YYvTEeFTereeFyv a w YyvrvyvTYT VY NYYvTYTYYTYVYTT TY IYTEYT YT YYFTYTYYYYTVYVYYYTTYYYYYYYYYVEYYN SITEN ti '”DEN:9 MARS De. Tsar Ni ikolaus älskade skalden, Pusjkins- hustru :-; "I Moskvas' radio har | litteratur. - forskaren 'Eraklij Andronikov 'avi : slöjat nya historiska rön -om dena : ryktbara ryske skaldens, Alexan- der Pusjkins, tragiska död år 1837, Enligt föreläsaren, som stödde "sin framställning på brev av fru Niko= laj Karamsin; hustru till en -känd |. > "LT => Bakom, .stormaktsspelets fasad is Efter en tids relativ stiltje i stormaktsspelet stegras nu aktivi- teten inför 18-maktskonferensen i' Geneve om nedrustning, som skall börja den -14 mars, Sovjetledaren -har 'yrkat 5 att nedrustningsför- handli redan i inledni Lao 10 Hgm komm. Brander Skogaby 13:30 hgm komm. Brander Veinge .13 hgm prosten - Raning, , kyrkokören medv. kyrkbuss. Onsd. 14 kl. 13 ”pass-pred. komm Nyqvist. ; Tjärby 10 hgm prosten Raning, mentserier än för diktaturen Sov- jetunionen, som ' inte behövår ta samma hänsyn som sina" anglo- . saxiska motparter. President Ken nedy har tvekat länge inför sina . rådgivares maningar om skedet skall föras av deltagarsta- ternas regeringschefer, vilket dock avvisats - av: :hrr Macinillan ' och Kennedy: Däremot har dessa ställt : i utsikt ett toppmöte längre. fram om verkliga framsteg görs i Ge- néve, Mest reserverad har Presi- ' dent Kennedy varit -i detta” fall under det att Macmillan fört ett . mjukare" språk mot Chrusjtjov. : : Den :reella 'och konkreta bak- grunden till det diplömatiska me- ningsutbytet och manövrerandet, -- mellan” de "tre stormakterna; är Storbritanniens" och Förenta sta-' . ternas. 'beslut. att inleda 'förbe-" redelser" för” ett återupptagande - > av kärnvapenprov i atmosfären. , För: Förenta staternas del torde - dessa förberedelser redan ha bör- jat i november förra: året, och mycket talar för att Washington" redan' gått in för” att starta en provserié, när arrangemangen för denna . är: slutförda." Det är. rent « militära : skäl, :som' ligger bakom" beslutet.” Amerikanska -undersök- ningar 'av.. utfallet "från de ryska proven i, höstas: har: visat, att ' Tyssarnå' gjort stora framsteg på kärnväpenornrådet.” De" tycks ha experimenterat fram små Ilald- ningar med stor sprängverkan, något som är av väsentlig bety- delse för fjärrobotvapnens effek- tivitet.. 'Dessutom anser man: sig på amerikanskt, håll: ha. kunnat . konstatera att. ryssarna genom ” av. : mot - Bärrorolakliler. -Från amerikansk - synpunkt innebär detta, att Mosk- va kan tänkas rubba: den s:k "terrorbalansen, : och-. den” slatsats som uppenbarligen . dragits | på högsta. ort. i. Washington. är, att man : måste : återuppta. proven i atmosfären. De hittills företagna amerikanska - experimenten: "under jorden änses: inte ge illräckligt gi- « Men världsopinionen är, numera ytterligt: känslig för kärnvapen- prov, Det är- svårare - för - demo- . kratier. som Förenta staterna och Storbritannien att inleda experi- atmosfären ' . att proven i atmosfären måste återupptas, och när beslutet här- om av allt att döma 'var fattat, - beslöt man i Washington och Lon- > don att kringgärda det med 'en diplomatisk manöver, vars främ- 11:15 ssk. Onsd. 14 kl. 10 pass-. "predl komm. Nyqvist, Mestocka "10 hgm komm Nyqvist. Torsdag 15 kl. 10:30 pass-pred. Knäred 9:30 "ssk 10:30 hgm kpr mn. Torsd 15 kl. 10:30 'pass-pred kpr Eriksson. Pas 5 skola 15 gdtj kpr. sta syfte var att d era För- "enta Staternas och Storbritan- niens ärliga vilja att åstadkomma eh nedr / Samtidigt meddelades officiellt, att” man inlett förberedelser för provserier med kärnvapen. vv: Chrusjtjov var inte sen att ut- nyttja frasen om regeringschefer- ”personliga intresse” för sitt motförslag om nedrustningsför- handlingar" på högsta nivå. Det "betydelse i i första hand, att sovjet- "ledaren planerar att göra dessa till en ren propagandaaffär. Men det verkliga syftet bakom den ”: ryske regeringschefens utspel var . utan tvivel att sätta käppar: i' . hjulet för Washingtons och Lon- ”dons -'planer : på" att våteruppta "kärnvapenprov i atmosfären.” En --nedrustningskonferens på högsta nivå skulle skapa ett psykologiskt . klimat, i vilket amerikanska och brittiska kärnexplosioner : skulle' : betraktas som en mer eller mind- ore - hänsynslös - utmaning mot världsopinionen. Det är detta, som Kennedy och Macmillan vill und- vikar Dona -Det' kah alltså. Kohstateras.” att - bakom det diplomatiska och i "hög grad Propagandistiskt utformade” . . meningsutbytet mellan de” båda” . västmakterna. och Sovjetunionen döljer: sig konkreta målsättningar av övervägande militär art. Fö- » renta staterna ämnar. starta” en provserie med ' kärnvapen, "- ' Moskva vill stoppa den: eller i varje fall mobilisera” världsopinio-" nen mot de amerikanska och brit- tiska — regeringarna. ' Chrusjtjov tycks kallt räkna med. att den - ryska provserien från i höstas är glömd. Ryssarna vill: nu'i Jugn och ro smälta resultaten av den- na och kan samtidigt åter slå på” propagandatrumman för total av- rustring och förbud mot kärn- vapenprov. : LIKNANDE Nn :UPPFATTNINGAR deklarerar -' Helsingborgs Dagblad Sk oss med kon>- Ystäterandet att även om hr Eden-. hans förslag om grundskolan i fle-' . UTGÅNGSPUNKTEN 4 siastikminister ”Edenmans. ning i skolpropositionen är varje - människas rätt till allsidig utveck- ling av sina anlag och intressen, skriver! Stockholms-Tidningen (s) i kommentarerna tiil. den på tis- dagen framlagda propositionen: Med andra ord: skola a skall mer än förut ta hänsyn till varje en- skilt barns' förutsättningar.” Det betyder i klassrummet en indivi- dualiserad undervisning, - vilket förutsätter" förbättrad, delvis änd- rad lärarutbildning, ökade möjlig- heter Cl fortbildning ech vidare- utbildning av lärare, bättre under- visningsmateriel,- en förstärkning av -skolpsykologverksamheten och kanske allra främst, minskat elev- antal i klasserna; NN PROPOSITIONEN - KOMMER förmodligen ätt antas av 'riksda- : gen, tror Skånska Dagbladet (cp), som dock har? vissa eriaringar att göra: Det är" dock inte otroligt att ger anledning till till- — fredsställelse — inte minst genom 3 att statsrådet verkligen tycks ha : 7 tagit en” viss hänsyn till remisskri” ; tiken” så finns det utan tvekan" utrymme för förbättringar. Hr Edenman kanske får sin eftersträ- vade endräkt, i stort sett, men på en rad punkter har han nog att vänta vägande invändningar mot sina förslag när de nu skall be- handlas i riksdagen, : INGENTING LÄR NU kunna läg- gas till eller dras ifrån hr Eden- mans . förslag, 'anser Handelstid- ningen (fp): - Det kommer att bli riksdagens beslut. Men skolmännen har hans egna ord" på att organisationen kommer att revideras om den inte visar 'sig funktionsduglig. Många tycks mena att skoldebatten kan i stort sett betraktas som avslu- tad, : sedan riksdagen behandlat frågan. Ingenting kan vara fel- aktigare. Den kommer att'skjuta ny fart och få en sakligare prägel, » när den kan grunda sig på vunna "erfarenheter av reformens” prak- tiska konsekvenser, . . ETT PAR "AVVIKELSER från man på några punkier hk att få förslagtill modif'kationer; Detta " gäller. bland .annat differentierin- |: gen. I princip blir det, enligt pro Positionen, ingen or skolbered: förslag noteras av. Svenska Dagbladet (h): - H Ecklesiastikministern menar, att och TF: Kornhult hös Linne - Björkman ' Hishult 10, hgm. komm Arögård. msd. 2 kl. 14 pass ed kpr "Eriksson. Pass-pri Pp Ränneslöv a 30 him med nvg kh Sjöholm, 77, Ysby 9:30 gm, med nvg Kr Sjö holm. Ua Våxtorp 18: 30 ham . med vg kh 'Fallind.; Onsd :14 kl. 14:30 i god- " temp! : ljusbilder ' Pernow, .«--- - Hasslöv 9:30 hgm kh Halling: Onsd "-14 kl; 18:30 i gamla. småskolan | ""Päss-pred med ljusbilder Pernow stra "Karup 13 hgm. Lj man (kyrktbuss) 10:30 RN larlokalen ”, pass-pred . med . skäl, vid 1800-talets början be- ryktat såsom jämte "Ryssland "Eu>- ropas värsta onykterhetsland. Gus-' tav, III hade fått den olyckliga idén att tjäna på den' suplystna' svéns=. kl. 28 Dass-pred. - 10 hgm,: 1115 ssi, Tisd. 13 kli; 1830 pass-predi Hinneryd 9:30 ssk" 11 hgm kl. 15 d,”> hos” Rune Pettersson, ” jö, komm. B. Andersson: Fred. EC kl. 19:30. pass-pred.. kyrkan kh Bertil Bexell, Ryssby. Markaryd 11 hgm med skrm o nvg” Magnusson: kl, : Er pass-pred. å Timsfors pensionärs- hem kh Lindstam, Sion; "Laholm Lörd. 18, Bibelklass 5 för ungdom. — — Sångävning. 19.30 » Sönd. 9,30 ssk. 15:30 Off." Möte - Kjellander; Torsd, 19.30 Bönemö - te ? Missionshemmet, I / Vallberga. 9.30: ssk... Laholm Salemkyrkan. Lörd, 29 förs afton hos Lindström sönd - 11 'ssk : 15.30 off. möte Gustav Behrendtz Lindström 7 insaml, tt.” Betelsem . onsd. :19 bön -hos' A Bengtsson « torsd. .ä7.30 flickorna fred: 17.30 + pojkarna, ”,- Hishult Betania Lörd. 19 af ton hos Lindström tisd. 17.30 GK Veinge: Tabernaklet Sönd. 9.30 ssk ” Lindström "månd. 15 symöte. ol "torsd. . 19.30 . bibelcirkel, Ekeryd, -Betania Sönd. 11 ssk. Knäred, Betel Sönd. 10.30 ssk. : Sönd. 15 . Offentl. : möte.” Sara - Palmer. —. Johansson... Tisd, 16 I, 14 off möte Gustav . Behrendtz H kens brännvinsb genom 'att in- rätta : kronobrännerier, : och - inte: blev det bättre då den 's k husbe- hovsbränningen' blev det rådände systemet, Brännvinet åtnjöt, då som” nu, ' den allmänna opinionens "(nu beskattningens) .skydd.. ”Brännvi- net”, sade medlemmen av'riksda-' gens .prästestånd prosten C Rabe . från .: Uddevalla vid ”1817—18 >års'- riksdag, ”hör till. Sveriges klimat. Det är nyttigt för den arbet: röka va var, säkerligen inte "utan ”Böra våra barn vänjas att supa bränvin? Nej, de böra all- deles icke få det, en gång en en- da. droppa. Det berötwar dem .deras hälsa och förstånd till det som godt är, Således kära barn, när edra 'föräldrar,' som ej be- gripa at bränvin fördärfvar bar- nens kropp och själ, vilja gifva eder ' bränvin, : så . dricken det icke”. (Ur. ”Försök till sund- hetslärobok” av hovrådet dr BT Faust, tryckt i Göteborg 1795. -. lade pressen) v var tiden a inne för att söka åstadk hetlig led- mannen, "vars lemmar. drivna -av trötthet och vars hårlockar' droppa av svett; nödvändigt för den, som med 'svag föda, med underhåll av potatis och salt måste anstränga si- na krafter för att åt hustru 'och barn förskaffa sig denna magra spis. Och varför "neka "den arbetande "klassen några muntra stunder?” Ett starkt bifall mötte detta an- förande, från” Allmänna” besvärs-- och ekonomiutskottet och visar: hur väl den ' uttryckte den vanliga upp- fattningen. :P' Wieselgren 'tillägger med -bitter. sarkasm:. "Troligen har ingen. uttalat en. allmännare; opir nion" sedan" teologiska fakulteten i Uppsala intygade. Blåkullafärdernas verklighet", - Inte måtdlighetssupning s utan absolutisni 3 I vårt land fanns då eh ”måttligr, hetsrörelse” i fråga om spritens an. vändande; .: men ' den: rörelsen. var född för sent,. :,- i Är 1819. hade några be gy ister :i Växjö, ge- " symöte. hos fru JAnny 'son, Dyreborg, =" ” Hishults missionshus Sönd.: Kl. 11 18:30, ungdomsföreningens Markaryds ; Missionsförsamling Snöd, 10: ssk. 11 gdtj' pred av Carmesund, , Månadsoffer. Onsd, '18 "Junior. 19:30 Vecko- möte, Carmesund. Fred, 18 Sy- -tinöte, hos: Ellen Wall, >. Trånget "Saron lörd. kl. 18 junior- möte, ..sönd. kl. 15 off. möte. Elsie" Engvall m, fl. Putsered hos Nortin Jakobsson tisd. 19.30 off. "möte Elsie Engvall. Våxtorp; Betel. Lörd, 19.30 Böne- möte." Sönd, 10 ssk. :15 "Margit Petersson, , Koll. Tisd. 19.30" Bi- belstudium och bön i Ekesunna, Onsd,." 16'J. I. 17 J. IL Torsd, "19.30 Prälsningsramén från : Bå- "CENTRUM, Laholm. . En riktig ”rysare” har Centrum på sitt - program ' fredag—söndag. ”Ett skri av fruktan” är titeln och bland. de -som skriker, märks Su- gan” Strasberg, Ronald Lewis, Ann Todd och ,Cristopher Lee, Någon att hålla .i' handen bör medtagas. Filmen. är. barnförbjuden, Söhdagsmatinén visar Karl-Al- fred 'i' toppform.” Den starke sjö- mannen, som gillar spenat, har un- der många år varit en verklig gläd- jespridare ' på bioduken och den här upplagan är minst lika festlig frågan om de blivande fi "na, dda i första hand för ål- differentiering på: mellanstadiet. Först i 9:e och sistz klass blir det |, linjeval. Detta linjeval skall för- beredas i 8:e' klassen genom att eleverna. får välja på ett antal ämnesgrupper,' En väsentlig sak i hr Edenmans skolpr är kolorna. Dessa kommer att bli en påbygg- nad till grundskolan, Till linjedel- ningen"i fackskolan stikministerr,, inte definitiv ställ. ning, Sakkunniga skall vidare dis- kutera linjedragningen mellan de föreslagna. typerna, social-eko- nomiska, tekniska, humanistiska och merkantila linjerna. Facksko- lorna kommer säkerligen att bli en värdefull tillgång för Åen ungz dom som nmedelbart. efter grund- skolan vill, utbilda sig för ett be- stämt yike, r ecklesia-]' dersstadiet 16—18 år, skall stude- ras närmare genom en särskild utredning, där även erfarenheter. . "na från folkhögskolan bör vara representerade, Skrivningen vad folkhögskolan beträffar är välvil- lig, men i propositionen ges inge - som helst garantier, för skolfor. mens fortsatta existens. - Ämnet hemkunskap får -i propositionen en starkare ställning än det hade i skolheredningens yrkande, och »folkskollärarna behåller sin nu= varande yrkesbetedkning. a vi Norske "utrikesministern Halvard' Lange skall :på : nbjudan av den västtyska regeringen göra ett of-. ficiellt besök i Bonn 4 början av maj. Lange kommer dit den LJ maj och stannar två dagar. RÄNNESLÖVS BRIDGEKLUBB 'har spelat 4:e omgången om iklubb- mästerskapet." Efter. denna är ställ- ningen; (rondresultat: inom påren- > Avd, 1: 1) Karl Nilsson—Sven som före SCALA, Laholm. :, ENE för natten”. är den nå- got : omoraliska titeln på . Scalas "och 'söndagsprogram. Fil- men ' skildrar vår tids slavhandel — prostitutionen. Inspelningen har gjort i autentisk miljö i bordeller- nas' Paris. Huvudrollerna gestaltäs av Francoise 'Arnoul och Raymond Pellegrin. Barnförbjuden, 17 Laholms Scoutkår. oe ""Blåvingar, Vargungar, Flick- och Pojkscouter och 'Seniorscouter sam- lag vid: Flickscoutstugan i kväll kl. 18.00, för: medverkan vid högtid- lighållandet av C. L. Lundgrens Korrekt. dräkt, Möt upp mensamt > undertecknat följande överenskommelse:; ” Vi. avsäga” OSS... allt bruk av spirituösa drycker, som ej gagna hälsan och som känna gé- nom vanan bli fördärvliga”. na Det var sex skolynglingar, som på grund av denna förbindelse den 24 april nämnda år bildade en nyk- terhetsförening; den första: kända här i landet, dock inte som stiftar- na själva trodde, den första i värl- den, Själen och den :ledande kraf- ten i denna förening var .en' ung man, nittonårige 'studernten i Lund Per Wieselgren, en mai som intar det främsta rummet: bland svenska nykterhetskämpar. v Wieselgren och hans kamrater fortsatte att vid universitetet väcka intresse för nykterhetsfrå när det i huvudstaden” börj ganiseras en nykterhetsrörelse var de ej sena att träda i dess tjänst. Då 1829—40 kristendomens tusen- årsminne | skulle firas, föreslog överdirektören G af Forscll att det- ta skulle ske genom - bildandet av nykterhetsföreningar, Uppropet vann genklang, och den '28 nov 1830 stiftades i Stockholn en ”mått- lighetsförening”. Men på själva rö- relsens födelsedag uppstod det strid bland nykterhetsvännerra om full- ständig avhållsamhet och modera- tism, . 7 Den senare avgick med segern, men minoriteten hade till ledare den i våra hävder såsom förste ångbåtskonstruktör ' : namnkunnige Samuel Owen. Denne utgav. kort tid efter det nämnda mötet en skrift med titeln; ”Erinringar "ill de mått- ligt 'drickande", vari han gisslade "”moderatisternas ; halva ". stånd- punkt”, Han samlade därjämte åt- skilliga av sina meningsfränder till ett möte samt bildade 1831 ”Kungs- holms nykterhetsförening” som ”re- en ning...” Denna roll: övertogs - av ”Svenska nykterhetssällskapet” till vilket. också. anslöt sig Stockholms nykterhetssällskap: ;. : Detta sällskap som bildades i Stockholm 'år 1837 på initiativ 'av generallöjtnanten '. - greve ;'.. Frank Sparre fick den 5 maj ovannämnda år sina stadgar stadfästa av konun- gen och, erhöll "genom att ställa sig änder hans beskydd och genom att med sig förena så många av ri- kets store som möjligt, en ställning |; jämförlig med andra för höga kul- turändamål verkande” sammanslut- + Den första : styrelsen. böstod av följande -- personer:" greve ' Frank Sparre ord, justitierådet J H Back- man och professorn frih J Berze- lius v ordf, kopisten O Carlheim- |: Gyllensköld "sekr, : » metodistpastorn Georg Scott sekr "för utrikes brev- växling, grosshandlare G Th Key- ser , skattmästare, justitierådet E W Bredberg, professorn A 'A Retzius, fältprosten C:O Gravallius;"lektorn vid krigsakademien” P'A Fröst, lä- raren 'vid Nya elem-skolan dr EJ Nordenson, brukspatron ” Såmuel Owen, dr A' Zethelius samt gross- handlaren Lars Montén,” i Kungliga ordensmedlemmar - - Det för 125 år sedan grundade sällskapet verkade dels genom of- fentliga. årshögtider; dels genom att sända ut, nykterhetstalare : och spridning av nykterhetsskrifter. Ett av. de första flygbladen för. nyk- ferhötspropagandan hade följande lydelse: FR a "Hvad krogen? | : Krogen är ett näste, där vanligen mycket ondt ' bedrifves, fylleri, "des, Samma framgång. nade man N- 'ria. Sedan” Svenska nykterhetssäll- | tangaregimens '. sig att. folk ström ade till! för att få'se denna 'märkliga, individ och att många nya medlemmar "värva-' Fd varstädes i vårt land och redan > 1845 : uppgick lemssiffran. me över 98.500, SN , Negern blev konfli vå Året 1879: "betecknar en verklig epok i vårt lands hykterhetshisto-: skapet något gått tillbaka och tiden ' mellan 1855 och 1879 kan. betecknas som : den 'ej fullt orlnade. nykter- hetsrörelsens period, så /inträder med år 1879 en ordningens, upp- rösthållare, "då framträder; Det var, den 5 oktober detta år som baptistpredikant” [0] Bergström, nyss hemkommen: från. England, där han gjort bekantskap med. den: år. 1851"i "TISA' stiftade Independent Order of: Good Tem- plars, i " Göteborg grundade” den första loger i i vårt. land, -”Klippan”, + Den är i någon "mån inrättad. efter mönstret: av; frimurarorden;' "har Godtemplarorden |. historiker, > som; var, vän till fa miljen Pusjkin; var tsar Nikolaus I djupt förälskad "i diktarens vackra och lättsinniga hustru Natalja Gont- sjarova,..Tsaren utnämnde Pusjkin till kejserlig kämmarherre enkom för att kunna ha diktarens hustru | i 'sin, närhet, Natolja hade också andra älskare. Skvallret 'och hovets Påtryckningar' tvinga Pusjkin: att till duell.utmana en-av" 'sin hustrur älskare; en' ”gardesofficer,; Duellen" = 7 utkämpades- med" pistoler. Pusjkin träffades. av en' kula och ”wWied. LL dagar därefter, 38 år gammal " till rund gjorts” NN Omkring år. - beklaglig , kondilkt inom Orden: 1 USA. 1 sydstaterna där rashatet mellan vita, och svarta befolknings= - | element starkt : gjort sig gällande, , började man vägra negrerna rätten Se till medlemsskap. i de vitas loger, | f Vid .världslogens- möte i Louisville; Kentucky, :å år: 1876 sprängdes Ordén itvå grenar, efter Jedarna, överste J J Hickman. Kentucky. och- i seph > Malins i Englånd, vanligen kallad ' ”hickmaniter” och. ”malinis ? ter”: och .under'. mer är to: år. bes kämpade de båda grenarna av Ör: 'men. utvecklade samtidigt ett "in? . tensivt. arbeté : att” utbreda - Orden på 7: dittills ' : obearbetade .. marker, ; Äntligen; år: 1886, skeddé' en återa ' förening på. grundvalen :av: negréra nas. likställighet och det var ”ött - högtidligt ögonblick! "då vid" världs- kongressen i" Saratoga :de Båda an= tagonisterna, "Hickman (negerhata<, : re) "och > Malins ): snäcka, grader, tjä , lö senord m m, efter vad. Johan Berg- SS hård kritik på skilda håll i världen, inte minst här hemma 1 Sverige. Man menade: att FN:s uppgift är att upprätthålla: fred och ordning, inte att begagna sig av militära 'ak- tioner,” även om skäl kan för detta senare, > - Det kan diskuteras om IN hand-' lade klokt "eller inte i Katanga, För övrigt är det alltjämt 'oklart vilka |) högre FN-tjänstemän; som bär än- svaret för att den militära aktiorien. kom .till stånd.” Det mås vara” hur som - helst med. denna, fråga,.'där- emot synes det oss omöjligt att ac- ceptera de urskuldanden” för. Ka- -handlingssätt allmänna; uppträdande, :som' kom>- mit till - uttryck framför - allt i: en- gelsk. och belgisk press men även i vissa svenska tidningar. "Dessa ur: svordomar, och: fört lser, trä- -tor, sl 1 och: blod. 1 "Der styrkes människan' till det ondt, : men icke till det godt är. : Styrkedrycken är ' bränvin, en . dryck hvartill: begäret -' alltmer ökas, tills .den; dödar. förståndet och förhärdar hjärtat, samt vilse- "leder människan från lifvets rät- ta väg på förtappelsens, : Derför; O Vandringsman, betänk hvad din frid tillhör! FLY KRO- GENI: stor uppmärksamhet väckte ock- så det besök i Sverige som gjordes av den framstående amerikanske nykterhetsmannen R Baird. Under sin ' rundtur genom Europa. kom han också ' till Stockholm och upp- vaktade där "såväl kungen" som kronprinsen (1837) och överlämna- de till dem sin skrift om nykter- hetsföreningarna i Nordamerika. Karl Johan läste den på. franska avfattade skriften samt gav: order att den skulle tryckas på hans be- kostnad och utdelas till. samtliga rikets församlingar. Skriften bidrog även till att kungen och kronprin- sen, sedermera Oscar I, lät inskriva sig i nykterhetssällskapet. H presenterade den då s k' lut; ståndpunkten, ': Måttlighetsförenin= 'gen ' upplöstes. 1832. och när nu Kungsholmsföreningen - ensam 're- presenterade nykterhetsintresset antogs: namnet . "Stockholms nyk- terhetsförening”. ok . Greve och nyklerhetskåmpe . Som en löpeld spred sig nu nyk- terhetsintresset, 'Idén” att genom formliga' föreningar propagera för avhållsamhet samlade hög och låg|.. till gemensamt arbete. för denna angelägenhet, Forsells och Owens skrifter väckte tusentals människor. till besinning och 'med ökad upp- Nykterhetstalarna hade det dock inte alltid så trevligt på sina om- vändelseförsök. Ty alla såg inte i nykterhetsrörelsen någon utövning åv ' välsignelsebringande - verksam= het och motstånd möttes ofta. Så här lydde en notis i en tidning: ”' ”En person som tillhör djävulens '”anhang, har hitkommit och bildat ” en förening som har till ändamål att - sprida. 'vilseledande + läror skuldand beror: därpå, . | att man låtit dupera sig av Tshom- bes skickligt ledda propaganda el- ler också på sympatier för en. ko- lonialpolitik,' som inte längre” "äger något berättigande. aa ; . Försvaret för Tshombe och 5 regim här för. det ' mesta - grundat sig på .den uppfattningen, att det skulle. finnas någon nationalkänsla inom Katangas befolkning som mö- tiverade att Katanga borde erkän- nas som en självständig stat. Detta är en fullständig felbedömning. Nå- gon dylik nationalkänsla” existerar inte, varken inom Kongo i i dess hel- het eller inom någon "av dess pro- vinser. Vad 'som ifinns än känsla av samhörighet mellan de männi- skor, som tillhör samma; "stam, men « bosättni den sammanfaller inte med grän- serna för de olika. provinserna. i Kongo. Vad Katanga beträffar finns det två större stammar,. vilka in- bördes lever ungefär på samma" sätt som hundar och kattor, Den stam, för. vilken Tshombe: är huvudman, har brutalt och grymt' "undertryckt 'avlägsna de s k' utländska, Je-, | 1 goknektarna sl. T: Tshombes., armé. i|tr Katanga utsattes denna aktion för! ö har : ytterst, intima ning. Vela till Tshömbe. och” dels. till . Sydattt" Detta . triumvirat ” söker. nu: bygga upp en: : politisk” barriär. mot den nationalism, som alltmer griper oi- kring sg "bland ; 'Central; och 5: avser” är att trygga. den vita ras herravälde inom" dessa delar 'av dé afrikanska ” kontinenten. Ka viga skulle brytas loss" från det” leskle : denna skyddsmur Skulle det tare att kväsa den. svarta n lismen i Rhodesia och i afrikanska unionen.” D som driver ”Welensky o wWoerd och deras anhängare, DE'$äL behålla..deh ekonomiskt och socialt , privilegierade ställning den v äf sen' intar i'deras resp. länder.” Mi bör akta sig för att' onyansera! döma de vita, Utan deras insat hade dessa områden förblivit ket primitiva,” men i; längde: inte några få 'procent regera dé svarta. Det är ofrånkomligf; ätt a dessa får överta ansvaret. för; slna"” länder. Håller de vita i" - Rhödesta” och Sydafrika. fast vid sina ö klassprivilegier kan” resultatet - bli något annat än upprepandet; äv. tragedien i Algeriet, : Indonesiens president .Sukäarno har nu genomfört en genomgriparni= > de rekonstruktion av. sitt kabinett, den "andra st men. Katanga har således inte va- rit den fredliga oas i det oroliga Kongo, som Tshomberegimens pro” paganda sökt inbilla oss. X a -'Tshombe synes. vara er ”makt- lysten "politiker, som vill bygga, upp en politisk .'maktställning -för- sig själv. Det är ovisst i hur; stor 'ut- sträckning hans egen 'stam stöder hans aspirationer, För att kuhna erhålla inflytande och makt krävs pengar och vapen, och de interna- tionella fi intressen, . som' äger bland folket, varför allmänhet torde ”ara på sin vakt”. . ' : Personen" från "det djävulska an- hanget” var metodistpastorn, seder- mera kyrkoherden C A Sundqvist, de rika gruvorna 1 Katanga och den angränsande staden Nordrho- desia, medlem av den 's k Central- afrikanska federationen, gav honom ddelar' nyhetsbyrån Antara. Kå= binettet har nu. . uppdelats i , jga sektioner med en vice förste mini - ter som ledare och ”samordnate”' med övriga sektionsledare. Subanz=: . drio kvarstår som ledare för mtri= kes angelägenheter och general Na=- sution som "försvar: ak hetschef, -. FN-generalförsaralingens? "utskott ” för: kolonialism-frågor haft: UT tat "att 'omedelbart sättä" Holding en utredning. av -Syd-Rhodeblas ön=: - stitutionella ställning; Beslut: dm at dylik. utredning fattådes :av': ge; ralförsamlingen nyligen i syfté att: fastställa om Syd-Rhodesia' är att; betrakta som ett. i. verkliet va dersson—Daniel Elisson 769 (207). Rondsegrare: Karl Nilsson, "Sven Karlsson 229 poäng. - Avd. II: 1y Gösta Larsson--Yng- tes): ee mn le ve binneros 729 (202), 2) Bengt Nilsson '738 (156), 4) Greta Lars- son-Hasse Nilsson 735 (177),.'5) Maj-Britt och' Tore Dahlman 715 (142), Rondsegrare: Erik Mellberg, Sture: Nilsson 230 poäng, ' - t i + Karlsson 857 : poäng. (229), 2) amn mangrant. lysning (genom den starkt utveck-| Notisen hade dock det goda med]vad han ;:behövde. Meå eller möt irande land. ': 5: Marta och Gunnar Sandberg 1780 ft NV er . a . U sn r (208), 4) Gösta Andersson—Gunnar | Bengtsson—Stig . Bengtsson ' 745 Nilsson 771 (179), 5) Bertil An-| (168), 3) -Iriz Berggren-—Hanna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.