LAROLMS TIDNING — Torsdagen den 22 mars” 1005 » Förtroliga stunder + "Trött mamma”. Det är totalt på tok att moderna ungdomar med ut=- . märkt . inkomst ska få bo gratis : eller näst intill hemma, bara för att föräldrarna är svaga nog att inte . slå näven i bordet. Ja, ursäkta, just det! En pojke på 20 år som tjänar över, 800 kronor i månaden bör all- « fa minst betala 250 kronor i måna-, den, när han äter två mål hemma och har eget rum. Flickan bör med sina 400. kronor betala: ungefär . "hälften. Blir det mer gnäll så kon- takta Budgetbyrån, 'Skattebetalar- + nas — förening, Arsenalsgatan 1, Stockholm, så får ni för cirka tio " kronor ett detaljerat budgetförslag - för ungdomarna, Har 'ni tänkt på att det faktiskt är synd om ungdom som inte får lära sig att hushålla? Tänk, så svårt det blir att dra åt svångremmen när de kommer ut i "livet och upptäcker hur dyrt det är att leva? Då blir det minsann inte "någon hög med hundralappar över - enbart till kläder och nöjen. Skriv -och tala om hur det går. Med hjärt- lig hälsning, . . : ”Gallie”. kh ; Måste vara fel." bör os Det. måste absolut vara något » fel.på klockan. Jag har haft den EM dar söderhavsklimat, det stundar". över tjugo år å den har aldrig bronsålderssol över vårt karga r norr- ; My lat på minsta vis, a Vi är inne oå en tid av klimatför« ändring. Följer vi den i Åv W. alter Dickson om världens snara undergång, om tombombshel och strålskadad ka kurvan går det att konstatera att vi får ett allt mildare klimat. Men det känns inte, vare sig i näs- tipp eller nypa. För somrarna har blivit svalare och mildheten kom- mer i vinterhalvåret, då vintern i gammal mening håller på att bli borta. Men så pass mycket vass vind och 'småkyla' finns ändå att man inte går omkring och njuter av blidvädersvintern, Man har skyllt på atom- och vätebomber när det gällt att ge en folklig förkla- ring på varför årstiderna halkat ut ur almanackan, Men det finns nog ingen rimlig anledning att räkna med att rymdsmällare, underjords- och havsförsök med ”nya knall- pulvret” skulle ha orsakat den lite underliga klimatförändring som vi tycker oss kunna konstatera, Det är ju faktiskt så att vi på lång sikt är på väg mot ett nytt nordiskt . ”medelhavsklimat”, nå- gonting liknande det som rådde här uppe under bronsåldern. Då var här ett paradisiskt solväder, och man kan bara beklaga att klimat- förändringen inte går i samma takt | som ' andra förändringar "i- vårt snabbföränderliga nu. Vi vet emel- lertid att trädgränsen flyttar sig norrut och uppåt. och att jöklarna naggas märkbart i kanten. Det stun- skensland, a I allt” det dödsallvärliga siandet mänsklighet kan det vara välgö- rande att ta en titt på den hopp- fulla solåterkomsten, den fantastis- ka möjlighet som öppnar sig över vår skandinaviska halvö ”när bronsåldern kommer tillbaka”. In- gen kan ge bevis för att pessimis- . | men är hållbar i sin undergångssyn — vi har lika stor rätt att se op- timistiskt på framtiden för Tellus Tel Vi har anledning att uppfatta” dén tidsålder vi léver'i som en övergångstid, inte bara när det gäller klimatet med dess grå- dask och vattvälling, där vinter och sommar liksom flyter ihöp. Det är också tydliga tecken på att det po- litiska klimatet i världen är inne i en långsam men tydlig förbättring, en tendens till något mildare vind- stråk, Det är inte bara Eartha Kitt som Chrusjtjov gillar, han och det ryska folket är hemligt, och för- resten ganska öppet, förälskade i det ska. Och det amerikansk folket å sin sida har fått en grund- murad "respekt för ryssarna, Täv- lingsgnistan är något som ameri- kanarna alltid älskat, och den kapp- löpning som är i gång mellan yan- keen och sovjetmedborgaren i frå- ga 'om erövringen av rymden är i grunden: en hoppfull faktor i vår genomneurotiserade och panikslag- na värld. ” i Den mänskliga "faktom till heders Vi har ingen anledning att skym- ma : bort "denna vardagsmänskliga aspekt, den ungdomliga sportsman- naandan/ ; på bägge hållen är' ett vitalt. att hålla i minnet, Missionens, sega arbete » ;höje folket i-u- länder Av: Elisabeth J ohansson. |! Fr att undvika allt” f i stora ; missförstånd. om läget här, ute M måste jag börja . med att." säga att a Kongo. och. Burundi är de störa i land, Å st för I det" på” naturtillgångar "rika 3 Congo är det en:fara; alt det i '"fortsättningen blir de. stora" klass= " skillnadernas land, - Då det gäller kongolesernas lö- sner varierar . de. otroligt mycket. Enligt ett löneschéma för: kontors” ställda i Kivu: konto: . kontorssekreteraré och: kont er daktörer! (Det verkar som'om även de led av titelsjukå J; så skulle der «+ ras löner -år. 1961. höjas, från omi ., kring 25.000 francs till 35.600- francs . I månaden. Bankkurs (om:den -exi- " sterar) resp 2.500 och 3.500 'kr 'i ” månaden;' medan "anställda: på” ett apotek i »samma provinshuvudstad "det året hade 900 francs i ”raån 90 ' kr. "Alltså hade vissa perso rr, vil "kas skolutbildning knappast , var högre ' hundra gånger mer i lön. varm Om de lyckades få ut den. Till -.kongolesernas 'ursäkt bör sägas, att . de senaste åren belgarna regera- de, steg vissa anställdas löner mer än vad skäligt var. Under en tid av omkring 4 år höjdes vissa lä- Trares löner med tusen procent; från 800 till -8.000 francs i månaden. Det säger sig ju självt, att dessa bor i lerhus och i många fall äter med fingrarna, ej visste hur de skulle .+ använda pengarna som regnade över .dem.. 1 samma trakter, där dessa -- av 'staten :priviligierade. lärarna - njöt av sin ställning, fanns andra ' statsbetalda lärare vilka endast ha- de en bråkdel av den lönen, ty ' de hade 'ej samma examina, Dessas .. löner var ungefär de samma som en: grovarbetares, som uppbär den av staten fastställda Jönen. Alla des- -sa löner varierar efter det barn- antal vederbörande har. En grov- . arbetares varierar ungefärligt -mel- x Jan. 550 och 750 francs. Men i sam- "ma trakter fanns det och finns en "massa ' andra lärare, vilka ej ens - har dessa sistnämnda. dock goda -.. löner. Hur kommer det sig? motsät -s Det är inte alls många år sedan - belgarna satte igång med de förs- ” ta officiella skolorna. Och - dessa byggdes ” inte i några urskogar. "Dessförinnan . hade missionerna, den" katolska och de protestanti- ” ska; haft hand om all skolunder- ' +'"visning. Under en lång följd av år » hjälpte staten endast den katolska missionen... med dess 'skolutgifter, men 'på senare tid fick även pro- testanterna del av. statens hjälp för sina'skolor. Att det" ej funnits nog utbildade folkskollärare är lätt :att förstå. Vissa av de lärare som den svenska pingstmissionen . utbildat, har arbetat i statens "officiella sko- lor - sedan . dessa "relativt '. nyligen öppnat sina.portar. Om” det inte funnits ändra lärare i Kongo. och Burundi: än” de som staten" "avlönat inom; "eller; utom missionen — skulle ”analfabeternas antal i i dag erna har under en lång följd av år arbetat på att höja det svarta folket ur dess förnedring, och hur skulle de kunnat göra det, -om de ej lärt folket att läsa, skri- a? De kristna försam- lingar som bildades fick samma syn på” allmänbildriingen ' som . missio- närerna hade. Staten hade ju då inga skolor. Och protestanterna fick ej då hjälp av staten som vad ka- tolikerna fick, Vad var att göra? De : afrikanska - kristna församlin- garna gick inte in för att med sina minimalt små resurser anställa lä- rare och grunda skolor. Mi Ideologier och system betyder allt mindre i dag, och i allt större ut- sträckning: kan. .man' räkna "med ”vanliga” mänskliga reaktioner när det. -gäller.. politik, även på högsta utvecklingen ä är också att ots". storkollektiviseringen, i 'dåg: från" den" sjungande domsidolen till astronauten; en Ga- garin och en Glenn, går. en sugges- tion av avgörande betydelse: ut över världen. De avgörande, upplevelser-. na, för den. här ungdomsgeneratio-' nen är inte strider mellan klasserna i ”samhället,. inte 'heller , kampen | + mellan nazism och demokrati i ut rikespolitiken — det är. något "så ”idrottsbetonat” : som” bevittnandet äv. en- r”höjdhoppstävling” Sut; världsrymden. I 'den leken suddas strängt. taget "de ideologiska mot- sättningarna ut, och det ungdom- huvudintresset på de olika start- plattorna, "Detta har man rätt "att notera som en klimatförbättring :i de mellanfolkliga: relationerna; -.; +. Denna -'avspänningstendens . bort från krig till tävling kommer" nog i, tidernas fullbordan: att visa sig vara det, väsentligt nya i vår histo- riska epok, När Chrusjtjov inbj der till. samarbete och samspel "i ”rymdföretaget” är det nog inte ba- ra att uppfatta”som en taktisk fint, det är 'också skäl att notera det mänskliga tonfallet i en, dylik invit. Pravdaredaktörens 'intervju med rerna lärde upp lärare. Församlin- garna tog upp kollekt till deras lö- ner. Men de lärare, vilka tjänar en församling, där det största an- talet medlemmar inte har någon bestämd månadslön, kan inte be- gära någon hög lön, De har arbe- tat för 150 eller 225 francs i må- naden. Kanske högre ibland. Och församlingsmedlemmarna, av vilka ett stort antal — 'eller de flesta aldrig haf skor på sina fötter, har fortsatt år efter år att ta upp kol- lekter för att betala lärarnas lö- ner. När inte kollekterna räcker, det blir lätt missväxt och har varit svårigheter i samband med landets frihet, ja, då arbetar lärarna ändå. De räknar ej att församlingen är skyldig dem för en hel del måna- ders lön. Nej, udda får vara iämt, Det är gripande' att tänka på hur fattiga, trasiga afrikaner, av vilka många ej kan läsa själva, offrar och försakar för att höja sitt lands ungdom upp från den förnedring de själva levat i I Kivus urskogs- område, bland Ruandas kullar, i Burundis fjällvärld arbetar hund- ratals fattiga bylärare troget, för liten och ibland ingen. lön, allt un- der det. att de vet att andra kan leva högt på statens stora löner. Resultaten syns. Standarden pland folket har höjts till en annan nivå. Många är de av våra församlings- medlemmar, 'som' €j längre" bor 'i gräshyddor uppe i bergen utan har byggt sig trevliga . tegelstenshus. Det är tacksamt att hjälpa till med att höja ett folk ur tusenårig för- nedring. - el S ltt Vad kan en svensk göra för Kon- go, och Ruanda-Burundi ' med en veckoförtjänst Jåt oss säga omkring 300 kr? | - Ungefärligt räknat kunde han J underhålla två lärare under elt års några skolor. . Det: bleve många barn ute i obygderna som finge lä- livets rika -möjligheter,' vilka an- nars i många fall kommer att för- "bliva stängda för dem, . ” I Ruanda--Burundi har det varit en hemsk regntid. Folk har sagt mig att det kommer att bli hun- gersnöd, Burundi är ett av Afrikas tätast” befolkade områden. Överbe- folkningen är ett. problem, Redan förra året blev ett missräkningens år för folket. De fick endast unge- fär halva priset för kaffet de sål- de. Här skulle en svensk veckoav- löning kunna göra mer än hjälpa två bylärare att under ett år un- dervisa små, svarta ”barfotalassar som hungra, mer. efter bildning än efter bröd. För närvarande undervisar jag i kristendom på läroverket i Kitega; Burundis gamla kungastad och f£ d huvudstad. Då skolåret är slut hop- pas jag få gå till en församling uppe i Burundibergen, omkring 17 svenska, .mil härifrån. Församlin- gen där har kallat mig för att kom- ma dit och hjälpa dem. Missions- stationen där ligger på nära 3.000 meters höjd, nära gränsen, där vårt missionsområde = slutar, ' - Sådana osynliga gränser syns. På andra si- dan finns det inga skolor och fol- ket lever. på ett mycket lägre plan, än de gör där missionen arbetat. Det är bortåt de trakterna, där pygméernn, . en blandras av dem, bor. "Vad skulle inte endast några 'svenska veckoinkomster om året kunna göra för att höja detta folk — som inte ens alla afrikaner vill umgås med, och «spelande 'och. idrottande ' ung- |. liga tävlingsmomentet drar till sig]. tid 'bå' platser där: icke staten har | ra sig att läsa, och som därigenom | - finge se de dörrar öppna sig för|- Då klimatet blir mildare Kennedy var ett kryss 1 taket och den nu aviserade matchen” mel- lan Chrusjtjov och Kennedy, med Krusse i USA-radion och Vita Hus- presidenten i Sovjetradion, vad är den annat än en anknytning till den nya tidsandan, där ”fight” inte längre behöver betyda krigshand= ling utan i första hand handskvift- ning efter sportsmannaregler, - Den sportsliga andans tidsepok ' Vi ' är i den sportsliga andans epok, och det är intressant att se hur sportsidans termer och uttryck rycker in i sammanhang, där mi- litärprosan tidigare härskat. Det ta- las inte om några barrikader läng- re, inte om några korståg i politiska sammanhang — nu vinner man po- ängseger i den politiska talarstolen och man ”går i mål” som etta, tvåa eller trea i den politiska kapplöp- ningen, Detta är inte formella ovä- sentligheter, det är uttryck för en ny anda och känsla i sammanhang, där tidigare det politiska standaret och -stridsbanderollen, den flygande idéf: och k ollen lad en eggande paradmarsch,. . .- - Det är. ungdomen som håller på att erövra världen i dag, och det är ingen dålig vinst när politiken; bå> de utrikes- och inrikes-, har dra- git på. sig spikskor i stället för marschstövlar. oc TV pekar alldeles. tydligt åt det här hållet. I TV-rutan går det inte ' så bra att figurera idéer, men väl " att presentera mänsklighet, vänliga i nunan och sinnet för fair play. Det ; blir en sorts' ytlighet, kanske nian kan säga, men en välgörande yt= "dystra rubriker om” gena offer hör till vanligheterna i F tidningarna. om Kkörkortsåldern. sänks? &ecn BI. det ändå värre lighet; 'som har med I upp- trädande och. stil att göra. I den TV-ruta, där man är van att no- tera stilpoäng i idrottsreferat och där ”må bäste man vinna” är hög- sta norm, där är det svårt, om inte omöjligt, att tänka sig att de:'poli- tiska: övningarna? "skulle": kunna 2 bryta stilen” och införa helt andra bedömningsnormer. Det: blir / mer "eller mindre ”idrottsmän” och ”ido= ler”. av "politikerna också med-:den nyar 'att.- idölupplevel blir. något" av. mänsklighetskontakt, Redan .har mar "kunnat, konstatera att farhågorna” för de och. hårpermanentens 'seger "i TV: 4 toll politiska :”show'. slagit; slint det; är nog ganska tydligt, så att tittarna”” ”tittar: rätt” och tar det äkta i sikte, den”äkta gesten;' den” äkta' minen; ” det 'äkta' tonfallet, - Det" blir "med ” andra 'ord "ganska" nödvändigt ” för ' TV-ålderns politiker att: vara” en 'y trevlig människa. Folkvalda får bli Just detta 'mått — ”trevlig män- niska”. — är ingen dålig demokra- tisk. målsättning när det gäller att - framtidsvisioner, ”.' I en riksdagsmotion" under" : tecknad av hr Oskar Lindkvist och med hr Ragnar Lassinantti som : medmotionär . 'yrkas att " körkortsåldern | :skall ' sänkas; . från 18 till 16 år. Motionen har |. Na onekligen, en "doft av -valfläsk;: men, otänkbart: är: det” ju "inte - att en del ungdomar i na ar möjlighet: och. efler. fattig” för- . «. måga stöder förslaget, vå Bland. lite 'äldre' och ' mera” san 'sade. bedömare 'har' dock motionen mötts; jäv "bister, kritik, vilket inte v denna” 'HN- -enkät, ning ..och af il motion i vidlyftiga > Så till exempel anför Fomo-bla- det att körkort vid 16 års ålder är nödvändigt för att ärlingarna på motorverkstäderna skall: kunna flytta bilar, som, är inlämnade för reparation. "Får "de inte. sitt. kort, kan de få .mindervärdskomplex el- få fram ' folkvalda förtroendemän ' och 'förtroendekvinnor. "="; Det är nog när allt kommer om kring så, att trevligheten håller på att vinna väsentlig terräng i värl- den av i dag. Här ordas alldeles ' ' för: mycket om otrevligheten” och ' tuffheten.” Sportsmannaandan, ung« a ler Åka. fast av polisen. för olovlig "körning. och "därigenom - hamna. sd under två år. körkortskaran ed restriktion”. | Tidskriften ” Bilekonomi hävdar, att 'då”VoV nu hos regeringen an- » hållit om utredning av körkortsut- I nd ligheten och trev på det politiska "podiet, ,det är” en :huma- nism att hoppas på, en alldeles ny. humanism "i tävlingsdress. Låt: oss. för all del notera också de godar- tade klimatförändringarna! .- Massor: av nutria - Skinnet av en sumpbäver, av da- merna eftertraktat under namnet nutria, kostar i East Anglia i Stor- britannien bara fyra' shilling, 3,20 pr styck, För'en elegant päls kan man i dessa trakter köpa nutria- skinn för ett par hundralappar — och invånarna blir till. på köpet tacksamma. Sumpbävern har näm- ligen blivit en veritabel landsplåga för traktens befolkning som förgä- ves jagar och dödar de fint pälsa- de djuren. De bara ökar till anta- let, de undergräver flodernas kus- ter och har blivit upphov till över- a. i grevskapen Nor- folk och Cambridgeshire.. Det har bara gått-31 år, sedan den första sumpbävern importerades dit av pälsdjursuppfödare.; År: 1936 und- kom sex bävrar från en pälsfarm i närheten av Norwich, vid en för ödande storm, som rev red inhäg- naden. . Ingen ' utom ägaren lade märke till händelsen. De sex flyk- tingarna har under de gångna 25 åren blivit flera hundratusen. De bygger sina fina hem och nästen in i fördämningarna, de har utbrett sig över låglandet. Sedan maten inte längre räcker för dem i träsk- områdena, ger de sig nattetid: på odlingarna . och förorsakar - stora skador på sockerbets- och grön- saksfälten. Under de senaste 10 må- naderna har traktens befolkning infångat och nedlagt 80.000 sump-" bävrar. Fruktbarheten hos' arten är dock så stor att bävrarna bara blir fler och skadan större. Då bävrar- na bara 'går ut på nätterna eller tidigt vid soluppgången är-jakten på dem ganska besvärlig. fid åen |! och kraven på körkorts- aspiranten, . så " bör : detta" kunna medföra 'en modernare, trafiksäk- rare och psykologiskt riktigare ut- bildning. Körkortsåldern bör sän- kas till. 16 (år, skriver : tidningen, och - menar - att - trafikmognaden knappast har med åldern att göra utan med utbildningen! En effek- tiv trafikundervisning redan ifolk- skolan . skulle vara en god 'jord- mån, men- 16-åringen borde. ändå få ett körkort, som gäller med vis- sä restriktioner. Det skulle t ex inte" vara tillåtet att planlöst köra omkring efter kl 6 på kvällen lik- som kortet kunde begränsas till att vara giltigt endast i'pappas eller mammas : sällskap. Ville dessutom de kommunala myndigheterna och bilskolorna i mån av resurser ord- na övningsfält, där ungdomarna kunde bättra på körkunskaper och självkritik, vore mycket vunnit för bättre trafiksäkerhet i framtiden. ; "Mognadsprocess Människan är mottaglig för nya intryck i i 16—18-årsåldern, "men när det . gäller . trafikomdöme är - ät kanske samma' förhållande? med ett barn, som håller "på att lära sig'gå.' Det hjälper föga att mamma och pappa manar på det — innan mognadsprocessen är klar, står barnet ändå inte pa egna ben. Ett liknande förhållande skulle det förmodliger'. bli, om 16-åringarna släpptes lösa i trafiken. Endast ett fåtal barn går vid 8 månaders ål- der, och lika få är tillräckligt mog- na för 'att handskas med « en bil i i dagens enorma trafik. " : Många ungdomar; som just fåt körkort. för lätt motorcykel: bevi- sar att så är fallet, Vi ska: inte dra alla över en kam, men för många av dem heter inte trafikens rättesnöre , Vägtpa ikföroräningen” utan ”Öppet spjäll”. "Farliga ungdomsår” 2 Det finns också de som propage- rar för att körkortsåldern skall hö- jas än 2021 år a av: den. änled= | ningen "att; den ungdomliga ' yran] inte rasat ut. tidigare, Skulle det väckas : ett sådant förslag, skulle "detta säkerligen mötas -av större opposition,” än" vad motionen "om den : sänkta körkortsåldern + åstad- | sä "aktum's. kvarstår. dock att en av försäkringsbolagen" gjo: undersökning av 85.000 bilister vis för fyra gånger så sHånga olyckor som". en : : medelålders ; bilist.:, Det framkom ' också” vid ” "undersöknin- tes ut i trafiken.' Det har ungdomarna ' nått ' en mognad och förmår) NA trafikkul / gen att förare; som" nyss .hade fått körkort, 'var tre: gånger: mera'vana bilister, : Men; säger "iu någor” förbittrad ung "bilförare; hur kan "då garila | - | gubbar tillåtas ätt ge sig ut i denna mördande trafik, kariske med dålig syn'.och hörsel 'och lå reak- t 1 "haven," AR ru sjöfolk ".so; dern man finner de” a I varna, men redan vid 18-års a: JIE es Ser tropisk] över de 'vackra': korallöarna " ocj "beundrat deras” "skönhet, Men hu Si ön tion? Svara på .det ja — "men en merikansk utredning (om man nu! - får lov att tro på sådana) har visat” att de säkraste, bilisterna. återfinns i-åldersgruppen. 45--50 år. och' att ganska gamla'-personer i regel kör så försiktigt och visar sådan 'mog- nad och omdöme att de mera säl- lan förorsakar en trafikolycka, 7 . Vi har vänt oss till tre erfarna motormän i Falkenberg, vilka alla betecknar" en : sänkning; äv. kör- kortsåldern 'som felaktig 'men inte | - heller är: särskilt ' intresserade av en höjning till. 20 år..De tycker m.a'o att det är, bra som det är. i en MHF-aren: . Körkortet skall vara ett mo- genhetsbevis, och under 18 år kan inte: komma ifråga, säger ordf :i Falkenbergs MHF-avdelning Affe 7. dessa ' ar.”egeniligen. Svaret är ett. av. naturens uhder, består av små, besynnerlig symmetriska" djur :som, me sirliga. fångstarmar ' mest påminher om 'en tropisk blomma. Djuret 'är mycket enkelt: uppbyggt och: kon- struerat som ' en : liten säck.x Och det -livnär' sig "av småbrgånismer som” det" fångar upp; med fångstarmar. ne : Koralldjuren > 3 ee "bildar : Och ger upphov. till nya: nn . genom ”blomning”.: De små lg- cellerna utvecklas till flimmerhå- riga larver som fritt simmat öm "| kring i vattnet till den; dag :då.'de slår - fast grund vid: bottnen, «Och där ' börjar havet sitt byggriadsår- bete, Larven förlorar sina flimirnef-" hår och" växer upp. till. polyp:' öch vid "dess bas bildas en kalkiriagea Gustafsson. Den tragiska olyckan! utanför Halmstad i lördags visar ju att många inte'kan bära det för- troende, som ett körkort innebär ens vid 18 års ålder. I stället för. en höjning till 20 år och en ålder-. gräns vid t ex 60 år för erhållande . av körkort anser jag att samtliga ” körkortsinnehavare . borde . testas vart femte. eller. tionde år. Där skulle syn, hörsel, reaktionsförmå- ga etc, testas liksom -trafiksäker- heten, och den. 'som inte . håller måttet, ” bör ” obönhörligt plockas bort ur trafiken. 'En sådan testning skulle - elimir.erå. : många 'missför- hållanden, t ex att en person som inte kört bil på kanske 10 år, när som helst äger. rätt att börja köra igen. a - DR Bilskoleägaren: — Det finns säkert många ung- domar som skulle visa sig. mogna att bära det ansvar som körkortet medför redan vid 16 år. Ser man likväl på den breda massan, är nog 18 år en lagom ålder, menar bil- skoleägare Alf Andersson. Detta är ju en mycket individuell -sak, lik- som förhållandet. är med en even- tuell åldersgräns uppåt. Det finns många äldre som är utmärkta tra- fikanter, och den eventuella svag- het, som finns i deras syn och hörsel kompenseras oftast med stor försiktighet, - + : H - FMK-ordförandetit - "Åke Lawéno, ordf i Falkenbergs motorklubb, tvekar inte ett ögon- blick med sin åsikt: — Sänkning? |” Absolut inte! Vi har redan hög olycksstatistik. här i landet, och den skulle säkerligen :försämras avse- värt, om oerfarna 16- åringar släpp | . [flytande med vågorna och .'sköljs sl som skjuter det uppåt — mot Ytän. Tillsammans med sina miljonér gch - åter miljoner -läktu.gar åstadköim- "mer: de små djuren så småningom korallrev. : De 'revbildande - koral= lerna, kräver hög salthalt och hög températur och tål ej att levä” på ett djup som överstiger 55 meter... Når de över vattenytan dör .de snart av uttorkning, Av de dånäån=: de bränningarna som bryts mot te- - vet slits korallstycken loss och tör=' nar med, tiden upp sig allt högte' och högre tills de besegrat. hög- vattennivån. Då börjar havet att så... Växtdelar av olika slag koni- mer: drivande 'med ” strömmarna, - multnar och bildar jord, Arkänd- raden förflyta. Frön från kokos- nötter och : pandausträd kommer ' upp på stranden och solen full jer havets verk. Snart finns: kh förr ensamt dånade och sjön; Men — det land som havét-ger kan det också ta tillbaka. I Öcea= a nien —. närmare bestämt i! "Tua? ec motogruppen (De låga öarna) bär jar ibland fruktarsvärda 'tyfonär. Korallöarna ligger:som -regel. Bära '- några få meter över vattenytan öch tyddas av det kringliggande tevé vfonen river upp jättehögå vågor. sm sköljer över revet och. dånår: ' sidare över . korallön. Invånaria > tvingas söka skydd i sekelgärnla träd med starka rotsystem;''nien det kan hända att inte ens dessa ” ger skydd. Över korallön sjunger åter Stilla Oceanens vågor. vt 'Och efteråt — saltindräntt. mark . 2 förkvävd gröda. Invånarna — de som överlevt — får flytta till en annan ö. Kvar ligger den - 2 renapö lade korallön, : rs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.