YYtrrreY vor or YYYFYFYVFYtYVYTT TE ve Y Vv vrrtYrervTe rev vereererevtYYYYTYT? . ipresenterade YYTYErtereerevYvYvrYTYTYTYYTYTYTYTYYYYTYYTYTFYTV YT VET V Yr Torsdagen den 29 mars 1962 DEN 29 MARS 1962 t ” et "är" goda tider, påstås det från sakkunnigt håll. Men inte överallt, tycks det. I går kom meddelandet, 'att det stora Varbergsföretaget - MAB-MYA med över 250 anställda skall lägga ner driften i den angivna staden. Marknaden är ansträngd för tillfället, och detta företag &r. inte ensamt om att brottas med problem, Dock hoppas man kunna placera större delen av arbetsstyrkan, men ändå upp- står en del problem, när ett företag. blir: tvunget att lägga ned : driften, : Sensationsjournalistik hör inte till de vackraste sakerna här i ”wärlden. . Den - florerar särskilt inom ikvällstidningspressen och weckopressen, Framför "allt de stockholmska aviserna har ett särdeles gott öga till sådant som slår men. som ofta strider mot god journalistisk sed. Man minns med fasa det mordfall, som inträffade härförleden" i Stockholm. Det var ingen hejd på detaljbeskrivningar, och det måste ' varit hemska dagar för . modern, då hon. fick reda på den ena" saken efter den andra, som slog varandra, när det gäll. de utmålaride skildringar. Hadé nu flickan warit i: livet, skulle hon då haft möjlighet att åter- mända till. ett normalt, liv efter allt det inträffade och efter, allt som skrivits om henne? Knap- . past, Sådana 'journalisiska ten- denser är. inte vackra och ma- nar absolut inte till efterfönd: dag : ' JONAS sr Solen går. upp kl. 5. 53 och ed kl. 18.43, =. 000 As SANN oh morgon === +" HOLGER: I vg 8 os Solen går. upp. kl. 5.50 och ned : : / kl. 18.45. ; Att lisa ANNONSERNA” TT är både lönande' och'roligt': . Rosenkransen, de rastlösas leksak I Aten och andra grekiska städer har man det senaste halvseklet kunnat iaktta ett rätt intressant fe- nomen, som dock inte försett världspressen med feta rubriker, men som ändå har funnits där hela tiden, ” t Vi tar oss en titt på en gata i Aten. Där står två män med hän- derna på ryggen — den ene ung och med Sara armar, den andre äldre och mycket välklädd. De står och väntar. Väntar på en buss el- ler bara på ”Gå” vid en fotgängar- övergång, så som hundratusentals män över hela världen står och väntar just nu I detta ögonblick. Det är väl inget särskilt märk- värdigt med det, ' Men ändå, Om Ni kikar litet när- mare på dem kommer Ni att upp- täcka att bägge "två diskret står och fingrar på ett litet pärlband, Oavbrutet glider den ena pärlan efter den andra från finger till fin- ger, från hand till hand. Det är Komboloi, den rastlöses leksak. . » Här har man gått och trott att det nervösa pysslandet red ett el- ler annat var något speciellt typiskt för oss nordbor, någonting som man inte kunde sätta i förbindelse med den flegmatiska livsföringen i en stad som Aten, där solen ski- ner från en blå och molnfri him- mel under nio månader av året. Och så är sanningen den att tusen- tals av atenare ständigt går om- kring med sin komboloi. De tåter pärlorna 'rinna mellan ' fingrarna medan de väntar, promenerar eller sitter med en vän vid en drink på de många trottoarserveringarna. " Från Italien känner vi rosen- kransen eller radbandet; som också glider mellan fingrarna och: skall påminna den bedjande om de olika" bönerna, Men komboloi är ingen rosenkrans och. har:'ingen religiös innebörd. Bara namnet är avlett av det grekiska ordet för rosen- krans, kombologion.' Det består av ett snöre med en tofs i änden, På snöret är det uppträtt 15 pärlor, som förut var gjorda av bärnsten, men som nu naturligtvis tillverkas av plast, varför man kan köpa he= la härligheten i vilken kiosk -som helst i Aten för 10 drakmer eller omkring 2 kr, +: ov . Det grekiska Jexikonet Enkykloö paedikon : från 1929 upplyser : att komboloi under de sista åren före första . världskriget. ” infördes västvärlden från Anatolien 'i fur | kiet där seden uppges vara urgam” Small ser Vore det inte någonting f år tids jäktade och stressade männi- : skor här. hemma att pillertrilla lite med pärlor och" ta det hela med mera lugn och ro? a , Bl ; att hlälpa ' Postgiro HO1IDET ”Söndagstidning ett hot ; L ; mot norsk frilufssöndag tt initi för al Självklart förbil- kontakter mellan tidningar an för den ' svenska centerpolitikens talan och tidningsorganen för cen- terpolitiken 1 Norge har tagits av Bondepressens = Bladeierlag - och Bondepresselaget. Dessa norska tid- ningssammanslutningar inbiöd en repr t för Cent ' Press- förening att delta i de båda norska tidningsorganisationernas : årsstäm- ligar detta tidningsiramställningen avsevärt genom att Investerat ka- pital slås ut på två företag och delvis samma personal kan använ-. das under tryckningen. Liknande samarbete förekommer ute 'i lan- det, Trots detta har särskilt de mindre bygdeaviserna ekonomiska problem att brottas med, -:precis som här hemma i Sverige, då ex- mor i Lillet vid tu vec- koslutet, : Förutom ' stad liga inte sker i samma takt som utgiftsst na," Hur det . ärenden förekom en dagslång de- batt kring bygdetidningarnas spe- ciella problem, ' sedan företrädare för olika verksamhetsområden hål- Nit inledande anförande. Ett sådant hölls även om den:svenska lands- ortspressen och centerns tidnings- organ av undertecknad, som TIre- Centerns -Pressför- ning. i Den politiskt orienterade norska 'pressen har, liksom den svenska, politiska presscentraler, som fur- nerar tidningarna ute i landet med politiska artiklar och politiskt stoff från stortinget och det centrala partiarbetet, Kring Senterpartiets "IPressekontors i Oslo arbetsfunktio- ner rörde sig en intensiv och grundlig debatt där de Jokala ny- ihetsförmedlarnas intressen fram- Ihölls, Att det inte. alltid 2r så lätt för de centralt arbetande journa- ilisterna att dels tillgodose sina 'ar- 'betsgivares önskningar i stortinget och dels lokaltidningarnas : behov av politiskt nyhetsmaterial med hänsyn till geografiska . och tid- tekniska krav, fi sär- "skilt tydligt av den debatten, ' > Tekniskt samarbete mellan tid- 'ningar av olika politisk färg är in- gen . ovanlig företeelse i Norge. Senterpartiets huvudorgan i Oslo, Nationen, trycks till exempel i en press som ägs gemensamt med hör gertidni bladet, Tid-' "ningarna framställs på respektive redaktioner ” och ' sätterier . men Mor ” trycks samtidigt i en 64-sidig mo- » derna press som betjänas av gev. problemet skall "lösas sysselsatte | OP också tidningsmannamötet och här trädde den dynamiske tidningsdis- ponenten Nils D'Danielsen från Stavanger in i bilden med ett an- förande "om de möjligheter 'man hoppas få genom fototeknisk fram- ställning av tidningar i offset. Den- na metod förefaller kunna ge mindre och medelstora tidningar bättre chanser att hävda sig i en ' allt hårdare ekonomisk konkurrens på tidningsområdet. Norge saknar inhemska söndags- tidningar och på en direkt fråga av undertecknad om inte detta an- ses som en brist, hävdade Presse-- kontorets chef, redaktör. Odd Bye, Oslo, att det visst inte betraktas som en brist i Norge. Tvärtom han man på goda grunder riskera att söndagstidningar. allvarligt skulle äventyra de så livligt omhuldade och ; utnyttjade ' friluftssöndagarna, då man ur huse under vintern drar ut på skidfärder antingen i fjällen eller i mindre krävande' terräng, eller på annat sätt utnyttjar ledig- heten under den varmare delen av året, Radio och TV bör kunna svara för nödig nyhetsförmedling, menar man allmänt. Söndagstidningar kan undvaras. - Slutligen kan nämnas, att dispo- nent Nils D Danielsen blev om- ' vald. till ordförande i Bondepres- ' sens' Bladeierlag och att redaktör : Haakon Storöy, Namsos efterträd-' des av redaktör Hans Lystad, Oslo” örande i ”Bondepresselaget. " - Fhure Mattsson. Dagens rim Svensken dricker kaffe för 700 miljoner kr årligen vil- ket dock inte hindrar att producentländerna har det ekonomiskt besvärligt. Förvisso och sannolikt ej bland 3ordklotets alla nationer drickes det kaffe t dag så hejd- löst och mycket som här. Denna : vår: syndiga last kostar 700 miljoner märk väl vartendaste år vilket ju fruktansvärt är! ” Mjölk kan vi dricka och te och saknas det andra slags drycker dricker vi vatten ibland, dock ej med gladare min. ” Koffet är erkänt den dryck vil- ken i Sverige man tycker smakar långt bättre än punch, bättre än konjak och vin. ' Hur mycket från arla till kväll i Folkhemmets omskrivna hage kaffe vi sväljer — o ve, mer bör vi dricka ändå. Länderna vilka oss ger kaffe till törstande mage : brottas med stora problem, långtifrån ringa och små. Tillverkar gör man i dag — vil- ket med vånda man täljer — -. vida ter kaffe än folk dricker inigon:nation. ” Viktigt är därför att vi långt mera kaffemust sväljer, årssumman öka vi bör en eller annan miljon! Doktorn. svarar = Under denna rubrik besvarar en . svensk ' legitimerad. läkare ”kostnadstritt "medicinska frågor i från läsekretsen. - kv « Förse frågorna med lämplig : > signatur och uppgiv helst ålder > och kön Det är givet att envars anonymitet : obrottsligt bevaras. «Märk. breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- ; tionen. ns En! "åldring". . Signaturen. som redan är över. åttio år gammal, har av allt att döma en god vigör, men ni har på senare tid iakttagit viss försvagning av minnet samt yxsel- för en Vllmän undersökning bland annat kontroll av blodtrycket. som i er 'ålder lätt förorsakar: yrsel, dels : vid förhöjning och dels om det. är mycket lågt. Det är möj- ligt att'ni' medelst ett cirkulations- främjande medel skulle kunna kom- ma till rätta med de jakttagna s sym- tomen. H ”»Fru 55 år”. Lichen ruber är. en icke smittosam hudsjukdom, . vars "orsak : man ännu ej helt' kommit till klarhet om. Sjukdomen här en "viss": övervikt "hos nervöst lagda | personer. Ibland uppträder endast hudutslag, i andra fall kunna även lymfkörtlarna svullna "och klåda följer. = ”-.. Behandlingen består i vanlig god hygien, mild diet med undvikande av starkt kryddad föda. Lugnande och klådstillande medel har ofta god «effekt. "ska man sitta en evig tid och vän- ta på tåget. ” Aldrig väntar tåget på mig! + NE Vv. — Vill ni inte vara snäll och be- rätta lite om handlingen innan jag beslutar mej för om jag vill se fil- d anläggningar. och! Suck på järnvägsstationen: 2 Här |. oe Par rn >r ——— - En underbar park omger slottet på Mainaus blomstrande ö. På de ”saligas ö” Ö 1 Bodensjön "De saligas E kallas den av mån- ga. Denna ö Mainau är 'ett bloms- ferhav; som fack vare sitt utomor- dentligt milda klimat blivit ett om- - tyckt "mål för rekreationssökande, Öns särskilda; tjusning beror på dess harmoniska för el Insjön Bödense : ”Schwäbisches Meer”, , är 537 kvad- ratkilometér:stor. Den har ett kli- matiskt sett- utomordentligt gynn- samt läge; På sommaren minskas rötmånadsvärmen och på vintern ger den värme .så. att stora tem- peraturskillnader praktiskt taget in- te förekommer och nästan alla sor- ters växter frodas bra. Härpå ön Mainau finns träd och buskar från alla ' världens hörn 'och' en .mång- fald av alla sorters. blommor över- raskar besökaren. : Under. mer än 500" år ägdes ön ga barockslottet på ön. 1853 över- togs ön av storhertigen Fredrik I av” Baden, som var en begeistrad trädkännare. Denna storhertig, som är morfar till den nuvarande äga- ren, greve Lennart Bernadotte, lät plantera den idylliska parken, Gre- ve Bernadotte gjorde först av Mai- nau en storartad park och bloms- "] terö, som i våra dagar utövar en stor dragningskraft. Som han. själv säger, har denna natur-romantiska ö blivit hans livs underbara mål, ”Här i den hundra år gamla par= ken på denna ö har trädgårdarnas ro förtrollat mig. Den har lärt mig oro. ar ssie ond V ond ÅK. tärsstärtirörrrken tar en 229 ä Sagt och i SÅ pi vet Landshövding Bernhard Erikas soa yttrade en gång de tänkvkre da orden: : - Mod min gencratiog försvins= ner smaken för det amerikanska fläsket, Man trodde att läppsnuset var Få samma väg Amerikanskt fläsk, snus och brännvin var så att säga stapelvaror I den fattiya allmogens liv i början av d-tta sckel, Man läser så mycket I tidnin= garna om knark, sniff och dylikt alt man föreställer scj att nuti= dens ungdom kräver mera depra- verade njutningsmedel, : fBenjamaln IST) "Många ynglingar i våra dagar tycks automatiskt ha fått den där krökningen på benen, Det är en prestation I och för sig alt de kan öva upp sig att gå så men det är ett faktum att de går precis som om de vore på väg fram till bar= disken på en saloon och just knäar | för att ducka undan ett slag av on ' istolkolv. De är unga män märka ta av vår tids engelska sjuka. (Kaj I Sk Pagbl) Modern tolkning” . internationell mötesplats för ung domen, som nu är välkänd långt utöver Västtysklands gränser, Instl- tutet : som lyder under YMCA (Young Men's Christian Associa=- tion), skall bidra till att behandla: nutidens problem på ekumenisk! grund genom bl a kurser och dis- kussionsmöten. Fackmän inom om- rådet för ungdomsfrågor diskute-. rar alla de problem som unta människor i vårt samhälle har. Ge- mensamt söker man efter lösningar på detta internationella institut, som fö står under ledning av den sven- ske prästen Tore Littmark, Även för ledare finns det kurser att finna min egen ståndpunkt i nuet, att klargöra för mig själv ti- dens problem och få förståelse för "våra medmänniskors situation”. - Men det var inte bara ett träd- gårdsparadis som Lennart Berna- dotte upprättade på denna ö utan han gjorde Mainau till en ”fre- dens ö”; År 1948 inrättade greven av de tyska ordensriddarna, som även under åren 1739-1746 lät byg- det inter la institutet på slot- tet Mainau och skapade därmed en och möten här. Institutet på ön Mainau bjuder på ett mångsidigt program. Genom praktiskt arbete och diskussioner med unga 'män- niskor från runt "räknat 70 olika länder försöker man bidra till en allmän och livsnödvändig interna- tionell ömsesidig förståelse. (Kon- stanz, DaD) "a Beate Hickmann "Två ”bondesöner” ”Öst är öst” och; Väst är väst, och ; aldrig . mötas de” två — håller de gamla Kipling-orden verkligen? Ja, man kan faktiskt fråga sig. " Nyligen har vi genom Chrusj- |: tjovs svärson, redaktör Aleksej Ad- sjubej, fått veta att den ryske pre- miärministern älskar musik, beund- rar "balett, kan' fördra fotboll, att han bara dricker vatten; att han är en man av folket, att han kliver tidigt upp på morgonen, att han ar- betar hårt och skriver bra. Och att han gärna vill få tid över att föda upp kaniner. «+ "me Liknar; då Chrusitjov ingen an- nan?' Jo, det gör han. Han liknar bl a' MacMillan, Storbritanniens premiärminister: MacMillan har vis- serligen ingen svärson som kan ge honom publicitet, men den brittiska oppositionens tidning, Daily Herald, har flinkt uppträtt med en lista på jämförelser, mellan Mac och Ni- kita. fas AA t Båda är 68 år. De berömmer sigl” båda för att vara av bondeätt. De har båda varit soldater. Mac- Millan blev sårad tre gånger i förs- ta världskriget. Chrusjtjov kämpa” de under revolutionen och titule- | rades generallöjtnant , under andra - | älsklingsförfattare är Trollope. Ni- världskriget. Millans bästa. vän är lord Home, utrikesminister. Chrusjtjovs bäste vän är Mikojan. . De tycker båda om att "skjuta. Chrusjtjov såväl stort som smått, företrädesvis : änder och björnar. Båda har en svaghet för fraser och ordspråk. Chrusjtjovs blomster är välkända. MacMillans senaste djup- sinnigheter är ”Det blir aldrig ett nytt krig” och ”Vi har aldrig haft det så bra”. . I Båda har sina vänner n nästan ute-' slutande i politiska kretsar. Mac- Båda tycker om ett glas då och Ett och annat: : Bastun erövrar USA ” . " Numera & är det inte längre & swim= mingpoolen som är kännetecknet för den välbärgade amerikanaren. Det skall vara' en bastu i år och en riktig finnbastu till. och med. Man har startat ett bolag The In- ternational Sauna Corporation, som säljer olika slag av'bastu i pris- lägen från 1.000 till 50.000 dollars. Men då är det också skillnad på inredning. Den billiga bastun har visserligen bastuugn som sig bör och dusch därtill, men betalar man bara ”litet mera” får man en lyx- bastu som väl aldrig de ursprung- liga bastubyggarna kunde ha drömt om. I lyxbastuklassen ingår också en simbassäng. Många' nya lyxlä- genheter byggs numera med till- hörande bastu, vilket räknas som en speciell attraktion. Man 'im- då. MacMillan håller sig till whisky — Chrusjtjov föredrar för det goda exemplets skull. vatten. men hans intresse för vodka. uppges vara obe- gränsat.! Båda. är små experter på 19:e århundradets: litteratur. Macs kita håller sig till Tolstoj.” ” ; Båda sätter”stort värde på res- pektivé familjers politiska verksam- het, MacMillans svärson är luft- försvarsminister. Chrusjtjovs svär- son är chefredaktör för den infly- telserika tidningen Izvestia. Denna jämförelse mellan de två stora statsmännen kanske kan Iras ut ytterligare. Det egendomliga re- sultatet blir att sällan har två så olika människor liknat varann så mycket. Vilket på olika sidor av järnridån kan betraktas som antin- gen en dålig eller en god saky porterar t o m material direkt 4 från Finland för att kunna ge ” bastu- byggena en autentisk prägel, Men ' de flesta är naturligtvis ”made in America”, . et Modernisering ” "I England håller man på att mo- dernisera uniformen för kvinnor i fängelse. Förut har internerna ji kvinnofängelserna eller på uppfost- ringsanstalterna fått sig tilldelade tjocka stickade strumpor, Nu skall dessa bytas ut och istället får man två par nylonstrumpor (30 denier), som räknas som en del av ”uni- formen” mor | Snabbköpssjukan es "Ja, det är faktiskt inte kunder- na utan personalen som råkar ut . (da), lidenskap (no), lidelso. (sve), " Migning (da), (skatte)likning (no), -. Under en kristendomslektion I en . samrealskola I Stockholm lät lira= ren eleverna försöka att tolka Ko- rinterbrevet 13 på modern svenska. Så här tyckte de att Inledningen skulle återges: > -— Om jag vore vältalare och kunde tala alla språk, men Icko ha= de kärlek, så vore jag endast cn surrande grammofonskiva, en vrå= lande eller ett klinkand piano — con ton utan mening, . Och avslutningen: - Då jag var ett barn, pratada jag och lekte som ett barn 1 nll-= mänhet, och tänkte inte på verk«' ligheten, men när jag blev vuxen, '' [ vuxna och gjorde som vuxna. Kvar kommer . att finnas tron, hoppet och kärleken, men bäst lir kärleken, | Da-No-Sve-ord väska (sve), latterlig (da), latter= dig (no), löglig (nyno), löjlig (sve), leje (da), leie (no), lelge (nyno), jbyra (sve), lejer (da), leicboer (no) leigar (nyno), hyresgäst (sve), lidélse « (da), lidelse (no), liding lidande (sve), lidenskab y(nyno), taxering (sve), lomme. (da), lom- me (no), ficka (sve), nöjaktig (da), ” nöyaktig - (no), noggrann, precis (sve), pynt (da), odde (no), udde (sve), rådhus (da), rådhus (no), stadshus (sve), redsom (da), fil (no), ryslig (sve), rödme (da), röd« me (no), raudne (nyno), rodna - (sve), sejlgarn (da), hyssing (no), snöre (sve), seler (da), buksescler, N lade jag om stil och talade som ; ”Kullert (da), koffert (no), resq4 4 ( 2 LÅ (no), hängslen (sve), skeag (da); ” göval. a göv (no), kul (sve), . - site th + för denna moderna sjukd Den möter ' Joh just Bom yttrar sig i ett visst slags kramper och muskelvärk och det är före- trädesvis kassörskor och inpacker- skor som faller- offer för den. De danska läkarna har döpt sympto- men till snabbköpssjuka — efter- som den uppträder bland persona- len i de danska snabbköpen. -Dr Marie Louise Schleisner vid den arbetsmedicinska kliniken i Köpen- hamn har berättat för BT att sjuk- domssymptornen beror på att perso- nalen vid kassor och diskar ofta, får hon går av på morgonkröken och — I natt höll jag allt på å få rin=' ga, för grannen han Palm, han skrek te så jag trodde de va nära / slutet fören, men när jag sen fråga - va de va, då svarade han inte så jag trodde de va slutet direkt, å då va de ju inte så bråttom, så jag som=. na om, men kan hon tänka, hän H levde i morse! sök i försökte man också spå= inta felaktiga art tö Även i USA klagar man över sistnämnda. faktum. ' Där: har man genom opinionsundersökningar kommit fram till att endast var fjärde amerikan motionerar dagli- gen. : Bland dem som verkligen gör "det hör promenaden till. den populäraste motionsformen. Md - "Idrott, gymnastik och arbete i den egna trädgården kom därnäst. . | Fysiska yrken = - IL. I samband med den här under- ra hemligheten med ett långt liv. : Man frågade alltså en hel mängd åldringar om bur de levde, Nästan alla personer som: var 95 år eller äldre hade haft yrken som kräv= de fysisk spänst. Nästan ingen av::. de tillfrågade åldringarna hade haft yrken som tillät dem att sitta stil- la på en stol hela dagen. Vid un= dersökningen framkom det att en hel rad 100-åringar fortfarande mo= tionerar varje dag för att bebehål- la sin fysiska trim. ; i : Fru Clara men! te ”Nattsköterskan på ålderdoms- 2 Johanson skildrar sina upplevelser: + +" >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.