet och banar vägen för "ett" socialistiskt samhälle, häv- dar Svenska Dagbladet; : "Tror man inte på möjligheterna av de annat än , g gen kan man ge upp med en . gång ' och: Jämna ; fältet fritt för en allsmäktig. socialistisk stats- makt, "> Tror man å andra sidan I på en- .. skilt sparande som . själva. grun- den för en fri och smidig kapital- marknad, finns det inte heller nå- "gon anledning att acceptera vilka "jättelika. statliga. budgetöverskott 'somt helst."Tvärtom 'finns- skäl att : -konstatera : att ' sådana : överskott "reducerar det enskilda sparandet 'och :utgör:-ett hot också mot' de " fria kreditinstitutionerna, >. 'r "+ Statsminister ; Erlander. gjorde vad han”kunde' i andra kamma- rens remissdebatt den 24 januari "för: att 'bagatellisera' skillnaderna ” fv finanspolitiska : ståndpunkter mellan regeringen å ena sidan och ” högern 'och olkpartiet å den and- ra, Taktiken är genomskinlig. In- "ga uppseendeväckande "steg; skall - "tas med en gång — varje steg : beskrivs som ett litet steg, strängt taget utan politisk betydelse, Men efter sett; antal budgetår. har: ett' ""gott:-stycke väg 'tillryggalagts i . riktning mot det, socialistiska sam- i PA : . BARNENS INTERLEKAR kontra biltrafiken ' kan 'få ' ytterst farliga konsekvenser; skriver. Gö- tebörgs-Posten, som vädjar. till för-. äldrar "och myndigheter att. söka skydda barnen; så att de: sinte kan hamna på körbanan" .- ul : Låv mte. barnen "åka så att de "kan hamna i körbanan. Det finns " ingen garanti för att en bilist kan » väja undan på en hal eller snö- sladdrig : :väg. Vi.vädjar på upp- " maning av en man som själv är far till barn i ”tefatsåldern”. I ;. Låt dem gärna åka på sina Pte fat”. så länge snön ligger. , Men hejda deras framfart då'färden går , mot körbanor. Sätt upp stängsel, ”.sanda, använd förbud. En gång räddas tack vare ett under bär- nets liv, Nästa. gång kan en " oskyldig människa kömma att dös » das, + Nod finrumsskänkarna " och trädgårds- gångarna med. ' . Myrstack "inne i skogarna Om höstarna låg tjocka lager ollon un- der ekarna och ollonen var sedan gammalt utmärkta att göda svinen , med. Sälgen i skogssvackorna och utmed skogsbäckarna ” och runt skogstjärnarna var ljuvliga platser , för bina under vårarnas 'sälgdrag”, Liksom skogsljungen, under ”ljung- ' draget” i början av augusti, läm- nade sitt präktiga tillskott till den honungsskörd biodlarna bärgade på senhösten. : .» Kråkbärsriset i dälderna "gjorde man sopkvastar av och av, viden flätade man korgar. Skogen ' bjöd diverse vilt: ' orrar : och rapphöns harar och i tider då det var skottpengar på räv kunde den dris- tige göra sej en extraförtjänst ge- nom” att” ge sej ut på rävjakt. I na: fanns fick inte; heller vara i fred. Om Vintrarna tog-man säckar och drag-- ;kälkar och knallade till skogs, där man fyllde säckarna med myrstacks- harr, som man släpade hem och tömde ut över hönchusgolven, Och — det bedyrade de gamla — myr-' stacksbarren var det yppersta man kunde hitta på, om man ville att hönsen skulle värpa något så när även under den mörkaste och kal- laste årstiden. ' : a "Från skogen hämtade man lum- mer, i. mitten av "december, och lummern -torkade man och använ- de som — tomtebloss' i julgranen. Misteln att hänga under ljuskronan på julaftonskvällen. fick skogen släppa till I skogen plockade flic- korna de sju slags, blomster de skulle drömma på under midsom- t Och fråa skogen tog grus och sand för murning och väg- förbättringar. Öch ur snäckskals- bankarna sem förekom här och var kunde man inte bara hämta snöck- skalssand åt hönsen, utan också le- . ta fram vackra snäckor att pryda ; KANSKE: DET; I "Förbundskansler ' Adenauer kan |- understundom: tappa tålamodet med de Vvästtyskar han nm (regerat över i så många” år. 5 — Tänk i'alla fall vad människor kan vara obetänksamma, san: han Vad, skulle de ha varit utan 'mig? . GANSKA ENKELT. "'Zoologiprofessorn håller föreläs- ning: + "Vad som egentligen skiljer apan från människan är att apan inte kan tala. Om det en vacker dag skulle hända att en apa steg upp här i, 'katedern och sade ”Jag |. är en apa” — ja, då vore den inte, — Hm, ' mumlade ; journalisten, Kanske ministrar, - ene en apa. vtän en människa, man .miölonriset, "som man band kransarna av, när någon gått. bort och skulle fjord. - . ir För ätt inte'tala om prins Bertil, som blir allt populärare och ska till att fylla 50 år i nästa månad, en 50-årsdag med uppvaktning på Slottet... och . annan . grannlåt. Han borde verkligen skaka sig ' bättre och i stället sätta in en blygsam överenskom- ' räkningar med kort och med | OT OIN4 LET | bil uspehov ZXZA - [SS estosmon | Ad FT wa GM f ; = AN " Även lönerna är ett slags pris — priset på arbetskraft, Och i viss mån följer, naturligtvis också det regeln om tillgång och efter- frågan. ' Det är lättare att få arbetskraft när tillgången är god (t. ex. und er konjunkturned- gång), och den platssökande har mer at välja på under. en hög- konjunktur, . - i Men' nu är "dét ju så att' det mesta av lönesättningen: bestäms av avtal —-för många grudper :] kollektivavtal 'som "ganska exakt fastställer” jönerna,: i. andra. fall avtal som” ger.en ram för. löner; sättningen. « bj fram :' ' mellan: Avtalen: repres diskuteras tanter för stora grupper" anställda å- ena]. sidan och representanter för ar- Betsgivarna;å kan'” det va den andra, i Ibland "fråga" om en samordnad lönerörelse, där man först "förhandlar? gemensamt för flera” "branscher ” "och. sedan: låter branscherna” var.. för sig .klara Svemko bong Vär Idsmakterna och. metallerna Scka & - ärld I, IN Av fil dr Eric von Born 4 e snabba tek fr särskilt under den inledda atomtidsåldern har lett till en ökad efterfrågan på en rad viktiga mi- neraler med deras ymnigt eller föreki Det vore dock orätt att tro, att man endast under den allra nyaste ti- den skulle ha Iåtit förekomsten av metaller inverka på maktspelet mellan statsblock och växande väl- den. I forntiden förband man ju de då kända planeternas namn med olika metaller, och flera. trakter benämndes också direkt efter dem. Den rikliga förekomsten av kop- av Fö metan är modersub= skulle härröra från den kinesiska folkrepubliken, men Förenta sta- terna kommer tätt efier På andra plats. Scheeles namn är inte bara knutet vid manganens utvinning, där han arbetat vid sidan av Gahn, utan även i fråga om användnin- gen av volfram med dess höga smältpunkt, som blott överträffas av några få metaller såsom kad- mivum. - Asien leder inte bara i fråga om antimon och volfram med stora las stansen till de radioaktiva ämnena, medan den andra, upptäckt av svensken Georg Brandt, . tidigare främst tagits i bruk inom kerami= ken och färgindustrien men på se= Norge i sin tur intager fjärde plat= i legeringar, Märkligt nog står Fin= land på fjärde plats bland värls i Sverige utvinnes denna metall Norge i sin tur intaget fjärde plat= ' sen bland ti terna. Sve= ger i vad man tidigare b Mao-Kina utan även då det gäl- "Par gav t ex upphov åt på det- i våra dagar politiskt kluvna Cypern," medan den första kända tillverkningsorten för brons kalla- des Brundusium, våra dagars Brin- disi. Den r k ler utvi av tenn, Ungefär en fjärdedel av världens tenn här- rör sålunda från Malajiska federa- tionen, ”Tidigare- intog Bolivia en viktig plats bland tennproducenter- för. silver förekommer alltjämt i Argentinas namn, liksom den ännu na, och t ten intager allt- jämt en betydande plats i Bolivias export, som synes, täcka de övriga värdefullare ädelmetallens b ka ländernas behov av ning ingår i uttrycket Eldorado, upptäcktsresandenas + ”guldland”. Några metaller. är faktiskt urgam- la, men flera av dem har så att säga blivit upptäckta på nytt. And- ra metaller - har i egenskap "av grundämnen ”uppspårats först un- der de senast förflutna två århund> radena men fått en :framskjuten plats” inom metallurgien ochi la- boratoriernas värld... Allt som "allt kan vi räkna med minst ett tjugo- tal viktiga metaller .med bestäm- da platser i industriernas lager- rum och i handelsstatistiken, - Såväl Förenta staterna som Sov- jetunionen' är. var för sig ledande i fråga "om fyra metaller, som i första, hand utvinnes inom deras landamären. USA frambringar så- lunda mer koppar än någon annan stat, närmare bestämt över fjär- dedelen. av ' världens -hela Koppar- "produktion, -. Därtil utvinnes" där mera «+ aluminium än onnorstädes, Därvid begagnas gärna bauxit, som främst "fraktas" från ” Jamaica "men också” erhålles från gamla "världen. Över bälften av jordens årliga kad- miumproduktion härrör också från Förenta ståterna liksom de 'störs- ta mängderna av molybden. "Nya världen är inte' främst bara i fråga om produktionen av koppar och aluminium, 'kadmiun.: och : mo- lybden,: vinningen : av nickel, "Inte mindre |: än tre femtedelar. av. allt nickel i världen” härrör : nämligen från: de. kanådensiskå gruvorna; Nickel upp- täcktes första gången, iv den 'sven- ske: ; bergsassessorn ' Axel: Fredrik Cronstedt och är särdeles använd- bar som" överdrag..och skyddande hölje” för olika metaller. Kanada” går "också i' täten ' bland: världens zinkproducenter och är den främs- ta leverantören av titan. Titan nytt=' jas som motståndskraftigt 'skydd i ferrotitan, den främsta av: de le- geringar, där denna metall ingår. Den upptäcktes vid tidpunkten för den , franska revolutionen av den tyska kemisten Klaproth, som även lyckades spåra uran med dess enor- ma betydelse för den allra nyaste tekniska" utvecklingen:: Mexiko. är världens främsta silverleverantör i det att en femtedel äv den årliga världsproduktionen av denna me-] tall. härrör från. de. mexikansk . utan framför allt vid ut-|: tenn. Förenta staterna förbrukar dock årligen större mängder tenn än vad Malackahalvöns gruvor för- mår producera. -På blygruvornas område har en betydande <rangförskjutning ägt talet. Spanien stod tidvis på första alster, : Guineabukten: 7 Kalanga: v uran och kobolt d ducent; av både uran" och -kobolt. rum mellan staterna alltsedan 1930- -plats, men i. våra' dagar kommer sjundedelen av. världens bly från Australien; där samtidigt Nya Ka= ledonien visat sig vara en betydan- de nickelleverantör. Brittiska sam- väldet är alltså den ledande mak- ten i fråga om fem viktiga me- taller, nämligen av. tenn och: bly i samband med Kanadas tre Bruv- «Över hälften av ”vätldens zuldut. vinning är ännu' knuten till Syd- afrikanska unionen, men det anses möjligt, ' att guldtillgångarna" också är mycket betydande i Sovjetunio= nen genom avkastningen av gruv- driften i Altaibergen och på andra håll, och även ÅA ahdra länder på- | träffas guld såsom i Kanada (Klon- | Uni dike), i Förenta staterna (Kaliför- nien), i värsta Australien: och. i Ghana Ca d Guldkusten), " I detta sammanhang" må erinras om att det brittiska guldmyntet guinea fått sitt namn efter utvinningsområdena vid Det oroliga ” "Katangaområdet bär hittills varit världens främsta pro-' tiges ställning framgår av det sak= på femte plats bland järnproduce= rande länder, och att dess järnmalm är av så god kvalitet, att den an=" ses överträffad blott av Brasiliona . och Venezuelas Järnmalmer, Sveri= ges järnmalm och Petsamoområdets nickel kom att spela en betydan= , de roll under andra storkriget, då "nordkalotten” genom sina gruvor : stod mitt i skärningspunkten mela och Stortysklands vidgade cirklar, Medan den Brundtska "metallen - det grundämne, som han upptäck= ren och kallade det torium. Denna frågade kvicksilvret utvinnes främst i Norditalien och Spanien. Turkict är också med på ett hörn vid:da:' världens krom, som genom sin sto- ra motståndskraft i kromstålot . kommit att få en enorm bety 150 för den moderna industrien "Sedan 1952 ges det gemensamma marknader ' för de' sex stater, som bildat den kända kol- och / ståls unionen i Västeuropa med ett asso=' säte är i I g, om | vilket land det skämtsamt ' sagts, att det" upphöjts till stormakt, då det, kommit att spela en viktig roll 4: kampen om metallerna mellän öst ' och "väst. En verklig sömnad metallurgiens 'område är emellertid, det Kruppska företaget i "Essen, som numera smider vapen och red= skap blott för fredliga ändamål och femtioårsminnet av :sin tillblivelse. -Erie von Born U första Resultatet - föreligger nu : tersom UNESCO har 100 medlems- stater och dess rapportsystem: via de lokala kommissionerna praktiskt gruvdistrikten. Ala . : Sovjetunionen ä världens främs- ta järnproducent i det att tredje- '] delen av de årliga järnleveranserna härrör därifrån, men Förenta 'sta- terna. följer tätt efter "med över fjärdedelen - av. världsproduktionen, Manganmalmerna har visat sig vara av 'största. betydelse för den tunga taget hela jordklotet kan man få en rätt så pålitlig bild av läget. - , Som helhet betraktad uppvisar utvecklingen en , positiv tendens. NESCOS Dödagogicka & avdelning kan opefera 'med enhetligt. Begrepp. "har företagit en 'generalinven-|Som exempel kan: nämnas: miljo tering av. världens 'skolväsen, den | ner barn går endast upp till två år: : i" mänsklighetens historia, i folkskolan.' Var någonstans skall i ett] man inordna dem? En stor del av tjockt band på 1.500 tättryckta si- | de pengar 'som staten investerar 1 dor. Det: haär- aldrig tidigare" varit | skolor och lärarutbildning är bor möjligt att göra jämförelser mellan | kastad i de underutvecklade län« >. olika 'kontinenters utveckling på derna, det pedagogiska området, Men" ef- kallas'. vilket på UNESCO-språl ” "wastage” (slöseri), Ett mönsterexempel på detta är Indien, ” Av 100" elever, "som 1959 gick 4. Öst- och Centralafrika är den bris= tande viljan att” ge barner atörr kunskaper skrämmande stor. I de' utvecklade. länderna domi= nerar d att Varje år växer antalet folkskol elever" i världen med i genomsnitt 6,56 procent. I länder med ett ful!t utvecklat skolsystem hänför sig denna siffra till det växande be- folk d Annorlunda industrien. De förek - främst i Ukraina, och' man räknar med att två f r 'av världens man- tedel ”. Avtalen kan : ackordslöner hinner med), hur länge dessa båda i vad avtalen om löner för bestämma om (dvs efter vad man tidlöner (dvs efter iman 'arbetar) ' eller kombination. Utöver bestämmer i' fråga olika grupper före- kommer också löneglidning, dvs att för. måner helt utanför efter hand läggs till avtaluppgörelserna: Avtalen omfattar inte bara löner utan också pensioner, semestrar och andra rättigheter och. skyl- digheter för parterna, . och vissa av "dessa ' förhållanden regleras] o också i lag: .. "Vid sidan om "den lustbetonade sommartiden skulle vi personligen vilja .b2 om en annan reform: In- förandet av wintertid. En”timme baklänges i januari. Så att klockan bara är sex, när hon egentligen är sju och man i sängen tills hon? är åtta. - Jan tänker ket säkrare i helst vill ligga kvar Karzo.” j att kvinnan är: myé- estiska frågör än mannen, utom när det bland gäller att välja hatt. Då faller hon gärna för en inre. röst som inbillar -hen- ne' att hon är en annan än den hon ser i spegeln, 2 Gustafsson i i DN. ” och' sant demokratisk så lydande: ” ”All ' uppvaktning på min istun- i dande högtidsdag undanbedes väl- oo ligt men bestämt”. . Så gör Svensson i | Bors och a se v tÖN- Gnyfors I i Säffle, men Berra vill väl antagligen utöka sitt Orrelorsvaser, förråd av -/Kar de "Mumma, ganmalmlager ligger inom Sovjet- unionens gränser. Det var vid si- dan "om" Carl : Wilhelm .' Scheele främst vår landsman Johan Fred- laget: - förhåller ' det sig i utvecklingsiän- derna, där barnen måste arbeta och föräldrarna inte är intresserade av att flickorna lär sig skriva, läsa och räkna, I dylika länder" vittnar en ökning med 6,56 procent om rik Gahn, som . upptäckte, tod att utvinna mangan. « ” - Ännu vid sekelskiftet kom över nio : tiondelar av världens platina från gruvorna i Uralbergen, men inte mer än hälften nu. Platina fö- rekommer nämligen i flera länder i Nord- och: Sydamerika i till-|- räckliga mängder för den därva- rande industrien, som begagnar sig av denna ädelmetall bland annat vid tillverkningen av : tingklockor och olika apparater liksom” inom Sovjetuni är vi- "dare den :ledande producenten av med tre tf delar av världsproduktionen. Mycket metaller i Kina > Den kinesiska folkrepubliken är mycket metallrik, och den leder in- om tvenne grenar, nämligen som producent av. antimon och som le- verantör av volfram.' Förstnämnda metall kommer till användning vid legeringar men överträffas i bety- delse av den senare metallen med dess centrala plats inom glödlarmps- industrien. Trots detta faktum finns det gott om samhällen i Peking-Ki- na, som saknar”elektrisk belysning. Det förefaller, som om tredjedelen stora ansträ att höja den allmänna bildningsnivårr. En svårighet vid bedömningen av världens skolväsen är att man inte Ett par jägare:var häromdagen ute på harjakt' i en by utanför Lammhult. Ett "drev närmade sig enligt vad den ene av jägarna tyck- te sig märka". Plötsligt dök. jösse upp och fälldes, Men döm om skyt- ens snopenhet när strax efter en Sräktig räv också dök upp — det var den hunden drev. Att även mickel fick bita i gräset var>ju vad som behövdes för att jaktlye- kan' skulle bli fullkomlig — det blev även så, : LÄ Kära Emma, skall du. inte resa och hälsa på din dotter? Du bar ju inte varit hos ungdomarna en enda gång sedan de gifte sig för Snart ett halvår sedan. — Nej, ser du, jag väntar tills le fått sin förstfödda. Jag har näm- igen för mig att en mormor är mycket mera välkommen än en svärmor, - : behålla" barnen längre i skolorna. ' Hos 77 medlemsstater konstaterar ' UNESCO att myndigheterna anslår stora summor för skolbyggnader , och bemödar sig om en decentrali= sation, d' v g en förstärkninig av det lokala skoladministrativa an=-:” svaret. Tabellerna visar vidare att ' der » högre skolbildningen växer snabbare än grundskolan sämt.att den, allmänna skolplikten än så länge bara är en önskedröm för majoriteten .av världens länder. Den - högsta' folkskolestandarden - uppvisar Europa, USA och Ocea= nien, den. lägsta Afrika och Asien. Några 'kuriositeter: Under det - sista 'folkskolåret undervisas. ele= : verna på Filippinerna i både ka= Mr s k bordsskick. I Paraguay har lä- '- rarnå först på senare tiden kom- mit i åtnjutande äv' socialförsäk- ringens förmåner. Medan år ”1959 antalet pojkar och flickor var unge= . .- fär lika stort i USA och Danmark, gick i Afghanistan endast åita pro= cent av flickorna i skolåldern i nå= gon skola. Samtidigt som Sverige nästan når. uppp till USA:s stan« : dard vad skolinvesteringar och pe= dagogisk forskning beträffar, har många provinser i den västtyska förbundsrepubliken ännu inte in« fört det nionde skolåret. I USA finns det fortfarande ca 8 milj: analfabeter. I Sverige torde anals fabetismen praktiskt taget vara ut= rotad.” a Tom det femtonde levnadsåret är skolbesökssiffrorna från de tra stora kulturområdena Västeuropå , kobolt uppkallats efter en hus= + tomte, benämnde. Jöns Berzelius + stora metallproducenternas bord 1 .- det att det levererar femtedelen av , folkskolans första klass, höll endast , . $ 43. ut till fjärde skolåret, Äver' rå på ett halvt dussin ställen, medan =” lan västmakternas, Sovjetunionens '>; den: koboltproducenter, och även . . ' förhållandet, att det befinner sig ”. - a te, efter asaguden med hammas=. . metall förekommer främst bortom ' - Atlanten, Det tidigare starkt efter=' s i slutet) av 1961 firat :etthundra=-- raktärsfostran, gott uppförande och - - cieringsfördrag med Storbritannien. RA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.