"ens ville slösa kraft på att disk of FC FRU TTFEFERPETEVTE TT OT EENOPN v YYYrTtTeeYVYVTYFFOv an Tar ” KAHOLMS ' TIDNING — i "7 Onsdagen "den 28 -mars-1962” 4 - - - soo. - ” a -S oe seeda sl balle :H2 nyligen . meddelades i dags- : pressen att Vegamedaljeri för » värdefull antropologisk.' forskning utdelats. till Thor Heyerdahl, Nor- "ge. , Därmed har han: placerats : bland upptäcktsresande som Roald ,Amundsen, Fridtjof Nansen och "Sven Hedin, Den bragd som i för- "sta hand ligger till grund för pri- sets utdelande är den lyckligt ge- nomförda Kon-Tiki expeditionen. " KonzTiki.l expeditionen, .som' för . somliga kanske ter sig som ett gan- . ska .. normalt: sjöäventyr, - ansågs .emglertid då den startade 1947 som "ett: direkt vansinnigt tilltag. Thor » Heyerdahl :har, senare; berättat, att deras ' chanser'.att överleva bedöm- ; des som noll av alla större försäk- ringsföretag. Inget bolag 'i världen var villigt "att' teckna försäkringar på de sex deltagarnas liv.; 3 Upphovet till och syftet med: ex- peditionen "skilde sig 'också väsent- ligt. från "”vanliga .. sjöäventyr”. ”Heyerdahl, .'som - ursprungligen ' var zoolog nen, senare - ägnade. sig "åt "etnografi, hade en, teori.om hur de - östligaste . öarna. i Polynesien -be” -folkats, nämligen från Sydamerika, "Vid resor; 1 Polynesien' hade han gjort etnografiska ' fynd, :som "han ansåg styrkte" denna teori, Men. 'då han publicerade sina fynd. och teo- rier skakade” gamla grånade ;etno- grafer >på huvudet inför” ungdo> mars djärvhet även i ärbetshypo-' teser, Bara tanken att Sydamerikas tidigare, befolkning . skulle, kunna . färdas den 800: mil långa: vägen till de närmaste öarna. i Polynesien, "ansåg de så otänkbar; att'de- inte ra teorien vidare," :-; ” Idrottsmän kan ibland gripas -vad man kallar :”helig' vrede": och förmodligen: var 'det något liknan- "de som, drabbade Thor Heyerdahl. "Det fanns bara ett'sätt att bevisa RE .Dolkarna blixtrar i de samman- . svurnas händer och blodet ström- mar ned över offrets vita toga. Det "är Caesar som ännu en gång dör för mördarhand i Rom. Den här gången i Cleopatra-filmen och un- der Caesars mask gömmer sig skå- despelaren Rex Harrison.- De två unga männen satt på bas- 'sängkanten och pratade om sim- ning. - — Hur ska man egentligen lära en flicka att simma? undrade den ene. i | ee — Jo, först tar du henne ut på grunt vatten, Så får hon lägga sig . fråmstupa medan du varsamt tar henne om livet och... > ov. — Äsch, det är ju fråga om min syster. et NER . — Jaså, ja, då har du bara att . ge henne en spark i baken så att hon 'åker i plurret! : " Kon-Tilt museum i Oslo visar intressanta minnen från denna äventyrliga expedition -Dödsdömd expedition som lyc kades >" Av läroverksadjunkt Stig Wester. = att det var möjligt att färdas sträc- kan med en flotte och det var att företa resan menade Heyerdahl och därmed hade han fattat sitt beslut, Efter ett mödosamt planerings- arbete och ett noggrant utväljande av fem medresenärer var man fär- dig att starta resan i april 1947, ” Under de närmast följande må- ning på besked från Kon-Tiki flot- med flotten. upphörde, :började man bli" ängslig, för. utgången och så kom då det meddelande, som man har havererat och troligen har he- la " besättningen omkommit”. " An- ledningen till "dessa". farhågor” var att. en "kraftig : storm dragit : fram över den del. äv. Stora! Oceanen där "man atitög flotten" befann” sig och -att' ett fartyg siktat-föremål.i vattnet, som man trödde var delar av. flotten,” Med . spärining . väntade man på vidare "meddelande och så kom: nästa' sensation: ”Flotten' har spolats iland:på:en ö i Polynesien, Alla välbehållna”, md "Alla 'som”läst "boken, om, expe tionen” eller 'sett filmen! vetiatt.re- '"”Aterresan' till ; Skandinavien "vi: USA ''blev "en" triumfresa. - Heyer- dahl: framhöll att ur vetenskaplig synpunkt var Kon-Tiki"expeditio- nen:inte tillräckligt bevis för hans teori, men” den 'hade' undanröjt ett avide största motstånden och visat att det: var: möjligt att per flotte tillryggalägga den. 8.000, km ' långa sträckan, Den film, som Heyerdahl tog under resan, ansågs ha' så stort intresse, att man vågade sig på det kolossala arbetet att föra över 16 mm:s film till vanlig filmbredd, ett synnerligen : kostbart, tidsödande och tekniskt besvärligt” arbete. År etnografiska forskningar på Påsk- ön om vilka hans: bok Aku-Aku handlar, 2 Kon-Tiki muséet i Oslo Kon-Tiki flotten forslades på ett norskt fartyg hem till Oslo: från Raroia i Polynesien. År 1957 invig- beläget på Bygdöynes i Oslo, i omedelbar närhet av polarskeppet Det är ett verkligt tilltalande museum. Redan dess arkitektur ger besökaren en föraning om att det är annorlunda än den vanliga as- sociationen av museum från skol- tiden. Muséet visar sig också mot- svara förväntningarna genom att vara föredömligt uppbyggt kring två etnografiskt intressanta ' hän- delser, nämligen Kon-Tiki expedi- tionen och Heyerdahls forskningar på Påskön. Genom denna begräns- ning blir besöket aldrig tröttandi och intresset slappnar ej, = >>” I en stor ljus sal finns Kon-Tiki flotten med seglet hissat, Daniels- sons gitarr skymtar fram i den enkla hytten och på däck ser man flygfiskar som landat på flotten. I akterpartiet av flotten ser man den stora oformliga styråran med vil- ken besättningen stred en. ojämn kamp i storm, Ens tidigare förvå- ning över att de lyckades fullfölja resan blir ännu större då man ser flotten. Hur kunde de undgå att spolas över bord då det inte finns tillstymmelse till reling? Hur kun- de de överleva sjösjukan på en farkost, som flöt på vågorna som en kork? Flotten mäter 12 meter i kvadrat och på den ytan uppehöll dessa 6 man sig 101 dagar. SS «En trappa leder sedan ner till en undervåning, där man har möj- lighet se hur flotten såg ut under- till under färden, Den är helt över- Myter RE naderna väntade" man' med spän- ten.. Då efter en' tid-all kontakt länge , fruktat: ”Kon-Tiki . flotten des ett Kon-Tiki museum, som är|. 2 fiskar .. befinner "sig omedelbart framför flotten, och under den ser man en valhaj med elegant ström- linjeform. och av ungefär samma längd som flotten. Man känner sig ' verkligen .som om man befann sig i inspektionskorgen, som . de ' var= . annan ' dag gick ner i för att in="' spektera flottens undersida. Längst bak på flotten ser man också den= na ' primitiva ”dykarklocka”, som i verkligheten förmodligen skulle ut- göra ett ganska dåligt skydd för angrepp av haj. = ce > oe Det är inte en. tillfällighet att ' från ena väggen blickar en 9 1/2 m hög staty från Påskön ner över flotten, Det finns en påfallande lik- het mellan "den på seglet avbildade solguden Kon-Tiki och den'i sten i på "ett' så säreget "sätt utmejslade bilden'av en'man. FF rt Genom" en” gång kommer ' man sedan fram till en exakt kopia av de :: underliga" begravningsgrottor, : som "varje. familj på Påsköarna ha- ; de, Även här får man en förnim- i 'melse av”att verkligen befinna sig , inne ' i: grottan, "Längst: bort: i en - | dammig nisch ser man resterna av ' ett 'söndervittrat skelett, i förgrun= den" finns vackert formade statyet- ter." och . skålar, som ' sattes in till den döde. Man erinrar sig fragment lur. Heyerdals bok: Aku-Aku där « han mycket "dramatiskt ' beskriver.. den mödosamma och farliga passa= gen till och från grottan, För en" kort 'stund tycker man sig känna den panikkänsla de greps av då de fastnade och varken tycktes kun- na komma framåt eller bakåt. :.. ' - "Som "ett logiskt komplement, till de ovan beskrivna utställningsob= "' jekten finns slutligen en intressant utställning, som .visar papauaneras : olika " båttyper. ” Man ' stannar : en stund extra framför de 'större bå-" tarna; med dessa smala och skrang- - liga farkoster, utrustade med segel, rak Heyerdahl: ,Oscar-priset har ::' polynesierna ' färdats. | från " NR . > fögrupp till: ögrupp, sträckor ' på Heyerdabl . fortsatte : sedan sina ibland upp till 100 mil... + >. Muséet är.ett utmärkt exempel på 'den nya giv som syftar till. att skapa en miljö och atmosfär som eggar besökarens fantasi. CN >. Också geni!. ten Helena R "tering om vårt försvarspolitiska lä- "och Hedin antecknade för fullt. När "materialet på detta sätt samlats, tog |" nätters arbete blev broschyren full- 'det någonsin berättigat att tala om Juntan -til krutdurken' så : är det givande. " mellan folken under flera tiotal år Ute i världspressen publiceras nu | andra detaljer att förtiga. - et den 70-åriga skönhetsmedelsexper- | - När Hedin och Hedengren berör binstei; er, ' försvarskostnaderna kor att Ett varningord” 50 NS "Av ERIC HäÄGGE " et är vanskligt att spå, I synner- | het om framtiden — lyder ett av den danske humoristen Storm- Pedersens visdomsord, som rinner en i minnet vid tanken på att i' dessa dagar 50 år förflutit, sedan Sven Hedins ”Ett varningsord” de- lade" svenska folket i tvenne hälf- . ter i striden om försvaret. Hade någon då siat om en framtida full- ständig enighet i försvarsfrågan, är det väl troligt,. att vederbörande - nära nog rekommenderats till stor sinnesundersökning.' : verkade den gången tanken att för-' svaret kunde höjas över partierna. Vad låg bakom Hedins aktion?- Högerregeringen ' .. under." Arvid Lindman hade 'efter hårda debat-. ter och : gemensam . votering fått igenom anslag till byggandet av en pansarbåt av ny typ, den s k F- båten. På hösten detta år gick va- let emellertid högern emot, Staaff trädde "till. som - statsminister, den nvya' regeringen 'tillsatte fyra: civila försvarsberedningar för att gl a ut- reda. våra möjligheter att bära de ökade försvarskostnaderna. I de- cember vidtog regeringen åtgärder, som innebar uppskov med fullföl- jandet . av riksdagens ' beslut om pansarbåtsbygget, en åtgärd som i vida kretsar, inte minst bland mi- litären, väckte stor oro... sl - Redan några dagar efter detta regeringens . beslut ' mottog Sven Hedin besök av den för honom dit- tills helt okände majoren Gabriel Hedengren. Etter :en ordrik orien- ge uppmanade han Hedin att sätta in sina krafter på att väcka svenska folket till insikt om lägets allvar. Den 40-årige majoren hade tänkt sig en föredragsturné av den be- römde forskningsresanden men He- din förkastade genast detta förslag; däremot blev han intresserad av att författa en broschyr, i ämnet, ' Under julveckan 1911 satte så de två herrarna. igång med författan- det. Hedin har, själv berättat, ' hur Hedengren under. tre kvällar. gick omkring i Hedins:arbetsrum; me- dan. hans militära visdom flödade edins författarskap. vid; under åtta bordad. I slutet "av januari. 1912 spreds ”Ett varningsord” i en mil- jonupplaga över hela landet. ' Är beträffahde "denna "broschyr. I ”ett enda ""slag : flammade : med ? explo- sionsartad ”- kraft'' försvarsdebatten upp med tidigare aldrig spord hetta. Härtill "bidrog ” givetvis : att” några veckor före ”Ett varningsords”" ut- den” stora 'pansarbåtsin- samlingen startats. In ERE »''Vad innehöll :då Hedins :var- ningsord. Först och främst uttalade han sin förvissning att spänni Så "absurd Söndags-Nisse såg Hedin och hang varningsord, >= din. Gustav” Möller och Fabian] Månsson skyndade var på sitt håll att ge ut motpamfletter, den Möl- lerska under titeln ”Sven Hedin — en falsk profet”: Snart vet också Socialdemokraten berätta, att' den hedinska : brevlådan översvämmas av returnerade ”Varningsord”, ofta med påskrift ”Tack för lånet” och att man i hela byar i Jämtland enats om att mangrant returnera den hedinska skriften, Från andra sidan bidrog man med minst lika vederhäftiga uppgifter om entusia- stiskt ' mottagande av.. den lilla > Mycket : av ' oviljan mot. Hedin bottnade otvivelaktigt i att tron på ett världskrigs omöjlighet var djupt rotad hos vårt folk. Fredspristaga- ren A P Arnoldson skrev sålunda bl a: ”Hur ett världskrig eller ett krig mellan väldiga stormaktsgrup- per -'skulle vara möjligt, det går över all deras fattning, som stude- rat de nya ekonomiska och sociala förhållandena, vilka upplöst de gamla före och närmast efter fransk-tyska kriget 1870—71. Ett "krig" inom : kristenheten ' med dreadnoughtar och +: miljonhärar hör till det nära nog omöjliga”. +," ; Med det fanns ocksi tioner till Hedins skri grafiska sällskapet sin medlemsrulle.' fullständigt | h år sedan | Så rasade striden våldsamt, ja ursinnigt i månader för att 1914 " kulminera i det bekanta borggårds«- talet, författat äver det av Sven Hedin men i samarbete med dåva- rande löjtnanten Carl Bennedich, Men det är en annan historia, som Kipling säger, vv < Pest När stridslarmet tystnat .. Intressant och glädjande är att konstatera, att när strid:larmet från denna den hetaste fejden i svensk inrikespolitik - väl tystnat, visades Religiös litteratur. - Nya böcker från Diakoni- ” SOX "Henrik Ivarsson: Konfirmationen förr och nu. - ” D elsens mitté har utgivit en bok med ovan= stående titel, och man måste bes teckna den som i hög grad aktuell och lärorik, Han ger oss en fram= ställning av hur konfirmationen vuxit sig fram och den ställning den har i denna tid. Därjämte skri- ver han kort och rakt på sak om vilka svårigheterna är med anled= ning av den alltmer pågående sc. kulariseringen, Han redogör också fr vad som måste göras för alt Hedin av sina forna: mot en aktningsfull respekt; man er- kände hans motiv, byggda på ärlig övertygelse och varm fosterlands- känsla. Sålunda skrev Socialdemo- > kraten till Hedins '70-årsdag 1935, : att han alltid respekterats av arbe- tarna för denna sin ärlighet och för sin. oräddhet att ge sig I kast både med Gud och djävulen, ”Han har dish at med socialdemokra= ter, ungsocialister oci bolsjeviker”, hette' det bl a, ”och han har vun- nit 'många vänner bland sina poli- tiska motståndare. Men han har också skilt på sak och person”. He- din. kunde omnämna : Z Höglund som sin "gamle vän och trätobro- der” vilken halvt skämtsamt ka= rakteriserat Hedin som "en riddare utan" fruktan ' och” tadel, som” när han skulle syssla med svensk poli- tik helst borde? vistas i' Asiens ök- . . vinjett till dessa erin- ringar, från denna stormfyllda, tid under vår generations sista lugna år kan det passa med att låta en solstråle sila in i form av ett sax- hugg ur en dåtida annonsspalt, en stilla erinran om att det' finns svängrum , för humorn . även i. det vildaste stridslarm. Det. gäller den - Den "Person, söm: tog fel ”galo- scher i" Nationals festvåning tor- de: . Innehavaren, som; är frisinnad, önskar ej gå I två höger- ln. a . 4 Valoscher, ', ” PSN dne bland får man skäl att undra om' den svenska 'skolan är så först- klassig' som. vi. äldre föreställer oss. I folkskolans barndom var kurser- na '' inte io år, de varade till en början i” sex" veckor och på den tiden skulle barn lära sig läsa och skriva. För dem som hade tid kom | det 'sex veckor 'till året efter, då det blev : undervisning i' dé :fyra räknesätten och k läsning. Lä- aldrig varit så nära ' urladdningen som nu. :Vårt läge, framhöll han, påminde 1912 mycket om vår. för- tvivlade situation 1809 med ryssar- na i öster och faran. för norskt an- grepp. västerifrån,. om. vi skulle. rå- ka i trångmål. Men han. nöjde sig rarna var. ofta gamla soldater och lärarinnorna / för . småkarnen "var i många fall flickor som var invali- der och. inte kunde utföra tungt arbete. Dessa lärare och lärarinnor vandrade' med sin skola från by till by.i socknarna. Vi' vill inte ha den tiden tillbaka men den är än- inte med de rent realpolitiska be- dömandena. I grella färger målade han upp Sveriges läge i händelse av ' rysk ockupation. 'Fantasifullt skildrade han Stockholm, besatt av ryssarna: kanonvagnar kör sönder rabatter och planteringar. i Kungs- | trädgården, : hela lass hö: tömmas vid foten av Karl XII-statyn, ko- sackernas hästar ledas till Molins fontän för att vattnas. En hel del Bl a berättar hon att när den store Picasso 1956 målade hennes porträtt, . sänkte han en gång penseln och anmärkte: . ” : Dee — Jag kan glädja er med att vi båda: har samma avstånd mellan ' öga och öra, - Ma va — Jaha, vad betyder nu det? undrade Helena. eos — Madame! utbrast Picasso. Det betyder. att ni är ett geni liksom jag! . Me sö cv Präster i TV: Ärkebiskopen av Canterbury dr Arthur Ramsay har givit order om att engelska präster, som fungerar vid; TV-sändning av gudstjänster, i" fortsättningen skall låta sminka sig såsom brukligt är ifråga om an- dra, som 'framträder i TV. — Jag kan inte inse, säger ärke- biskopen, - varför - Herrens : tjänare måste se ut som lik i TV-rutan. Affären hade gått omkull för ho- nom, Han. sålde butiken :och' tog anställning ' som poliskonstapel.' En dag då han patrullerade på gatan, mötte han en av sina f£ d affärs- bekantar "Lu es gt — Nå, frågade denne, hur trivs du ned polisjobbet? -+ ” 2 — .Tack, bra! Lönen är skaplig, tiänsten är inte alltför hård — och vuxen av alger, ett stim av lots= så det allra bästa; kunden har all= tid orätt! + . vi ha råd att årligen supa upp 168 milj kr men klagar när det gäller inte fullt 4 milj kr under några år till en pansarbåt, Brännvinet för- stör vårt folk, heter det bl :a, me- dan den blott hälften så tunga för- svarsbördan rycker upp oss, stär- ker vårt självförtroende och vår trygghet. Ändå klagar man och ri- ver upp himmel och jord och för- giftar det politiska livet. ol . I slutapellen 'manas till. en. av- blåsning av striden mellan höger och vänster” i försvarsfrågan och kräves, att den nyss sammanträd- da riksdagen ”inte får åtskiljas utan att det attentat, som riktats mot vår trygghet, blivit grundligt och "med förkrossande majoritet tillbakavisat”. +; Cano 0 . Strindberg avskydde Hedin a Angreppen - mot : Hedin” satte snabbt. in för fullt. Hans motstån- dare erinrade sig den fejd, som Hedin och Strindberg tidigare ut- kämpat. Den . stora dramatikern avskydde Hedin, som han inte kun- då beg 1 till vårt fina skol- väsende och ” många har uträttat ganska mycket tack vare de kun- skaper de fick! i den skolan. 'Man blir därför ganska fundersam när flera. konfirmationslärare säger att nutida: konfirmander i 'många /' fall inte. kan läsa -bibeln därför att, de inte : förstår" orden. Översättningen är för gammal, Kisen och raggar- na har en annan vokabulär och förstår den'inte,. + 77 ena " Inför detta påstående ställer man sig ändå fundersam. Min gamla en- gelska bibel är översatt till engel- ska år 1611.. Enskilda samfund har både "i: England och andra länder haft egna bibelöversättningar. men det är rätt egendomligt att det gam-' la traditionsbund: Ilska folket ÄR SÄ NEPAL len visning som nu bibringas konfirmanderna, skall få betydelse för dem själva och för. samlingslivet i stort, "i =. 0 7 : Det är en bok, som man med” stort nöje rekommenderar till all> varlig begrundan för även präster, Nils-Göran Engberg: arbete I norrort. = | Detta är en 'bok om hur ungs domsarbete i denna tid kan bedri« vas och som det synes även lyckas . Den är nämligen en rapport utan alla förskönanden om det 'arbete och de metoder, som prövats. i.en fö ling i en av Stockholms ut= kantsförsamlingar. Man behöver just inte ha läst så mycket förrän man förstår, vilket gigantiskt ars bete det är att bygga upp en. ung= "' a och levande. De vägar, man här gått, kan väl inte överallt förverk= ligas, Ty det krävs både kunska= per och sist men inte minst med« hjälpare och villiga och många så= .. dana som - vill offra ' både tid'och kraft för detta arbete. Men att'det är i högsta grad stimulerande, det - . framgår av skribentens uttalanden, . Man kanske rycker till inför alla , ”aftnar” men men kan ju söka för= verkliga det som går på respektis Ve Orter, sva a tl ons ee I alla händelser skall författaren frad givande och stimulerande ar= iete, fate Granger :. Westberg: .Sjuksköter= skan, prästen och patienten... ;;!<', ', "- Boken är: en" översättning. från engelskan och. författad.;av en. mån som +i sig" förenar: sådana : befatt- ningar ' som . sjukhusprästens .' och professorns,:" Han”; har: ' därjämte mångårig . erfarenhet av såväl 'ar= bete på sjukhus som instruktion-av sjuksköterskor och. präster, Det är givet att så olika" som förhållande- na är i.Amerika och här, är. det mycket som inte här kan förverkz ligas,. 1. Amerika är.t ex varje stort jukhus' försett medför: prästens =. mö Ne då ar med träpärmar, De den tolftes bibel med 8 h ratalets stavning; Dem: var 'det in- gen som övervakade; Hur femårin- gen ' listade: ut: stavningen ' minns | jag inte själv, Det var Thu och Thy och. mycket” annat svårt och koris- tiga :benämningar men 'boke en underbar sagobok: för mig. Jag smet undan ' och läste" och läste 'så mycket jag orkade, Näturligtvis för- stod jag ingenting om teologien vid den. åldern men berättelserna” var fängslande. Jag läste till' och med de apokryfiska böckerna om Tobias och 'om Judith och Holefernes”och kommer ihåg det mesta av det jag läste i denna underbara bok -än i dag. Kunde en femåring läsa en så- dan" gammal - bibel: utan ringaste hjälp och med stor förtjusning. så arbete rymliga 'och lämpliga" loka=. ler samt: dessutom” heltidsanställda 5, präster, av vilkd det blott finns ett: - par i hela Sverige... Men det mesta > är' av stort värde även för oss. Här." avhandlas ett av de allra mest'om= tåliga ämnen: Själavården - blarid”. patienterna, Men förf ger kloka fåd na fylla'en uppgift även som'själa= ”,' vårdare samt hennes samårbete med ' Boken" är ' en "verklig 'fyndgruva för alla för saken intresserade sjuk= sköterskor . och . präster vid , våra sjukvårdsinrättningare +. ov, vie 7 Bo Reicke: Lukasevangeliet," — Denna skrift av den svenske pro=- fessorn i nytestamentlig etik. vid Basels. universitet ' är "inte : någon . utläggning av 'evengeliet : vers: för +: vers. I stället tar han sikte på att ' detta - evangelium ' liksom, hela bi- + tror jag bestämt att med nio års skolbildning kan läsa bibeln av i dag och lista ut' vad de flesta. orden betyder. Men jag här ofta önskat att alla biblar kun- de åtföljas av en kortfattad tidshis- torik som gav. det möjligt för ung- domen 'i bilens ' och 'atombombens tidevarv ” att förstå hur livet var för : människor i de tidsåldrar då bibeln skrevs. Min tro är att det är detta ungdomen behöver främst. Det 'skulle förvandla de gammal- dags orden till intressant. och gi- vande läsning också för nutida barn och ungdomar. Vi ska kanske inte begära att de ska kunna läsa "sjut- Hund klarat sig ända sen 1611 innan det blivit en stor gemensam bibelöver- sättning, Jag har Nya Testamentet av den nya bibelöversättningen och den är naturligtvis skriven 'på ett språk somi det nya släktet färstår, men vä i uttryckssä finns ändå kvar. Vi har haft åt- skilliga' svenska översättningar sen engelsmännen fick sin och. kan en översättning göra bibeln lättbegrip- ligare" för nutidens ungdom så ska tvären. Men när jag tänker på mitt eget möte med det som står i bi- beln tror jag faktiskt att ungdom av i dag inte är så bortkommen som den påstår sig vara, = 2... På något för alla obegripligt sätt lärde jag mig läsa innan jag var fem år. Min far lät mig läsa :en psalm i Psaltaren för sin gode vän 1 inistern i vår fö ling, Re- de erkänna som någon framstå de forskningsresande, möjligen som habil lantmätare, den där ”beskrivit sandhögar i det oändliga, vilka alla varit kända, ehuru ingen tidigare brytt sig om att kartlägga dem”. Men inte nog med att tidningar- nas insändare- och '|ledarespalter sultatet blev inte det jag tänkt mig. Han förklarade att far inte fick låta mig läsa för' mycket och överan- stränga mig. Följden blev den att om dagen och det räckte inte alls vi naturligtvis inte sätta oss :på & jag bara fick läsa några minuter |- ratal bibelöversättning. Men, för resten —. varför skulle de inte kunna också det? . för en som var fem år. Uppe på fylldes av inlägg för och emot He=" morfars vind fanns ett par gamle Därför behandlar han sådana frå=, . gor. som ' evangeliets. upphovsman och dess ålder -samt de formella egenheter ifråga om stil och struk= , de ' närstående evangelierna, . geliets religiösa budskap. Boken, är genom” denna, historiska "analys, då man skall försöka avvinna det dess betydelse för det andliga li- . vets uppbyggelse, . tess - Dessa här omnämnda böcker ha alla utkommit på Diakonistyrelsens förlag och är av stort värde, =. pos vc F Ergardt -"j magen.59 år +" LJUSDAL (TT) von I 59 år har: skogsarbetare > ' " Fredrik Lindkvist i Hybo, Ljus- : "dal, gått omkring med en bly= - - kula på 50 gram i magen, Han ; - Akademiska sjukhuset 1 Upp sala för ett maglidande, varvi ” man fann blykulan. ” Nl . Lindkvist erinrade 'sig efter ope= rationen att han 1903, då. han var sju år, laddat en lös bösspipa utan kolv med en hemstöpt kula. Där- . efter hade han med en "hammare slagit till tändhatten, varvid skot- tet" gått av och träffat honom: ljumsken, Eftersom det på den ti-" den var långt till läkare och" lasa= rett hade'sju-åringen vårdats hem ma tills såret läkts. Ingen anade '- att han hade kulan kvar i kroppen. Etter operationen. blev. Lindkvist femtiotal ” blivande " läkare, varvid > fallet " betecknades unikt. : "styrelsen "':: so, oc Sekreterare Henrik " Ivarsson Es ia domskrets ' och hålla den samrman ert ha . mycken tack för. detta i högsta "7" 7 om hur sjuksköterskan skall kun="" beln också har "en historisk sida. , tur, varigenom det skiljer sig från '-- , Mot - ; slutet redogör han för Lukasevan= > lärorik. Och ordet förlorar. intet Tvärtom » kan . man 'ha god' hjälp, S har i dagarna - opererats på? än. föremål för. föreläsning. inför ett "CU n /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.