LAHBOLMS TIDNING - — Na YvveErYy vr Onsdagen den 14 februari 1962 Välståndet i vårt land Jov- prisas ofta — och inte utan fog, det ger en blick över gränserna ut i världen belägg för. Välståndet i vårt land är dock inte så allmänt som Jov- prisandet kan ge anledning att tro, Det finns betydande grup-. per som släpar efter och har en låg "ekonomisk : standard, För centerpartiet, partiet med jämligheten och grundtrygg- - hetskravet som bärande mo- ment, har det tett sig natur- ligt att särskilt uppmärksam- . "ma dessa spörsmål. Så har skett också vid årets riksdag. Konstruktionen ' av ATP- systemet är ur låginkomst- s gruppernas synpunkt en styg- gelse. Betydande avgiftsbelopp mutan motsvarande pensions- . rätt presteras — obligatoriskt — av de korttidsanställda, dvs, av sådana grupper som del- tidsarbetande eller semester- vikarierande husmödrar, ferie- arbetande studerande, små- Brukare med några månaders .” inkomst av skogshuggning och andra, ' som har inkomst av tjänst, men ej av hetidstjänst hela året. Nästan undantags-. löst hör dessa till de verk- liga låginkomstgrupperna. ' Men ” även mot de inkomsttagare som har hel inkomst av tjänst. är ATP-systemet orättvist. Till . - följd: av -15-års- och" 30-års-- reglerha får de prestera av-" giftsbelopp som kommer. syste- met eller :bättre' situerade till godo; Vid: årets' riksdag "har - centerpartiet i motioner krävt rättelser i, dessa avseenden. Folkpensionerna och sjuk-: försäkringen läggs i stöpsle- wen : vid årets "riksdag. Här, kommer. centerpartiet att hävt | da : sitt ”grundtrygghetskrav. I fråga. om grundsjukpenningen "är partiets linje en: höjning från 3 till 5 kronor: per 'dag. De övriga partierna ha i ut- . redningen stannat. vid 4 kro=. mor, Det' återstår att se om då kommer över på centerlinjen. Beträffande ”, -folkpensionerna måste tillses att både årets o. ” de kommande. årens höjnings belopp :-kommer upp till skä lig nivå. Vidare måste folk- DEN 14 FEBRUARI 1962 LT =- -— De låga inko msttagarna + pensionärerna få del av stan- dardhöjningen även efter 1968, i motsats till vad socialdemo- kratérna tycks mena. Den generella bostadssub- 'ventionerna utgår till övervä- gande ” delen till människor som har det relativt gott " ställt. En sådan subventione- ring bör avvecklas, hävdar centerpartiet. Bostadsstödet bör i stället förbättras för dem som verkligen behöver det. . Det blir ändå utrymme för. minskningar i statsutgif- terna. . - i Socialförsäkringsavgifterna utgår inte på den beskatt- ningsbara inkomsten, utan på : den taxerade upp till en :viss "nivå. De blir därför tyngst för de. lägre inkomsttagarna. « Centerpartiet förordar en suc- - cessiv avveckling av avgifter- ” na för de grundläggande /so- cialförsäkringsförmånerna,:.och ergång till skattefinansie- a Ting. Redan i år bör en. etapp av den reformen beslutas av hänsyn till de lägsta inkomst- tagarna, ' I motioner från centerhåll .erinras också :om : låglöne- gruppernas situation på ar- - Sbetsmarknaden . och att löne- sättningen beträffande de läg- re = statstjänstemännen + fått menliga inverkningar för. re- kryteringen av arbetskraft. En . mtredning - av låglönegrupper- När Axel Wenner-Gren avled för en tid sedan sades det att han var en av världens rikas- te män. Det troddes att han efterlämnade en förmögenhet på sju miljarder dollars. Och denna förmögenhet skapade han ., under loppet av 40 år. Han var en stor affärsman och en stor filantrop. Men han var inte världens rikaste man! Den som kan göra anspråk på den titeln heter Jay. . Paul Getty. Det är en märklig man som numera efter flera misslyckade äktenskap 'Ilever alldeles ensam i ett palats vid Sutton Place i London. Där sit- ter han vid ena änden av ett Jångt bord som tillhört Henrik VII och fär sin spartanska mat. ' Getty äger en stor tankflotta och oljekällor > världen . runt. pumpar varje dag upp massor av pengar till honom. Han är amerikan, son till en fattig irländsk invandrare Varje dag får han massor med tig- garbrev, som alla går i pappers- korgen. Hans praktfulla bostad be- vakas dygnet runt, ty det före- - också hotelsebrev i hans post. Han har en enda svaghet — han tycker om pepparmyntssmak i choklad eller likör. = ' Märkligt nog var hans namn re- lativt okänt bara för fem år sedan. - Men då satte man i USA igång med en undersökning för att utrö- ha vem som var världens rikaste man. Det visade sig att han hette Paul Getty. Och Getty själv blev åtskilligt förargad när resultatet av undersökningen blev känd. Det var 1957 'och då bodde han i ett täm- ligen anspråkslöst hotell 'i Paris. nas situation. påyrkas, särskilt med sikte på rekryteringen . av lägre statstjänstemän. . När regeringen 1959 (kom i med . ändrade -grunder . för : , småbruksstödet reserverade : sig centerpartiet. Mfter linjer- "na iden reservationen motio- . merade centern, folkpartiet 0.:); ”: högern - vid 1961: års riksdag om en förbättring . av . små- "bruksstödet.” Motionen ' föll- grund - av. att en” folkpartist]. tryckte fel i ” voteringen.” När mu de tre partierna i år åter- " kommit .får man hoppas att " kravet går ett bättre öde. till- "mötes. Men framför. allt borde "socialdemokraterna visa större "förståelse, : inte bara i denna rågan, utan för . låginkomst- rupperna -t över : huvud taget. I ÖPPEN FRÅGA TILL TA INTENDENTEN I HALLAND jag det vara av stort intresse, sär- skilt. för länets jordbrukåäre"” "och småföretagare, att få följande "frå- V gor besvarade. Är Ni, Herr Intenz dent, av Er befattning oförhindrad att göra detta, hoppas jag att Ni godhetsfullt måtte göra Er besväret. 1. Anses personbil (eller bil) onö- dig för jordbruksdriften på ett me- delstort jordbruk? Om, så är fallet, hur stämmer det med den rationa- | liseningsprocess, som pågår inom hela vårt näringsliv? . 2, Varpå grundas ett. antagande att t. ex, 400:— kr skulle kunna - godtagas som skäligt avdrag för bil på ett medelstort Jordbruk i detta. län? :: 3, Kan man anse att ledamöterna i den lokala taxeringsnämmnden be- sitter den lokalkännedom, som er- fordras" för bedömning av frågan om behovet av bil för driften samt avdraget för densamma? 4, Kan man godtaga de råd och anvisningar, som jordbrukarnas fackliga och ekonomiska-organisa- tioner tfämna till ledning för dekl. ! upprättande? i Ivar Nilsson, . Bengtsson. Styr.-suppl. Gösta Jo- | 'önnersjö Centerpartiavd. "här; ". haft - årsmöte i: Bygdegården , "under : Sven-Ove. Andreassons: ordförandeskap. Av årsberättel- " att "under året lökat med 4 till 92, |” . Styrelse för år 1962 blev: Sven- Ove Andreasson ordförande, Helge Eriksson vice ordförande, Anders; Andersson, Bökhult, sekreterare, | Åke: Svensson, ' vice sekreterare : kassör, samt Bengt hansson och Östen Jönsson. Till. revisorer utsågs Algot' Andersson : och Emil Brorsson. suppl. Harry Gudmundsson. Som distriktsom- |. bud, förutom ordföranden som är självskriven, valdes. Helge | son, Fastorp (supph: : Anders Karls- son, och Valdemar: Lun I Svensson, Gyllebolet (supplL: Ha: Johansson).- Kretsombud: Fritiof Andersson, Vinterbolet, Arvid Lars- son, Sjöhäll, Erik Svensson, Gårds- ult och Harry. Gudmundsson, i Bäckadal.. Suppl: > Sten” Jönsson, Ekeberg, Åke Andersson, Tostarp, Rudolf Johansson, Bjärsahult och Är Ni villig medverka till att Ernst Eriksson, Långeby. Till repr. . 5 & råd och anvisningar från läns- som i i SLU:s styrelse omvaldes ar Öraz tillställes de deklarationsskyl- diga, i ovan berörda hänseende. införa nornier till ledning vid kom- mande. deklarationer? Då det är av väsentlig betydelse för alla'rörelseidkare och jordbru- karna i synnerhet att få ovanst. : frågor belysta, har denna skrivelse tillställts' länets samtl nyhetstid- ningar. Idala den 12 febr. 1962, : Dan Idewald ” GOTT RESULTAT FÖR - RÄDDA BARNENS i i . HÖSTINSAMLING . Rädda Barnens lokalavdelning i Laholm fick ett gott resultat vid höstens insamling till förmån för flyktingbarnen. Totalt blev behåll- ' ningen 18. 020: 92 kr, varav 5.699 in: betalats på postgiro. Insamlingen har fått en mycket värdefull hjälp från organisationer och enskilda. Skolbarnen, rektorer och lärare, kyrkliga och kommunala 1 myndigheter, affärer i Höks härad, Laholms, manskör, dagspressen, - samt personalen vid Laholms Spar- bank och Halländska Hemslöjden har gett insamlingen stöd och där- med verksamt bidragit till det slut- liga resultatet. Den storartade of- fervilja som visats kommer en 'be- hjärtansvärd sak till' godo. Loekalavdelningen vill vanmt tac; ka alla som stöder Rädda Barnens het i olika' ”Taholm" den 13 februari 1962, :' Sonja Edén. ' - " Ordförande” ' : . Suppl: Åke Svensson, ' Lindome kvarn. Representant i SLKF: Anders Eriksson. Suppl. Emil Brorsson. Att representera i Bygdegårdsföreningens stämmor valdes Ernst Strandberg. . Suppl Algot Andersson, Valledare: Sven-"' "Ove Andreasson. = Suppl. Brorsson. . Roteombud för höstens val: Anders. Karlsson, Lundsgård, Åke Svensson, Lindome kvarn, Bengt Bengtsson, Boarp, Helge Eriksson, Tostarp, Arvid Larsson, Sjöhäll, Herbert Andersson, Brö- den, Arvid Nilsson, Ytterbo, Bertil Johansson, Strömma, Harry Gud- mundsson, Bäckadal, Emil Brors- son, 'Troeled, Valdemar Svensson, Gyllebolet, Hugo Johansson, Jons- torp, Edvin Eklund, Bala, ”Anders . Andersson för Torared samt Karl Svenson för Bökhult, - Kommuralnämndens ordf: Gott- ard Fersson, Adalen, gav en fyl- lig och intr 1 ex- . JÖ "Jag hade nog en aning om det”, sade han vid det tillfället, ”men jag hoppades att ingen skulle få. veta det”. - st För några ”decennier sedan hette det : gärna ..”rik som Rockefeller” när man rörde sig med astronomis- ka tal på det ekonomiska området. Och namnet Rockefeller har ju för "övrigt. kommit i blickpunkten vid ett ' par. tillfället de senaste åren, blai samband med de senaste va- : Jen i USA, Den. gamle John 'D: Rockefeller är väl kanske den mest kände av USA:s alla miljardärer. Han börja- "de med två tomma händer men ar- betade sig snabbt uppåt, Redan fö- re: första världskriget ansågs han vara” värd mellan 12 och 13 mil- jarder.” Men trots sin rikedom var [| det mycket av denna världens goda som, :han inte kunde köpa. "Man minns bilderna av honom. Han såg ut som en :mumie. - Det sades”att hans ' magsäck opererats bart och ersatts "med en : mage av silver och att han inte kunde förtära an» nat än tunn havresoppa.. +: På "1920-talet fick Rockefeller en konkurrent om titeln som världens rikaste" man; . Det var :- bilkungen Henry Ford, som då ansågs äga” en "oerhörd förmögenhet. ' > + Men när man talar 'om ameri- kanska ”miljardärer bör man emel- lertid: inte; glömma . namnen . Car- negie och Morgan. Carnegie föddes i Skottland. Som elvaåring följde han med sina fattiga föräldrar till USA. Småningom” startade han ett företag "inom stålindustrien. . Det äxte snabbt och när han till sist började tänka på att dra sig till- baka. var. det ingen som vågade betala den halva miljard han be- gärde för sitt företag, Inte ens Roc- kefeller som dock var intresserad av affären vågade slå till, Carne- gie fortsatte då ännu några år och när han slutligen 'sålde fick han två miljarder! . Carnegie gjorde sig känd som en frikostig donator, därom vittnar bl a Carnegiefonden,' som gett belöni gar till tusentals vardagslivets hjäl- tar I: motsats ” till Rockefeller och Carnegie". kom Pierpont Morgan "från en mycket välbärgad familj. Hans fader var bankir och hade " kontor både i Amerika och Europa. Sonen Pierpont tog doktorsgraden i Tyskland och övertog med tiden faderns bankfirma. Efter få år kom- trollerade” han en 'rad. järnvägar, kolgruvor, järnverk ' och rederier. Det påstods att han strax före sin "död ägde en förmögerhet på mer än 15 miljarder dollars. Men längre tillbaka fanns de sto- ra förmögenheterna i Europa. Här träder ' särskilt namnet Rothschild i förgrunden. Det är en judisk fi- nansdynasti Main, som kan spåras tillvaka till 1500-talet. Den som grundade den stora bankfirman Rothschild var Mayer Rothschild, som föddes 1744 och dog. 1812. Hon kom i gunst hos från: Frankfurt amlk Rikaste mannen i världen . bor : ensam i ' stort palats lantgreven, sedermera kurfursten Wilhelm I av Hessen och gjorde stora affärer under Napoleonkri- gen. När han dog efterlämnade han fem söner .och en stor förmögenhet Sönerna bosatte sig j olika länder och med dem rådde huset Roth- schild en dominerande ställning. Hur stort deras inflytande var illustreras av följande lilla händel- se, En kvinna uppsökte en dag gam- la fru Rothschild och berättade med tårar i ögonen att hennes ende som skulle tas ut som soldat, då man fruktade att det skulle bli" krig. Den gamla damen lcg och sade: T'Var bara lugn. Det blir inget krig. Mina söner lånar inte ut några pen- ' gar till ett krig.” När den av brö- derna som' slog sig ned i' Lon- don gifte bort sin dotter gav han hennes en stor hemgift i guld, som han tog ut hos Bank of England, Rofhschilds ” uttag gick "så hårt åt bankens guldkassa, att banken måste höja diskontot. Följden blev räntehöjning världen runt! H AHJ-n : Ur minnenas bok Den nya pastoratsindelningen i Sverige var nyss föremål för en överläggning i svensk TV. Bisko-' par och lekmän var intervjuoffer och vackra ' bilder från våra ”kyr- kor omramade det hela, Kyrkan och dess arbete har dju- pa rötter i den 'svenska' folksjä- len, det kan man konstatera fram- för allt vid prästval, då t o m församlingsbor, som annars aldrig visat sej "äga något. intresse för kyrkligt arbete, möter upp vid valurnorna och måhända även liv- ligt - deltar i. röstvärvningen, för någon av kandidaterna, Rätt ofta är väl deltagareantalet vid präst- val ytterst ringa, men det kan då bero på, att man vet att en av de på förslag uppsatta prästmän- nen absolut får majoritet. I alla tider - har dock mindre vackra ”tricks” tillämpats ' vid. dessa : val, och signaturen -:rminns från barndom ' flera dylika val; där: nå- gon antingen av okunnighet; elak- het eller helig" nitälskan för kyr-" 'kans : bästa "nära: nog ärekränkt vissa sökande till. ämbetet, natur- ligtvis för att säkra valet av den präst, man själv ville se vald, prästval. äro legio, .ity' att de' är många. På , västkusten skulle - det. förrättas val. en. söndag: Det: var i motorismens barndom, då de för-' sta” motorcyklisterna visade sej på. landsbygden iförda läderhuvor, sto= ra ' glasögon,. benlindor ' av läder m m I tidig morgonstund är en : snäll och säkert from liten gumma" på väg till kyrkan, då bon till sin förfäran "möter den förste. motor-' [cyklist - hon 'sett.. Det ' var skumt på ' morgonkvisten, "så . en skarp strålkastare -lyste upp vägen. Gum-. man hann undan och ställer. sej. darrande bakom en tät enbuske,: medan ”odjuret” under dunder och brak smattrar förbi. . När den värsta skräcken gått över, fortsätter vår lilla gumma till kyrkan och når i god tid fram; Medan hon står där och . rättar. till den svarta huvudduken, slätar ut kjolvecken och lägger det vita : förklädet i snygga former, kommer prästen gående förbi. Som vanligt stannar han till, för att hälsa på sin ” trogna kyrkobesökare. . Men han, märker 'att hon" är upprörd och då han” frågar om orsaken får han höra den sorgliga hän- delsen: ”Snälle kyrkoherden : :— varför skulle jag, gamla arma män- niska behöva möta den Onde själv, när en ä på väg till körkan?” — Till denna sanna skildring måste fogas upplysningen att prästen var känd i vida kretsar för sin stora humor. Han förstår givetvis vem den lilla gumman mött, men repli- kerar följande: ”Kära mor,” detta: är alldeles fel, det kan inte v” riktigt, för i dag är det prästval i NN pastorat, så hån är upptagen där hela dagen.” — Huruvida: kära mor lät sig härav övertygas kan väl ifrågasättas — men hade Präs- ten sagt det så. - DAGENS NTF-MANIHGQ ' Sy fast reflexbond på barnens RR kläder. Mörkertrafik — - farlig trafik posåé över år 1961 och blev 'av ordf. avtackad härför. Efter förhandlingarna följde sam- kväm gemensamt med idigt hade som ånad. NN VE — . N . Ytterligare en amerikansk fånge, 22-årige Marvin Maki- nen från Michigan, som av- tjänar ett frihetsstraff på åtta år i Kiev. för. att ha foto- graferat . militäranläggningar, väntas inom kort bli fri- släppt. . Detta uppger den amerikanske advokaten Ja- mes Donovan som tog initia- tivet till förhandlingarna om Powers” frigivande. lt. — --" Utbyte Sovjetunionen ' och : USA hål- ler på att enas om ett utbyte av radio- och TV-anföranden av Ohrusjtjov och 'president Kennedy, uppges det i ett Was- hingtontelegram till New York Times. : Efter lördagens utväx- ningar. att. få bort en':del.av råheten i det kalla krigets at- sin ” Av Ingvar Wahlén änge hade våren tvekat, 'Isen hade legat porös på sjön där abborrpilkarna hållit till i det längsta. Ja, så länge att ett par gått ned sig, men lyckligtvis kunnat räddas. De hade bara fått sig ett ofrivilligt dopp i det kalla, men klara vattnet. Ungarna måste ju också undersöka isens bärkraft. På hemvägen från skolan tar de tu- rer över vikarna. De modigaste går längst ut. Men det kunde slutat illa. Min dotter får dra upp en kamrat som råkat gå genom isen. Men det får vi inte veta förrän långt senare då våren övergått i sommar. Ungdomar kan ha sma hemligheter och isen var förbiu- det område. Men nu är det vår! Ringsjöbygden släpper sin vint- riga gråhet. Snön porlar utmed vä- garna och gör dem gropiga och trå- kiga”att färdas på. Men om morg- nDarna när man går till. postlådan hörs porlandet som en skön mu- sik. Luften är ljum. En dag passar lärkan på att hålla serenad under vårsolen. Koltrastarna far omkring i de täta buskagen. Har de redan börjat leta efter lämpliga boplat- ser? os En annan dag ligger dimman tät över sjön och strandängarna. Det- ta kunde vara skånsk vinter. Grän- serna kan vara svåra att hålla, här övergår vintern: omärkligt i vår, liksom våren övergår. omärkligt i sommar. När jag står där i dim- man rinner en nyårsdikt fram i minnet. Det är Albert Ulrik Bååths "Nyårsafton på skånska . slätten”: . Skymmande dimma våt över "slätten . vilar, röda grenar streta från nakna pilar, |" åkrarnes fåror ligga i disig väta, gårdamne töcknigt skymta bak val- lar räta. i Det kunde lika gärna ha varit en. skånsk vårdikt ' '— den visar hur = lynnigt våren "tvekar, ' innan den slår ut för ett kort ögonblick och övergår i omedelbar sommar. . Massor med sjöfågel vilar i Ring- sjön på väg mot norr, Deras läten hörs långt in på natten” som vilar De' stannade alla. Deras skratt ljöd ljusa och mycket tydliga i vår- kvällen. Och lyss... nu gol göken längre bort. Hur kan inte en dikt liksom få nytt liv då man upplever der på detta viset! Jag hörde orden, låna, lusteliga: Det var dans borti vägen på lär- dagsnatten, över nejden gick låten av spclet och skratten, det var tjoh! det var hopp! det var hej! Nils Utterman, token och spelmans- fanten, H han satt med sitt dragspel vid landsvägskanten. Över bygden låg tindrande stjärn- fager natten, - det låg glimtande sken över skval- pande vatten i den lövskogsbekransade sjön, . det kom doft ifrån klövern på - blommande vallar och från kådiga kottar på granar och tallar, . som beskuggade kullarnas krön. ' Skymningen var levande,. Blå, Och inte långt från denna plats, som vigd åt Frödings dikt”Det var dans borti vägen” hade en annan dik- tarinna suttit och berättat sina le- gender och sagor. Selma Lagerlöf med alla sina strålande värmlands- skildringar. De fick förnyat liv i denna vår kontakt med landskapet. Var det inte som satt hon här nu och . berättade den tragiska men underfundiga berättelsen om kej- saren från Portugallien som så äl- skade sin dotter? . Att på detta sättet återuppleva dikten i verkligheten har blivit nå- got som vi längtar efter. Att känna själva sagan leva omkring en i vårnatten! Orden blir låga, försik- tiga. Som var man rädd att störa de Bauerska troll som kan finnas i detta sagodunkel, + i : " Och hela tiden. trastarnas låga intensiva "ackord ackompanjerade av bofinkarnas gällare och korta- re sångstumpar. Och 'ännu "senare ugglornas skrik medan vårnattens ljus. Sv gälla ' tr lade sitt” dok allt tätare tar ljuder tillsammans med de mer klagande " vildgässkörerna. . Fyl- kingarna korsar vårhimmeln. ;. Längta : ; Att i få följa med | på ( en Tesa genom” vårt långa land! " Varför inte? Vi kan ju ta”, mesterr nu lika gärna som senare. Meningen blir att uppsöka ett par platser tillsammans . med våren. Sommarens..stora turistström kla- rar sig oss förutan. Nu blir vi mer ensamma, Och platserna vi ska le- ta oss till 'ska hänga samman 'med någon diktare som betytt: mycket för oss. +... Att läsa en "diktere på de platser där han eller hon växt upp ger en helt ny och fascinerande upplevelse. Förra våren strövade jag runt Ringsjön "och utmed: Rönneå ända bort till Rönneholms 'slott och ut- med Stehags sluttningar. Jag gick inte ensam. Med mig var Vilhelm Ekelund, när jag såg kastanjeträ- dens = ljusspiror” och syrenernas skimrande klasar mindes j jag: oo I Kastanjeträden met . trötta luta - : ' efter regnet - sina vita": I :, spirors blom, Syrenernas . stora, tunga våta klasar sakta gunga. Skyggt och tvekande ” börjar redan : näktergalen sjunga.” , é . Det gjorde ont inne i mig "under de vandringarna på Ekelunds stigar, Han har. aldrig kommit mig så nära som då. Eftersom denna vinter vigts åt Dan Andersson — vi har läst Eric Uhlins bok ”Dan Andersson före Svarta ballader” (Tiden, 1950) — så - ville vi upp till Grangärde. Dessutom bor en annan fascineran- de lyriker där nu, nämligen Olle Svensson. Kunde man finna en lämpligare plats att följa våren till! Nå, på väg upp ville vi också till det Värmland som Gustaf Fröding gett ett så rikt liv. Vi hade aldrig varit där... Vi packade och följde” flyttfåg- larna mot norr, mot norr. . V Ämtervik, Värmland den 18 maj. NE gick några ungdomar förbi på vägen. Vi hörde deras skratt T och nojs. Vi satt utanför husvag- nen. Lövskogsdungen hade redan fått löv. Allt var mjukt, vårligt. Mellan träden kunde vi följa ung- domarna som börjat sjunga. De tog danssteg i landsvägsgruset. Vi såg ingen by, inte ens några hus. Ba- ra en lius landsväg som ringlade mellan mörk granskog och ljus leende lövskog. Vi såg ungdomar- aa möta elt par andra längre fram, k. runtom oss i backen. a Hela "tiden levde våren runtom, Den stod inte stilla; En vårens fe rörde sig mjukt mellan träden, grä- sen och blommorna. Med sitt troll- spö förvandlade. hon: allt, fick blom=, mor att.slå ut; löv att bryta ut ur' knopparnas, fängsel. Våren for mades runtom oss i den ljumma vårnatten. Det var som märkte man undret från ögonblick till ögon- blick. . : Korpmäki, Dalarna den 221 maj. - VÅRLIG RESA råda vår närvaro. Vårens skog mir bäst av att bli lämnad åt sig själv, Denna leken hör Korpmäkis skogar till, vi är inkräktarna., = | Men man är fylld av skönhets= visionerna, ändlöst nära ett stadie då man själv vill sjunga, fast man, inte kan, Då det finns rytm och ton i varje ljud i varje föremål man ser. Då diktens ord svänger likt fyrverkerikaskader runtom en, Dan Andersson finns i denna trakten, hans minne lever, Det märks i den skummande bäcken, den skogsklädda höjden, de lekan- de rävungarna och, 1 själva det : svårmod som vårnatten skänker. - Dagen efter ser vi själva Gran-:, gärde. by, badar i sjön där vatt=- net ännu är iskallt, betraktade med största misstro av några urinne-.: vånare, men det känns underbart - skönt då vi far vidare. till Sun-= nansjö och träffar Olle Svensson, en av våra mest intressanta lyri- : ker idag. Han bor mitt i en Dan' Andersson-bygd, men att han skri. ver med egen pennå visar en dikt” som ”En fågel bor ingenstans länge”: stannar inte någon längre tid. En fågel" är ständigt redo för upp=" : "brott, .. OM fågel” är inte hemma .; på någon. särskild kvist. En fågel bygger , sitt enkla? "rede a för några korta veckor om våren. s och flyger sedan vidare . mot andra vårar och andra träd på sina outgrundliga vingar. Em om Så är han fågel bara som fågel måste - ljuset. : a Hemma igen 1 juni | H". har: braxen lekt: och vi med stuvade potatis, ' Säden står i-:ax. Sjön ligger som .en /spegel .: och det känns 'skönt att'vara på - den plats där man har: sitt :hems .. Men utflykten har ' varit givande, ' en turistresa som gett mer än som= marens eviga flackande från, bad= ort till badort. Det är de undan«+ skymda platserna vi söker, de plat= ser som äger minnen 'av' diktare som' gett ' oss så oerhört. mycket." Om sedan resan sker på våren elle; hösten eller. vintern, kan, väl kvitta 4 lika. Höstens”: tunga Verhödigd "dike" 2 i rest vid den årstiden; Nu. valde "vå ” vårens yra men också vårens svår .,, mod och tvekan. Det var en upp> upptäcka mer av den Ekelund som så vackert säger: (Grolköket susar ” hemtrevligt. Nyss föll ett milt vårregn över skogen. Nu luktar det friskt grönt soppa. Båda lukterna nog så goda att känna. + Korpmäki, , .. : Ett namn som. får. en att tänka på Finland. Men här i Dan, An- | derssons bygder finns många sådp- |; na namn. För en stund sedan -äste | jag Dan Anderssons dikt ”Vårkän- : ning högt: ' där de nyfödda bäckarna mum!a under, mossornas multnande skoga: under böljande lövverk, som myr: av kvickbent och svartbrunt och . maskvitt, ")som' väntar på växande vingar till soldans i berglandets vår. | Det visslar en kondtrygg stare, det skymtar en räv över mon, det hoppar en jagad hare — jag trampar en mask under 3kon Jag blev väckt av liv som larmar — jag har vaknat i - vårens armar no lyra, bland alarnas droppande blom, är jag rusig av vårens yra, där jag går i min fattigdom.... När, orden kommer till oss på detta viset, kan vi bara lyssna Detta är Dan Anderssons land. Man tycker sig skymta den gänglige dik- taren mellan träden, se de stora svårmodiga ögonen och den ibland lite övermodiga attityden. Han finns här så intensivt då vi läser hans dikter. Ja, så intensivt att vi vak- nar till förnuft först då det luktar vidbrända ärter på allvar! Efter maten går vi genom "en kvällssval skog, följer en sli därute, Och härinne doftar det ärt- |" Jag vet alla vägar för vattne” och fast hungrig jag strängat min 7 "Min själ var tyst, var stilla Mitt "hjärta kväv. ditt skriv. Hur snart blir allting stilla, . - Hur snart är allt förbi. Påvlig utredning: . av svordomar ' "Vatikanens söndagstidning ”Os-: gervatore della Domenica”. refere= . rar utförligt en utredning av svor- domar som under många års mödor genomförts av dominikanermunken pater Reginaldo Frascisso. Den fli- tige gsvordomsforskaren har under två årtionden samlat material för .- sitt livsverk,.Uppdelat efter Italiens landskap svär folket i Toscana mest. Där börjar de manliga invå- narna svära då de är åtta år gamla, de kvinnliga dock bara med fyllda 12 år. Att i tid och otid och i onödan uttala fula ord är utbrett i alla isamhällsskikt i Toscana, vilket inte alls är fallet i andra landsdelar. Minsta antalet svordoma” före- kommer I Alto Adigo, d v s i det. . omstridda Sydtyrolen. Den tyskta-. lande minoriteten där är okunnig om de italienska svordomsorden.' I > vackert grön och rågen har, gått . | Vi drar oss tillbaka utan alt före... —- ? En fågel. bor ingenstans länge - mö så att han kan sjunga rent som vå bjuds på rökt ringsjöbraxen' I ter skulle. spolat över oss, om Mi Kr levelse, nu Återstår att kring Ring= + >: 1 sjöns stränder och utmed Rönneå '« Sydtyrolen börjar männen svära > så sent som i 20—22-års åldern. Väldiga svärjare är dock männen i Romagna, där 10-åringar redan kan upp till trehhundra svordoms= ord. An Patern konstaterar i sitt verk att det italienska språket tyvärr är | rikare på svordomsord än alla and= > ra språk, med undantag av ryskan. Enligt Don Reginaldos utredning 3vär 40 procent av de vuxna italien- , de bäck med kristallklart och iskallt vatten, -Vi "dricker ur näverskopa och sköljer ansiktena. Det känn: uppfriskande. Vattnets smak är nå- got av en, sensation — fnan får en förnimmelse av jordsmak. Det känns kärvt men friskt. I en backe leker några rävungar, Vi står länge och ser de klumpiga men dock graciösa rörelserna, En dag ska det vara smidiga och vak- samma rovdjur, dessa som tillsy- nes glättigt och lekfullt svänger runt omkring varandra, s och tio av; kvinnorna många gånger om dagen: Ungefär lika många italienare nöjer sig dock med att svära varannan” eller var tredje dag. Bara en bråk-- del, högst 10 proc av totalbefolk- ningen över sju år, avhåller sig. helt från att svära. Uppdelat enligt yrkesgrupperna är det murare och sjömän som talar de flesta fula . orden, åtföljda av metallarbetare, bönder, kontorsanställda, cyklister; lantmätare, professionella fotbolls- - spelare, typografer, filmmän och handelsidkare, i nu nämnd ordning - lingar av spioner kan Ööverens- . kommelsen bli rästa viktiga fas gift men säger att man i-Vita i de båda. ledarnas ansträng- Huset och utrikesdepartemen- f mosfär, skriver tidningen. Den anger ingen källa för sin upp- tet. varken vill. bekräfta eller dementera saken, Ungdomens tidning 2! ; LAHOLMS” TIDNING : en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.