LAHOLMS ”TTÖNING YYyTYTver) vreevryrytreyvvYrerYYVY RET Om svedjebruk, odling. och andr för Det: rationella. jordbruket är . ett relativt begrepp 1 historien. Hur långt tillbaka man bör gå "för att finna dess begynnelse i ”tet nytt sker på en gång. Vissa vecklingen mer än 'aridra.” Såda- "na: framstegsperioder för åker- "bruket. är. kanske framför allt den 3. kö frihetstiden — 1800- ”tälet” — och främför alt vårt ” egåt sekel : t ” Av alla häringsgrenar har sä- sådana lever ännu kvar här och var I: flera nejder av vårt! av- länga. land, Lantmannen var förr helt be- I röcnde av, yttre tillfälligheter. . vårt land är svärt att säga. In- ' tidsåldrar" har sökt främja ut-' . kerligen Jordbruket längst håäl- I 1: fast vid gamla tbaditioner och - hackeland, humle: ra 'odlingsformer nägot så när riklig skörd. Blev vädret dåligt fick han ofta ing- enting ålls. Orsakerna till detta kunde vara: många. Det var jordens överdrivna ' väta, förorsakad av bristen på planmässig avdik- ning, : reglering "av bäckar och åar, så att markerna översväm- . mades under den värdefullaste "tiden på året, såddens och skör- dens tid, då den odlade jorden kunde dränkas av vär- och höst- : flödena. et . . En annan orsak kunde vara för tidig sådd, innan vätan gått ur jorden, den dåliga bearbet-. "ningen av marken, förorsakad växter, Dessutom 'hade-man ing- SS en möjlighet -att stävja - växt- - sjuk - rnas utbredning. "av. dåliga redskap, mi Äll- ning med gödningen, dåligt utsäs de samt alltför kraftig utsugning Blév det bra väderlek, fick han av Jorden , med, samma slags . ”Hackeröse” = "Efter att han undan "träd 'och stubbar som, fanns & -. den blivande täkten, samt sävitt ” möjligt jämnat marken, upplöjer . odlaren "densamma! ' Under, föl- råde som återstod, 'sedan det är efter år burit säd och ej längre ansägs ge mera avkastning. Ett medvetet förarbetande av : ängen för att få ett gott gräs- > förefanns' ej, men vinstbegäret "efter 'så mycket säd som möj- ligt kundé skapa en regelbunden ”förkultur” av ängsmarken, vil- ken i första hand kom gräs ten till godo. Agronomen och " forskaren" Per' Kalm beskriver ett sädant förfarande från: tiden. ' omkring 1750 sålunda: ”Jorden plöjes med plog om .. hösten, varvid torven vändes upp och ned. Strax därpå fares över. - med vält. Följande är insås fäl- tet antingen . med : havre. eller . blandsäd. Hösten därpä ägde äter plöjning rum i händelse ”tiltan” ruttnat”. : Nan . En viss slags ängskultur, där "gräs ä och ”.foderproduktionen : blev huvudsaken, omtalas i Sven- ska. ;Turistföreningens. ärsskrift - 1906 från Härjedalen? : jande, vinter påföres ladugärds- gödsel, uppblandad med myrjord,: i varav. här finnes god, tillgång "förr nästan alltid med äng, set dan förodlingen tagit slut. Den-, Kreaturen fick sitt uppehälle” av naturängen eller nägot om- - na förodling" kunde” ske på olika. é sätt. och .-krävde' mer. omtanke än "vanlig ängskultur: Den' pri- . mitivaste metoden, direkt häm- tad från det gamla åkerbruket, ” var bränning av märken sedan - man törrlagt den medelst. dik Åv TAGE ning. På jorden säddes sedan all. "tid. först råg eller korn. En för-' fattare från 1780 yttrar, att man "på så sätt erhåller ”på kantorna- - vacker ' äng och ännu i.mänga är kan nyttja den djupa mat: . jorden 'mitt i 'kärret til 'äker” när. den" varsamt brännes och". säden uti åkern nedharvas'”, | "> Det karaktäristiska : för det äldre" jordbruket. har över hela "Sverige, ja över hela' Europa; varit bränningen av skogsmark, s. k. svedjebruk, Carl von Lin- ': H hackelana för säd. né ger i sin'skånska resa följan- de beskrivning av svedjandet:'. ” ”När. skogen - var. uppvuxen, - " kvistades , han från" roten: och "karl. ned och torkades under sommar, ren, äntligen itändes han emot nar läg nakna... Stockarna. som: eventuellt. blev” "smetved”,: gärdsgårdsbyggen. - Första: sommaren såddes h t rovor, som blev ansenligt stora För några år sedari skrevs det : mycket "om' .en' egendomlig "1. olyckshändelse, scm dräbbade' en -. fabriksarbetare i Tyskland. Enå ' glaset i hans glasögon exploderade mitt under arbetet. Han förlorade , medvetandet : av . den ' plötsliga > chocken och fick svåra skador av de kringflygande glasskärvorna. En teoretisk förklaring: vid en händelse som denna .har man i möjligheten av att en så stark, "spänning. genom någon 'speciell sorts slipning uppstått.i glaset, att dess kemiska struktur småningom tvingades till en våldsam" för- "med - vissa slags bordsglas, om "vilka man. faktiskt vet, att de genom särskilda tillverkningsme- ” toder så småningom kän råka i "samma spänning, result erande i en. explosion. ' ". Risken att träffas av blixten vid > ett åskväder är, trots att de flesta "människor säkerligen i. allmän- het har' en motsatt uppfattning, inté stor. Enligt en statistisk ut- "räkning skulle - varje människa inte behöva räkna med mer än en ghet på sjutusen under ett ”sjuttioårigt ” genomsnittsliv att träffas av den farliga viggen. Med ” den uträkningen nöjde sig emel- ;, dertid inte blixten åtminstone vad "+ beträffar Cesare Beltram;. en hederlig borgare från staden Lyon i Frankrike. . Monsieur Beltram blev nämligen i livet slagen av - himmelens ljungeldar inte mindre » än fem gånger, innan han dog — , inte till följd av åskslag utan av en vanlig enkel lunginflammation. - Ännu .mindre förefaller väl - emellertid risken att träffas av en . > nedfallande meteor vara. Och M dock hände det sig, att ett meteor- fall kom att så'ta ett plötsligt slut > för en revolution i Mellanamerika. . General Pablo Castilliano, som år Det går knappast I en dag FAT TD ia wird utan ätt man i tidningar? och. + radio får ta del av skildringar om mer eller mindre kata- strofala olyckshändelser, som drabbar människorna och sär- skilt har bilarna fått en dyster krönika på sin lott; Alan får "inte förvåna sig över att många kan kä lämna hemmets lugna vrå, där man väl i allmänhet tror sig vara mera skyddad. Det sorgliga är blott, enligt vad erfaren- . heten visat; att'olyckans olycksaliga genius tycks. husera lika obehindrat i »det lugna» hemmet som någon annanstans, sOm det vill sig illa, kan man stå på näsan, fastän man står stilla», heter ett gammalt drastiskt. ordspråk, vars sannings- kalt några här återgivna exempel k kan ge bevis bi Pen bS na sig rädda för att i England. Detvårenmotorcyklist, söm nåättetid befann ' sig på färd med. sitt fordon på en, som han av tidigare." erfarenheter visste sällan trafikerad, ensamt liggande landsväg. Han hade dåligt ljus på sin "maskin, men tyckte ändå med hänsyn: till nyss berörda förhål- jande: attihan. kunde sätta upp god. fart. Plötsligt stötte han ihop med en -jättestor, rörlig kropps- strofen blev ödesdiger och kostade motorcyklisten - livet.” Hans namn var Th. Lawrence,. en man som ändring, Liknande är förhållandet '; 1906 ställde. sig i spetsen för en revolt mot regeringen i Nicaragua, satt en eftermiddag i allsköns lugn och ro i sitt tält ute på pampas ej långt från Puerto Cabezas. En inträffade under, "kriget i Still Havet. Ett lika "ovanligt sämmanträ spelat en betydeisefull roll i Eng- " Jands historia, och som under det ta : man : mest äventyrliga liv bland ara- dan maskinen under natten stått parkerad ute i det fria. Händelsen berna trotsade de otroligaste faror, Vi nämnde nyss »hemmets lugna la | vrå», ; Ett vackert :uttryck, som I dessutom har en innebörd med f. j trovärdig klang! Men studerar från okända rymder nedstörtande fande — även | taget i' bokstavlig |man statistiken, och läser om vilka meteorsten slog då plötsligt igenom bemärkelse — inträffade . år 19351 faror, som kan lura i »temmets tälttaket,' träffade generalen och dödade honom på fläcken. Hans soldater, som "naturligtvis trodde att Gud” själv genom detta ingri- pande ville - nödga ' Castilliano snarast avsluta sin verksamhet på jorden och inte hålla på och bråka med - revolutioner, blickligen att nedlägga vapnen; Möjligheter till olycksfall vid ' flygning är väl ganska uppenbara. . Den . amerikanske . flyglöjtnanten Wiggins. råk de dock under 'en' flygning ut för en olycka, som” ' säkerligen inte någon förut varit - med om. Under det han svävade - omkiing bland molnen på tusen meters höjd, blev han biten av — en skallerorm. Han hade tur och sinnesnärvaro nog att fullborda en lycklig nödlandning och finna läkarhjälp, innan ormens gift fått alltför förödande verkningar. Tro- ee ligen Hade skallerormen insmugg- Jat sig som Eralispassagerare, mes beslöt ögon- a Bilarna har låtit en dyster krönika på sin lott; när det gäller olyckor. Fn ” M H Lr ” . ” : tarna och ung boskap betades. - Linne: ' underbalans vid brödet och finge . med en tom mage se på en ste-. I te gtt par hundra är, vilka näp- ;..otacksam jord och en stenig rade ”kyttlandsbruket”, . samt . bereddes ' bära säd. Länge hade man sved- ' jebruk. och hackeland. bredvid för rovor, '. uppät,” nästan så högt som en "Året häretter höggs” han” vädret och brändes av, då alla i kvistar,' grenar och mossa för. " brändes intill allven och alla ste- ;' massa — det var en elefant. Kata-, och söta, Sedermera stddes här finräg eller vinterråg emot hös- ten eller .- efter midsommaren :' som :med hackor nedkrattades . och äret därpå ' gav en hög råg. ” Aret efter sädesbärgningen stod fällan ännu instängd och gav högt och löst gräs på vilken häs- Hur nödvändigt svedjandet an- sågs vara intygar Carl von . "Skulle svedja" förnekas bön- derna stannade de ansenligt 1 ri! ödemark, utan hopp för sina eller "andras efterkommande ef- peligen kunna vinna frukt av en Arabia infelix (Otacksam öken)” - En avart av svedjebruket var det 'särskilt i Finland praktise- då jor- . den lyftes upp på brännmateria- . . diet och sälunda själv brändes el- M ter grödgades. ”Eyttlandsbruket” EKEL ÖP > NS "I Sverige omtalas t t. ex, av Linné, som berättar, . att bönderna 1 Västergötland tog upp torv, lade . . det i högar på äkern för tork-: ning: och sedermera bränning. : En-annan form av primitivt jordbruk." var - det så ,'kallade "”hackebruket”, Den marken omvändes här med en .handhacka'. och . upp rades "härigenom att u varandra, 'svedjefall i Minnen av' 'hackebruk finns "ännu talrikt i skogarna i desk, hackerösen, som samlades 1: sam-. bänd med: -uppröjningen; ' " Svedjebruket liksom hackebru- ket stannade kvär. i Sverige ända” . Nr in "på "1800-talet. J.; Arr henius uppräknar är 1886 följande trak-” ter med sädan ödlingr': Pias Norrbottens län, Västerbottens lappmark, Särna" och, Elfdals” 5 : socknar. i Kopparbergs" län, In kvar . kallades men: av” dem : blev : länds norra. härad av. Göteborgs och : Bohus län; Ale: och : Vättle härad i norra delen "av. Älvsborgs ' - : mogen i Kronobergs. län, vidare ” lugna vrå»; kan" man bli nog så betänksam, Fall: från möbler, för attintetala om fall från våningar- > na såväl som .utför träppor och genom fönster, , a brännskador och gasförgiftningar, se där några: av de gångbaraste olycksfallen i hemmen. Att t. ex.- ta sig ett bad kan vara riskablare än vad man tror. Ty räknar man efter : de ' ” olyckshändelser, som inträffat vid badning i badkar, så är de fler än. man skulle kunna tro. Halkningar är t, ex. de vanli- 17 gaste orsakerna tillskador vid bad- ning hemma '— med ty åtföljande |Y brott på lårbenshalsen, farliga och dyrbara . saker. Men” elektriska ledningar i närheten av badkaret har även åstadkommit ödesdigra olyckor. Så till exempel var det en man 'som" stående i badkaret råkade beröra en strömförande ledningskontakt. Den stöt som han fick, gjorde honom så förskräckt, höglänta > vidare skärsår, "skulle slå en golfboll, "vissa delar av Hallands och Ble- :kinge. län samt på: nägra få an- : dra ställen inom landet., Inom det äldre äkerbruket om-. talas odling av korn, räg, havre, bovete, rovor och lin. Ju ' mera jordbruket skred framät 'desto mer . uppdelades . jordstyckena "allt efter som de enskilda sor- terna krävde bättre eller sämre " . jord, Till de minst krävande hör- de rovorna och "därför bibehöll -v man dessa "så länge man hade tillfälle att 'ha svedjetand, Kor- net fick tillhöra hackelandet och '- .de ädlare växterna såsom ärter, " bönor, den. ' Allt eftersom. sveden och ”hackelanden försvann, fick även. " rovorna, 'och kornet rycka in 4 den? egentliga odlade jorden och "vikten av en nöjaktig fördelning v' åkern, blev dä alltmer :iögon- , "fällande. :-Då började” det :'8. tväskiftebruket ' uppträda, ”.« år svåra . skador .i >hemmelts lugna vrår av, elektrisk, ström och genom brännskador. Moan att han tog ett språng uppi Juften, förlorade fotfästet i det hala bad- karet och störtade på huvudet — Under normalå förhållanden är vi i i ledningarna för hushållet ej livsfarlig, men om huden är våt exempelvis vid eller efter "badning. eller ock genom stärk svettning, kan:stundom även ganska svaga spänningar vara nog att dödligt skada hjärtat. Därför bör inga lösa elektriska redskap som till 'exempel kokapparater, hårtorkningsapparater, värme- apparater och dylikt få förekom- ma i badrum. | Ettav de egendomligaste olycks- fall, som mari väl någonsin hört talas om, var när en golfspelare missade bollen, slog: klubban "med : ett jättelikt dråpslag i en stubbe in- till. och — blev blind. Ehuru han "själv ej hade en aning om det, bar . han på en ögonsjukdom, som vid våldsamma kroppsrörelser kunde " förorsaka blindhet. Ett annat slag av olyckshändel- ” ser, som kan bli mycket förödande +" och varpå man kan. finna. över-. raskande många. exempel I dags- krönikan, beror på möjligheten av olyckliga sammanträffanden, vilka , å sin tur åstadkommer" nya "lika - Olyckliga sammanträffanden. Som ett exempel. på en sådan >seriea- olycka kan följande egendomliga ; händelse vara. En chaufför körde - träda varje är. lin och hampa, kom på:' "den mera, intensivt odlade jor-.. . mea sin lastbil, fram till en bensin= station, som stod vid ” En annan viktig dukt var humlen som på sina.” håll ännu äger beständ, Ar 1371 omtalas 'en humlegård I en upp=. far landssocken, Forskaren Grotens= "'- ” felt yttrar så sent som' 1899 rös or rande Finland: . . i Mö "Odling av humle skall idkas - vid varje gärd på landet. eniigt ” en gammal lag, men 'de” NUYäs. oc rande 'humlegärdarna erbjuder oa runt om i landet en bild av ”van- » N värd - och visar att. ifrågava= rande odling är fullkomligt. stadd på tillbakagång”, .: -. . . Detsamma : gäller 4 vära där gar för värt eget land, ty humle- . odlingen försvinner alltmer. ”och' den inhemska produktionen” "går uteslutande ät till "svagdricka "under. det ått vi. från” Tyskland : ; Och: nägra andra länder” får ime " portera! behövliga mängder” för = ägen. på . något sätt fick han bensin, på si i rock. Sedan han "avlägsnat - sig ne från benäinpumpen för ett ögon- -' blick kom i samma stund en per- sön? "gående alldeles, nära" intill” . honom och tände en cigarrett, var=" . vid röcken fattade eld. Chauffören , ” slet av sig rocken och kastade den . Ön se ler a : ifrån sig I ren desperation, utan "Hundratals barn ådrar, sig varje. att se sig för. Den brinnande roc=-- ken hamnade på bakdelen av en: strax intill. stående" häst. Hästen ' blev helt 'naturiigt skrämd och :, slog bakut,' varvid den brinnande | rocken sparkådes'upp på en halm-: stack:i närheten; halmstacken tog eld . och orsakade, en” förödande, - eldsvåda på en bredvid liggande” a bondgård. = > Ej fullt så komplicerade men inte desto mindre ovanliga är följande två 'olycksfall. En ung man, som en tid vistats på resor, möttes vid hemkomsten av”sin ” fästmö, Hon bevisade på ett nästan" " alltför övertygande sätt hur glad” hon var att ha honom: tillbaka genom att ta honom i sina armar I med så våldsam kraft, att tre rev- ben på den arme mannan knäck- : tes och följden blev en dyrbar ” läkarräkning. En annan av kvin- s nor tydligen mycket älskad yng- ling dansade på en bal vid sekel=. . skiftet med en dam; hen höll huvudet så hårt tryckt mot hans, .. att en av hennes hårnålar stacks in i hans öra, genomborrade hans trumhinna och gjorde honom döv på det örat. ” ” »Ständigt träffar oss olyckan, då vi minst ana dena,” säger Vole taire. Många, ja, kanske de flesta olycksfall kan tjäna som bevis för I riktigheten i dessa bevingade ord '..” Men ingen fick. väl göra den er« farenheten mer smärtsamt övel tygande 'än mannen, som fick de: hästsko i huvudet, vilken han som en lyckobringare hade spikat upp över sin dörr. ., "156 cv 16 A50. kr manlig 13.050 kr kvinnlig Iön i i sparbanken Det synes som om de manliga ”sparbankstjänstemännen alltjämt ' har ett betydligt högre löneläge än vad kvinnliga kollegerna har. Av en statistik som 'socialstyrel- sen utarbetat på grundval av pri- mävuppgifter från Sparbanker- nas förhanälingsorganisation framgår att riksmedianlönen för befordrade ordinarie manliga tjänstemän i allmänt bankarbete för år 1981 utgjorde 25.020 kro- nor, mot 22.350 kronor året in- nan. Motsvarande riksmedian- lön ' utgjorde för : oberordrade ordinarie - manliga tjänstemän 17.150 kronor ' (15.250 kronor 1960), samt : för befordrade och obefordrade ordinarie kvinnliga tjänstemän. 13.650 kr. (12.250). Att man i statistiken icke gjort "åtskillnad mellan ' befordrade "och obefordrade kvinnliga tjäns- temän beror på att antalet be- fordrade kvinnor är för. ringa för att deras löner 'skall kunna "underkastas : statistisk analys. Direktörer och biträdande di- rektörer: har ej : medräknats bland "de manliga :befordrade tjänstemännen, ' Ej : heller har man tagit med deltidsanställda tjänstemän - eler sådana, t.'ex. äldre. arbetskraft, som” anställts på särskilda betingelser. Hänsyn har ej tagits till ev. avdrag p: gr. a. sjukdom, tjänstledighet o. d., ej heller till ev. rese- 'och trak- ryds köpingar” samt Hallands tamentsersättningar . samt över- tidsersättningar.. Däremot ingår värdet av förekommande natu- raförmåner, såsom fri lunch, i de redovisade årslönerna, . Vad våra trakter beträffar kan | noteras att inom den dyrorts- grupp som bl. a. omfattar La- holms stad, Båstads och Marka- Smålands och Skånes "landsbygd - utgjorde medianårslönen för en- ligt ovan befordrade. ordinarie manliga tjänstemän 22.850 kro- nor, för obefordrade ordinarie . manliga tjänstemän 16.450 kr: samt' för: befordrade och "obe- fordrade ordinarie kvinnliga tjänstemän 13.050 kronor.” enn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.