LAHOLMS "TIDNING oc oo OS EEFEFETVTETYTYTYTYVE TFT TUYTTFYTEETESTRYCCTSSOPRp Lördagen" den 17 februari 1962": " Vårt vackra” 'blomsterfönster som hela vintern muntrat upp oss med -sing blommor och fräscha grönska, börjar se gan- ska ledsna och taniga ut. Vår- vintern är ju en prövande tid för både människor och växter, alla känner hur .vårtröttheten sätter in. De stora fina knoppar som vi glatt oss åt, bara trillar |. | av,”det hela ser onekligen be- drövligt ut. Nu är det dags att. plantera om och ge växterna de. extra näringstillskott som de kräver. JORDEN köper vi fördig i i pa- «ket, det finns åtskilligt att välja på — ; Enhetsjord, Gorantiiord, Glöm "inte, gödsla blommorna Trivseljord m. m., man måste tänka på att alla växter inte [kar samma behov. Till kaktu- sen bör ni blanda jorden med sjösand eller grus, så den blir så mager som kaktusen skall ho; När växterna rotat sig "I väl skall man tillföra extranö- ringen, dröj minst en månad I med detta; anners skadar den "| mer än den gör nytta.” GÖDSLING. ' Vad ge växterna? I kandeln' finns olika preparat som är lätta och bekväma att använda. De finns m på 'plastflaskor och doseringen är angiven.: Blomstervännerna säger att ett gammalt beprövat nedel i är Kogödsel, . skall man des AVSES VeEONRNKAOENSNN skall gå ute NEN Bang ANNAN INN SN Sn FENA TENN - det fria” både sommar och vinter resonerar "mani Tyskland. Genom vind och vä: >» tder blir: djuren härdade och bät:re motståndskraftiga. mot olika sjukdomar. Vill de ha skydd kan” lätt gå ini de öppna svinhusen. För att maten på vintertid inte skall frysa till is måste "Tel 51134 Heberg : FINE föll ulfäres Hk med Äkermans Täckdikningsmaskin 310" "Sakkunnig Personal med” mångårig vana garanterar > - fullgott arbete.” FIRMA. TÄCKDIKNINGAR .. Tel, 291: Veddige nu FORDSON DEXTA TT S kvalitetstraktor. Nu med - differentialspärr, : -"Richärdsons Bil AB . Tel, 190. 40 Halmstad - En ”provad och: beprövad" -. ee ST fra SE KN Kn ma FR om ;; FÖRBRUKN ms äoEsltnonet see, HANDELSGUOSEL AREÄLFÖRDELNINGEN En redogörelse för 'förbruk- ningen 'av handelsgödsel i Svei rige de sista fem åren, enligt uppgifter . från Statens 'jord- bruksnämnd upptar följande: " Gödselåret 1960/61 förbruka- des 540.180 ton kvävegödsel (106.153 ton kväve), 222.463 ton fosforgödsel (103.565 ton fosfor- McCORMICK N - :165 proc. värdemässigt sett ani- N INTERNATIONAL "| malieprodukter.. - ; ma erbjuder Er se mo SLAKTFJÄDERFA -...: en dregkroftig . ekonomitraktor. . B- 275 35 hk DIESEL br dar, fjäderfä. 1 OSTERRIKISKT JORDBRUK ' Mer:än 85 proc. av de öster- rikiska jordbruken har:en areal på mindre än 20 ha, och de sva- rar totalt för- 41. proc. av. den odlade arealen. Å andra: sidan utgör - de. gårdars 'andel; överstiger 100 ha endast 0,7 proc. av totalantalet, men de svarar för en fjärdedel av åkerarealen, Av jordbruksproduktionen utgör "I STATEN MAINE Co En av de "mest: uppseende- väckande förändringar, som ägt rum inom staten Maines jrd- bruk är ökningen i antalet går- som specialiserat : sig "på | uppfödning av slaktfjäderfä, s.k. överstiger nu: ett tusen i antal. Över hälften av dessa fjäderfäuppfödare Kommer emellertid "från icke jordbru-|' karkategorier, de har: blivit jordbrukare via tredjedelar dessa utgörs av industriarbetare. Flertalet fjäderfögårdar bedri- ver sin uppfödning genom kon- trakt med foder-'eller konserv- fabriker, . oiler. De med Två som andra or d, av exakt ” Kraften, ' Mjö ölkkornas: antal ökade "med 10.000: under år 1961 sn av. . jordbruk. > Siffrorna ” ifråga om ” djurantalet och ' dess” förändringar” | Ber. belägg för, den utveckling; som kunde för- "väntas . med " hänsyn till de yttre ekonomiska" ' villkoren sådana dessa framför allt rela- tionen ;priser/löner.”. Speciellt . kan man säga, att förändringarna i djur- ” antalet. återspeglar. : jordbrukarnas lyhördhet för "de krav, som gör sig » allt starkare gällande : framför. alla "andra, rämligen att : väl . utnyttja |. . den relativt sett allt dyrare arbets- ”Siffermaterialet . djurantalets” växlingar ger , sålunda uttryck: för: "den minskande inten- siteten och övergången till enkla- « fe driftsformer vid ett stort antal av.de mindre enheterna, där före- tagen .överhuvud taget är, så små, "att man söker sig nya förvärvsar- "beten utanför ' istället för att söka intensifiera och : på det sättet förbättra sina inkoms- " ter. Men. siffermaterialet - ger ';lika « säkert uttryck för de motsatta strä- . vandena "på de något större enhe- terna, nämligen familjejordbruken. . Här söker man vidga djurhållnin- gen och därigenom öka företagens storlek, omsättningen, arbetstillfäl- lena 'och "inkomsterna. Även den speciella utvecklingen i de större enheterna återspeglas väl i det sta= tistiska materialet. .Där söker man förenkla, vilket tar sig uttryck i «minskning av de mer arbetskrä- vande, hanteringarna -— exempelvis: mjölkproduktionen "— men ökning' på de punkter, där man har möj- " lighet att intensifiera utan att. där- med binda "arbetskraften, "som : får - ofullständig sysselsättning: ', tj: rörande brukningsenheten "Hästar | Dn . > Sedan 1944 har totalantalet- häs- tar i landet vid jordbruk över 2 ha minskat från omkring - 558.000 till 178.000. Detta är en minskning med 24. Nedgången har emeller- tid varit synnerligen :olika inom B-' 275 har ovanligt gada kör. egenskaper. Löltstyrd, väl- - balanserad med bekväm kör- ställning. 35 hk dieselmotor, '' 8 hastigheter framåt, 2 bak: åt, differentialspörr, vänd. » bara dragarmar och ' skiv- bromsar, s Aukt. IH- -försäljares > Motorfirman "oB "Arvidsson Filialen, Laholm, tel. 11400 syra), Bostadstel, J. Herlitz 0431/14873 kaliumgödsél ; 0 och 57.325 ton kalium- gödsel (i enkla och sammansatta gödselmedel 83.472 ton' kali)." Av sammansatta gödselmedel förbrukades 362.246 ton PK- gödsel, 7.2344 ton NP-gödsel och 62.989 ton NPK-gödsel. I rent kväve blev det 7.796 ton, i fos- forsyra 61.499 ton och i kali 55.926 ton. " Som jämförelse anföres för- brukningen gödselåret 1938/39: 179.100 ton kvävegödsel, 304.600 ton fosforgödsel och 88.4 400 ton N Passa på tillfället ' fal hand! Joh eJ var na i en söndagsskoöl : De” stora. f ändringar, s som under senare år inträffat i inom jord-> "Pruket med hänsyn till arbetsorganisation, driftsorganisation i öv- - rigt samt. produktionens inriktning kan till mycket stor del avläsas å utvecklingen av den årliga statistiken från Statistiska central= ”ulika tilekserupoer: "Vid de tre grupperna med de' största enheter- na (30—50, 50—100 och över 100 ha): är nedgången för" samtliga grupper omkring 85 proc. I de båda familjejordbruksgrupperna :/ och 20—30 ha) har antalet minskat med 70" resp ,80 proc, och vid 'de minsta ' enheterna har minskningen penbart att'hästar :vid-de minsta enhetérna i stor. omfattning "hålles kvar för skogskörslor. | Även; antalet hästar per : 100 ha är störst vid smågårdarna: Vid de minsta: enheterna (2-—5 :och '5—10 ha) finns ca 10 hästar per 100 ha åker, ' Vid . basjordbruken” (10—20 ha) finns något mer än fem hästar i medeltal per 100 ha och vid norm- jordbruken (20—30 ha) något mer ön två hästar per'100 ha. Vid de större: enheterna ;finns mindre. än två hästar per 100 ha. : Mjöllkor " är 1944' var antalet mjölkkor ae miljoner. Det hade år, 1960. minskat till 1,21 miljoner, 1961 har dock in- träffat en' viss, återhämtning, även om denna ingalunda kan tagas som bevis för någon långsiktig föränd- ring, Det fanns .dock 1,22 miljoher kor 1961 (alltjämt gäller. det, bruk- ningsenheter t över 2 ha). ” : Vid jordbruk med mer åker har antalet mjölkkor” minskat med & ca "40 proc sedan. 1944, "Vid närmast: mindre grupp (50—100 hä) är: minskningen: omkring '34: proc. Även" vid" de större" .familjejordbru- ken (30—50 -ha) är- "minskningen, så betydande som 26 prov sedan” "1944, Vid de'typiska. familiejordbruken däremot, nämligen" sbasjorabruk och normaljordbruk; - minskningen endast :10 "resp" 8 Proer; . Normjord- bruken är. den 'storleksgrupp där minskningen” i." antalet | kor. varit svagast. I, gruppen 5—10 ha (ofull- ständiga jordbruk) är minskningen ca 17 proc och vid de" 'minste en - heterna med 2—5 ha är minsknin- gen 36 proc. ot > Vi bar alltså en likartad: utveck- ling vid de minsta och. de .största enheterna i vad gäller den 'rela- tiva minskningen av: -koantalet. | Minskningen av antalet mjölkkor I vid stödjordbruken har tvivelsutan stor betydelse för .produktionsvo- lymen; -eftersom det totala antalet om FER FFSTSTIVSVTT "Efter lektionens: slut säger han: — Nåå, småttingar, det är kanske. nå- "gon av er som vill göra en fråga? En: liten flicka vinkar ivrigt med . handen. | " Jaha. vad vill” du veta; mn Karin? — Vad kostar dom där" skära] dambyxorna som v hänger i magis- ens fönster? . FEFEISTII mjölkkor inom gruppen ifråga år 1944 var tre gånger så stor som inom var och en av de två största storleksgrupperna. Inom , storleks- gruppen 5—10 ha fanns 1944 inte mindre än 443.0C0 mjölkkor, som nu decimerats tiil 322.000.. Minsk- ningen sedan 1944 inom de två minsta storleksgrupperna av jord- bruk sammanlagt 269.000 "medan den totala minskningen är 405.000. Extensifieringen vid de mindre en- heterna har uppenharligen mycket DT) (10—20]. varit .50 resp 40 proc: Det är up-|r man emellertid bara ge djuren så mycket som de. för tillfället äter, TM art starkt” bidragit till den nedgång 4 3 mjölkproduktionen;. som ägt rum sedan "denna "hade sin största 2 volym åren 1938 och 1950. s ” Antalet: mjölkkor: per 100" ha -” dock alltjämt ”störst”inom' de-två minsta" storleksgrupperna; I denna grupper :tinns ca 50 kor per 100 ha. I basjordbruksgruppen finns 42 och - i pormjordbruksgruppen är antalet 35 per 100 ha. österrikiskt jor dbruk :- Mer” än'85 Proc av de Österri- kiska jordbruken har en areal på talt för 41 proc av den odlade area” dars andel, som överstiger 100 ha endast 1,7 proc av totalantalet, men ' de svarar för en fjärdedel av åker- arealen. "Av jordbruksproduktionen utgör 65 proc värdemässiga setta ani-.. malieprodukter; ; | Ian Å Senaste gärdsinvéntering Enligt 1959 års Zårdsinventering har Amerika nu ca 4 miljoner jord- bruk, 800.000 färre än 1954, En fjär- dedel av dessa är dock betingade av förändringar i definition. Man har sökt eliminera alla ' småenheter' av deltidstyp, vilka knappast .kan 'be- tecknas som jordbruk. Genomsnitts- storleken. på gårdarna är 66 ha i östra USA; 107 ha i. de: centrala delarna av: landet; 406 ha i väs- ter, där betesmarkerna utgör en; väsentlig dela av gårdarna, alla s . el Jun > : Amerikansk getull : ökat avsevärt i USA; Dehna pro- dukt består äv ullen från Angora- geten, vars uppfödning är en spe cialitet i staten Texas, 'som svarar för 97. proe av Tandets. produktion. Mindre kvantiteter kommer från 6 andra" delstater,” Antalet -Angora- Årsproduktionen "per get har ökat från 24 kg till'2,9-kg ull En: bé- ' tydände del av produktionen ex-' porteras, i första" hand till Eng- land, Holland, Japan, Östtyskland och Italien. : Endast för brudpår särskild . försäljningsbutik enbart för brudpar, vilken åtar sig att ord- na med blommor, bröllopsmiddagar, rumsbeställningar för smekmånaden ete. Arrangemanget har blivit en stor suecé, och månadsomsättnin=- gen rör, sig omkring 180.000 mark. I Östberlin gifter sig varje månad rEvIYrsvvvi ea 1. 200 par. ret 0 stor avverkning, e j OBS! ! Pr ovad wid (Statens maskinprovningar meddelande > nr "1389 "BEGÄR PRIS och PROVNIN GSMEDDELANDE ' ”, -"Vallberga - "Arealfördelningen t inom” mindre än 20 ha, och de svarar to=' len. :Å andra sidan" utgör de går-" "Produktionen av s k mohair har VALLBERGA ' Ke DRABANT - ENTRIFUGALSPRIDARE . effektiv utmatning, . Länlmannsförening ; Oför oo > spridning '. och .... säkrare : skörd jämn spridning, . ' driffsäker, ee. prisbillig = av — Tel,: 232 60 ån, nu Potatisutsädet måste. ofta förnyas: : - God kvalitet och tillfredstäl.- lande . skördeutbyte är. de två viktigaste faktorerna . för mat- potatisodlingens' lönsamhet. : Fullgott utsäde —.är en fak tor som noggrant måste beaktas. Är odlingen starkt wibussmit- tad måste. nytt utsäde anskaffas > redan . i..vår.: Från tfältbesikt-' ningspri otokollen erhålles besked |” om hur stor' procent virussjuka » [plantor som finns i odlingen. Här lämnas också besked ifall inköp av. nytt a sutsi göras; Ur ekonomisk” synpunkt 'är det ' fördelaktigt" att inköpa så stor imlängd friskt mutsäde' året före man ämnar byta; att detta sedan räcker till hela. odlingen - | nästkommande år. Och man yrs bar | odläres försäljning av. mi dels warans beskalfenhet, samt - Uppge namn och: adress; Han deln grannar: emellan - "liksoni potatis från” egen odling köpman för" dennés 'törelse är - undantagen från för bud och ' uppgiftsplikt nSORTEMOSE" BLEV es DANSK REKORDTJUR ; , + Det verkliga trumfesset i dansk « Så eybehöverg seminavel är den' danske” röde ” | tjuren > ”Söktamöse'TKsom vid sista .. avkommepröyningarna si "Jylland. kunnat uppvisa tre 'sö- ner, som ligger i "spetsen för, ; samtliga bedömda tjurar/”Sorte- mose” är en Lokeson, "uppfödd på Sortemosegård. Han har flera skall försöka få denna utsädes- | döttrar än någon annan tjur äv . odling så långt bort från Övrig" , samma ras 'med över 300 kg. > odling "av 'potatis med tanke på ”smörfett enligt 'kontrollresulta- " virusspridningen. > ten på Jylland 1960-1931. 50 av Vid köp av nytt och friskt ut- döttrarna uppnådde under pröv- säde är det:av stör ekonomisk” betydelse om man anskafifar ut. MN sädespotatis. av. de allra: högsta plomberingsklassern on NY LAG s i träder i kraft den 1 juli "1962, då all: utsädespotatis, uppfylla wissa minimikrav. Den skall sålunda vara 'statsplom- berad eller utgöra godkänd för- sta. årets efterodling av. stats-' plomhberat utsäde. Säljaren skall vara skyldig (vare sig köparen begär det eller ej) 'att senast vid leveransen skriftligen dekla- rera dels godkänd fältbesiktning. . som" ut-' bjuds offentligt, skall. vara un-. derkastad kvalitetskontroll och. ningarna över 300 kg. smörfett, ”Sortemose” har fyllt 10'år'och tjänstgör fortfarande. ? p Produktionsmässigt'. sett', står de röda och svartbrokiga korna jämsides med 209 kg. smör, Jer- $ey ”har' 227," blandade "besätt- ningar, "kommer till 206 och 705" talet shorthorn' 167 kg. smör Svartbrokig och - blandras har gått framåt och de andra' något ' tillbaka. Den högst producerande ” besättninges i jylländsk kontroll " är en liten jerseybesättning. om - 2,6: kor med 417 kg. smör, me= + dan årets högsta avkastande ko" finns på Askov med 580 kar. smör. getter utgör numera 3,8 miljoner. . - I Östberlin har man inrättat en ' nu även med SUPER: TISSA | ' för alla direktdrivna modeller För en merkostnad av endast 30:— -+ oms > får Ni det bögeffektiva ”supertrisse-svärdet” till de direktdrivna McCullochsågarna. En- bart 17" svärd med ”supertrissa” kostar 1 125:— + oms. x rull-lagrad Xx fastnitad + Og län t utbytbar AU LAHOLMS JÄRNHANDEL E . Tel, 10134 Stortorget, Laholm. ; on PET FEI TI Mm FTV TIETVESREDT i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.