-— — LAHOLMS TIDNING COTT: OCH SYDPO När det världsberömda Nan- sen-fartyget Fram den 9 augusti 1910 avseglade från Norge, hade Arnundsen inte anförtrott sin plan till någon annan än farty- av” återtärden från polen. Vid högkvarteret Framheim innanför Valbukten hade Amundsen inte mindre än 110 hundar, och själv- fallet gick det åt stora mäng- 3 ir Av Sture Wahlström . Den 14 december 1911 planterade Roald Amundsen den gets kapten, premiärlöjtnant der föda till dessa. När vintern a i norska flaggan vid Sydpolen. Engelsmannen Scott och - Thy. Nilsen, Men i Funchal på = satte in fanns emellertid 60.000 U : « hans män anlände till samma eftertraktade mål 32 dagar MNödetra - Fammankallade. "han kg sälkött i depån, | 3 . sina kamrater och satte dem in Den 22 april försvann solen ka i RK i den nya situationen. Ingen enda av dem svek; de följde ho- nom alla som en man. En redo- görelse för den nya expeditions- planen sändes dels hem till Nor- ge och deis til den engelska sydpolsexpeditionens ledare, kap- ten Robert Falcon Scott. Amunåsens egen motivering för sitt beslut löd: a ”Skulde jeg kunne oprettholde mitt navn som forsker, måtte jeg snarest vinne en sensasjonell seier på en eller annen måte”, Y anknytning till' den tragiska kapplöpningen mellan Scott och Amundåsen, skriver professor ”J. senare och omkom på återförden.: A Ne och man såg den inte igen förrän den 24 augusti. Under mellanti- den bedrev man studier, gjorde vetenskapliga observationer samt fintri de alla utrust taljer.. a Den 19 oktober 1911 starta- des . färden "mot själva polen, 5 man deltog: Amundsen själv, tulluppsyningsmannen = Helmer Haänssen, skidfabrikören' Olav Bjaaland, kanoniären Oscar Wis- = SC NN j ting och tullbetjänten. Sverre i - ee : sn Hassel. De hade med sig 52 hun- Roald Amundsens fartyg Maud, som är 1931 hittades drivan-= » fyra slädar och proviant för — de i packisen mellan Spetsbergen och Grönland. Maud hade då - fyra "månader. Expeditionen an- ses vara den längsta skidfärd drivit omkring i flera år, övergiven av sin kanadensiska bes, ' " Roald Amundsens förfäder lev-. "de som fiskare och bönder på" "" Walöarna längst ut. vid Oslofjor- . dens mynning. Roalds far hette - Jens Ingebregt A Han blev skeppare och for som ny-. gift till Kina, där första barnet, föddes, |. På gården Tornta 1 Borge i när- namn de Gerlache. Som främsta ' uppgift hade man att försöka bestämma den magnetiska syd- "polens läge "= v. . Ombord på Belgica Kom" Roald A d 1 kontakt med det rent vetenskapliga arbetet, och ' - ROALD AMUNDSEN. Ett ansikte märkt av Antark- "tig bistra klimat, -- - under de närmast följande ären SS Nor : bedrev han intensiva och syste- matiska studier, Det var nämli- . gen inte bara 'den gamla dröm- det :- första och är hittills "det enda fartyg. som tillryggalagt "sträckan mellan "Atlanten och Stilla havet norr om Amerika. . Färden tog drygt tre år, och un- der inte fullt två år av dem låg heten av Sarpsborg föddes d. 16 ' Jull 1872 Roald Engelbrekt Grav- "ning Amundsen, Hans mor hade men om nordvästpassagen som spökade 1 huvudet på honom; den mognande forskaren kombi- nerade den med planer på en ve- svensk härstamning, I början avi. tenskaplig undersökning av, den Giöa fastfrusen på sy asidan av - al AG FSSON, taimarGun., historien "känner; 3.000. km tills. sättning, som varit ute på pälsdjursjakt. ee | : v : . 2700-talet föddes 1 "Uddevalla - magnetiska nordpolen. Han skaf- King William's land, i närheten ” nar) följande ee - fyggalades i upp till 60 graders - . . a ven ora sea N ' Henning Sahlqvists son Gustaf, fade sig fullmakt.som sjökapten av den: magnetiska nordnolen. . ”Att gå in på en annan kyla, under fruktansvärda snö- | blev någon mid jjd. Kloc- t å te flera "är. rad att” S mans arbetsfält på ett mycket sent stadium är alltid en grann- laga affär, och i detta fall blev hela situationen allt från bör-' jan rätt ömtålig, ej minst dä för att Scott, med för- Här företogs en mängd mycket värdefulla observationer, och man lärde dessutom känna flera ' förut obekanta eskimåstammar. Amundsen lär förresten ha im- :' som kom till Norge och blev " garvare 1 Kristiania, Han xom ' ” sedan till Stavanger och fick en » Bon, Gustav, som blev fogde i stormar, i mycket farlig terräng — kan tre på eftermiddagen ropa= ocl på höjder upp emot 3.300 de slädkörarna halt. De hade fli- meter. På ättiofemte breddgra- tigt avläst sina distanshjul, och den. började uppstigningen till - enligt besticket var man nu vid övervintra på olika platser vid Asiens kust, Under övervintring= arna norr om Sibirien — på väs. gen genom nordostpassagen — och köpte 1901 hardangerjakten Gjöa på" endast: 47. ton och 22 meter lång. Det var just en så- dan liten skuta han behövde för - . Fredriksstad, Denne. Gustavs sy ån över vilda glaclä- ' polen. Med län: ä 1 ” red ” att kunna ta. -sig igenom nord- 3 N .sta inteckningen. i Ross-sek- : - polen. Med en glänsande djärv gjordes emellertid "mänga viktis > 3 dotter var Roald. A . väst "trånga sund och eta, er = RANN och "torn, var en så perfekt gentle-: . "er. klyftor och sprickor bland . och skiekligt genomförd färd ga .vetenskapliga takttagelser,, + >. ,. mor, eva . sov glunda” leder, .. och folket: I. h säförd e " e | . man, gent emot vilken det all- £.000—5.000 meter höga berg.', hade Amundsen nått sitt mål. bl:a av H, U. Sverdrup, Finn , I skolan var Roald långt ifrån - Tromsö, där han köpte Gjöa, Örares no 7 r Här Hela frågan om NT En av topparna döptes till Betty" "Han var den förste vid .Sydpo- — Malmgren och Odd Dahl", viva : . något ljus. Hans rektor ville inte räknade båten som en av de star- : SYDPOLSEXPEDITION - "andet mellan de två blev näs- ana ter Amundsens trotjä- . ten. : : Under" denna tid och. scnare oa - Tältet restes på 250 meters AN "släppa fram honom till student- « examen, ty han var rädd att poj- "ken skulle skämma ut hela sko- "lan. Märkligt nog klarade han . "s'g dock senare igenom s som pris kaste och snabbaste r hela” is- tan olidligt smärtsam i det havsflottan.'. : Morte a : ögonblick det blev bekant ätt . DS : Det var meningen att Amund- - Scott och hans kamrater. du- FRE - NN - es on . kat under nära den stora de- : a TRE AR VARADE DEN ' sens nästa expedition skulle gå, ån. Amundsen må understry- ist. "FÖRSTA EXPEDITIONEN mot Nordpolen som en fortsätt- ka så' kraftigt han vill, att "va IS ts + H : ; , . NS Scott och hans män dogo av I juni 1903 startade Gjöaex-: " brist på mat. Det finns dock 1 femtonärsäldern kom 'h et SA : : HE en händelse över sir a hen peditionen, som utom Amundsen rr detta fade Scett och by Märta 2 a HR 3 AS) monient, ade Sco oc Fränklins böcker. om nordväst-' räknade "sex mans besättning. . hans män gått hem från en ' passagen. Den engelske polar- Oj ch nal folk, övat. "Gjös landet, ' "att "amerikanen Peary focstridd. seger, är det van möj-- sä sido! an” ”tat och grundligt. pröva jöa .« ligt att denna lyckokänsta ta-. SAN hans a mna: ha "var även. försedd, "med motor. nätt den eftertraktade polén den "> git dem över de sista adertön - OM att sjätv 4 Udens fullbordan”. (det var f. ö. första gången mo-, ,.5' april" 2909; Amundsen” hade, «kilometerna. Men nu retirerade .- bli : polarfarare, : Modern' ville 7 rn togs i .polarfors ningens, - emellertid i all tysthet, T-samräd emellertid att han skulle studera (Ptjänst):: : «1 med Nansenoch några få andra, dessa "hårt prövade. män' med. bilden" av : Amundsens - fragga' ee | 4. ME ' "till: läkare, och'han gav efter >- Expeditionen blev Amun sens . bestämt sig för att. gå mot Syd: / ” rita” stora. triuraf.: Giöa var . et . och tält för ögonen, en: slagen - "många om och men” efter : för ' liten: . trupp, ' tunga, Denna tanke. skall all-; . tältet 'en' säregen "stämning "av "hennes böner. De' medicinska '.. studierna .kom dock aldrig att : tid som: en' förebråelse. klibba, ”"helgdagsafton.. Nu läg . målet ' . vid Amundsens seger i rekord- - inom "räckhåll, och alla "vari i. loppat”, ert tee a stor : spänning” inför den kom- sträcka sig stort längre än till: sc sin bok : ”Sydpölen,- del , mande dagen. Frostskadorna var” : inköpet av en dödskalle: Mo- : skriver" eråellertid Amundsen, emellertid 'mycket besvärande : ” den dog -strax.efter:.det.han : kort "och got Ve för de hårt slitna männen, v fyllt tjuguett år, och då lämnas" É ”Hade st. indlatt Os paa, : Amundsen skriver själ ”, de han untversitetet för att ägna - St SA ' Big åt realiserandet av sina. po-, ”lardrömmar, ' Han spelade fot " började Amundsen även ta fys! Ao "get i'sin tjänst (han hade tagit. . 7 flygcertifikat redan 1914 som. =. "ct förste norske civilflygare). > "|. een " Mest berömd blev hans färd . med: luftskeppet Norge, som 'fö- retogs I samarbete med itallen=: ; sk. flygexperter under ledning av överste Nobile,' Färden. gåck : " från Spetsbergen till Teller 4 Alaska över: polarhavet" "ochi "Nordpolen och gjordes på. timmar, | "Senare. kom det till bittra” strl; digheter mellan Amundsen "ochi! Nobile, men när meddelandet] -kom att Nobile havererat under. on " PLANERAS I DET TYSTA Av hundarna återstod 42 styc- | ken. Man beslöt slakta 24 av dem och fortsätta färden med | tri” slädar och 18 hundar. De . överlevande djuren var inte sena ” att sluka sina döda kamraters : varma inälvor. Hundarnas lidan- . ” :' den 'var fruktansvärda ,under hela. färden, och särskilt frän” engelskt . häll ”'hördes syrliga kommentarer "härom. : ' Den 14 december hade man” nått : fram "tin 89" 45' sydlig bredd, och det var 'den kvällen i vars -steg - blevo . +; 2 Ra otära ning” Mo höjd och den norska flaggan planterades. Det kringliggande området, kallades Haakon VII:s land och. själva. flaggpuniten döptes till Polhelm.. = ca De fem männen stannade kvar till. den 17 december och gjorde talrika observationer för att sä- ”kert fastställa positionen, '”.; i sad Trettiotvå dagar senare. an- tände Scott och hans män. "För- gäves.: Och på ”återfärden om- - kom de alla: Scott själv, läka-- ren. och naturforskaren Edward "Wilson, kapten ' Oates, löjtnant Bowers och -Jömannen. Evans, ;De' återfanns: 'och begravdes sin nya expedition över .polarha-; > först sju "månader senare av en". fö vet sommaren 1928, var ”Amunds' : undsättningsgrupp, tcdd av dok- - . tor Edward L; Atkinson." ; > 0 Sen ögonblickligen. redo att dels... ” ” Den + 25 januari 1912" kom ' ta :i en undsättningsexpedition ti Amundsen-gruppen”. tillbak H than den franska flygbåten Läge -Framheim med två” ädö : "11 friska hundar hade man tvingats avliva, ning och ett fullföljande av Nan-. . sens storverk. Men médan: för- beredelserna pågick kom medde- i sor '- denne rekordjagt, matte vi for... -”Den . vänstra sidan. av :våra i enhver pris vare de första, P32;.: ansikten, var en.enda särkaka steder”, | badad i blodvatten och materia. Naturli; t ”k hy aturligtvis kan. det- ye Vi såg ut-.som de: "värsta lands- X Dietrichen och fyra franska ya gare gav han sig i väg. ns. Det blev hans sista färd, Vad boll och åkte skidor för att stär ka sin fysik och företog 22 år med en "kamrat: en 'riskabel vinterfärd över Har- gammal » dangervidda. . Sommaren 1894 "gick han yn ste 'jungman till sjöss. med & ångaren Magdalena av. Töns , ipfäcktsfärd som styrman sm tEard på den till Belgica omdöp- ta norska fängstskutan Patricia :ev' Sandefjord. -Målet var syd- ”tpolsregionerna och initiativtaga- "re till färden var en kazare vid - | slaa för kapten Scott, som i: satsat hårt på att di » Scott "anländer till "magnetiska Sydpolen endast för att finna NN ”Amundsens tält rest där endast 32 "dagär tidigare. Ett hårt sin kapplöpning ' med Amundsen den förste v vid Sydpolen. känsliga problemet om huruvida” Amundsen bort handla annor-' " lunda än han gjorde diskuteras” hit och dit i det oändliga. Att. : organisationstalang ' och stort, «de tvlven a Dora .POLHEIM NÄS. påer 'på '80,: 81 och 82 grader sydlig bredd: för säkerställandet > Vvägsrövare Amundsens rekordfärd planera-' . des 'och genomfördes med genial . mod, är däremot ställt "utom vars: : : | Våren "1981 upprättades der 2 och slagskämpar. Dessa sår "plågade o88 mycket | på färdens sista del. Den min-=..; "sta vindpust gav en förnimmelse - av att någon stod och skar i an- siktet 'med en slö kniv. Långva- riga blev de också. Jag minns, ”att Hanssen tog bort den sista skorpan, då vi seglade in till Ho- bart — tre månader senare”. ”- På morgonen den 15 december var det strålande vackert väder. - Men vid middagstiden skymdes ' solen av moln, så att det inte MAUD- EXPEDITIONEN STARTAS 1918 - Amundsen vilade 1inte länge på sina lagrar... Strax efter krigsslutet : 1918 ' startade han Maud-expeditionen, som avslut”.> . "des först '1925. Meningen var "att utforska de arktiska:områ- dena genom" att Jåta fartyget : "följa med drivisen tvärsöver pos N , larhavet efter en nordligare kurs" än Nansens 1893-—1896, Svårig-” : "heterna var stora, och fartyget 1 + "som hände vet man inte men allt! ” tyder på att Latham störtat v. i längt senare i land, in och säga att Roald Amundsen : emellertid och en god kamrat. mn havet. omkring 50 nautiska mil, "från "Björnön. 7 Några . spillro från det förolyckade planet öl : öcK Ingen "Ken någonsin" kömrma var, "feg: Liksom alla stora män " hade. han sina egenheter och vär, . naturligtvis inte så litet egocent« " "risk, Enkel och rättfram var han - ' Under en + konferens s som För- cningen Svensk Provinspress hållit rörde" sig den centrala r om den - rade välståndsökningen under : 5909-talet samt den: förskjutning mot ökade inköp av kapitalva- . ror och varaktiga konsumtions- "varor som detta fört med sig. "Ian frågade sig också om de ' ökade inkomsterna också 'meds : förde alt köparna ställde större ” krav på varukvalitet och" sin '. exen miljö. En praktisk konse= kvens' av 'de ändrade köpva-. . norna har också blivit ett ökat : samarbete mellan fabrikanter och butiker bl a i form av s k: återförsäljarannonsering. Tonferensen inleddes med ett fö- redråg av civilekonom Bernt Löf, Svenska 'Handelsbankens ekono- -- miska sekretariat, över ämnet ”Har vi fått en.ny medelklass”. Han k de att ink i Civilekononi Bernt Löf per hushåll; 1955 har läget ändrats betydligt, Även om man räknar om na under femtiotalet lett till att vi idag utan tvekan kan sägas ha fått något som man kan kalla en ny ekonomisk medelklass med 'bety- dande total köpkraft, som bidrager - till att Sverige nu hör till ett av " världens fem mest.-välmående län- der. Talaren fastslog, att en domi- de grupp inh e 1960 ligger över den övre gräns, till vilken 2/3 av ink na nåd- | na i 1950 års ingvär«= de finner man att nära hälften av inkomsttagarna tjänade mellan 6.000 och 15.900 kr. Även "efter 1955 har utvecklin- gen gått i raskt tempo, och för 1960 konstaterar man att 46 pro- cent av inkomsttagarna har årsin- komster mellan 8.000 och 20.000 kr. Föredragshållaren visade hur den ursprungligen breda basen av in- de 1950. Följande förkortade sam- manställning bekräftar detta; 1950 tjänade 2/3 av inkomstta- garna mellan 2.000 och 8.000 per år. Samtaxerade har räknats som en enhet och i huvudsak är därför beloppen att betrakta som inkomst e förskjutits allt längre upp mot mitten och att även py- "I ramidens topp, d v s antalet in- komsttagare i 30, 40, 50-tusenkro- norsklassen, blivit betydligt breda- I genomsnitt har prisnivån under der det att genomsnittsinkomster- na stigit med 120 procent, för vissa grupper, industriarbetare än mer. . Detta har lett till betydande kon- sekvenser för produktion och kon- sumtion.' Totalt har konsumtions- volymen beräknats stiga med 30 procent, För. gruppen varaktiga konsumtionsvaror ' steg : volymen med hela 70 procent. Ett exempel på detta är. bilismens och televi- fr h; Liv: del Redaktör Ulf Hård af Se- gerstad "talade ' därefter :: om ”Tingens kvalitet och välstån- det”. Hans anförande formade + sig till en klarsynt analys av de faktorer som skapar vår. miljö. Han påminde om Gre- ger Paulsons gamla tes, att ting som omger oss har i huvudsak tre. egeuskaper efter vilka vi värderar dem: Sociala, funk- l Ha och isk konsumtionen steg med 16 procent. Mjöl, bröd och. potatis ' minskade sin konsumtionsvolym men å and- ra sidan noterades en nära: 90 procent ökning av grönsaker och frukt, : Vidare 'har det djupfrysta under detta decennium slagit ige- nom definitivt. Inget talar "för att denna in- komstutveckling skulle 'stanna av "under de närmaste tio åren. Detta , medför ytterligare . förskjutningar, som ' fabrikanter och detaljister mås- te söka! bedöma i förväg. . Vissa exempel kan man hämta från USA, där :man fått uppleva "en: enorm ökning av allt som hör aktivt fri- luftsliv till samt en markant ök- ning av kulturvaror såsom böcker och alla former av musik. Rese- livet expanderar kraftigt. En annan faktor att ta hänsyn till är den ändrade åldersfördelningen.. Före- b sä- ger, att vi om 15 år har betydligt färre tonåringar än nu. Däremot väntas vi ha 300.000 människor:i produktiv, ålder —. med avsevärt ökad köpkraft — och 400.000 åld- ringar, många med ATP-pengar på fickan och under alla förhållanden med större köpmöjligheter än wi vanligen tillmäter dagens åldringar. Ännu :längre' fram i tiden kom- 50-talet stigit med 60 pruvcnt un- - , se En ordförandestol i ett styrelse- rum kan vara rikare utsmyckad än övriga stolarna, den utmärker ord- förandes' ställning i sällskapet, den kan vara bra och skön att'sitta i, alltså funktionell; dess form'”kan vara vacker, lädret i sitsen av fin kvalitet, alltså estetiskt tilltalande. Frågan är. inte alltid hur ett ting i och för sig. är tillverkat: utan hur det passar in i vår miljö, och i vårt sätt att leva. Sverige har förmånen av en lång levande tradition på heminrednin- gens område och dess värden tar tillvaratagits sedan något sekel av bl a Svenska Slöjdföreningen, 'om bildat skola för många andra” in- stitationer av, både offentlig vch enskild karaktär, som idag hjälper|”. till att hålla debatten om vår' mil- jö levande. - Det är fördelaktigt" om männi- skorna" har” ett så fritt val som möjligt ur ett stort sortiment. Man har en känsla av att de befolk- ningsgrupper som vi idag med hän- syn till deras inkomster kallas me- delklass också utvecklar en känsla för god kvalitet och god. miljö. Med anknytning till resonemanget Självständig” g J OHANNESBURG (AEP) För 14 år sedan förkunnedes i Sydafrika ' att rasåtskillnadspoli- tiken (Apartheid) så småningom skall leda till att negrer och andra färgade; avskilda från landets vita berolkning, : får egna ”autonoma” områden, : där. deras rasegenskaper får ”utveckla sig”. Detta skulle va- ra den enda riktiga vägen till att ”främja” både de vita och de fär- gade befolkningsgruppernas "”rält- mätiga”' intressen. Det dröjde" 34 år innan det för några dagar si- dan det. första tvivelaktiga steget togs till bildandet av; en ”bantu- stat”. : Kapprovinsens största och fattigaste negerreservat Transketr är försöksobjektet . för .apartheidpoli- tiken. Händel: har h ob- ”negerstat : inom Vermoerds. bocrvälde joner invånare, de fattigaste av de fattiga negrerna' i Sydafrikanska unionen. Där bor bara ett par. tu- sen vita som : har till uppgift iatt hålla ”ordning” och förvalta områ- det. En 'stor. .del av negrerna lär ”kontrakterade”. arbetare. På vab- ligt språk innebär detta att de år slavar hos gruvbolag och vita f3. briksherrar.' Transkei är överbel folkat, Odlad areal finns knappast Vattenförsörjningon i i byarna är mi-] serabel.: ” . Sydafrikanske ministern för in- födingsfrågor, De Wet Nel, har nu tillkännagivit, hur det ”autonoma Transkei”, denna första ”negerstat”, skall se ut. Transkei får ”statlig suveränitet”. Ett ”statsöverhuvud” skall senare väljas. Dr Verwoerds serverats utanför Sydafrikas grän- ser. Där anser dock nationalisterna att det nu har inlett utvecklingen mot förverkligandet. av ”bantufol- kens utveckling till självständihet inom egna resp hemländer”. Flela Sydafrika skall enligt de nyss kun- gjorda planerna inledas i resp vita, svarta och bruna autonoma cmrå- den, under den vita rasens ”fader- liga” spira och ”välvilliga herra- välde”. I d Umtata fördes för några dagar sedan 27 negerhövdingar från Transkei till ett s: k ”konstituerande möte”, Transkei-området har drygt 2 mil- didat för denna post är ”kejsa- ren' il av Han hyllades vid bövdingarnas pa- laver som ”banturepublikens första president”. Negrerna har sedan fle- ra år tillbaka ett infödingsråd, vars medlemmar utnämns av de vita myndigheterna. Detta råd, kallat .| del heid, skall själva få bestämma över allt, med undantag av utrikespoli=". . tiken och försvaret, I ekonomiska frågor kommer . negerparlamentet : att fatta egna beslut. De får dock laga kraft först sedan de bekräf= tats av unionens centralparlament resp regering, där bara vita med=. ' borgare har säte och röst. Transkei- staten skall under en femårsperiod > få sammanlagt 600 miljoner sven= | ska kronor för utveckling av kom= munikationerna, och för . bostads- bygge. : "utveckla de färgades statliga själv—: >: ständighet” snart skall åtföljas av: : nya experiment. Som nästa ”bantu= stat” skall Zululand i.Natal få lautonoma” . rättigheter. ' Nordöstra Transvaal skall sedan följa sota . den tredje ”bantustaten”. Målet är, örklarar sydafrikanska regeringen, ått förvandla hela unionen till en . féderativstat, omfattande - delstater på rasgrund, med egna statsområ- för de vita, territorier för de. svärta och avgränsade områden fols av blandras och indier. Inom .- ett'; par. årtionden skall Sydafrikan= :; skal unionen på detta sätt visa den =. övriga världen, hur samlevnad mel=" fe lan färgade och vita bäst kan or="' ”bunga”, skall under de k de åren förvandlas till ett provins- parlament, vars medlemmar fritt får väljas av. infödingarna. Enbart negrer får valrätt i Transkei, De där bosatta vita skall inte äga med- borgerliga rättigheter, utan måste som medborgare tillhöra de vitas gemenskap i någon av Sydafrikan- i Sven Fagerbergs Kostymbalen ska Pyita” hävdade även talaren att det går 2 en föa i an 1 kt tänkandelk det är k ter- a får själva att förena med ökad kulturansvar. Det är in- mer ATP-pengarnas inflytande att kunne bli ganska stor t : te de som” producerar som. styr. na själva som” "gör detta på olika vägar genom sitt varuxal ” - Negerparlarentet, så förklarade IDr: Ve nverds minister för apart g . Uniecnens delstat körar. - mer, emellertid att stå kvar under de vitas överhöghet och ansvar, i ”Frafiksam trafl- i 2 kant tar det lugnt I trafiken ” | Rans Tv MM HR FEFFTEFPry AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.