A-håda. hans: vikarie Wetterqvist. :. Kullberg 'att staden liksom lands- "8 - LAHOLMS TIDNING. "Lördagen den 24 mars 1962 eildet i södra Halland: på 1800-talet Vi. som- gärna yves över hur: "hur = högt. ; folkskoleväsendet står i våra dagar och vilka pampiga skolbyggnader i statlig- kommunalregi som uppförts, de " sista decennierna, kanske borde » dra oss till minnes, hur det var i. folkskolans barndom, den tid då dén om en skola för hela folket slog igenom. Här följer några glimtar 'från Sydhalland under denna epok. . , - Är 1842 utfärdades Folkskole- stadgan, som innebar att det skulle upprättas minst en folk- skola i varjé socken inom riket. Men det fanns socknar som hade planer på dylik s. k. barnaskola långt. 'dessförinnan. Skummeslöv hade (genom "Adolf Möller, den framsynte herren till Skottorp) sin folkskola redan '1830 och" därmed Hallands äldsta, 1832' började den s. k. Alsingska i Veinge” " "Den 4'sept. diskuterades folk- skolestadgan i Laholm. Man an- såg att lärare till sammans med landsförsamlingen 'inte kunde . "realiseras, Därtill var denna för « vidsträckt. Ordföranden synes lovade ställa sig i tjänst. Där- efter lovades han en ökning i lönen med 1/2 kappa råg (1 kappe=4,5. liter) pr varje åbo (bonde) -— matlag, med undan. tag av Hjörnered,' som var en fattig skogsby. Lästerminen var 6 veckor pr rote — ambuleran- de skola. Ränneslöv beslöt 1834 inrät- tandet av ”Sockne Schole”. Så- kinda heter det: ”Socknemän- nen insågo nödvändigheten af denna inrättning och beslutades visst i lön af Spannemål till råg .av varje hushåll (oavsett om det fanns barn eller ej) samt en viss veckolön för varje skol- barn. (Skolundervisningen var frivillig). De som voro missnöj- "da med 'beslutet hade att inom tjugo dagar klaga hos Domka- pitlet i Göteborg. Till skollärar- sysslan anmälde sig två sökan- den, nämligen en viss Skumbeck från Ö. Karup (han inställde sig emellertid inte) samt snickaren Gren, som åtnjöt vitsord för i beskedlig vandel .och.. stadgat uppförande”. Han” antogs skolmästare, SAT varit före sin tid när det gällde | I Knäred var: folkskolestadgan folkskoleidén. Han: menade att det inte var fråga om ”någon lägre lärdoms- skola, som Kgl, Majestät befallt ' utan en elementarskola bör in-' rättas, där de fattiga kunna åt: | njuta till gång på undervisning . lika med dem som äro lyckligt ; : lottade”, Vid" sammanträdet 6 nov:!& å., var man införstådd : med" Kgl. Maj:t faderliga om-'; sorg om det uppväxande släktet. ' Men det var svårt att få ordnat | saken, dvs. man hade det smått om' pengarna, En skolkommitté; valdes emellertid och fick föl-! jande” sammansättning: ” Borg- mästare "Ingemarsson, apotekare Hanson.joch handlanden Bengt. . Anhdersson för staden samt åbo-r arna Sven Persson, Köpinge, Jo=i, han" Nilsson, Årnaberga och An ders Persson, Mellby, för lands År:1844 (12/5) omtalas en från > Kgl. Maj:t inkommen tåbell för. . ordnandet av folkskoleväsendet. Staden' synes ha "stått" på stället "d vila, men "landsförsamlingen hade sedan .den 18 juni 1842 (föll skolestadgans födelsedag) : amijulatorisk (dvs. flyttande) I skola, som avlönades.'enl. tabell ' " och fick: 53 Riksdaler Riksgälds. i statsanslag: Den 16 juni 1844 omnämnes att magister Kull- berg i lön: skall ha :12 tunnor >» korn från. Laholms och Tjärby församlingar. Lästerminen skul- . 1e förlängas och läraren biträddé . prästen. (Brukligt på många håll . den tiden). jAr: 1849 "omtalas också att magister ” Kullberg försummat |' kyrkringningen, och detsamma Magistraina = hade. säkerligen händerna fulla av. Varjehanda sysslor. Lärarelönen utgick detta sz år med.8 skilling Banco pr bon- - dehushåll "och 4 för torpares. Vidare, beslöt. man bygga skol- hus och det bestämdes en skola i staden. År. 1858 ville magister församlingen skulle betala ho- nom. 16 skilling, Banco pr mat- lag (hushåll), så ville han ”belj. strida" 'vardagsringningen i kyr- kan”.- Stadens första' skolhus var av: trä och beläget. i. närheten av kyrkan. » Redan . 1779” var "folkskolan : Då framhöll |: aktuell. i Veinge. prosten: Alsing" nödvändigheten av en ordentlig ”scoleinrättning” i församlingen. Vidare heter det... ”at en scolemästare skall "antagas och af kyrkomedlen lö- |: nas” och man tänkte sig. trej: skolor i Veinge och två i -Tjär- : by. Pr osten "Alsing var ägare till - flera hemman och donerade ett t. par av dessa, belägna-i "Tjärby, för att realisera" skolprojektet. nämligen. , bestrida .” utgifterna, och så tillkom den s. k. Alsing- ska skolan i Veinge by. Det. var år 1832," DÅ -var Alsing sedan många år ur tiden (han gick |. ' bort 1814); Genom kiv o. splitt- ring, hade . skolfrågans.. Jösning fördröjts. Förste skolläraren hette Gus- . tav' Holmdahl: Från Ysby förmäles "1833 att skolläraren J ohan Svensson rymt " från ” tjänsten Han kade” inte iakttagit uppsägningstiden; som var etta år: Han fick erapor. och - uppe i en vidlyftig debatt den 22 okt.' 1843. Socknen ; hade "knappa tillgångar, och: till det kom de. stora avstånden. (sock- nen var 2 mil i längd och 1—114 mil bred). Det fanns tio särskil- da byvägar, och man, befarade mycket vandring för skolläraren. Man var också orolig för mager I och knapp kost till läraren. Man behövde två ”skolmästare” , men ; hade inte råd därtill Barantalet var 309 i runt tal. Men knäreds- "borna har : alltid varit duktigt folk, som inte fallit i farstun'för svårigheter.. De , bestämde :sig (med undantag av Köreveka och Ökernahult) för fast skola) Året därpå diskuterades. Åter. skolbe- kymren. Det fanns. inga andra tillgångar. än Montans donation och s.k. Fattige Skolebarns kas- :sa, 1846: beslutades ambulérahde skola” tills "man mäktade bygga skolhus. Socken delades i 12 ro- ch i varje roteundervis- rum” skulle det vara ”stä- :varmt”. Men ännu 1848 hade man inte. kunnat... ordna skolfrågan till! följd av fattigdo- ; men: Den nye” -kyrkoherden Tornqvist' var en varm upplys- ningsvän och... gjorde föreställ? ningar. Man . saknade. inte. den gåda viljan nen” " skolutgiften gick till 170 kr. Lärarlönen blev 200 kr plus bostad och vedbrand, År 1859 hade man' dock hunnit så långt som till ambulerande skola, enxaminerad och en oexaminerad lärare vilka un- dervisade 218 barn. 162 ' barn undervisades i hemmen, ' |: Voxtorp och Hasslöfs pasto- det skulle fulltordas som blev dig sagt från Herren”! — Med dessa ord hälsade Elisabet Jesu mader Maria välkommen till sitt hus. De:voro båda trons människor. Vad är då utmärkande för trons människor? Jo, först det, att de låtit .Gud göra sig öd- mjuka. Maria var ödmjuk. Hon hade inga höga tankar om sig hjälv. Hon ville intet annat va- ra än Herrens ringa tjänarinna. Och fastän Elisabet säkert var mycket äldre. än Maria, vände hon sig till henne med de om stor. ödmjukhet .vittnande or- den: ”Varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig”? Intet är viktigare än att vi låta Gud göra oss rätt öd- mjuka.- Ödmjukheten är så att säga trons modersköte, : Skall Kristus genom tron 'kunna fö- das i-ditt hjärta; skall du bliva delaktig" av Hans nåd till syn- dernas. förlåtelse, liv och salig- het, och skall du kunna bli ett brukbart redskap i Guds tjänst, så måste du bliva och vara öd- mjuk, Tänk på det ordet: ”Gud står emot det högmodiga, men de ödmjuka giver Han nåd”. Att hava Gud emot sig — hur för- skräckligt! Men däremot: Vil- ken lycka, vilken .salighet, att hava nåd hos Gud! Må vi där- för bedja Gud göra oss ödmju- ka, mer och 1 mer i sänning öd- mjuka. Maria - var : "välsignad bland kvinnor såsom Elisabet sade om det: jällde. i, i. folkskolan, Redan 1726 var "frågan uppe om ”inrät- tandet av Schola”. Men man var för fattig att hålla skolmästare, 1730 berättas det att folket då- ligt kunde psalmer och katekes. 1767 beslöts en .6—8 veckors med :2 daler, som gick till :de' fattiga. 1866 omtalas en exami- nerad lärare, i: Hasslöv och 147 barna" NERE i Östra ' Karup" och: ' Skummes- löv fick redan som förut nämnt sin > skolfråga "ordnat '.1830 tack vare Adolf. Möller. : Är 1843 be- slöts"på" -gäldstämma ei ny: fast skola och Möller lovade bekosta byggnaden därav. En 'amäulato- rsk skulle finnas. Den» gamla skolan skulle fortsätta som för- ut. Den nya skolan skulle pla- ceras på klockarpoställets tomt såvida ' klockaren "ville "åtaga sig lärarebefattningen. " . Klockare Killberg begärde: betänketid. Det: slutade med att haan' ville ha både läraretjänsterna'” Lära- relönen var annans 203:riksdaler Ras; foder till en. ko, nödig ved- brand, ock så kom därtill: kost- nad för en lärokurs i: Göteborg. Killberg begärde linlockar (1 lispund=8,5 hg pr hushåll i st. f. kofodret. Beslutades 7. lästim- mar oc 'sommaren och sex på vintern och tre månaders 'ferier. Ja, så gick det. till att "anställa rat var verkligt tidigt ute när! lärare, för 120 år sedan, ">. : Charles. Årets stora motorcykeltävling Ilso of Man i England kan bju- da på en stor överraskning. I startfältet kommer vi att åter-.. "finna Beryl Swain från London, och enligt expertisen har hon - "ganska stora chanser att vinna - Swain tävlat i England och. tillhör gruppen / ”tio bäste”e sin klass, I två säsonger hart fru ”Salig är du som trodde, att. SABBATSTANKAR Av komminister Sven Aronius, Örgryte. henne. Hon var detta i alldeles särskild mening. Men för det välsignade barns skull, som Ma- ria genom Guds underkraft skulle föda kunna även vi, du och jag, bliva Herrens välsig- nade. Vad innebär det? Jo, det innebär, att vi kunna bliva del- aktiga av den välsignelse, som vår dyre Frälsare förvärvade åt oss, då Han på korset var en förbannelse för vår skull Vi kunna med andra ord få förlå- telse för våra synder, leva vårt liv på jorden såsom Guds barn, föremål för Hans kärlek, om- vårdnad och försvar och en gång såsom Faderns välsignade få taga det himmelska riket i evig och salig besittning. s . Trons människor. äro saliga, ty Gud uppfyller på dem. sina löften. Det fick Maria erfara, när Herrens ord genom ängeln i sinom tid gick i fullbordan. Och det skall också du få er- fara, om du söker nåd att lita på Gud och Hans ord. Herren skall handla med dig efter sina löften om syndernas förlåtelse, om hjälp i frestelserna och li- dandena, om. en salig, död och ett evigt liv. Så skall. du redan här få många anledningar att tacka och. lova .din Gud för Hans ;trofasthet, ” Men framför allt skall, du få detta och kun- na' göra det på ett fullkomligt sätt, när Herren ”tager dig nå- deligen av denna sorgedal till sig: i himmelen”, ”Högt skall då klinga éittrans ljud och lovsång höja sig till , Gud med harpotoner rena, när jag får” med . min »Frälserman, min Konung och min Brudgum sann, för evigt ' mig. förena, sjunga, sjunga, jubilera, trium- fera Honom,jlova som: mig vill så. rikt begåva”. " Text: Luk. 1: 20å5, + KULLAN SVAR, I en affär i en av morabyarna. kom för .en tid sedan en. till åren' kommen kulla, gom 'r fortfarande. befann sig i frökenståndet. Samti- digt kom det in en änkeman, som”, just inte var känd för någon; "god: ekonomi," varvid talet kom på ett, och annät'gifternjål,: som gått av stapeln i bygden”? den” sista tiden. Detta föranledde änkemannen att dörsöka ' skämta - litet med kullan, varför han: frågade" henne: > — När ska ja gifta oss, då? Svaret kom och dräpan- de: : oo > Anej, jag är väl för "gammal till att börja tänka på att försörja en karl nu, . de sina rutinkontroller på for- (Forts) "Redan under de första julda- garna hade Helena kommit till klarhet med sig själv vad svar hon skulle giva Nissé på håns brev. Den gamla kärleken till Nisse var visst inte död. Den hade bara slumrat länge, men åter fullständigt vaknat vid Nisses brev. Hon skulle svara ja 'med villkor, att han kunde fullt förlåta henne, att hon ej varit honom trogen, utan haft ett barn under väntetiden. Kun- de Nisse trivas och bo där i sin ödslighet, så nog skulle även kon kunna det. Men först skul- le hon skriva till Per och höra hans tankar om vad hon skulle göra. Det dröjde 6 veckor innan brevet från Per anlände, och löd ordagrant: Vaist Conty Stead Street "> 12 Place 6: Kära Mor! Tack för ditt brev som jag genast besvarar. Du går i bekymmer om du skall komma hit och gifta dig riktigt med far eller ej, och tycker, att > DEN 24 MARS 1962, > tt J APA en förd i | sydlig riktning längs rikstvåan såg jag igår att statspolisen var ute och gjor- | donen. Detta är en mycket Iov- värd sak som skulle ske i större utsträckning än vad som nu är fallet. Det finns nämligen ' allt . för mycket undermåliga”, bilar » som färdas längs wåra vägar och det räcker inte med att de, är direkt livsfarliga för ägaren själv, ' han” utsätter även ' sina medtrafikanter för livsfära.' Det syndas särskilt mycket med be- gagnade ' bilar - och kontrollen borde skärpas ytterligare innan en beg, bil släpps ut i dem nu jag skall giva dig råd. Det tyc- ker jag att du, skall fråga ditt eget hjärta om. Har du fortfa- rande kärlek till far, tycker jag du bör komma så fort du kan, Jag vet att far längtar ofter dig. Jag är säker på att du slipper att lida någon nöd, för far har det bra nu, och det är även en glädje för mig, att även ha mor i närheten, Dina bekymmer för att du haft ett barn sen han reste från dig, kan du säkert slå alldeles bort, då han aldrig gav sig tillkänna för dig, och du kunde ju ej ens veta om han levde. Du hade det så svårt hos mormor, så du tänkte nog det skulle bliva bättre om du gifte dig.: Och pojken är ju död, så det kan far ej klandra dig för. De svarta göra dig inget för när. Här är nu så stränga lagar på dem, om de ofredar en vit kvinna, så de aktar sig nog, Far har nu köpt många jordbruks- maskiner, så han kommer att ha mindre folk på farmen. Kocken får naturligtvis flytta sedan du tager hans plats. Far håller. på att bygga" ett bra hus av tegel, och det blir säkert färdigt till våren, ' Nu är här rätt sträng vinter, men så snart vädret slår om, skola snickarna börja igen. Nu bygges här en järnväg, som går alldeles förbi farmen, Där har redan börjat att byggas bo- städer' intill ' och sen kommer det ej att bliva” ensamt. Jag' var ute hos far för några dagar se- dan, Då talade han om, att han kallat dig till sig, och gick i väntan på ditt svar, ' Och jag säger blott hjärtligt välkom- men. | | Per i början av april kom 'ett nytt rekommenderat "brev till Hele- na från Nisse, med en ny 100- dollarsedel och ett hjärtligt väl kommen samt en försäkran om, att den omständigheten att hon haft ett barn sedan han reste, för honom ej hade någon be- tydelse, och skulle ej bliva nå- gon orsak, som kunde grumla deras lycka, Så innehöll brevet anvisningar, om huru hon skul- le resa för att komma fram. Biljett skulle komma fråh Göte- borg.-samt även järnvägsbiljett från New York till Wast Conty Stead i sovvagn, för" järnvägs- resan tog fulla två dygn i an- när hon 'steg i-land att' låta så livliga trafiken, Jimmy, några personer, som visade eg Hans arbete var att.o : "Det finns en man i Hamburg, som alla'känner, en man som b pskadligg ra bomb dras av sina medmännisk "som har en kel del att tacka honom för. Ofta nog har hans namn nämnts i tidningarna. Det rör > sig om den 55-årige Sj knikern, Spr ister Walter Merz, som till' dags dato med egen hand desarmerat c:a 4800 bomber, som. efter kriget hotat Hamburgs befolkning. 4800 gånger har +>Merz satt sitt eget liv på spel för att rädda andra. Han har aldrig trängt sig fram i offentlighetens ” strålkastarljus. Men häromda zen kallades han till Hamburgs borgmästare för att t offentligt hedras då i d med sin = Sitt farliga yrke har Walter Merz inte valt själv. Till yrket är han egentligen ” maskiningenjör... Under det senaste: krigets specialiserades ” | han emellertid på vapenteknik och utnämndes slutligen till ledare för ett kommando, som hade till 'upp- gift. att oskadliggöra bomber, Man' var tvungen att avlägsna de många blindgångarna som fanns överallt på den tiden. Både Merz och hans arbetslag har under dessa år ofta lovat att aldrig mer vidröra am- munition så snart, som de uttryckte sig, '”det förbaskade kriget tagit slut”. Men det blev inte så. : SN - Under maj månad 1945, de första dagarna efter krigsslutet dödades eller sårades mer än 40 barn, som lekt med bortkastad ammunition Polisen fick på döpande band nya meddelanden om upphittade göm" ställen för vapen och ammunition. Det vår då Merz, och hans med- arbetare frivilligt anmälde sig till detta : rensningsarbete.' Vapen, am- munition och blindgångarna samla- Å des på ett särskilt ställe inom sta- den och sprängdes. Männes arbetsi dag uppgick till minst 15 timmar, De ' trodde att rensningsarbetet skulle vara avklarat i december, men den 20 december 1945, när Merz för andra gången velat upp- höra med sitt makabra arbete, blev I det helt annorlunda; I en'av sta- dens utkanter hade bla några aningslösa människor byggt en pro-|a visorisk lastningsramp av granater. Av en ren slump upptäcktes 'ett stort "antal ammunition och bomber i en vrå vid hamnens kajanlägg- ning. Man behövde Merz på nytt och så stannade han slutligen kvar "]i sitt riskabla arbete, ring. Hans farligaste fiende har alltid tändanordningar "med s. k. tidrör varit. Dess avlägsnande är särskilt komplicerat, då tändsystemet dels beror på en mekanisk och dels på en kemisk effekt. Demonterings- spärrar och. skadade tändanord- ningar försvårar arbetet betydligt. Många gånger måste Merz hålla sig enbart till antaganden, då man av bombens yttre icke kunde fastställa vilken av de 400 möjliga olika tänd- typerna som använts. En gång hän- de det att tidsröret sattes i. funk- tion under manipuleringen och med möda . kunde - Merz och, medhjäl- parna I rädda sig genom en kraftig spurt... Trots ; alla Hotande faror bar det aldrig hänt Merz: någonting tack vare hans utemordentliga kunska- per och skicklighet. Frånsett en minskning av hörselförmågan, som är en följd av alla de detonationer han utlöst, är han fortfarande vid god vigör. Han är den ende i Tysk- land som fortsatt sitt farofyllda ar- bete efter kriget och som 'fortfa- rande lever. I Berlin finns ett mo- nument med 1372 namn på de män som” efter 1945 omkommit ' vid bombrensning, en del av, dem har till och med förolyckats vid s, k. rutinarbeten. "Mästare Merz med- ger helt öppet, att även han ibland varit rädd. ”Särskilt efter "långa pauser och efter semestern, när jag under en längre tid' icke vidrört någon tändgnordring, har jag ibland faktiskt frågat mig själv om jag fortfarande vore normal”, be- rättar han. Men nu är faran äntli- gen överstånden; Han slutade själv i s blindgångarna, bombkrigets hemska arv, är avlägsnade, Hans arbetslag kan nu klara arbetet utan sin chef, de har under de senaste åren lärt sig en hel del av honom, Staden Hamburg vet vad den har att tacka Merz för, Därför erhöll han även av borgmästare Dr. Ne- vermann den sällan utdelade he- dersmedaljen ”Ehrengedenkmänze”, som brukar förlänas i samband med språk. Hon skulle bara akta sig' Lunsa Majas Helena välvilliga att hjälpa henne till rätta. För det var most sådana, som blott ville lura sig till främlingens pengar, utan i stäl. let blott vända sig till båtbofä- let, som anvisade tågförare, så att hon kom på rätt tåg, : Om det fanns möjlighet för Per, så skulle han möta henné vid landstigningen, men han hade svårt för att vara från fabriken, så lång tid som dot tog fram och åter. Båten skulle gå från Göteborg den 8 maj. Nu hade Helena kastat alla tveksamma tankar över bord. Hon riktigt längtade oftor da- gen för avfärden. Hos en snic- kare beställde hon en kraftig koffert, i vilken hon skulle nedpacka de saker, som hon ansåg sig'ha nytta av i Ame- rika. Men det var ej särskilt mycket som hon tog med. Det andra sålde hon för 'en billig penning. Det hade för övrigt ringa värde. Några blomster= buskar grävde hon upp med vidhängande = jordklump:' och packade ned 1 sin koffort. Så skulle hon få både svensk jord och svenska blommor med 'sig till det nya landet, där hon ej visste" om det fanns blommor, För säkerhetsskull inköpte / hon även några påsar ”urtefrö”, så nog skulle det bli blommor, Öv- riga i jorden varande blomster- rötter överlämnade hon till Jo- hanna att vårda eller flytta, Det var dock med ett visst vemod hon: lämnade sin gamla stuga då den beställda skjutsen på morgonen den 6 maj, kom. för att föra henne och 'kofferten till tåget, som skulle föra hon- ne till Göteborg, Av de få som voro och togo avsked mid -av- färden. märktes särskilt Johan- na och Johannes som voro djupt rörda. Men Johannes sade även att han var så glad nu för han hade lyckligt genomgått.opera= - tion för. sitt : onda, och åter kunde börja arbeta på att för- bättra sitt kära Lunsatorp, utan att behöva spara varje styver för den tunga räntan, ' . Hon hade enligt bolagets an- visning meddelat tiden för sin len, ' varvid ett ombud mötte och förde henne”till: ett.hotell med eget rum för uppehåll till den 8:e, då båten skulle avgå. Ombudet . ombesörjde även att hennes' koffort kom med på bå- ten. : Det, var en. ganska kall och blåsig mäjmorgon som. båten lämhade -> Göteborg .med ett hundratal passagerare, Det var ingen, stor båt, fastän i Hele- nas tycke ofantligt stor. ' Hon hade aldrig varit på någon an- nan båt än den'lilla eka, som låg på Höjasjön, och ägdes av Trulsson. I den hade hon varit några gånger när, Nisse haft tjänst där, så något vidare sjö- van var hon ej. Hon stod länge och betraktade" huru ' stäven klöv vattnet som skumma kring bogen och slog samman efter båten. Nu kom hennes varma länge hon' kunde'se konturerna av det svenska landet stod hon kvar. Men sedan hon blott kun- de se himmel och vatten och en rå illaluktande "dimma skymde én hederspension. : «2 : Bernd Leptihn, : kunde hon” begripa att båten kunde komma rätt i dimman. Jag vill åter till heden och jagar förbi i rykande storm för att lyssna på de hundra Men jag går kvar -— medan Jag går kvar — och ingen lyssnar och ingen inté minst för familjens skull. Men även på grund av att de SEI IRLEES TT TTA festa Snäckai och havet till måsarnas blänk mot den blåvita skyn. "Jag vill åter till heden vid havet S + ” jag vill stå där och se hur Columbus ' som Kastas och jagas och stiger och faller på väg efter nya och orörda kuster inåt. Ja, jag vill åter till snäckans land som täljer om ännu ej upptäckta kontinenter. och långt i fjärran är det okändas land. i rädsla för flykten — att inte lyckas upptäcka snäckan och havet och heden och sången. Jag får aldrig se holländar'n flyga förbi. - Snäckan sjunger sin sång om andra kontinenter "Men havet och heden och snäckan sjunger ändå sin sång." - havet som sjunger ” s med skum legender solen stiger över heden får veta. : . INGVAR WAHLÉN år RR mt me End dage ankomst till Göteborg på kväl= . julklappskappa väl till pass, Så solen, tyckte ihon att det .blev visst inte någon nöjesresa, Inte AN rr”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.