YrYYYFYvVer YrPrvevrr vv TYveverYYTEYFYYYYVETYETTTFYYTEVV YTV YrevereTrTY 4 Yrvertvevv £ "LAHOLMS TIDNING YYvYTYYYrFfrITeTYTYTYYTYT Yr YvTYYTT "TS YYFYVVYVYYYVTYYYVYYYTYTYVYYTTYTYYTYT FY VY YTYrYYYTTYTEFTEV våg os Måndagen den 26 februari 1982" s Vårens: kortaste hår klipper Al:xandte å la Caesar. Håret får inte: vara mer Det är en pojkaktig frisyr för de unga och fräscha ( t v). ”Baby Kleopatra” ooh or mjukt kvinnerliga lockfrisyren för aftontoalett. > Caésar och Kleopatra 1. Lyriken blommar i coiffeurernas moderapporfter' och Alexandre, en av den parisiska hårkonstens mäs- > tare, . har helt låtit sig. inspireras ” av Kleopatra! Det är de pågående inspelningarna' i Rom av'den nya storfilmen om den famösa: drott- ningen som spökar. : Ann kallas ”pyramidii lågor", brunt för ”natt vid ”Nilen”,« bloat "är" som ”egyptisk. sahd”;" kastanjebrunt : får emiramis > slöjor” : som: ”ibis- Å pral t erar ,”faraonsk” klippning: Håret snittas'i-tre: eller till och med 'fyrasavsatser. och 'se= örsgon upp en frisyr som påminner om dem man ser avbildade på romerska me- daljer och mynt. Glittrande” dia- dem eller hela blomsterkronor 'får understryka intrycket av kvinna klädd till fest. bo TA é [d Blekansikten i vår . 0 . Med Alexandre samarbetar skön- hetsexperten Harriet Hubbard Ayer och hennes make up för våren byg- ger helt på transparenta effekier. Som. puderunderlag . användes. er ”osynlig bas”. Den är ofärgad och tillåter hudens lyster att tränga ige- nom. Även pudret är nästan ofärgat och kallas ”transparent”,: vilket. vill säga att. vi skall gå omkring med spökplikt bleka ansikten 1 vår, om våtens: denna sminkning bygger" på längre: ” fram, ibland "sveper över'åt ena si- n. 3-—5:cm långt. kallar Alexandre den '' hår än' tidigare. Grundtypen. heter : Fiorentino och kan. varieras på oli-" ka sätt. Till alla varianter hör dock en tät lugg, .som ibland delas mitt dan, ibland är kvärklippt på klas- - siskt vis. Eftersom det visat sig stt många; kvinnor fortfarande håller fast vid de höga frisyrerna kan ock- så, denna ;gå i höjden, ibland med en krona -av:hår: uppe på hjässan, ”Franskt kök. för alla”. heter en | Våga leva... Mitt jag är spänt mellan tvenne poler den ena av is och snö, den andra av glödande lava och båda är dömda att dö. Men en gång ska livet vakna födas av luft och ljus. Födas för att våga leva i evighetens eviga rus. Ingvar Wahlén a SJ Sänkt gage Den nyligen bortgångne store violinisten Fritz Kreisler var på sin tid ”på modet” då det gällde un- derhållning vid amerikanska mil- ionärstillställningar — men han förstod också att ta betalt, En gång engagerades han av en dollardrott- ning för att vid ett stort party un- derhålla hennes -gäster, och gaget bestämdes till 3.000 dollar. . — Men, inskärpte hon högdraget, då förutsätter jag att ni inte blan- dar er samman med ' gästerna. — I så fall, madame, 'svarade Kreisler. leende, är mitt gage bara 2.000 dollar." Pe rt v Gumman ” Amalia | har : dåligt hjärta, men tack vare piller. och sprutor har doktorn lyckats hålla henne vid liv. En dag fick hon be- sök av sin gamla väninna Ebba”och berättade för henne om sina hjärt- besvär, . > REN ER — Du kan nog vara glad för de a Å 1938 inträffade en hä Sckand. Kan slumpens lagar fastställas . genom vetenskapliga analyser: händel i not i Monte Carlo. Händelsen, som utan tvekan måste betecknas som ett rent under bestod däri, att ku- lan vid rouletten föll inte mindre än 114 gånger efter "varandra på rött och först vid den 115:e gången på svart. N Hur skall detta förklaras? En slump, en tillfällighet, säger de fles- ta, men därmed har man dock in- genting förklarat. Inte mer klyf- tig var den tidning, som påstod, att ”enligt sannolikhetsberäkningar- na måste det förflyta flera tusen år innan en sådan händelse ånyo inträffar”. Slutsatsen är onekligen dråplig. Det är visserligen sant, att sannolikhetsberäkningarna kan be- stämma sannolikheten 'eller osan- nolikheten av en händelse, men den kan däremot inte fastställa tidpunk- ten för dess förverkligande. San- ningen är i stället den, att en lik- nande händelse lika väl skulla kun- ra inträffa i dag, i morgon: eller övermorgon. ; MH 11 : Den nyss relaterade händelsen var en slump," en tillfällighet, om vilken vi blev klart medvetna, men detta". förhållande gäller ingalunda om alla tillfälligheter i denna värld. Det finns även tillfälligheter, som är full digt omedvetna för oss, nya” d na ' Amalia, - Ebba. Om du hade levat för bara tio år sedan, skulle du ha varit död för länge sen! .” mos oto tillfälligheter, om” vilka: man kan säga, att de är vida mer häpnads- väckande än händelsen i Monte Carlo 1938, Vår egen jordiska till- För dagen ' föreligger stor anled- 7 ning gratulera: I främsta rum- met. våra bönder däri inbegripna såväl småbrukarna som godsägarna och patronerna med: allt som kan inrymmas : däremellan: ' Dit. ' kan i detta sammanhang" säknas envar medborgare med intresse för jord- bruksnäringens angelägenheter. el- ler över: huvud -taget för allmänna spörsmål. berörande politik; ekono- mi, 'religion,. undervisning, ; före-. Hur man li trar bönder milda hägnet av en: månghövdad och i ordets 'sanna bemärkelse de- mokratisk styrelse.” Därmed kom- mer 'förf in på det allvarliga mång- syssleriet innebärande 'att ”den en gång valde" ofta ”sedan med” hela sin” själ strävar efter att bli hug- nad: med allt fler förtroendeupp- drag” för att.”få mer: och mer. att säga till om, trängtar efter att väl- jas in i alla .möjliga styrelser, ut- skott, direktioner, "kommittéer och ningsverksamhet, «. : fostran församlingar, 'och detta begär kan m m. Det" är alls ingen risk ga- rantera-' läsaren :av, den: nyutkom- na boken ”Hur' mån' lurar” bönder bli så starkt att' det rent av mås- te betecknas som en sjukdom”, Un- der, 'rubrikerna. ”Bereklättrarmeto- de Buffon, fransk vetenskapsman - på 1700-talet vilken bl a uppställde en tabell över den tänkta livsåldern för en människa, varo t ex som synes oss så själv- klar. Det ligger ingen som helst överdrift i påståendet, att den mås- te betecknas 'som det gåtfullaste och "mest outgrundliga spelet på naturens roulettbord. Nm Betraktar vi slumpen från högs- ta : synpunkt så sker allt enligt järnhårda, obevekliga lagar. Om vi därför vore i stånd att överblicka naturskeendet från denna ' högsta synpunkt och omfatta det med en enda, tidlös blick, det närmaste som det avlägsnaste, det minsta som det största, det. långsammaste som det snabbaste 'och över huvud taget allt — så skulle det inte:finhs någon tillfällighet. . ne Emellertid; vi är bara' människor, Vi kan bara fatta"det jordiska och tidliga,. blott ' vad som är .tillgäng- ligt för våra begränsade sinnen och vårt inskränkta förstånd. Så snart världen överskrider våra mått över- går, den”i det tillfälliga, det'slump- artade, Allt" som för stort, "för långsamt ' Ner för snabbt, för. enkelt eller för kompli- erat' undandrar sig vår syn eller våra begrepp, 'vilket vissérliger'in- te innebär, "att "det, irite "skulle kun- för litet eller na' utforskas eller som en fildsof uttryckt. saken: -Det tillfälliga är. i vetenskapen , alltid "blott »övergån- . | cal, började penetrera slumpena problem. Genom att studera de tal, som ett tärningspar uppvisar, när man kastar dem flera gånger . grundlade han sannolikhetsberäk= ningarnas vetenskap, Han framla- de den 1645 i sin "”Traktat över vad och lyckospel", men han ha- de säkerligen aldrig tänkt sig, att hans. vetenskap, som var en rent teoretisk spekulation, skulle finna åtskilliga nyttiga användningar. - : Pascal fick en hel del efterföl= Jare, som studerade slumpen ge- nom att kasta tärningar eller ge- nom att studera kortspel. En an- nan fransk matematiker, Abraham - de Moivre, offentliggjorde 1718 en på tärning- och kortspel uppbyggd studie över den matematiska san- nolikheten för "att man ur ett antal kort skulle kunna dra ett bo- stämt kort. Därifrån gick han vida= re till att uppställa en tabell, som skulle visa den tänkta livsåldern för en människa. sor Till slumpforskarna hör Even engelsmannen Edmond Hoyle, som sökte beräkna vilka chanser en spe=, , lare kunde ha med sina kort. Han utgav även en bok, som handlade om människans sannolika livslängd. Det kan förtjäna nämnas, att dessa traditioner fullföljes av den. nord- amerikanske = försäkringsmatema=' tikern Oswald Jacoby, Denna mah, - som var: en framstående bridgespe= lare, har publicerat flera arbeten. t vilka han undersöker sannolikhe= ten och den'matematiska säkerhe.= ten i bridge- och pokerspel, rö - Mot slutet av detta adertonde år= hundradet vinner sannolikhetsbe- : räkningarna allt större betydelse, framför, allt genom försäkringsma=, tematikerna. I den dag som"är vet: försäkringsmatematikern med störs: ta noggrannhet besked 'om hundra= tals' saker, som hänför sig till nuct : och framtiden med avseende på 1e-=" vande människor, Han vet av'vilka ' äldrar försäkringstagaren är född," är, om och hur många systrar. han : har, färgen på' hans hud, tändernas. tillstånd, hans ras och religion, hans . älsklingssysselsättning” och : mycket > annat, På : grundval av alla dessa" fakta kan en försäkringsmatermatis ker med, en viss sannolikhet.ri ut, när en människa skall dö pc ho i, inte av naturen. begåvats med | receptsamli - 1 FINRA . - SN ”- . sog AT ås I dan, kan'. det 'kammas på det mest echa röda kirder som fär lysa upp | exp 2 to HP Pellarset Du än | i Antipodien” "några: verkligt roli- den”; N Flätningeri ”; System, svin- | gen och. mpulsen till en vidare. varför, C.A ND ”egyptiska”. sätt, Den djärvaste fri. | ansiktet... 4... SR SP HOP, I ga stunder eller t o m' dagar även | delnät” och Cocktail : bjudes flera > | Även under 'andra världskriget mr art bu TV välkände. vinkännaren - Anders em det kan -förutses att många är Björkegård har svarat för översätt de' som. därav skola: känna sig för- ningen .öch av "innehåliet i origi- ' törnade: . nn - 4 nalet— som.'är Frankrikes för närs Pt otc sd VA påbyg dor er vårande" mest 'sålda kotbok — har” | : I andra. hand fiktas' anmälarens endast gallrats bort några rec gratulationer till, bokens. författa- beska piller, 5.1 = -" Om anmälaren för sin del i vis- sa fall kunde ha önskat en mind: raljant, s-framställning ;under, ligionsrubrikerna så finner Han all anledning 'apostrofera vad ”anföres «| spelade försäkringsmatematikern en . betydande roll, Det torde vara föga bekant, att: en "grupp försäkrings= "Också läppstiftet har en mild ro- sa:färg,-”transparent rosa”, och med det åstadkommes en liten rund och söt: rosenmun. Ögonhåren frarmhål? les med” ett "brett. streck av "brun syren: kallas" ”klippning å- la; Cåe- gar”. "Det | hårsfrisyr, i na huvudet söm 3—5 cm. > : Som '-dagfrisyr ”-lanseras "”Kleo- intressera "1 detta "sammanhang ' "är. naturligtvis rågan, huruvida man kan beräkna tillfälligheten' eller pen, Ja, man har i varje" fall fö C den. amerikanska flot- patra i Egypten” med, tät, lugg och | syeliner, ögonlocket skuggas med | vilka det inte finns ingredienser att | re — vem. han än månde vara. — sd . sökt, och des . : i 3 a Inningar in RR : . angrediel d 7 ' - i lantbruk" och ' de b äkni : : å torr a från” hårgardiner över tinningar och kin- | ;kvamarin ' eller jadegrönt. Färgen | köpa i Så i I "| med pseudonymen Edward Dogro- |” vu. Antipodiens Ia sa .sännolikhetsberäkningar, som' de | tan att undgå torpederna” från” de akvam ester jadeg gen | köpa i' Sverige, Vi svenskar har un=, y : efterföljande "avsnitten öm! bl.a lpjiyit kallade, 'är- rätt gamla.? De tycka ubåtarna £ Atlanten, På grund=, der, På kvällen förvandlar sig ma- siktigt ut' mot'.tinningen |der senare år under resor blivit för" | se' vilken här fortsätusngsvis skall dame till ”Kleopätra'.i Rom”” och med hjälp av lösa lockar lägger hon PERS ARE . Fiorentino-frisyren med detad lugg och rätt långt, i spetsarna uppåt- böjt nackhår. Pi ssan har. hå- ret diagonalt vridits upp i'en hög : krona. för: att. ge djup :och glans ät ögat. Fiorentino, Fölanie [Keter den make: up som skön: hetens. översteprästinna själv Hele- na Rubenstein låtit sina kosmeto- loger, kreera. Hon har för övrigt i'år etablerat nära samarbete med förre” Diof-designern.: Yves" Saint-' Laurent inför dennes första visning i eget hus under motiveringen, att hon själv alltid älskat. risker och uppskattat folk som också gjort det. Nu visade det sig ju att Saint Laurent vid premiärvisningen som självständig modekung stod stadigt på egna ben, och madame Ruben- stein hade åter satsat på rätt häst. Inspirationen till Fiorentino har madame Rubenstein fått i florens, där hon fångats av de varma, ly- sände färgerna i de' florentinska medeltidsmålningarna. Huden i hen- ner vår-make up skall ha en matt guldlyster och kinderna vara lätt rosiga. För dagen ofärgad ögon- skugga, för kvällen turkosblå el- ler jadegrön, milt brun eyeliner och läppstift med en ton' av korall. De sneda vampögonen "är inte "längre aktuella, Ögon - och ögonbryn mar- ikeras runda och munnen är liten och rund. 200000 och Ta frisvrer som barmonierar med trogna med. den kontinentala maten - och vill-gärna: bjuda på sådan när det ; skall; vara något '”extra”. här hemma." Här "har vi nu inte mind- från det' världsberömda franska kö-: fransk mat måste vara”dyra: rätter ; — fransmännen har förmågan att re än 500'recept att välja bland ket. Att det för att det rör sig om : är emellertid, en missuppfattning ' också av billiga ingredienser ge den : där extra gourmet-touchen, och re- ceptboken':,; bjuder huvudsakligen: goda 'vardagsrätter, även om. det finns festmat: med också. Utöver ” lagad "mat av'alla' slag finns även bakverk, konfekt, 'sylt och konser-' ver; med ' i "innehållsförteckningen, som avslutas med ett 'kapital om vinval. Bokförlaget. Prisma: svarar för utgåvan, -- ” H | bruksvärlden. ' Man : kan” bara -be- betecknas "som "Mr . D.; I ett kort förord "meddelas att "det är" fråga m :”ett 'uppdrag' ur "anteckningar förda under halvtannat års vistelse i Antipodién” 'samt att de behand- lade problemen ' har. internationell räckvidd." ”En - viss kännedom :om hur andra har det kan därför anses b-fogad och ha en uppgift att fvl- la”. Vare det nog sagt att anmäla- ren avundas Mr D:ha. producerat denna höggradigt satiriska skildring ev det offentliga livet:i Välfärds- Sverige och av förhållandena. inom jordbrukssektorn, . Det "är inte/att ta miste på att Mr, D är väl be- vandrad "inom den offentliga. jord- klaga att han döljer sig bakom en pseudonym, vilket dock varit nöd- vändigt för att bli en senfödd vär- ICA-förlaget har gett ut ”Vita - band” :av Elsie Svennås; en hand-".. ledning i hur 'man med fantasi och ,'i: skickliga fingrar kan göra också enkla vardagsvaror till festtextilier. Bokens" mångtaliga bilder frestar I hårt läsaren att vika, sy och app- licera efter de klara heskrivningar.: som "finns med ' vare sig, det nu. gäller jölgransmattor;' tehuvor, ta, velramar, dukar -eller lillans . fin= klänning. Boken är en verklig idé- 1342 för den händisa, sco ooc0 7 Mark. 10: 14-31, För människor är det omöjligt, ”men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt. Vs De kand som binder en män- niska vid jorden är starka, och ju mer man äger av rikedom, ära och makt i denna värld, desto svårare är det att bli löst. Jesus säger” här, att det. är omöjligt. - ma Det ; finns många människor som gjort denna säregna upple- velse. De har en gång i sitt liv försökt att bli frälsta. De me- nade ärligt med detta, och de försökte att lossa de band 'som fjättrade dem, men de förmåd- de det inte och gav upp. Dessa människor är ofta de svåraste för Gud att nå. Frågar de dem, om de vill bli kristna, svarar de ungefär så här: ”Jag CC ETT ORD > > PÅ VÄGEN ingenting till för mig”. Detta var en tom ursäkt, och den är inte hållbar, Skulle dessa ord nå en sådan människa, ville jag be dig läsa detta kapitel, Här har Jesus givit dig rätt. Det tjänar ingenting till för dig att lösa världens starka band. Du är för svag till det. För män- niskor är det omöjligt, sade han. Men han stannade 'inte där, utan han tillade: ”För Gud är allting möjligt”. Frågan blir därför, om du vill låta honom frigöra och frälsa dig ur världens" och Sa- tans "garn. a Hort Vill du? ” ” Vill du överlåta dig åt honom med all din synd och all din otro, så är han' mäktig till tt frigöra och frälsa dig helt. Jag vet, att det ser omöjligt ut för dig, när du, låter dina ögon blicka ut över svårigheter- har försökt, men det- tjänarnas djupa hav. Men vill du:lyf- ta' dina, ögon upp till honom i. to på. hans ord, skall du' få uppleva hans stora makt. Allt är möjligt” för" Gud. Kasta -dig - därför på detta ord i din ' Fräl-" sares ' famn, : och han tar hela” ansvaret dig. cn cd Jag. känner människor som ! varit bundna i alla slags snaror. Skulle: de bryta. med världen, : skulle de mista öra, vänner," käresta, hustru, ja, levebrödet.: Jag har sett dem hängiva sig.åt ' Gud i 'tro, och ännu har jag aldrig hört någon . ångra detta, Gud visade sin allmakt och ord- nade förhållandena på ett så- dant sätt, sont de aldrig drömt om. 5 fer Ty - allt är Tro det, gch lämna ditt liv " honom: yo möjligt för Gud. åt | «> Dilferens på åtskillnad. - Ett av de högre ämbetsverken, Där satt 'en äldre, skinntorr verk- chef, som var mycket rädd för drag. Många hade ärenden till hans rum, och många glömde stänga dörren ordentligt efter sig. Slut- ligen satte han upp ett anslag med följande text: Herrar statsråd gen... . . Herrar tjänstemän anmodas... Vaktmästare bosallg.., bédjas vänli- så finns ingen ovisshet. om vilket dig arvtagare till. den kände H B Palmaer, Ba Mede ET Även om, Antipodien fn regeras av en : drottning och ur många synpunkter, " läge, geologi, ' klimat m.m avviker från gamla Sverige land som levererat källstoffet till Mr 'D:s humorfyllda, sarkastiskt kryädstarka spekulationer. Att vår ämbetsbyråkrati blir hårt nagelfa- ren är inte överraskande: ”de tjugo generaldirektörerna har 'visat sig kompententa för uppgifter. långt utanför "deras egentliga" arbetsom- råde”. Även de' antipodiska' 'riks-' dagsmännen, som utses enligt den rättslärde ' professor Nocks metod ” i enmansvalkretsar: med fler- talsnominering” avslöjas bla i sam- band med de olika partiernas spar- samhetsyrkanden, "vilka "förekom- ma : "alltid i sådana sammanhang, att en dylik minskning av'statsut- gifterna skulle verka hårdare el- ler kanske enbart på andra sam- hällsgrupper än de som det "egna partiet närmast företräder”. Sedan agrarpartiet beståtts en tänkvärd avhyvling ställer Mr D den lokala förvaltningen med grev- skapstingen ' (landstingen), grev- skapsregeringen med presidenter (”vanligen . kallad! . greven”) och grevskapsdirektören 'ordentligt.. i skottgluggen. Man kan här ha en skenbar demokrati men i den mån det finns starka män är de ”bril- ianta exempel på diktat i i en de- mokratisk organisation”, Det finns fler än: en del bönder som inte snar ”sammanhanget utan tror, att Kungl Lantbruksakademien (RAA), ”Bondekamrarna”.;' (hushållnings- sällskapen), ”Ordnar och medaljer”, Självdeklaration 'm m,: Med i stämmande. skall citeras: ”Man må- ste. vara mycket försiktig, så att man inte säger något ofördelaktigt om två former' av mänsklig gemenskap, nämligen kyrkan 'och . bondekam- maren. . Säger man något ofördel- aktigt om en religiös. sammanslut- ning, blir man ansedd som en för- tappad, en vedervärdig varelse, som ett avskum, 'såvida man inte yttrar sig: om något annat religiöst sam- fund än det vederbörande / tillhör, i vilket fall man blir betraktad med respekt och högaktning och ansedd för att vara en person. med andlig mognad, djupa tankar ' och riktiga åsikter. På ungefär samma: sätt blir det 'om man;i en bondekammare säger något, som kan 'tolkas, som .kritik. Man riskerar. att bli tilltuf- sad : inte bara av det lilla fåtal, som . på ena, eller andra sättet är beroende av der, utan också av al- la dem,-som inte begriper men som tror. sig veta" vad en bondekam- mare är för något? ” | få I de båda slutavsnitten ”Missan- passad ungdom” och ”Morgonda- gens föräldrar” . upprullas i-den mest skämtsamma form de mest allvarliga av tidens många spörs- mål. Helt oförtjänt är det väl icke att kvinnorna som de framträder i dagens samhälle i städerna som på landsbygden härvidlag får sig en ordehtlig släng av' sleven. Likväl skall” ingen läsare" i mogen ålder, varken man eller kvinna, med nå- gon liten gnutta av sinne för hu- mor kunna bestrida att han eller hon i Mr D finner en mycket triv- sam, lättläst och skojfrisk vän med överlägsna; veterligen i vår 'tid ojämförbara talanger på samhälls- satirens försummade område, « ". ”Aldrig förr har jag haft så ro- ligt som när jag läste boken om Antipodien”, kommer det att fram- deles höras "från många. många håll. , Måtte bara inte det grova skämtande helt fördölja det djupa allvaret därbakom! '- , : På .mångas men främst å egna vägnar vill anmälaren till sist brin- ga Mr Dogrose ett uppriktigt varmt tack, dock hade man därvid helst velat kunna se honom i ögonen! . Erik L Larsson "Edvard Dogrose: ”Hur man lurar de utövar sin dagliga gärning i det bönder i Antipodien”, 277 sid. Lun- daförlaget, ” Ön går. tillbaka till Domitius Ulpianus, som år. 20 uppställde” den. första dödlighetstabellen. Till yrket, '.var han jurist och rådgivare åt' kejsar Alexander” Serverus, och haris sta- tistiska tabeller motsvarar ett prak- "tiskt: behov i förvaltning och poli- tik; Med tanke: på att en sådan nöd- vändighet + alltid . föreligger - skulle de generationerna 'skulle ha ökat man: ha kunnat tro, att de. följan-- val av sina statistiska undersöknin= gar, uppgjorde de: sedan. en plan, '. som hade större möjlighet att und=. vika ubåtarna eller sänka dem? :. + En del personer tar kanske san- nolikhetsberäkningarna inte så sär= skilt allvarligt, och det kan man nog förstå, ty 'det förhåller 'sig;i', alla' fall så, att dessa beräkningar : ingenting annat är än en tillämp= ' ning av:vårt mest använda. vad= - " lagni; pel: spelet ned- myntet - och- fullk t dessa tabeller,' men detta: blev, inte fallef.' Det skulle dröja" fjorton ”århundraden,- innan en genial "matematiker, Blaise Pas- som vi kastar i luften för att se om” det blir krona eller klave: : Matsenta | Riklig nederbö een Alarik Degerman ”' rd och kallt arta Övervägande för' årstiden kallt och nederbördsrikt väder”i hela ri- ket förutser den amerikanska vär derleksbyrån i sin långtidsprognos för tiden till 15 mars, : Ka Som : 'nederbördskartan = utvisar beräknas lågtrycksbanorna i Over- vägande grad bli förlagda över söd- ra Sverige och därefter röra sig I nordostlig riktning. Härvid utbildas nederbördsområden över. störa de- skott väntas i övrigt uppkomma in : om hela Västeuropa. Nederbörden” inom detta område blir däreiiot' enligt prognosen - medelmåttig ' till " knapp. : . . ' Fotnot, Den amerikanska Jång- . tidspr är ingen för 1 i vanlig meteorologisk mening utan. en på globala observationer grun«.' dad bedömning av genomsnittliga - avvikelser i fråga om nederbörd och lar av Öst. och Nord mör häri inbegripet hela Sverige. Tempera- turkartan utvisar. ett till Nordsjön centrerat område med förväntad låg temperatur, Vars verkningar sträcker sig över hela den Skandi- tur. Om utsikterna på kor - tare sikt kan'f n'endast de dagi”" liga rapporterna Jämna besked, Prognosens säkerhet är störst inom ; de olika temperatur- och neder=”, bördsområdenas centrala delar samt naviska halvön. Te e under- under prognosperiodens första hälft.., a , > LAHOLMS TIDNING — tid ningen för sydhallänningar N evo Ya
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.