yn YrvvYYTYYTYTYFFTFY PY TvrrYvvveTYrV Tisdagen den-27-mars 1962 "tre" väl att försöka | :MUNNARNA I 'och matsäcken en ” , Skall maten räcka åt alla? Den frågan försöker man i Västerlan- det lösa på det viset att man rät- tar mun. efter matsäcken, d v s man ser till att det inte blir fler munnar än. att matsäcken räcker, På 'andra ställen litar man på sin förmåga att göra matsäcken så stor att den räcker åt hur många munnar sora: helst, 1 AN An alla de underliga djur som återfinns i Vår Herres hage intar pingvinen en särställning. För vem har hört talas om en fågel som endast kan flyga un- der vatten och som på landbac- ken har det rätt besvärligt med "rörelseförmågan? + Sedan års hundraden har natur parna intresserat sej för den "märkvärdiga , fågeln ' och med ipelvis i "Kina, Cs För några år sedan förklarade man där ett krig mot gråsparvar- na, "varvid praktiskt taget hela befolkningen - mobiliserades och var och en måste personligen av- liva ett par sparvar. Kriget slu- tade med en överväldigande se- jämna mell gö) s snya upp- täckter.: = > Stena Ua pingvinarter bär den högtid- liga ”fracken " med "det "vita skjörfbröstet och det enda som skil- jer de olika arterna' åt är huvudets. form och storleken, Störst är 'kej- sarpingvi som blir ca-1,20-m i ger, och i bildtidni kunde man få se parader' där .de beseg- rade fienderna demonstrerades i ikabra travar, pyramider och girlanger, Det verkade lovande. Alla visste ju att sparvarna var iter och na hade räknat ut att de åt upp så och så många ton spannmål om året, som alltså nu skulle inb Cl stående längd och den absolut min- sta i släkten är. den australiska pingvinen som blir knappa 40 em, För: närvarande känner . naturve- tarna till 6 stora pingvinfamiljer, vilka vardera representerar mellan 17—22 olika arter. Rent automatiskt förknippar väl de flesta av oss fö- 1 " Samtidigt startade den kinesis- ka industrin förföljelseloppet mot England, . Sovjet skall ju ha gått om amerikanerna omkring 1980 - — under. förutsättning att dessa .står stilla. Kina åtog sig att slå Storbritannien, På stora, verkligt flotta. affischer visades hur man tänkt sig att det skulle gå till. Kina representerades där av en " stark och smidig häcklöpare som i flottåste stil svepte över ett hin- der. Medan ”den tjocke och flå- sande John Bull "klängde sig upp på det, . + Sen dess har. Kina råkat ut fö "ett par katastrofalt felslagna skör- v, dar, 'och nu anses det att dessa "till en del beror på angrepp av "insekter som sparvarna i normala "fall äter upp och alltså i. viss'mån "skyddar sköarden ' emot, Detta "är "inte första gången som det - visat sig att det är riskabelt att "tå till termen parasit. i politiska "sammanhang, "Många sådana, som t.ex sparvarna,' gör” ofta. ett rätt | "så nyttigt jobb, .. +» Och häcklöpningen? ja det glck "inte riktigt som på affischen. Det - har visat sig. att John Bull hänger » med.'rätt 'så: bra. ' Den kinesiske av pingviner till det i: jåsi-" ga Antarktis. Men faktum är att den "underliga fågeln även funnit sig tillrätta under ekvatorns var- a ecklimatisera sej från Antarktis "löparen... ja, han har” ju visser- .-ligen. inte blivit! fetare," men "låt ; OSS säga att formkurvan. -har dalat .. lite och hindren har visat sig va= "ra lite fler än man' först räkhade ' med; Det har -andra'häcklöpare ikat ut för, Sånt kallas ntveck- ” lingspessimism, 2 "Möjligheterna att öka” matsäc- "ken så att den räcker till för alla " är begränsad. Matsäcken har ald-. rig räckt till för alla på jorden. "De" flesta har i alla' tider fått ' isväl Den logiska "slutsatsen 4 vo- närnas antal, men 4 som många inte ”"Motiveringarna bild t är just det å med på. "en lista som Inte tid änt: + Mitt' i 'alla sina andra bekyms- mer har president de Gaulle också fått på halsen en amerikansk film- producent, Jack Le Vier, som gär- na vill göra en film av. generalens växlingsrika liv och nu söker hans tillstånd därtill, Nyligen fick ame- rikanen” äntligen tillträde hos de Gaulle, som noga hörde på men till|- slut sade på sitt en smula kyliga sätt: AN c —' En film” om "mitt liv? Otänk- bart, min herre..Det är ju inte fär- digt än! , v innan frågade henne: ' — Nå, var din stora middag för ijorton dar sedan lyckad? - >— Om den var! Gästerna har i in- te slutat än med att tala om var- andra. & — Nej, mormor, skrek tina va, ; inte tvätta mig i ansiktet! Fy. skäms, Eva! När jag var så liten som du, var jag alltid noga med att tvätta mig i ansiktet, «= Det kan väl hända. Men gå till spegeln och titta hur du nu ser ut! zh MN «ve Nej, fru Jansson, jag blir inte klok på Petterssons, som bor gran- e med oss, Inte har dom bil och inte TV, och människan har inte päls' heller. «>= Min lilla fru Karlsson, dom ihar | kanske pengarl . Dä-No-Sve-ord Hel (da), hal (no), klack (sve), iser (da), iser (no); f synnerhet (sve), knuse (da), knuse (no), kra- se "(nyno), krossa (sve), kommode (da), kommode (no), byrå (sve), -kost (de), kost (no), kvast (sve) kostald (da), fjös (no), ladugård (sve), krog (da), krok (no), krå (nyno), vrå (sve), kry (da), kry | (no), viktig, övermodig (sved. ; övertygar vem som helst om'/ >” är” lika "lång som siu "svåra år. "Romerska + kyrkan : hänvisar : till 'skriftens ord-om att föröka sig "och: uppfylla jorden; vilket "enligt 'statistikerna" kommer, att. vara gjort om ungefär hundra år, Då skall det bara finnas ståplats kvar på jorden. Nu är det ju 'svårt att spå, : speciellt :om: framtiden som - bekant,.. men med en viss säker- het .kan man: nog säga att det |drig kommer att gå så långt att ra.efterkommande skall behöva trängas omsståplatser på den här planeten :+— även: om. man helt =» bortser från, möjligheten att:en "del 'kan ha, exporterats till månen, - Långt” innan vi nått dit måste t. ha skett ett eller annat som det är nödvändigt att skynda lite långsammare : med' förökningen. Att det ännu råder lite begrepps- förvirring . på området ' är 'obe- stridligt. Gandhi sade. på sin tid " att alla har rätt att leva — inte bara människor utan även spar- var, råttor och flugor. I Väster- landet frågar man som bekant in- te mycket efter hur det går för| dessa .tre senare kategorier, men anser i stället. att "människornas rätt att leva inte bör vara syno- nymt med rätten att svälta ihjäl. > För inte länge sedan kunde man i TV se en intervju med Chou-en Lai,. där dessa ämnen . berördes. Den engelske intervjuaren fråga- de om 'inte "Kinas . folkökning skulle svämma över alla bräddar, men den kinesiske ledaren vifta- de bort farhågorna med en hän- . visning . till ökningen ; av. Kinas brödsädesskörd som hade en be- tryggande marginal. Vad som se- dan dess skett är en' fingervisning om att inga träd tillåtas v växa upp i himmelen, -«. :” Dessutom ligger det ju så illa till att Kinas mäktige vän, Sovjet, själv har råkat ut för en livsme- delskris, vilket man på inget vis I försökt dölja utan i stället — mot vänan — basunerar ut för öppen ridå. Just detta förhållande har föranlett till den misstanken att den ryska lvsmedelskrisen inte är så reell som man vill göra gäl- -en politisk demonstration för att med skärpa göra klart för kine- att vänta, Det kanske ligger nå- got i det, Men ingenting torde kunna fördölja det faktum: att kollektivjordbruket inte har mot- svarat de ryska förväntningarna, inte tillfredsställt massornas ,be- hov, Det polska jordbruket har klarat uppgiften bättre, och det är inte bara i Väster som man sammanställer detta med det fak- tum att man inte hunnit så” långt med kollektiviseringen där. . « Me ” Sand - Det är inte "många djur som” liksom" pingv vär, från en häckningsplats på Syd- "Orkneyöarna," | grader — till ekvatorns hetta.” Pingvinen kan endast flyga un-' förutser leksbyrån i sin långtidsprognos för lande: Den skulle i stället vara |] .ij serna, att här har ni ingen hjälp |' & UN :”Herrar.i i frack. och vit väst”, ma sol, Nämligen på Galapagosöar- na där det finns en art som livnär sig förträffligt på att fiska" kräft- djur och småbläckfiskar. ee c kyla till: ekvatorns : hetta, Bilden Det är Åog inte många djur som skulle "förmå ' att' acklimatisera sig från” Antarktis kyla » »— temperatu- |" ren kan där gå ned till minus 60 der". vattén:' Men. där rör, den sig också” förträffligt. Mätning. har vi- sat att den" avverkar 540-m på: :1 min: Räknar man om detta till ma- rin hastighet, innebär det att ping= vinen i "U-läge simrhar : med” 24 knops fart. Och det är en fart som inte' ens är”att förakta: för - nutida, moderna U-båtar; Pingvinens' små vingstumpar arbetar med ' blixtens : hastighet under -fångstturerna.' När den fått i sig. så mycket föda dén behöver för sin egen och ungarnas. del. tar den : fart” "och följer med bränningarna mot lend och gör en | perfekt ”buklandning”. 3 "Något höj re mått av intölligens . ”antastad ' av." pingvinhannar' derna. , har inte pingvinen.' Deras goda vils ja är bättre än deras förstånd. Mån- ga pingviner strävar så ivrigt efter att bli goda föräldrar att de försö- ker kläcka en sten, ett isstycke el- ler annat äggliknande föremål... Deras frieri är däremot av det lus- . tigare slaget. Pingvinhannen letar reda på en vacker kiselsten som han bär med sig och lägger fram- för den åtråddas fötter. Tar honan inte upp stenen letar han strax 're- . da på eri ny. Ock om honan. då ac- ” cepterar så anses äktenskapet som > ett faktum... Men . de' frackklädda na är pingvi ”re., De plockar stenar och släpper '. framför varandras fötter. och den >, kände " vv Cushmman Murphy: blev” under. en” naturforskaren ' expedition ” till "Antarktis ' ideligen som vördnadsfullt - : släppte :” kiselstenar . framför hans fötter. Antagligen: be. « traktade de honom som en sälls nt vacker, pingvindam : hövliga djur. Deputåationer ' av” .de | komiska fåglarna har uppsökt 'ex- :- > peditionerha och anförarer har hål-: - "lif ett'längre:tal Efter ett hövligt i farväl återvänder dé sedan” till ten: av hjorderi, > Pingvinerna: farligaste ende är sjöleoparden." : Men de .ger honom 2 I inte. så. fhånga." chånser : söm. ;mnan skulle kunna tro, De "sitter kvar] vå stranden. 'eller ett. isflak i'timmar och väntar, Först. när en av dem gjort en "provtur . och återkommit oskadd plumsar de andra i vattnet. Avslutningsvis ' är : väl: bara ätt konstatera att underligare fågel än "”En nordisk ”arbetarskyddsk mfe= rens; började -på "onsdagen i: Oslo, Man skall--bl. a dryfta: rapporter om vad .som gjorts och görs på det= ta område i de dlika nordiska län= När templens klockor kallar. | öden med klockringning i i våra! kyrkor är lika gammal som kris-. tendomen i vårt land. Sveriges äld-, sta daterade kyrkklocka finns i Sa-. leby kyrka ; Västergötland, vars inskription i översättning lyder: ”Då jag var. gjord, då var tolvhundra= tjugoåtta vintrar. från Guds födel- se”. Äldre kyrkklockor finns dock i landet fast: de saknar årtal. Den; äldsta som är i bruk 'anses vara: klockan i Ödskölts kyrka i Dals- land, som man tror stammar från ' 1100-talet. Under århundradens lopp” har 'de. mest skiftande seder med klockringningen framvuxit. En me-" ra uttömmande skildring av dessa! kan därför knappast göras. Jag har: blott -varit i kontakt med ett 30-tal kyrkvaktare i olika delar av lan-: det och det är resultatet av detta jag nu skall försöka summera. : Den viktigaste gudstjänsten i kyr- : korna är ju högmässan, och 'som: sig bör: föregås "den -av de. flesta, ringningarna, .Mest. vanligt är: tre ringningar, men på en hel del stäl- ; len,.bl a i Skara, Arboga, Kungälv, : Ängelholm, "Leksand och Eksta på' Gotland ;' utföres" fyra ringningar. Tidpunkten för ringni na i fi , , Klockringning” utföres vå olika sätt, i våra kyrkor, och seder och bruk: : växlar från ort till ort, konstaterar, 'yrkovaktmästare Ivar Andersson i denna artikel. . Men ändamålet är' överallt ” detsamma: . att kalla till. hållande till högmässans början också - varierande - från plats: till plats. . På - vissa håll ringes första gången två timmar i förväg medan andra, väntar' till en "timme ' före. Den ringning som sker närmast fö- re ä 5 of- ta' för prästringning, eftersom den= na ringning förr i tiden skedde just som prästen anlände till kyrkan, Så förekommer på. ett fåtal platser än i dag, bl a i Lavad i Västergötland. När det gäller övriga gudstjänster utöver högmässan" såsom ottesång, aftonsång eller något slag av vec- kogudstjänst förekommer här och var. blott 'sammanringning, medan andra” utför samma ringning som till högmässa. Ringning efter guds- tjänstens slut förekommer på vissa enstaka platser, bl a i Torsåker i Hälsingland och i en del gotlands- kyrkor. Helgmålsringning på lörda- gar och helgdagsaftnar, tycks. ske så gott” som överallt, Undantag är Var- berg, där det inte utföres någon särskild helgmålsringning. Där sker dock kvällsringning” kl.21 alla da- gar . året"; om och Jördagskvällens ringning får, väl då räknas som en helgmålsringning Hölgmåls ingniri med ”kimnin ” Tidpunkten för Fr gen, är vanligast | kl.18, men vinter- tid :sker den” mäångenstädes " redan .vid ;solens nedgång. Helgmålsring- ningen på. julafton; har en särskild form i vissa «församlingar: i Skåne och benämnes för kimning. Min.sa- "gesman, , kyrkvaktaren i i Välluv, om- nämner att kimning tillgår. så. att man griper om: klockornas kläppar |” och för dem först sakta mot; kloc- kans kant.: Därefter. slår man : allt hårdare och dämpar sedan ner sla- gen igen. Denna variation av styr kan upprepas så länge ”ringningen” varar. Förr "skedde kimning flera andra helgdagsaftnar 'men har nu inskränkts till julafton! En ringning som sker rätt allmänt i landets väst- ra och mellefsta delar, men äver på vissa håll annorstädes, är s k bön- och kväll. Oftast hel Kyligt” väder, : riklig - nederböra förutses intill. "Övervägande för årstiden kyligt väder i norra och mellersta Sverige samt riklig nederbörd i hela riket den amerikanska väder- tiden intill 15 april. I Götaland be+ den: 15: april . räknas medeltemperaturen. under den -' aktuella” 4-veckorsperioden , i stort sett överensstämma med den för årstiden normala, Detta framyår närmare av nedanstående Karibil- "| utföras. '. "| Borås sker : dock -begravningsring- |; . och mana . till endakt.: i "Östergötland. 1 Ströms kyrka” Dn Jämtland ringes både vid tacksä- gelsens uppläsande: och efter hög- mässans . slut. Ett d från ringningen betydligt. 2 ella ringningen oslagbar, j ringning är så vacker att lyssna till alltså ovanför klockan. Ringningso- | . var många gånger mycket betung= " ande tills man fann på kullager och ' vinkelaxel, — vilket wuderlättade De båda anförda ringningsmeto- " derna har på senare år alltmer er= "satts med maskinell sådan, Kända är två slag av maskinell ringning, " kanske det finns fler. En 3 k mes ' kanisk ringning är en trampanord? - " ning under klockorna och med en ' : sådan kan två ej alltför stora kloc< , kor ringas av en person, Eitektivast "är givetvis elektrisk ringning, som blivit alltmer utbredd allteftersom tillgången på arbetskraft minskat. - Därtill har man på sina håll tagit" : kopplingsur till hjälp, så ringnin- , gen kan ske helt automatiskt. Skall . i klockornas välljud riktigt komma " till sin rätt så är dock den manu- Ingen som då två klockor taktfast: ringes av vana ringare, " Av det här angivna framgår LE klockringningssederna växlar avsEE Sn” värt, men ändamålet med ringnin» gen är och förblir densamma ti= derna igenom, Klockornas manande ” . ljud är ämnad att kalla till guds- dakt under både helg och vardag. . De vill påminna om vårt Jordelivs denna sed med ringning vid tack sägelse utgör Lindberg i Halland, + Ringning i samband med grav- öppning skedde inte så sällan förr i tiden och förekommer ännu på vissa enstaka platser. Så sker bl a i Hed i Västmanland, Almunge i Uppland, Gösslunda i Västergötland och tidigare Vall förgänglighet, men också om vårt evighetshopp, I vår jäktade och oro= gift än någonsin. Men tidsandän och : bullret i våra dagar vill liksom: dämpa klockklangen. För en mans«' ' ålder: sedan var det ganska vanligt att man stannade upp med arbetet . blottad. Antalet ringningar i samband med jordfästning varierar. från en till tre. Två ringningar, en före" och en efter akten, är mest vanligt, Då tre ringningar sker utföres den sista då begravningsföljet : "lämnar graven, Tre gånger ringer man bl a. i. An: derstorp i Småland, Gillberga i i dermanland, Finnerödja. i: Väster> ”götland, Åmål och mnämj da luv och Lavad. En ast” eh ringning förekommer i Lidköping ' och "öm nämnda Ströms församling. Y'större tätorter med” avlägset" belägna" Ned kogårdar har man vanligen. särskil- da : klockor : för” begr ta sker ej i våra dagar, men vi hoppas att klockklangen dock skall få tränga in i hörsamma”öron: och att budskapet den för med sig,. skall: bli möttaget och efterföljt: Avslutningsvis citeras "Inskriptlo= nen på eh tvåhundraårig fläsk ka i Norra Kedums ' mede i Västergötland. hören'-klockors ad vr: nådathron ”nedfalla Tala: med en” "nådig Gud: Malmie r . Tronés bön till. shimleny förs ning och fingning behöver då. inte » församlingskyrkan..; I ning både i kyrkan och i kréma toriet. Då sorgetåget ”lärinar, staden fortsätter .” sedan klocktorn, då sorgetåget närmar sig kyrkogården, Till begravningsring- ning får man också räkna ringning vid urnnedsättning, vilket sker på begäran. på vissa enstaka "platse "Seden" med ringning i samband med. kyrkvigsel tycks inte vara så utbredd i landet. Det förekommer ringes först i i församlingskyrkan' och |-. i , kremåtoriets | 7 iSiund ;-Stundom döden tänka”b t " Stundom, Er i. kyrkan. bjuder N Där, Guds ord, I höra, f v dock ' bröllor ing i Anderst ock Atvids kyrkor samt på en del platser uppåt landet.':., En : form : av. :klockringnin; klämtningen och skall också be ras med några ord. Den var' rog mera vanlig: förr än nu' "och den består oftast av tre slag strax efter varandra, som upprepas tre gånger, vilket torde hänföra sig till treenig- t: boliken.- Klämtningen" sker sker den: bara på en men i Dalarö i Stockholms skärgård t.ex utföres den året om. I 'den gamla anrika staden Sigtuna, sedan gam- malt ett kyrkligt centrum, ringes bönringning tre gånger om dagen kl 10, 16 och 22. dagligen året om. I Vallentuna i i Uppland ringer” man bönringning endast på de fyra all- |; männa böndagarna, men då ringes det en hel timme, Tidpunkten för bönringningen från ort till ort, Ringningen på mor: .gonen varierar mellan kl 6—10 och på kvällen kl 18—22. Somliga för- samlingar nöjer sig med en ring- ning om dagen antingen på morgo- nen eller kvällen, Seden med bön- ringning är mycket vacker och äm- nad som en. uppmaning till stillhet id dagens början och ; Sedan . gammalt ... förekommer "klockringning i samband med döds- fall och jordfästningar, men även i detta fall är sedvänjorna mycket växlande. .Själaringning är en sed "som förekommer ganska allmänt i -landets södra och västra delar men är rätt sällsynt i landets övriga de- lar. Denna ringning .sker ett visst klockslag . efter . det anmälan. om rratUndaer ör] normal > Enligt de ämerikanska' ”metegro- logerna kommer” väderleken under perioden 'att präglas ' av 'lågtrycks- rörelser över mellersta Sverige med åtföljande riklig nederbörd över he- la + Nordeuropa. Inslaget. av - kylig väderlek” begränsas till den skan- dinaviska halvöns norra och mel- lersta delar, För Syd- och "Mellan- europa” "förutses över normal tem- peratur med. knapp, till medelmåt- tig nederbörd." toz nosen är ingen förutsägelse i i van- lig meteorologisk' mening utan: en på globala observationer grundad dödsfall ' har ingått. Den sker på förmiddagen kl 10 på en del ställen och kl 11'på andra. Genom ring: "ningens: längd - eller genom ' olika klockors användande anger man på vissa, håll om det är en man eller "kvinna, . barn eller vuxen som är död... För att begränsa antalet ring- ningar man i en del av den ittli nederbörden och temperaturen un= der prognosperioden. , Om utsikter- na på korfare sikt kan f n endast de dagliga väderleksrapporterna lämna besked. Prognoséns säkerhet är störst inom de olika temperatur- och nederbördsområdenas centraia större orter: denna ringning till en viss veckodag. I samband med tack- -sägelsen för avlidna sker ringning ganska allmänt i landet Numera "utföres oftast en kort ringning ome- "delbart efter uppläsandet, men” på vissa enstaka ställen sker den efter ögmä slut. Så sker bl a i delar samt. under p första hälft, : omnämnda "avad-och i Västra Ny . varierar avsevärt |... vanligen omedelbart efter någon av de vanliga ringningarna eller i stäl- let för någon av dessa, I Uppsala domkyrka sker klämtning i stor- klockan alla vardagar kl 10 och 16, Även denna ringningsmetod sker numera rätt allmänt med m kinell . sammanträde” är, som. ligger där. floderna: RHén och Main förenas; . kan man dög. speciell förkärlek : för denna plate och slog. signed" där," Historikerna menar ' emellertid, att romarna ' gpundade staden; Är 38 före Kris- tus utkämpade den romerske ståt: hållaren i Gallien, Marcus, Vipsa= manska stammarna, För att skydda. sin provins anlade han legionsläg= set Moguntiacum, som snabbt. ut- vecklades till en'stad.; Det: ronier= ska Mainz håde' ungefär 80-000; in= vånart e, hög grad. Är 742 intog Bonifacfu som anslöt Germanien till kristen. domen, sitt säte i :Mainz sågd: förste ärkebiskop Willigis tidi "Här har nu berörts 'de som: förek taktel förste ä våra kyrkor. En del speciella ring- ningar' förekommer även. Dit hör ringning . vid tolvslaget på nyårs- natten med eller utan vigilia i i kyr- kan. .De s kk är merska rikets' tycka nation”. I Måjfiz; valdes härskare och där ägde Krö-: ningar "och riksdagsmöten rum. Stå; den - förblev, politisk "och, kyrkligt" omåttliga i sin längd .och 'påbjudes då landets konung eller någon an- nan medlein av kungahuset avlidit. Vid mobilisering och vid eidsvåda den. - "I dag bar Mainz - — > fastän den med 130.000 invånare är dök. belt så stor som" under: -den :rö- - har kyrkklock förr för sammankallande av folk, Det sista i raden av minå exempel får bli -från Västervik, där det ringes unikt nog till kyrkofullmäktiges samman- träden. och . andra kyrkliga stäm- mor. Har detta möjligen någon mot- svarighet på någon annan plats | i landet? Klockringningens längd och an- vändandet av en eller flera klockor vid olika ringningar växlar också från ort till: ort. Antalet klockor i kyrkorna är även varierande — det finns 'små Jlandsbygdskyrkor som äger blott en klocka. Två klockor är eljest mest vanligt, inen även fle- ra förekommer. Främst är Uppsala domkyrka med 'sina sju klockor, Där har man också landets största kyrkklocka, som 'väger tio ton Förr ringdes kyrkklockorna ma- nuellt. Oftast drogs de' med. rep, en s k klocksträng. Ett annat slag av manuell ringning är att trampa klockorna. Då är axeln försedd med en trampa och ringaren står merska — förlorat något r av sin politiska betydelse. Den: år nu - + i "förbundslandet ;. Rheinland-Pfalz. Från den ärorika: forntiden har emellertid många trl- derbara byggnadsverk, konstnärliga och kulturella dyrbarheter bévå=, rats. I Mainz står t ex den-tå senåriga romanska domkytkari: em: av de mest imponerande kyrkorna i Tyskland, fr - Många turister. kommer till 'Målnz för att' lära känna dess goda vin eller deltaga i den glada katie d valen. Vinet spelar också en vik tig roll i staderis :historia. I dag | finns 'det runt räknat 100 stiliga ”Haus deg deutschen Weines” kän - gästen få provsmka över 300 ädla vinsorter. I slutet av augusti och början av september firas hären . tjänst och mana till stillhet och an=. " då | tempelklockan började ringa och ,+. sina huvuden. Det='-... nius. Agrippa, strider mot de geb= i ”det heliga: For t-under flera ähandije : SS . och romantiska vinkänhare här, $ 7 av de största och stämningsfullss- - te vinfesterna i Tyskland. Karne . liga tid har de' därför större 'upps: .. « r inte exakt" säga”, "Säkert. är bära, . os att stenåldersmänniskorna hade en' - Under. århundradenas Topp - växte i : - stadens anseende 'och betydelse” v.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.