rg - LAHOLMS "TIDNING Lördagen den 10 mars 1962 Tiger här ir fågelmiddag Av Ingvar Wahlén. . riktad mot vattenytan, Väntar på att få någon fisk. Det är en häger uppifrån Ox- Mot Eftermiddagen ökade blås- atilla, med näbben ten till storm. Det kved 'och ven i trädtopparna i dungen. En lång och rank björk störtade med ett Av komminister em Botdagens text utgöres av femte, sjätte och sjunde böner: na i Fader vår. Den handlar om förlåtelse, hjälp ur frestelse och från det onda. . Det kristna budskapet inne-; SABBATSTANKAR NILS LINDBLOM, Göte borg. gamla synder och våga ej tro dem förlåtna. Potdagens bud- skap till dig, som har det så, är detta: du får tro, att Gud jhar förlåtit dina synder. Att vara kristen är att tro på syn- . brak. Toppen hängde ett slag och vajade mot en annan träd- stam som bågnade under tyng- den. Men så- vippade: stormen över toppen så den slog i mar- gen. Löven yrde omkring, Ute på 'åkrarnå låg. säden piskad mot jorden, Den var ännu grön och hade nyss gått i ax. Hemma kring Bäckagård virv- lade stormen runt knutarna på husen och "lekte vilt med halm- strån och boss som låg där. De två stora kastanjträdens grenar | svajade och knakade. Då och då for ett kastanjlöv virvlande iväg åt öster. .— Nu går .vågorna a höga, sa farfar, Nu: det inte Jätt att vara sjöman, — Är dom höga som hus, tror du? frågade Ulf. — Ja, långt ute på Atlanten är dom nog det. "De stod inne hos farfars, Det kändes på något vis tryggt att vara inomhus i detta häftiga blåsväder; . — Tur "att inte säden är mo- gen, fortsätter farfar. Då hade mycket säd piskats ur den. Så tänker farfar ännu . på gården och: säden och - djuren. Han har varit bonde hela -:sitt liv. Det är hans jord som sonen nu brukar. «cos oslo Stormen : virvlar .. fråm” över slätten utan motstånd, : Himlen frultssjön där det varje år bru- kar wara en koloni. Hägern ger sig då och då från sjön och ut till åarna där det är grunt wat- ten. Dénna var på väg till ån men överraskades av stormen. Segade sig i motvind ganska långt. Upptäckte så ett relativt lugnt watten som stormen inte riktigt kom åt. Då gick hägern ner dit och ställde sig för att se om inget ätbart skulle wisa sig. vAnnars brukar inte hägern hålal till här wid märgelgraven. Det är ett så litet vatten att det inte lockat fåglarna dit." + £ Tiger känner hur vattnet kommer i rörelse. Det blir lät- tare att andas, Han börjar plötsligt få jaktiver. En ganska stor aborre som kommer honom för nära råkar illa ut Tiger riktigt - kastar sig framåt och hugger sin yngre släkting. Det blir första måltiden idag. Nu har han fått smak på mat. Han rusar i häftiga kast: runt på djupet: (Men fisken har dragit sig längre uppåt. grundvattnet. Tiger följer efter. Kommer nära en silverglänsande mört och så börjar jakten. Mörten formligen kastar sig åt sidorna och söker undkomma sin förföljare. Men Tiger är en hård fiende, Han bär tro på syndernas förlåtelse, dernas förlåtelse. Botdagen vill inträngande tal la] Men det är något som hänger med oss härom. Den vill göra ihop med detta och det är: när oss :medvetna' om att vi äro Gud förlåter oss ger han oss syndare och att det är en all-'kraft att förlåta våra medmän- varlig sak att vara bunden i niskor. Och det är något myc- synden, Vi behöver komma i ket angeläget. Visar Gud oss så är gråblek, och mulen. Skyarna Säpper sällan taget förrän han far väg med väldig fart. y fått det han will ha. Och nu' vill Några kråkor trotsar stormen han. plötsligt ha denna silver- och arbetar. sig sidledes ned mot glänsande mört vars ögon lyser söder. Men: då och då leker litet röda. - stormen med”. fåglarna, lyfter Mörten går upp i ytan. Kas- dem i häftiga: 'svep och kastar tar Sig mpp över vattenbrynet. dem mot: öster. "Men kråkorna Men ger plöjer. efter. Det går i t i vassen. ger sig inte. Med sega vingslag 1 OCh Mij drar de sig allt. närmare Hal- Hägern' har. upptäckt jakten. landsås, som förstod de att sko- Står med ögonen riktade bort- gen där ska ge "dem skydd och mot: ytan där wågorna' ibland vindlä. oh « slår Över den kraftiga aborren. "De stora 7 bagtornsbuskarna - Det: vore en lagom fiskmiddag nere vid märgelgraven [böjer.sig åt hägern, «-- - ut över vattnet; Det susar i de= Tiger blir. vettlös, "nästan" arg. ras grenar; I fågelbona därinne Vill.få ett' avgörande” Allt hän” ligger fåglar och gungar i blås-" synslösare . driver han mörten, ten, :Den yr genom, men-hag=. SYnsr,; riki--nki, tornet ger i alla fal gott lå Denna förstår att: "dess saga är. " Vatthet i märgelgraven ligger: all, "Tröttheten taär'mt sin rätt. verklig syndanöd. I nöden ro- par människor ofta till Gud, även om de eljest icke beder. Men i dag manas vi att bedja till Gud.i den svåra nöd, som heter synden. Och Gud hör den bönen. Det är det ljuvliga bud- skap som meddelas oss i dag. Hur skall jag våga tro' detta? Jo, Herren har själv lärt oss att bedja: ”Förlåt oss våra skul- der.” När "han har lärt oss att bedja så, ligger det makt bakom orden. När du därför ödmjukt och: botfärdigt och ångerfullt bekänt synden, så får du nåden därför "emot förlåtelsen i tro. "Vi: får ' inte taga det lättvin- digt med synden, det förstå vi inte minst därav, att vår Fräl- sare hängt på korset för våra synders skull. Mer vi skall inte ängsligt tveka ' att taga åt oss löftet om förlåtelse för. egen del. Det' finns människor, som trots att: de ångrat och bekänt sina synder, . ändå gå där ängsliga och: betryckta och "älta sina det 'en betydligt mindie abborre” att dina synder är förlåtna. Tag | |stor kärlek, att han förlåter oss, så skall ock vi visa vår nästa så stor kärlek, att vi förlåter honom. Vi vet: väl alla, hur svårt det är att av hjärtat för- Jåta, så att det goda och kär- leksfulla förhållandet till den som förfördelat oss återställes igen, För att få kraft att förlåta och erhålla ett kärleksfullt sin- nelag måste vi dagligen bedja: ”Och förlåta oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem 088 skyldiga äro.” Giv mig av din barmhärtighet Den rätta kristna trona, Att Gud för din rättfärdighet Mig syndare vill skona. - Lär mig av hjärtat älska dig, Så ock min nästa såsom mig. Till livets slut din hjälp mig sänd, Din nåd gör känd, All satans list ifrån mig vänd. > . (Sv. ps. 269: 3) Amen, : sor Text: Matt. 6: 12, 13. Forts Det var nära till förtviv- lan som kam över mit. Jag var så hungrig och matt att jag or- kade gå, och jag sökte en plats där jag kunde lämna livet i tysthet. De tillropades jag bakifrån av ett svenskt ”Hallå”. Jag vän. de mig om, och en ungefär jämnårig man kom mig till mö- tes. Är du svensk? sade han och jag bejakade frågan. Är du hungrig? sade han. Ja, sade jag, men jag har inga pengar. Följ mig sade han. Ett matställe låg i närheten, men det var knappt jag orkade stappla dit. Det kom fort fram mat, som jag formli- gen slukade, Har du svultit länge?" sade Gustaf, som var mannen namn, så får du ej äta för mycket mu. Du skall få mera sedan. Ack, vad jag gärna ha- de velat haft mer att äta. Men Gustaf hade nog rätt, Så fick jag följa med honom ett litet stycke dit han bodde, och jag hade knappt satt mig på en soffa innan jag sov. Jag kunde knappt reda mina tankar då jag vaknade upp långt uppå dagen nästa :morgon, höljd av ett täcke. En äldre dam kom in och sade I på svenska, att Gustaf sagt, att iJag skulle stanna tills han kom. t Han skulle blott gå ut på :en j stund. Snart kom hon åter in I med kaffe och ett par stora smörgåsar. O, vad det smakade gott, 4 tf suga — hans ögon tindrade, det Lunsa Majas Helena Om ett par timmar kom Gus- skulle snart gå sin väg, om a han tav åter. Han hade varit och ej kom över något nytt jobb, sökt ett jobb, som han blivit Han trivdes för övrigt ej med lovad på halvt dagen förut, fabriksarbetet, för det är gan- men platsen var redan tillsatt. ska osäkort och ohälsosamt, Han Gustav hde själv gått arbetsläs ville ha ett jordbruk, eler farm en hel månad, för 'den fabriken ' som ' det heter, oc!t ' undrade han fått plats i, strax han kom om jag var kännare i jordbruks- till Amerika, hade måst läggas arbete. Jag sade, att jag var rer. Då hade han jämte ett par uppfödd med sådant, och då hundratal andra blivit utan ar-! pe ” il undrade han, om jag ville va. bete, Gustav hade haft en bra , fa med om att taga land, Staten avlöning, så han hade ett par 'lämnade ut jord gratis till dem tusen dollar sparade. Men de! som ville odla och bygga hus på den. De hade det besvär- ligt i början, men han visste flera, som tjänat upp sig bra, om de bara kunnat hålla ut en tid. Sedan de odlat något kun= de de även få lån, Nog ville jag vara med på försöket, men ägde cj en cent att lägga 4, Jag får satsa mitt kapital, sade han, Det är huvudsaken att yi kan komma över bra jord. Ja, då gör vil ansökan, men först får du äta så du får litet kött på benen, sade han. Vi fingo ett par farmjordar intill varandra . långt från andra boplatser u- tan vägar. Men jorden var täm- ligen jämn så vi kunde komma smakade för underbart, mycket bättre än kaviar och det som var så gott. Och han sög och slickade sej om munnen och det smakade sött och han sög till han blev riktigt mätt, Då tänkte han: Nu ska jag allt bräcka av de andra. Säja vad dom gått misste om. Så underbart det var, Jo, så går det om man inte tror på vad den stilige musherren Pontus sä- jer. Men dom kan ju skylla sej själva. Tuben är min, Fast det är klart att om någon hjälper mej ska han få smaka men bara lite, lite grann, fram var som helst, och så köp- Med stolta steg gick Pontus upp. |te vi för Gustafs pengar 3 häs- . På torget — precis under disk- |] tar, en ko och, jordbruksred- skap, och började plöja upp jord och grävde oss en jordkula att bo i. Der växte mycket vild- '| gräs och var rikligt med foder, Vi inköpte en del föl, då v! fått lånet till betesdjur, Det bänken i köket på Västergården — där flera av musgatorna går ihop stod en hel klunga möss, Pontus gick ut mitt på torget för att hålla tal-till de församlade, Där stod han och viftade mod Pontus och tuben net i ytan och fångar en'mört, - som tar priset som störst + sitt släkte, : Men uppe i vassarna står. nå- gra kraftiga gäddor, Breda över ryggarna och méd stora käftar; Ögonen stirrar ut i det mörka de han funnit en tub med” små, vattnet, ” små korn som smakade så gott att ; Gäddorna här är mörkare än 'musherren Pontus "aldrig varken i klart sinsjövatten. Deras un-'iförr” eller senare "smakat något så dersidor är "gula, nästan: som underbart, Alltid : när han tänkte smör. Färgerna är mest i svart lpå de' små kornen, kaviar hette det Det : gröna skimrar / knappast i visst, måste han slicka; i sej om mun- igenom. '"... jaen och” "smaska. Det var värkligen » Just nu skär en. gädda valts godis! FX. : Och just i morse åde han 'också Kariske” iden som 'tidigare . på funnit en tub, nere i källaren, ba-” dagen lurat Tiger, storabborren; "kom den stora pannen där. det all- Det bli ren stilla kväll. Still- tid var så varmt, Just i hörnet där : heten inärks så 'mycket mer 'sofn ' nere' och" tuben var inte stor och | stormen rasat hela dagen. Vattz inte liten, ungefär . så stor som Pon- EN GÅNG FÖR länge sedan ha- - Saga. av LARS SJÖHOLM . djupt, Det är inte ofta" det"ens: Men nu har det blivt små wi toppiga wmågor som "slår möt stranden öster. till. Genom detta tillföres vat mera syre. Fisken” blir livligaré. Det blir med "ens "ett häftigt: jagande bland fiskarna. Många : mindre: fiskar år släppa till! livet, - : "Där wattnet är grunt står en långbent fågel med kraftig och ” sylvass näbb, Det är en grå hä- ger. Bröstet lyser ljusgrått med - svarta stänk. Fågeln står blick- N DEN. 10 MARS 1962. loD J D: kan ha 'sina problem att försöka hålla en daglig spalt vid liv. Det händer liksom idag, ' att man bara sitter och stirrar in i ett: absolut kemiskt rent manuspapper där inte den min" sta lilla rad är nedskriven, Det' liksom bara inte går att få fram något. I stället sitter man och filosoferar så där i största all- mänhet, funderar: både på det ena och det andra. &'v.- ". Kanske skall vi: alla fall ta . upp en bilfirmas nya giv här i "Det säljs mycket staden att sälja: bilar under. ga-' ranti och 'ansvar, ett. mycket- föredömligt : initiativ . som man måste anse vara banbrytande. bilar - och många. av dem är 'rent dåliga "och borde' inte få rulla på vä - garna. Kan man på något sätt sätta stopp för denna handel eller göra varorna bättre så måste det anses. som ett steg i "som måltid kommer alldeles in- . upp på kanten. Stormen river i . att'leva. ' Det är inte så”lätt att klara sig ot...en aktig och hårdför borre. ” . en, fortf ande finns ”chan- sen. att” dra :sig in mot 'grund- vattnet. "Ända fram til stranden. Det finns gånger då storabbor- :rarna inte wågar följa efter ända upp: "på grundet; . Tiger förstår vad mörten äm- ; nar göra. Med en häftig rush går Tiger innanför, vill köra ut mörten så den inte kommer in på grundet. Stormen ylar och vågorna slår tot stranden. Tiger är på jakt. Han märker inte-att han just i detta ögonblick själv" är den jagade, Att han i sin iver att genskjuta den mört han will ha till hägern. Näbben ».skjuter ner, .med en oerhörd kraft och stor precision. Tiger stelnar ' liksom : till, ' för- lamas av hugget som tar:rakt i nacken. Hägern kan sin' sak, som fiskare är han oöverträffad. - Hägern spatserar med sitt byte - fjädrarna. Hägern håller" huvu- -« det litet högt. Det var en kraf- "tig fångst. Tiger wisste aldrig vad som hände. Han fick inte' en strida emot. Han fick sin död på ett lätt sätt, just i det ögonblicket då han själv mest av allt önskas de att döda, + co ov oc "Och ute i vassen står en liten ivettskrämd mört, silverglänsan- de och vacker, och undrar ännu vad som fog åt den stora fula rövaren'. som . med . ens ' blev borta. Mörten dallrar med stjär- ten, står där helt upptagen med På stranden håller . hägern ebborkalas. Den kraftiga näbben sliter köttet av fiskbenet. När allt är över ligger bara' det vita fiskskelettet kvar 'på strarden. : Mot ' kvällen lugnar stormen. Hägern som stått och vilat sig lyfter med tunga vinåslag. Förd av de 'sista' dyningarna ' efter I stormen. far hägern” på sina stora vingar upp mot Oxhults- sjöns. '. Nu "ska aldrig Tiger gå som net” blir: "allt. lugnare. De sista tus själv. - . dyningarna lägger sig. Hagtor-!:: När Pontus såg tuben klack det net reser. sina grenar mot skyn. till i honom. "Äntligen skulle han ' Säden står med tunga ax; "Ingen få äta: -sej mätt på detta underba- ' blåst. river och sliter. längre ' i ra'som brukade finner i'den: där sädesstråna.. spolformade” sakerna. | . Dungens längre | Men han ville inte äta av tuben: träd - blir Inte ens "löven rör :sig. : ihan ville gömma den. i sin bostad. " Djur” och människor kommer : Där blev. hän inte -störd av katter. nu. uti Nu” känns det upp "och: fick vara i fred. 'Men tuben friskande .skönt i naturen.” såg Ing ut. Han mi » Men -på stranden till märgel-” hjälp... graven ligger ett vitt fiskskelett ” till minne av det som hände då Västergård stormen "rasade som värst... uppåt kvällen nästan blickstilla. "så länge den 'låg i källaren, Nej, 4: 2 sakta I Nu vad "det 5 så att. mössen på inte alls tyckte om" j Pontus, Dels var "Pontus så ÅA mallig, :. dels var han så förskräckligt | prat- sjuk och dels var hans största nö- je attt på alla upptänkliga sätt lu- ra andra möss, Strängt taget var förstås det värsta med Pontus att han skulle prata så mycket, prata och: skryta. Skrytsam och mallig var han då verkligen, Och han gick stolt. omkring. på musgatorna under golvet till rum- men på Västergård, Den han' 'träf- fade bad han om hjälp? Mer”: ingen | hade tid eller: lust att Hjälpa. ho- nom. -— Du tänker bara lura ost & sa de och gick sin väg. > Först tänkte han strunta i allt- ;sammans. Men. ju mer han tänkte på tuben ju mer måsteyhan slicka sej om munnen och hade den där |. andra tuben med kaviar i tankar- Una. 'Han måste ner till pannrummet igen. ” . Pontus "stretade och "drog allt han kunde men tuben flyttade sej inte! — precis som han trodde, Och då såg "han — ett hål i tuben så li- tet, så litet, mindre än ett knapp- ålshuvud. Genast sprang han upp på tuben, stack nosen i det där lii- ;Ja hålet. Så. härligt. det luktade! :| Musfolket stirrade först häpet på :| honom där han stod och liksom skulle bliva för långt för att ' skriva om hur besvärligt vi ha- de det de första åren, men då det börjat ljusna, dog Gustaf tassarna. Och han försökte tala men hur han än bar sej åt kunde han inte' öppna munnen. Käkarna satt som fastklistrade vad varandra och inte ett ljud kunde. han få fram, sörjde "honom ' bittert, för han var själva huvudet och mycket : malde med käkarna. Strax började ungdomarna skratta — det såg minsann så komiskt ut, Aldrig har det väl skrattats så på torget under diskbänken. Och de odrägliga ungdomarna kom fram för att skaka tass med Pontus och tacka för det utomordentligt fina . tal han just hållit, De vackraste kula, där ' vi. slipper att frysa. och finaste ord. de någonsin hört |' Men jag har tänkt att bygga honom säja! : ett 'riktigt boningshus.. Nu har — Vad fanns det L tuben, farb- | Mina omständigheter blivit så=" "för Pontus? frågade en. ar dana, att jag har råd att bygga — Ver det en stor tub? kom det | Men det har blivit sträng vin. fråen en annan, = « ter, så huset lär väl: ej bliva Pontus slog omkring scj med tas. | färdig förän till våren. Gustav slena och försökte öppna munnen, | skänkte mig sin larm, och' allt hade först tänkt sälja. farmar- na, men fick inget antagligt an- till hjälp medan Gustaf levdo, ' och nu har jag måst Jeja två till. Den ene är kock, och. vi . bor fortfarande alla i vår jord-= — Det kan väl inte ha varit. en klokare jän jag 1 allting. Jag VS u hastigt i en febersjukdom. Jag NN bud. Vi hade anställt en neger ee vad vi ägde gemensamt innan... tub med klister, farbror Pontus? ropade en annan, Då ramlade" Pontus omkull. men kom” strax upp på benen igen. — Farbror Pontus äter klister och tycker det år sååå gott och så-å härlfgt underbart! skrattade alla musungdomarna och räckte tass Åt I "honom, - : Och det var inte utan att även gamla ärevördiga "musherrar som just promenerade över torget också ekrattade, Och ' det händer minsann inte så ofta! | pass bra, att jag rakt inte ville' byta med Höjabo. Jag har nu' annan farm här intill, som, Per och jag ha köpt ihop, 'och betalt en del på. Vi ha sålt ctt par: tomter bara, som betalt hälften av vad vi givit för jorden, och” genom järnvägen stiga farmar.. na här mycket i värde, Till näs= ' Och Pontus” började "suga" och | . ars Sjön jan har oss emellan alltid va-', :" GNISTRANDE, LIKT DIAMANTER I PRAKTFULL GLANS. +. REFLEKTERAR "SNOKRISTALLERNA SOLENS SKARPA LJUS EN STRÅLE TRÄFFAR FLINGAN, DEN BRYTS” 'ocH | ket trångt, men nu får jag till- | räckligt plats. Nu har jag kom- " verkliga mina drömmanrs' mål, att få en kvinna i' huset, och - annan har aldrig varit i, mi-' na tankar. Jag vet genom. vår son, att du inte har tagit dig- någon annan. Du har sett ge- nom vad jag skrivit, att jag ej: ett hem. Nu 'tycker , du kanske, att det är för sent, men vi är ju ännu ej äldre, att det, kan:+vara många år ännu som vi kunna få njuta den lycka, som förvägrats oss i vår ungdomstid. Så jag öns skar innerligt, att du kan glöm- ma och förlåta att det ej blivit förr. Så har vi även vår son ; nära oss, men du tycker kan- "ske att kär är trist, och till att - börja med inga kvinnor att um . gås med. Men här kommer snart -att bliva familjer vid påbörja- "de byggen. Någon kvinna har - mig veterligen ' aldrig satt: sin "fot på denna farm. Du kan ' ej ana, hur glad jag blev; då-jag fick veta att jag hade vår son här nära, och han har det bra, (Forts. ) GENOM PILRUTAN; Hans bil var inte precis av senaste års modell. Så han AV ETT BLIR TUSEN, GLIMMANDE STRALAR SOM GER LANDSKAPET LIV OCH GLANS. «EN IDYLL LÅNGT FRÅN STAD OCH HETS. I röt ilsket: — Vad glor ni på? Är. det känske den första bil ni har sett i hela ert liv?. ' . Jimmy. ac Men den är r mycket 1 rätt riktning. , . en randig: rovriddare nere på ». SPRIDES UT AT ALLA HALL. åå A | immy. lik a a Jimmy. djupet - +. märgelgraven,. Nu -är 9404 HINNER HA 4 400 NUR JES s . = | - Md | SS . N ” 1 i sade ARA n An AE DÖ Ett Oden ket tra nA AAA ANAR SARA ARM SRK ES rit god, fastän vi haft det myc-:; ta år kan man nog resa på järn- SN väg ända fram till farmen. Säm- denna- kvinna är du, för någon ' han dog, så nu har jag det så vt betalt igen statslånet och farmen .. är skuldfri, och nu -: skall här: " bliva järnväg med station på en —: mit så långt, att jag kan för- ' .. haft möjlighet att förut giva digi.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.