"Fredagen den 23 februari. 1962 i , « Var. därför - som suset i «ner av den uråldrig uroxen och vildhästen och : Den europeiska vildhästen -— — tarpanen — dog ut på 1200- talet och är 1627 ”anges som dödsåret för den sista uroxen,' Såväl '” vildhästen som uroxen uppstod igen från de döda på 1920-talet .och förökar sig med fot. I Ovanstående påstående före- faller > "omöjligt men ' är inte desto mindre en av de märkvär- ' digheter den möderna vetenska- peti har! ästadkommit. Efter att vi: gjort "OSS förtrogna med vad som hänt dessa två djur börjar fantasin - förespegla : oss ännu märkligare återfödslar, Men det- ta'"får -bli .vetenskapsmännens uppgift. Lät oss t stället se hur ' ff "Det kan inte hjälpas att vi alla hyser ett mycket stort 2 intresse för våra vänner djuren och alltid när man vet att det "funnits djur som nu inte finns längre på grund av människans otroliga oförstånd vid umgänget med naturen. Urozen och vildhästen t. ex. försvann från jordens yta. . i Bävern, gorillan, björnen m. fl..djur håller på att dö ut.” Därför är det desto mer glädjande, när man får höra att. det nu lyckats vetenskapsmännen att ”pånyttföda” både. NE FINN S OMMERSCHIELD =D hur detta gått "till berättar: det gick till när uroxen och tarpanen åter gjorde sitt intåg i djurriket. Det är chefen för Berlins Zoo, Lutz Heck, som berättar om det" ' ta i sin bok ”Tiere — mein Abenteuer”, Han övertog efter sin ” far ledningen av den världsbes” römda, under kriget förstörda; - djurparken mitt inne i Berlin, . Vi börjar . med sagan om ur- Oxen, på tyska”'Auerochs eller - Ur. Vi förstår då bättre”hur det gick till när arbetet på tarpa-' nens återfödsel : vidtog. Heck hade redan som ung . intresserat Sig för berättelserna om den ut: döda, ståtliga uroxen, Bos pri- migenlus, ' vilken vetenskaps- . med "fem mil” männen enhälligt betraktar som förfader till vår nuvarande tam- boskap. Den nar redan ti förhi- storisk tid förekommit i Europa : «och man ser den avbildad . på. 280.000 år gamla grottmälning- ar. Senare har uroxen 'beskri- vits både i ord och bild, bl. a. 1608 i Konrad Gesslers zoologt, där man läser; . — ”Uroxarna liknar alldeles , våra tamdjur om de också.är mycket större och länghårigare. " De-har två smala, framåtsväng- -. da horn. Pannan ser skräckinja- gande ut med sina "lurviga hår- lockar. : DEN SISTA VILDA UROXEN DRÄPTES 1687 ” Klövarna' är ”tjusare än | tam, boskapens. Korna är mindre och inte lika långa som . tjurarna. Tjurkalven är vid födseln svart- brun och ' «förändras! under ett halvt år "till: helsvart, varvid en . smal rand av två fingrars oredd "ljusare-' skiftning - löper längs "ryggraden. Korna bibehål- ler hela livet igenom sin ljusare hårfärg. : De” lever i Masovia, "från . Warschai 1'8o- chaczowas, och "Koszkans tätas- fe skogar, Bjurct fruktar inte "människan och viken inte undan | för henne. Retar - man dem går de. til anfall och slänger med sina horn människan upp i luf- ten, Under brunsttiden på hös- ten slåss de ofta”, "Det " var” just på den plats Gessler ' nämner söm den rista uroxen: dräptes är 1627. la” teckningar har ytterligare otaliga - benfynd - kompletterat vår kännedom om uroxens ut- seende. Tjurarnas vikt torde ha uppgått till '600—800 kg. och mankhöjden till 170-180 em. "Även Heck fäste sig vid i vil- - "ken utsträckning . tamboskapen liknade uroxen, och i synnerhet i7avsides liggande + akter, där" ingen -.. kreatursförädling >. för mjölkens och köttets skull skett. , var likheten med uroxen störst. z . Med kännedom om Mendetls ärft-' ' . lighetslagar kom man att tänka på att det säkert i tamboska- : pen borde finnas nedärvd någon . kromosomdel med urexens spe- ” ciella egenskaper. Varje arvs-' - faktor - form, . djurets! « Och övriga egenskaper är bund- 400. årig ta i Svärdsjö grod- 'de' kär konung Magnus satte Jås för bendens lada. ' Tolv nian; famnar : knappast. Sv tiger: "äldsta ekt Ufa verkat , « e8gan- de på folkfantasin. ' Svaga ' min- trädkulten folksjälens djupaste skikt; även öm denna kult så simåringom""eftér- trätts "av en :mer: medveten och historisk syri på: träden.: Vårdträ- det, vid .byn och. gården, har väl sålunda ofta "den forna -trädkpul- ten att. tacka för. sin men vi ser det ei längre, som en böstad för andemakter, utan när” mast som en symbol, vilken” kny- ter samman - kommande släkten med det förgångna. fö dh : Längre tillbaka i tiden,: innan kommunikationerna var så snab- ba,' betraktade mången vårdträ- det" med än större andakt, ty varje år. mottog trädet bud med flyttfåglarna från :andra länder, långt bortom hav och alper. Det trädets krona :verkade så, hemlighetsfullt; antingen det gick i dur eller moll, oc +" . Vårt land har en hel del stora, ståtliga träd, varav några t, o. m. blivit omnämnda i Så: är bl. a, fallet med jätteeken i Norra Kvill, Rumskulla socken i Småland. Giganten som mäter nära 14 meter (1) i omkrets sägs nämligen vara framsprungen ur ett ollon: som föll på Kristi tid. Trädet skulle alltså vara omkring 2.000 år gammalt. och får. alltså betraktas ' som Sveriges äldsta.” i. skogen. och | "tillvaro, t litteraturen, : "lär det sannolikt att” nedanståen- " Sverigeå föga trå r där- eniot: något . svårare . att: faststäl- la. Enligt sakkunskapen på skogs- frågor. skulle ett svar 'i dag: ford- ra nymätningar ” på .en hel del ställen; men på ett sungefär "blir svaret,:.att;' Sveriges högsta träd ler” Östra ' Kinneskogens ' krono- parker i Västergötland, eller kan- skex i det. sk. Skeppshultabe- ärke,. bergs bruk.” Inom dessa käler””bar granar” uppinätts med höjder av'-omkring: 43 meter, ett ått-som nog-måste beteckna den svenska. växtlighetens topprekord. Til en av "de högsta och äldsta enarna , "landet hör" säkerligen den "Som växer i Ingatorps. soc- + | ken, Jönköpings län, och som har en höjd av 14 meter och en:stam- omkrets. i brösthöje. av 2 meter. Den 'sägs vara '1.500 :år gammal, vilket. inte är uteslutet" enär: man vet vatt just enarna kan uppnå en avsevärd ålder. ” '-' - En tall med An höjd av. nära 40. meter växer i: Norra Kville kronopark -i Rumskulla socken i Småland. Den har.'en :stam- omkrets av ” 2,2 "meter och är V självfallet fridlyst. + Var finns nu. våra största träd här i landet 'och vad har. de för mått? Att lämna ett'exakt svar på denna fråga vill säkerligen in- gen dendrolog, ” ty: mycket kan förändras i markerna under någ- ra år, men: eftersom stora och märkliga träd gärna skyddas ,så SEE Si ; Skogen å år grundvalen för den enornia välståndsutvecklingen i i Sverige, Tall: ” 5,90 " m. se st . z ee : NX de uppgifter kan 106. för "exakta: (Måtten gäller ' trädens ; : omkrets mätt i brösthöjd) : Al; oc 5,50. m. Sibblrult.” I socken.. . Skåne. ; i Dito: 6,25: m; Vårdsätra.. > -kyrka ssocken, Uppland. . Ask: 6,91: m; Esplunda. Rinkaby. i Närke, > Dito: 6,50 'm Ekhammar. Grev . Västergötland - 4,80: m, "Valto.” Nordingrå. . ”bäcks socken.” Angermanland. . Björk:' 4,81 - sarid. Bok: 8,10 m. Hagelrums berrgård, Målilla - socken. Kalmar län. Ek: 13,60' m. Norra Kvill. Rums- :kulla socken." Kalmar län. '. Dito: 10 m. Lilla Rödja. Norra Vi socken,” Östergötland, Dito:. sja0 im... Maltösholm. Skå- "ne (Planterad) Vä isteröden and. Lönn: 5,15 'm. Finnerödja. Väs- tergötland. H Dito: 4:70 m. Fagerhults socken, - Bohuslän: . Lind: 8,35 m. Lindhult.” Bo = 200- ken. Närke." Dito: 7,90 m, "Rå. Hammars soc- ken. Närke, Dito: 7:40 m, Verkö. Karlskrona. Oxel: 5,59 m. Kalleberga. Ronne- 532 m Saltskog. Söder- : ”Ségersjötallen”. Lennes'. socken, "Närke. Dito: 5,64 m. ”Per Stabbe”, Norr- bro. Hälsingland, Dito: ' 5,60 m ”Drottningholms tallen”. Uppland. . Dito: 5,10 m. ”Kvillsforstallen”. . Skirö. Småland, - . En: 2,60 m. Råå Hammars s0c- ken. Närke, . "> Hägg: 2:70 m. Asby prästgård. Östergötland. me " Hassel: 2,40 m Vindbåtö. Öster- götland. Trädens livlängd "är också ett särskilt kapitel. .Cypressen. t. ex. lär kunna bli. 5.000 år gammal Alm: 6,67 rm. Kvistofta. Skåne, B Prostgården. "Lek i ocn idegranen :3.000,' Ceder och : | kastanjen" omkring 2.000 år, Ask och poppel, kan nå en ålder av 700. år.; Rosenbusken kån” visa en seg livskraft och komma upp till 400 år.. (Vem kunde tro det?) LE ” . . Beträffande 'de olika växtsla- gen så är tallen ett av de äldsta trädslagen i" vårt land, När en gång i tiden inlandsisen smälte och värmen, kom. åter, var. tal- len -bland de första invandrarna på den tundra, som för omkring 10.000" år sedan täckte landet, : Ekonomiskt sett. är tallen jäm- te granen.-vårt viktigaste träd Dessa bägge”skogsträd och deras förädlingsprodukter bildar. grund- valen . för den enorma välstånds- utvecklingen - i 'vårt land under det-" senaste "seklet. Tallen blir ofta ett gammalt träd. Den älds- ta kända tallen i Sverige avver- kades 1 Svärdsjö 1913. Den bör- jade växa för nära 700 år sedan då Birger Jarls: son Magnus -."”sat- te lås för bondens lada”; " - Folktron har. sysslat . mycket med tallen och det finns än i dar s. k.' ”suptallar”. och ”trolltallar” kvar som vittnar härom. '. >. Skogsförädlarens . elittall. är "ett räd med hög, jämn stamm öch » lång - smal fingrenig - krona Den har betydande skönKetsvär- de "men ännu störré ekonomisk! värde, emedan den 'skogsindustri < Tack vare hans beskrivning ocn gam- - som'. hårfärg, hornens " » storlek;": lynne na äs oniösomer, vilka 1 olika omfattning = finns fördelade bland" olika individer och krea- > tursraser. Heck beslöt sig.för att börja korsa individer av oli- ka kreatursraser bland vilka - man kunde märka någon av för- . fädrens kännetecken — färgen” hos en,' stridslusten hos en an- nan, de höga benen hos en tred- "je, ' de små spenarna hos en fjärde etc. - DEN NYA UROXMODERN KOM FRÅN KORSIKA En del vetenskapsmän fram- . höll att då det räckt minst 6.000 år att utveckla den nuvarande ; tamboskapen ur uroxen borde återställandet, om det lyckades, : :- räcka lika länge. Andra var lika . + entusiastiska för Hecks "plan, och dessa hade rätt, Ett tjugotal år senare kunde Heck släppa lös "4 Polens och Preussens skogar . de första på alla sätt äkta och ”, ärftligt bestående uroxhjordar- na cc oo oo "Detta var resultatet av 'ett outtröttligt och målmedvetet ar- bete. Efter att ha rest omkring och granskat - hela : samtliga kreatursraser fann Europas - tande och Pälostande verksamhet pågår för' att' skapa sådana sko gar av elittalt 4: framtidens Sve I Eken är ett av våra räd 3 som också eggat folkfantasin. Våra för-' > fäder ansåg exempelvis eken rg ra. guden Tors speciella : träd. ” eklundarna samlades man till Mot och tung, Än i dag är eken sym-. - bolen för styrka och säkerhet och förekommer | därför även 1, våra sparbankers reklam. och annons sy, > ser. ; Kronans och väl även landets - största ekbestånd är alltjämt Vi- singsö med sina 390 hektar; Plan- teringen anlades i början av för- ra sekler för :skeppsbyggeriända? mål, Till de gamla 'seglande ör- ' logsskutorna dög . inte "annat än - prima ekvirke och i senare tid. har trädet . fått stor” användning för tillverkning av parkettgolv; . möbler : och: mycket ” annat. . Eken blev-'mycket tidigt före- mål för” lagstiftning här i tandet på grund av ' sin betydelse för slotts- "och" fästmngsbyggen” och” annat. Redan i Magnu Fnrikssons . landslag av å" 1347 stadgades :så-' lunda' böter: för huggning av så-' dan ek som knnde behövas: till skeppsbyggnad: Statensintresse för tandets ekskog gick t o m 'så långt, art all ek > lag av 1647 för- ellt - sett. ger största möjlga' av klarades för statseeeodum. > tades ” '' skaperna, sådana som de medel- : psykiska. sidan,' Heck i Korsikas Derg, 1 mäar- chian, den första halvvilda kon, - som förvillande liknade sina ur- mödrar, Han inköpte till Berlins . Zoo tre. kalvar av denna ko, bland dem en tjurkalv. blev sedan hela den pänyttföd- da stammens urfader. Dess an- "del 1 pänyttfödelsen var färgen ' ”.och hårens form, Därefter gäll. . "de det att få tag på den riktiga kroppsformen, ett djur som äg=. de det: vilda djurets”. "viga rörelser och den rätta, ba- stanta benstommen. Det dröjde dock år. innan” Frankrike på Camargue-ön i Rhone-mynningen fick tag. på de litet kända; sydfranska strids- tjurarna, ” Av. dessa provengals= ka tjurar . kunde man till det nya” stamträdet ” foga kröpps- egenskaperna och därefter fat- endast - karaktärsegen- tida' zoologerna. beskrivit": dem; ' ' Denna hetsighet och ' kamplust. ” "hos " förfädren har man. under . Srhundraden 'omhuldat'-'hos den ' spanska stridstjuren. Inom den- na 'tjuravel har ' man knappast beaktat någonting: annat än den - oo "till 'undér. sin långa tid” vid, Ber= närheten av: Sevilla fann. Heck'”. slutligen” en tjur. och tre: :' kor söm stod så hi rå vuroxen till. M "såväl färg, lynne. och byggnad tt de: dög. som” komplettering . vid uppbyggandet” av det nya” "stamträdet... «Under flera års' tid kedde 3 ” ket välövervägt program, Mänga - de "olämpliga avlägsnådes. "och i enlighet. med de mendelska': ta. garna. korsades de bästa .exem- plaren” igen med varandra. ' Så en dag föddes en kalv som , hade” alla uroxens kännetecken. ". Och efter ' ytterligare sex; år: : säkra uroxar. Kriget tog visser-' = : fanns det sex fortplantningsdug- liga och i ärftlighetshänseende ligen död på en del av dem, men i Minchens' djurpark kan man få se de nuvarande livskraftiga ' uroxarna, som inte saknar "ett enda av sina förfäders känne- tecken. H Hela detta planerings- - och ” korsningsförfarande hade 'skett med bistånd '.av författarens broder - Heinz, chefén för Min- chendjurpärkeri. "Medan arbetet ..Pågick kom bröderna att tänka Vidhäst i Berlins Zoo. Denna , - snabba, ', Heck 1 södra: . ”krätftats. Om en stonbock' kor« ""8as med.en vanlig 'dan korsningarna enligt, ett mye: "ragg. Dettä resultat är mycket hundra kalvar "säg dagens ljus; - ” Aterföåseln av tarpanen var förmodligen främst Muänehens brodern Heinz förtjänst, efters som författaren efter att ha gl« vit "en levande - skildring . av 1dens uppkomst överlämnar ors ' det åt sin bror; Denne skriv rs HINGST FRÅN ASIEN” DEN . NYA VILDHASTENS FADER, , "Det finns en het” mängd hästs » raser som är direkta avkomling« : ar till den gamla vildhästen: , do halvstora nordiska hästarna, ' do s. k. skandinaviska. ponnlerna, islandshästarna," den gotländska russen, de keltiska ponniersa, England samt konike . Polens, Galiziens och Bj "bondkampar. I det vilda . "djurets" "egenskape " kunde man knappast få fråm, tillräcklig utsträckning; « dä hus- "djurets många kännetecken, sä- som den -'länga "manen, är ge. mensam för alla, Därför följde. min bror "och jag en annan väg . "och stödde 088; på. en erfarenhet. "som" .även' vär tar hade tytt' sg lins 200; 'och vilken erfarenhet sedan dess många pgänger :be- tamget, BE har avkomman” fd märkvärdigt nog — inte. endast :' stenbockens” ” och getens . färger ' och méllan- former 'åv dessa, utan: här upp” träder, helt." överraskande Hven getens vilda förfaders, färgtor= -' mer” — "alltså": besoarbockens, fast denna färg för länge" ses" dan”. försvunnit ur-.tarmgetens ; märkligt. Populärt. sugt verkar t « det som , om. stenbockens ärvda vilda egenskaper" skulle". tvinga” fram tamgetens, bortglömda, vil« da” drag. Arvsmassan mäste bes" slut" sig för antingen — eller, Vi gjorde nu på samma sätt "när vi ville framlocka. den. ur sprungliga rättgrå, 1 skogen” les” vande vildhästen, tarpa korsade ett'” tamhäststo, härstammar från tarpanen .med ,;: en hingst av de ännu 4” : levanr" brunröda urvildhästar= na Och se — redan 1. följande generation föddes't MUnchen ett” märkvärdigt föl, som $ begyn= nelsen -var nästan jämngratt . men hade gvart man och svans. och en bred rand längs ryggen, När färgen hade utvecklat sig var hästen vit under buken, has de mörka framfötter och fick även i övrigt den gamla : ger. på tarpanen,' den vildhästen, . (inte att europ förväxla "med den 1884 utdöda sydryska tarpanen) och på möjligheterna att låta även denne ” återfödas till världen, --" > : "Dessa hästar var” vérkligen' vida. I Niebelungenlied berättas ”att Siegfried under en jakt ned- lagt. ”wilder Ure viere und einen grimmnigen Schelch” (fyra vilda uroxar och en ilsken hingst). Under 1200-talet fanns det ännu i Kolmar 1 Elsass fle-- ra avlönade vildhästjägare "som . hade till uppgift att skydda åke rarna för skadegörelse av des.-' ildhästens - samtliga kännetecken. Den första tarpas nen var pånyttfödd, ett djur som människorna hade trott att . de” aldrig mera . skulle , få se, ' Detta är som en saga, om ocks så mycket mera spännande”, -': På detta sätt har människor.” . na alltså aterskänkt . naturen ” några av de djur som de själva. : ' I sitt oförstånd utrotat. Andra 7 djur. kunde ännu tänkas pänytt" födda, men ännu viktigare ära - Att vi med alla - krafter strävar. . i efter att bevara de djur som nu” tycks vara I tur att försvinna, ” Man kan bland dem nämna bis” sa odjur, och arna drevs . på flykt och dödades varhelst de Dä ssäsrrudsa - visenten, bävern, deu bruna björnen och många andra ' Ssiälliga skipaader' 4 Dutuien. TVÅFALT DÖDSDÖMD- FÖR MORD en obehörig varit närvarande juryns slutliga överläggning. : Moodie Frigavs men arreste- En domstol i Pretoria” dömde på onsdågen ” 27-årige "Duncan Donald ”Moodie till - döden för den 21 augusti 1960 ha mördat sin ' 21-åriga hustru Anita. I september i fjol godkändes dock rades redan samma dag, och en ny, rättegång inleddes, Denna gång: hann rättegången inte ens det faktum att han redan fi känts” en gång. I december i fjol lyckades åklagarmyndigheterna få = till stånd en tredje rättegång mot Moodie,. under- hänvisning till den” andra "dödsdomen, började den 12 februari." Kung och folk stöder insamlingen SVERIGE. HJÄLPER San NER PÅ 3 VÄGEN É, Från idrottssekr. sv 3 "> Våxtorps Bi ven | Samtliga spelare las vi tan I i kvän kl, 19. 00 för träning Skottorps' ir. Asien... | id bas- ec andra gången för hustrumord. |hans överklagande av dödsdo-|avslutas, då Moodie på nytt fri-|att'den första rättegången för- 90 1961 , äm i dag kl. 18.30.. Måteh "Han dömdes första gången till | men sedan det konstaterats att ]gavs sedan han åberopat sig på klarats ogiltig. Den nya: rätte- Postgiro - : Le döden i april förra” året för att "=: ' fe ” , MUN TS "CT Cgången;" sem "alltså : ledde till": 2 ' " a + A DN + ' . aan As må hbt. Å 4 a kon sankt Ahn dear tunn FRIFSFISIEN sn . - Föritnötelbadautrettndträr ana
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.