LARBOLMS TIDNING — ” Onsdagen den 14 mars: 1962 Födelsedagar 80 år fyller i. morgon fru Emma Petersén, f. Pettersson, Köp- mansgatan 32, Båstad. 75 år fyller i dag försäljare August Johansson, Ränneslöv, Han har "tidigare innehaft affär i Rän- neslöv och har sedan sålt fröer, något som han alltjämt håller håller på med. Han är alltjämt pigg och kry och har gjort sig känd som en trevlig man. '50 år fyller i morgon textilarbetare Karl Gunnar Peterson, - Skot- VoV. avstyrker . kommission för "trafikolyckor a Haden Förslaget från provinsialläka- re Gösta Malmqvist i Ingel- torp. Han är född i Hasslöv och arbetade först på jordbruk men är sedan många år anställd på Linverket. P. är en duktig och arbetsam man som är allmänt omtyckt. Dödsfall Svante Svensson. I en ålder av nära 80 år avled på månda- gen efter en tids sjuktighet f. sågmästare Svante Svensson, Göstorp, Veinge. Svensson var föda i Göstorp. Redan 'i unga år startade han eget företag inom sågverks- och mekariska branschen. Han drey rörelse tills för fem år sedan, då han drog sig tillbaka på grund av sjukdom. Närmast sörjande är en n syster i USA, . | Avtal äskaderas” | för nära 300.000 statstjänstemän lagt ett 80-tal repre- . stad om statliga h för utredning av trafikolyckor | bör inte leda till någon rege- ringens” åtgärd: f. ' n., anser Väg- och, .Vattenbyggnadssty- | relsen. Styrelsen planerar i: samråd med trafiksäkerhetsrådet, stats- | poliser, och väginstitutet en re- | videring av hela förfarandet vid |: rapportering och registrering av I. trafikolyckorna. ” sentanter för statstjänstemän- nens topporganisationer . mötte på tisdagen upp för att börja . diskutera löner och avtalsvill- kor med civilminister" Sigurd Lindholm och hans medarbe- tare. Förhandlingarna berör di- rekt närmare 300.000 stats- tjänstemän men får indirekt - ' återverkningar för ett stort an- "fal kommunaltjänstemän. Delegationerna repr LO:s + statstjänarkartell, :' TCO:s, Statliga kommissioner för mut- .: redning av trafikolycksfall skul- le onekligen ge mwärdefulla in-:; formationer 'till nytta för tra-! fiksäkerhetsarbetet, säger. sty- relsen. Med hänsyn till de kost- nader 'och administrativa. pros blem som förslagets realiséran- | de' skulle: medföra, wil styrel- sen att resultatet av den: pågå- eride. revideringen av. rapporte- rings- : randet. av trafikolyckorna ” av- vaktas innan ytterligar . der widias i kor, varav-1000 'med il gång, vilke innebär: 165 | olye=. kor - per, dag, varav inemot ” 3 . med dödens som följd. är ingenjörsfirman A, Byström AB, Stockholm. "+ Enligt wad UT erfarit har firs man för avsikt att i "de inköpta välkända specialpro- . dukter för:den svenska järn- o. stålindustrin. =. Båstadsfabriken kommer att i fortsättningen hu- vudsakligen 'fornera kunder, i södra Sverige, liksom man även siktar på ökad export. Lokaler. na i Båstad befinner sig 'i gott skick och lämpar sig mycket bra efter vissa smärre omänd- ringsanbeten = vilka beväknas . kunna sättas! igång relativt snart. a | Knäred. Knäreds brandkårs kamrat- förening Mor os "> höll på måndagen årsmöte på " Svea Svenssons kafé i Knäred. Ordföranden ' Bertil Svensson öppnade mötet och' utsågs att leda kvällens = förhandlingar. Följande ' styrelse utsågs för 1962: ordförande Bertil Svens- son, vice ordförande Torsten Hansson, kassa-.och uppbörds- man Per Bengtsson, sekreterare Gösta Carlsson, vice sekreterare Torsten Johansson, klubbmäs- tare Gösta Joleby, Revisorer: Elmer Andersson o. Knut Nils- son, Representanter vid dis- tiliktskonferensen: Torsten Jo- hansson och Torsten Hansson. til äg I mörker Rena reflexer A RÄTT LJUS "Mörkret faller — faran stiger | ringsavgiften att höjas från 10 till och > registreringsförfa- | SKIN Ae statstjänstemannasektion, akademi- kernas Saco samt SR, statstjänste- männens riksförbund. Förhandlin- garna kommer att gälla generella avtalsvillkoren, bl a obekväma ar= betstiden. > + > — Enligt den preliminära uppgö- "relse om förhandlingarna inom hor tell- ”'och ". restaurangfacket . som träffades i söndags kommer serve- 22 proc, Förhandlingarna avslu- » definitivt - efter det att de nu | båg ende förhandlingarna mellan SAF och LO slutförts. ' Den träffade uppgörelsen inne- detta har. ett kontant. "tillägg "för" arbete på obekväm tid avlösts.": M Serveringspersonalens” ”garanti! her, har: höjts i samband 'med ök- ingen av serveringsavgiften, Underofficers-' , och. underbe- »fälsförbundens förhandlingar ;. med civildepårtementet 'som inleddes på :tisdagen. gäller 4.000 underofficera=' "stats jänstemannasektion ” som mött: | Upp: med "sin stora förhandlingsde-. "legation": Från: båda organisationer-" nas / sida : hävdas att löneläget: är; för lågt. i.förhållande till arbete; ansvar och rekrytering, ” - — Mellan fastighetsarbetareför- "bundet och fastigheternaås förhand- lingsorganisation ” återupptogs z 'på tisdagen ' förhandlingarna "' om” de Privatanställda ' ' fastighetsarbetar- nas;- kollektivavtal. . Detta. berör 16.000 fastighetsskötare.. - ..>. ” Södra reservlagsserien : . Varberg—HSK II: 6—0 Varberg—HSK I - 55 Serve II—Långås 55 Serve I--Långås 55 FBTK N—HBTK II "625 FBTK I-HBTK I 0 6-1 FBTK I 1817 1 0 107— 31 35 HBTK I 1816 0 2 101— 39 32 Serve I 1811 3 4 91— 64 25 FBTK II 1810 0 8 81— 58 20 Långås 18 8 4 G 81— 71 20 HSK I 18 9 1 8 T1— 77 19 HBTK II 118 :6 111763— 85 13 Serve II 1873 213 51— 99 8 Varberg 183 114 51— 96 7 HSK II 18 0 117 30—107 1 Slutspelad förena LAHOLMS IF SEGRADE ". MED UDDAMÅLET ÖVER SJÖALTS IF I BANDY Ännu en av de muppskattade kvällsmatcherna har spelats i Élödande elljus på Sjöalts IF:s nyanlagda fina isbana. Den gick mellan Laholms IF och hemma- laget och gav till resultat en se- ger för Laholm med 3—2. I halvtid ledde Sjöalt med 1—0. Det var till väsentlig del tack vare sin utomordentligt skick- liga målvakt som Laholm kunde resa hem som det segrande la- get, om än det endast rörde sig om en uddamålsseger; Fast Sjö- I alt måste sätta in fem reserver presterade laget ett piggt och målmedvetet bandyspel och ha- de ett otal måltillfällen. Laholm bli knapp i st Bore vägrar : ätt abdikera | TES Kung Bore vägrar att abdikera i år. Med långa; snoriga, istappar bemöter ha "den envetna (fegsmejan.. . vintern, men någon respekt för det T sena datum sorh almanackan visar relativt milda. januari och -februari gick” man; och hoppades -på'en ti- dig vår, med utslagna björkar i i slu tt' döma : tele vä i. och rtvarens on: Ne Jag lyssnar tin suset från sko- gen. Det låter precis som” en damm- de-tre: Värmånaderna, och, efter de sc : ett Jen förutsättning, - Irlock, UR PRESSEN DET ÄR TYDLIGT att den borgerliga samverkan av dansk mo- dell, vilken för Sveriges vidkom- mande så ivrigt rekommenderas av högern här, inte är något verk- ningsfullt medel att rubba social- demokraternas ställning, påpekar Skånska Dagbladet (cp) i en kom- mentar till de danska kommunal- valen: Mycket talar för att just ett sådant samgående ökar socialde- mokraternas chanser att ytterli- gare öka sitt inflytande, Frågan är nu om den danska högern och de danska liberalerna, venstre, tänker fortsätta med denna sam- verkan. Efter förra misslyckandet uppstod oro i venstrez led, men partiledaren Erik Eriksen lycka- des, med den auktoritet han be- sitter, att lugna de upprörda, Ef- ter venstres stora nederlag i kom- munalvalet lär 'det bli svårare för Eriksen att. få sanktion för fortsatt samarbete .med de kon- servative, De sistnämnda har gi- - vetvis ingenting emot en fortsätt- ning, . Det är. uppenbart att venstre nu måste pröva om, fortsätter Sk D: Partiet har till detta val varit det avgjort största borgerliga par- tiet. Nu har de konservativa pas- serat venstre både i fråga om antalet röster och procentuell an- del av valmanskåren; De konser- vativa fick i detta kommunalval ” 25.000 röster. mer än -venstre. Venstre har inte förmått att dra till sig några - ”marginalröster” från socialdemokraterna. Koali- tionen konservative—venstre har inte lyckats fånga mer än en del av retsforbundets förluster och tydligen ingenting av radika- lernas röstminskning på 22.000. De radikaler som svikit sitt parti har förmodligen gått till socialdemo- kraterna, socialistiska folkpartiet eller ” ”soffliggarpartiet”. ÄVEN SOCIALDEMOKRATER- NA i Danmark har sina problem trots den relativt goda valutgån- gen och det: bestå? framför. allt av det. socialistiska folkpartiets fram- nte mindre än nio mandat och berö- vade socialdemokratin dess gamta »majoritetsställning.- Att döma av föreliggande siffror - bör - partiet någorlunda ha hållit "sin position sedan folketingsvalet 1960, då Ak. sel. Larsen som konimunistisk. av- hoppare och - chef för.det nybil-' dade partiet vann en sensationell seger, .De som' räknade med att " framgången skulle bli av" kort varaktighet har tagit fel. Särskilt socialdemokraterna ' bör ' vara orgade' av att till vänster ha fått slagkraftigt oppositionsparti med — enligt egen uppgift — de- mokratisk inriktning, : > oo: fi Dei stämdes". Hon var så bekymrad över sina "| fräknary lilla fröken Söder. Hon £porde doktorn om saken, ”- 0 — Jo, jag har hört, sa "hon till doktorn, -' att. man: kan få bort fräknar genom att äta gurka. =: — Stämmer, sa doktorn, under — Vilken, frågade fröken Söder. — Att. fräknarna sitter på gur- kan, medelmåttig" nederbörd förutser den -'Söm kartbilderna utvisar förutses "Övervägande för årstiden kallt amerikanska" väderlcksbyrån i sin vädér:i hela' riket 'och' sparsam "till långtidsprognos för mars | månad... i stora delar av södra och östra "Götaland, östra Svealand och delar väderleken -i huvudsak b av högtryckslägen söder om Skan- dinavien med åtföljande mycket un- . der normal temperatur i Götaland, Svealand och södra No.rland. Må- nadens medeltemperatur beräknas i överigt. bli något under normal i hela Europa. Nederbörden förutses e delen av landet. En" serie. fr i, Nordatlanten inkom- "mande lågtryck kommer dock en- ligt prognosen, att medföra åtmin- hade säkerligen ' fått -vidkännas en betydande förlust om inte' de halft sin fenomenala målvakt, som med förvånansvärd skick- lighet kunde klara även svåra situationer. Han betecknas inte . för inte som Hallands bäste bur. väktare. Hemmalagets mål gjor- 'stone- normala -nederbör dsmängder av norra Norrlands kustland. Även det brittiska öriket >ch angränsan- de kontinentala delar får” enligt prognosen en relativt sparsam ne- derbörd. ? Fotnot. Den amerikanska lång- tidsprognoren är "ingen förutsä- gelse i vanlig meteor:;logisk me- ning utan en på globala observa- tioner grundad uppskat "ing av den genomsnittliga nede:” -1Ien och temperaturen under up, «nosperio- Tag vara på Av Walter Dickson Er inte så | länge sen anbefallde skolöverstyrelsen modersmåls- lärarna att hyvla bort dialektala in- slag i skolbarnens skrivna och ta- lade språk. Förresten är väl den anbefallningen giltig än i dag. då är vi nu komna in i ett skede då man ser mycket klart vilken ovärderlig nytta individen har av att kunna sin dialekt. iven om man inte går omkring och till- lämpar den som ”ett främmande språk i språket” till vardagsbruk. Det vore mycket välgörande med några timmars dialektstudium i mo- dersmålsundervisningen då och så som ett rörligt och "mustigt kom- plement till den mera konven- tionella ”svenskan”. Om barn in- om sina olika dialektområden fin- ge saklig kännedom om sitt när- maste modersmål, hemmamålet i egentligaste mening, tror jag man kunde vinna ett värde åt demo- kratien, som nu bland annat ho- tas av expertspråket, som täpper till munnen på | lekmannen. Den friska, ursprungliga ordmusten ur dialekterna är en” hälsodryck för tanken. Tanken lever på bild och jämförelse, på ordvision; där den ordkraften saknas; där 'saknas >ck- så något väsentligt. i självtänkan- det. Hur roliga skulle inte dessa orienteringstimmer i. dialektterrän- gen bli! För min del tror' jag det är en av de allra angelägnaste upp- gifterna just ru: att rädda vårt språk och därmed vårt genuinaste tankeverktyg från den nedmang- ling som alldeles tydligt är i gång. I väntan "på dylika: språkliga ”frisksportarövningar” i skolan tyc- ker jag man kan anbefalla var och en av oss att friska upp vårt um- rn gänge med dialekten. Vilka snabbresor kan man inte göra med ord, i synnerhet i ett kustområde! Ta ett gammalt hal- landsord ” som , sisare, -(brodersax). Finns" 'det.' inte att litet segel -på det ordet som sticker iväg till Eng- land och dess. scissor?. Ordet skäd- da; som betyder. dimma, är det inte ett och "samma: ord:som det 'engel- ska shadow; (skugga)? Blir" inte flatfisken” sandskädda mera” levan- de i ens föreställning om" man på det här sätter. kommer 'åt :betydel- sen i ordet skädda? Man riktigt ser fiskarna som skuggor. och dimmoln mot Havsbottnens sand,. Vilken fin blick har inte gjort det ordet! NN Det har "ramlat ner ord'i i dislek- terna > från " högreståndet,' liksom folkdräkterna -kommit dit den - vä- gen." Min gamla, mormör ', brukade | säga att hon var ”falli på” dét och det när hon saknade något i mat= förrådet. Hon kunde' vara ”falli på socker”. till exempel, Det.var 'det franska ”falloir” hon använde atan att veta om det... Hon kunde också säga att den och den personen. var så ' ”inkiätt”, så otålig . och ivrig, Det. var ju direkt det franska -'in- quiet”. När jag läste fornsvenska på högskolan slogs jag av den tanken att det där är ju gammalt Vinbergs- språk. När jag konfronterades med den gedigna, - tungt fallande 1700- talssvenskan -kom ord som exem- pelvis ”enords” och ställde sig sida vid sida' med Vinbergsmålets ”enos”. Detta ord betyder helt enkelt ”en- kom”. (”Han kom dit enos för å träffa den där dägan; han kom dit enkom för att träffa: den där flice- kan; ”) : Språkvågen över Kattegatt ”"”Jäv” är ett dialektord från Ät- radalen med - fina "anor. Det. kan man få höra av de gamle: än 'dag. De va en jäv. kär den. ”Jäv”, duk= tig, redig. Det är det gamla forn- svenskt "klingande .”jäver”. ”Båld” anses ju av mången konventions- svensk för ett s k gammalpoetiskt ord. Det är det också, men nan bör dessutom veta att det varit ett levande dialektord långt fram i ti- den. ”De va de båla väret”, kun- de man få höra någon av de äldre säga i Tröinge frampå 20-talet. Här utsäger ordet ”bål(d)” att vädret inte bara är vackert, det är ”underbart vackert” (förbålt vac- kert, som det kan heta i lite ”fi- nare” sättning). < : : Hallandsmål tär en sk dia-' lekt, och det mår: vi inte illa av att veta. Det kluckar 'en fin språk- våg över Kattegatt, och den ger släktkänsla och god grannsämja. ”Vänt ett ejene” (vänta ett ögon- blick) heter det i gammalhalländ- skan, och detta är ju danska direkt. ;; Dialekt är ofta ett med poetisk bild. ”Saltekaren” fick de små hå- ligheterna vid nyckelbenen heta, Det är en folklig dialektbild. ”Nä- vastor”, sa man som ett mått. Det östd. den! ' Om 'utsikterna på kortare sikt kan f a endast de dagliga väder- leksrapporterna ' lämna = besked. Prognosens säkerhet är störst in- om de olika temperatur- och ne- derbördsområdenas centrala "delar samt under prognosperiodens förs- ta hälft, st "T.ritstift. fått skrattarna. på -sin sida. är på den vägen som Tummeliten dialekterna! käft om något han eller hon har har vandrat fram. Tumma-liten var | kunskap om. =: . , verkligen en gång i tiden ett reellt pen" mått. Dialektorden är som stycken ”Den gömda ko av. verkligheten själv. Man sa om |' ”Dollram”" skulle alltså betyda ” snövädret en vinterdag att "det ftny- ker”; är det inte som om detta "fnyker” i sig själv var små snö- flingor, mindre än vanliga flingor, små, små ”fnyk”? Är det inte synd att ett så exakt ord ska gå för- lorat? Det är ju som en minimi- sats i en Mått-Johanssons världs- berömda uppfinning för att fånga de minsta måttenheterna! Snöade det stort, så sa dialekten att ”det snöar sockavantar”, Åter en ur- sprunglig poetisk känsla i rörelse. Att komma åt poesin och ordets dikt i tillvaron på den här vägen är mera livslevande och realistiskt än att köra in på höglitterära poesispåret. Inte minst i dag, då realämnenas dominans gör att skolungdom ' får lite svårt att ”koppla” när det gäller humanis- tiska, och speciellt lyriska och lit- terära värden, så skulle "oriente- ringsövningar i dialekt" kunna be- tyda en ny inkörsport till diktens verklighet. - Att folket i gemen, i synnerhet av gamla stammen, har ett vaket in« tresse för ordens liv är; visst och säkert; För en tid sen kom en av stadens pensionärer fram till mej och ”meddelade” ordet ”doll (Har Dickson hört det nån gång! ), Det hade jag aldrig och hade in- gen aning om vad 'det kunde bety- da. Min sagesman upplyste då om att ”dollram”: sagt om en person innebar att personen i fråga kniper ovanligt gott:''Ja, de va så gött, så en konne fått en påg ätterot". något liknande ”förtegen" — men. ändå har det en levande nyany Delar man ordet "”dollram” i två led får man dels ”dolt”, dels ”ram”, Ram finns & sammansättning sony ramsvart. ”Doll” har jag hört I gen"). Så skulle alltså ”doll' och ” ”ram' förena uttryck för otydlig=" het och nattsvarthet (ram betyder ' korp; ramsvart = korpsvart). I ordet dollram' kan vi således hitta en korp så svart och en otyd= ' lighet, en skumhet, så ogripbar. En korp som gömmer sig kan man allt: så få se i detta ord. lektordet varal och fritt utan att vara plumt — som det moderna ordet gärna blir när det ska uttrycka frigjordhet. Så har jag hört en bondkvinna sä ga om en efterrätt, som' amakade Det är denna självklara öppenhet inför livets goda — något helt annat . än modern sensualism — som finns i dialektordets friska källa. Lika självklar är formuleringen för ond« Och nog är dialektordet djärvt ol något mer än detta neutrala ord ” betydelsen ”otydlig” (”döll te fär= " Så spännande kan det gamla åta : ska'och illfundighel, "Skam te kä= ring” och ”den Olike te kär”. är det inte klart besked? "Jävlafora", är 'det inte, buvet på; spiken när. det gäller att ge:namn :åt illfun= dighet och ränksmidert' i världen, så länge världen står? en” sydafrikanska pråssen iröntel erar över dr Verwoerds beslut att "förklara" att. medlemmar , äv en "handelsdelegation 'skall be- D I I skikten tåellen dessa Stbrlighåta åldrar är skillnaden, mindre men - övervikten på den svarta sidan fullt ;iå uppen 35-39 år traktas, som vita medan en japansk simmartrupp inte: erhåller. samma undantagsförmån utan får finna .sig att! bli sedd över. axeln; de små gula simmarna har: därmed "inte tillträde till de vitas swimmingpools och hindras 'därmed i'sin träning, En: politisk tecknare har'.med sitt ; Man: säger i" Sydafrika; "att”dr]: Verwoerds 'metod att på. detta sätt utöka den vita, befolkningens antal kan "vara en åtgärd, som är . väl motiverad efter ett studium av be- folkningsutvecklingen "i den 'unga republiken "under ' det senaste: de- cenniet. De. officiella ' befolknings- siffrorna talar onekligen ett intres- sant språk och låter ana en utveck- ling, 'som .i längden” kommer' att hota det vita fåtalsväldet, " Vad säger då siffrorna? . "Jo, att Sydafrika numera har en |; befolkning på '15.840.000, av "vilken 3.067.000 klassificeras som vita och 12.773.000' som icke-vita, d v s den folkgrupp, som saknar, alla politis- ka rättigheter; och som terna sålunda "räknar som närmast obefintliga. Siffrorna . innebär, att den vita gruppen. under 1950-talet ökats med 426.000, medan den icke- vita "redovisar 'en nära nog sex gånger starkare .. tillväxt :eller 2.754.000. Studerar man siffrorna närmare, finner man att ingen 1el av Syd- afrika undgått att befolkningstati- stiskt sett mörkna. Det finns inte längre något enda område inom re- publiken, där de vita längre når upp till 50 proc av totalbefolknin- gen. I Oranjefristaten 44 magi- stratsområden redovisas i alla utom ett 75 proc icke-vita. c Om befolkningssiffrorna sålunda berättar - åtskilligt av intresse om dagens situation, ger 1e än mera för framtiden. En vetenskaplig stu- die av fruktsamheten inom olika folkgrupper ger vid handen, att fö- delsesiffrorna för de vita är i sta- digt nedgående. Medan . man vid Sydafrikanska unionens bildande 1911 räknade med 32.18 vita födel- ser promille; hade detta tal nu sjunkigt med hela 22 proc till 25,7 promille : och synes visa fortsatt nedgång. För de icke-vitas vid- kommande är. statistiken hittills tämligen osäker men vetenskaps- männen har framräknat, att födel- setalet för indierna uppgår till 44,4 promille, för de färgade i Kap till] 51,7 promille och för afrikanerna i städerna 442 promille, siffror som alltså ligger upp till 100 proc över de vitas siffra. , ' Man konstaterar, att 'de svarta kvinnornas barnafödande redan åldersgruppen 15-19 år för vilken grupp redovisas 941 födslar per 1.000 kvinnor eller tre gånger mer än för motsvarande grupp vita kvinnor. Vidare fortsätter de svarta kvinnorna att föda barn i långt högre åldrar än de vita. I ålders- van redovisas - .244,3 ' promille på: den. svarta. sidan mot” 32) promille. på N den vita, > ru HN : Resultatet av "denna höga födela sefrekyens motverkas” omellertid av den starkare dödligheten bland de svarta, så att slutresultatet blir att - nettoökningen för de' svärtå' slän= nar vid 181 'mot.1,56 för. de 'vitä, ” . Redan denna "skillnad 1 produk« tionstalet, är tillräcklig för att Byd« afrika” undan för undan” rent ”be= folkningsmässigt sett skall. mörkna. Det innebär i sin tur: ökad dispro« portion mellan herrefolket med äle ' la politiska "rättigheter och de läk« gade "medborgarna: utan pglitiska rättigheter men väl med skyldig.: heten att' betala skatt. Sydatrikas dilemma framstår emellertid- med dessa siffror, som' bakgrund ytterit markant; 3. bör fir Varje åtgärd, söm från de; vitas sida företages för att förbättra hål | äras Tala sotillståndet bland de icke-vita; le der automatiskt: till . att. de vikas ställning i. framtiden ' försämras | = | Skulle t ex-barnadödligheten. bländ - : de: svarta" bli lika liten som blahd de vita.f ny. innebure' detta något av. en katastrof för de vita frå tida ställning, de” Man behöver endas på nuvarande reproduktionstalen utan i 2 till dödlighet alltså -bruttoreproduktionstalen: för vita är detta "1,69 — för ieke-Vlta | mer än en hel proc högre eller 2,79 Skulle de svarta komma att leva under lika goda förhållanden kom de vita, ökades automatiskt. ökning med en hel'proc per år! I sanning, ett ohyggligt dilemma" för den vite mannen, som genom” att visa humanitet mot de färgade kommer att gräva gin egen grav" — rent politiskt sett. ys rag = Jag har tagit ett par träns ordböcker med, om det skulle vara något på menyn som min herre är - DAGENS NTF-MANING fast roflezbond på bernema gruppen 45-—49 år t ex redovisas 33,3 promille mot 3,9 för de vita, ' Erie Högko' ee des av Lennart och Sven Hans- son. Matchen dömdes av Nils Persson, Äsljunga. ' Tilläggas kan att gästerna ut- tryckte sin stora tillfredsställelse med .den nyanlagda banan och PFrETEVTFEN att de gärna ville återkomma ' år och. vunnit reservlagsserien för ytterligare matcher om den 'över sådana storheter som Ör- kyliga wäderleken håller i sig och isen består. Beträffande Sjöalts reservlag kelljunga och Rögle. , SIF har bandyavslutning har detta blivit: seriesegrare med. gemensam supé på lördag 31004, å Bygdegården i Våxtorp. Ett |under fjolåret bortre ögon trevligt "underhållningsprogram | i Skåne-serien;' div. II: västra, förekommer. Vid samma till- fälle kommer plaketter att ut- delas till ”A-lagsspelarna, vilka Anmälan ” för "deltagande" ir festligheterna torde göras pr' tel" 0435/801 21 -— 802 37. eler 01307 > STYV T ET YYTN AMA.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.