ETF ENRPOSSEPTEFTETFTTN vYyv = "DEN 4 APRIL 1962 FNs S mödlemsavgiftsskolkare 7 och Kennedys stödpolitik Förenta Nationerna befinner sig 4 en permanent . ekonomisk kris; ed Fat USA skall ompröva sin FN-po- Hitik och. anlägga en enligt deras De olika ordi- narie avgifter till världsorganisa- H " tionen räcker inte till för att täc- ka utgifterna för dess många om- fattande engagemang av politisk, åocial och 'humanitär” natur, Sär- skilt FN-ingripandet i Kongo har kostat enorma summor, För att täcka kostnaderna härför har det blivit nödvändigt för FN att be- gära extra avgifter. ' Majoriteten av medlemsstaterna har emeller- tid antingen blankt vägrat att be- tala dessa eller underlåtit att göra detta. Samtliga kommuniststater tillhör den förstnämnda kategorin. Inte mindre än 62 av de med- lemsstater, som stödde aktionen 'i Kongo, har underlåtit att betala. I avsikt att sanera FN:s affärer - har generalsekreterare U Thant > föreslagit att FN skall lägga upp ett stort långsiktigt: obligationslån : och ”: organisationen bjuder nu ut obligationer - till 'medlemssta- terna, Ce : : Kring detta "lån har det? nå uppå "stått en politisk storm i Förenta Staterna. Att: FN hittills kunnat" - klara sina 'löpande utgifter har "berott på att USA satsat pengar när kassakistan blivit tom. USA har inte -hara uppfyllt alla. sina finansiella. förpliktelser mot FN H en” " beviljat. världsorganl- > mera realistisk. syn på FN. De anser,' med” all rätt för Övrigt, att FN inte utgör något säkert värn för världsfreden: De menar att USA i stället. skall . bygga ut och stärka atlantpakten, så att den kan komma att utgöra en säker grundval för hoppet om en rättvis världsfred! Dessa sena- torer. framhåller också, att Sovjet> - unionen, inte. betraktar FN som ett organ för samarbete utan som ett: forum" för sin ' egen" propa- ganda. v Det är väl inte roligt att den politiska storm, som nu blåst upp . i "Washington, kommer att' ändra ' USA:s grundinställning till FN, - . men det är sannolikt att Kennedy- : regimen tvingas att intaga en nå- got "kärvare. hållning till'världs- organisationen. President Kenne- ! dy har upprepade gånger under- ” strukit, att det är. USA:s plikt att ' hjälpa 'FN 'och han har t om! antytt att en röst” mot obliga-' tionslånet är en' röst mot' FN, : - Trots. detta -har han dock "inte lyckats bryta” motståndet mot sitt i förslag om de hundra miljonerna. ' Senatens utrikesutskott har enats om en kompromiss, som innebär : « att USA 'skall teckna 25 miljoner dollar omedelbart och 75 miljoner senare under förutsättning, att ö öv- ” - riga” medlemsstater : också sam- : manlagt tecknar 75 miljoner dol” - lar; Det & ser”. ut som om Kennedy ' ”; blir” tvungen; att acceptera denna” r i kompromiss. "Vägrar han att 'göra / detta? finns” det” risk. ör att. res: ndet: , skulle: helst se e "att USA i . talade mera än sin ordinar) även; många senatorer med klart internationell inriktning begär att Fe mark x Forock UR > PRESSEN. PRESIDENT KEKKONEN är för- klarligt nog besviken över ait hans planer att kombinera de borgerliga partierna :med arbetsmarknadspar- terna i en majoritetsregering med Ahti Karjalainen som statsminis- ter har spruckit, Karjalainen har för sin del gett upp, men presi- denten vill försöka ännu en gång, skriver Handelstidningen (fp) och kommenterar; >” - Det är inte bara taburettfördel- ningen som' har orsakat svårig- heterna, även om samlingspartiet anser sig alltför 'vanlottat för att kunna delta. Regeringsbildningen är denna gång en särdeles kom- plicerad affär, därför att den ock- så innehåller. villkor som' egent- ligen hör avtalsmarknaden till, De partier som ingår i regeringen måste utfästa sig att genomföra vissa reformer, bland annat infö- -randet av 40 timmars arbetsvecka, . och inför dessa krav har man ryggat. " President Kekkonen har tidiga- re lyckats genomtrumfa politiska kombinationer som på förhand sett tämligen hopplösa ut och det är möjligt att: han kan lyckas än en gång. Troligt är det emellertid inte, .Vad återstår då? Den san- nolikaste och enklaste utvägen är väl att återgå till en agrar mino- ritetsregering, men därmed skul- le man åter hamna i det parla- mentariskt 'olyckliga ” läge, som riksdagsvalet var avsett : att häva för gott., + BLAND LANDETS JORDBRU- KARE breder oro ut sig över den egna inkomstutvecklingen jämfört Er ten” frå : ställas inför sprungliga förslag helt” och. hålle . I'så fall kan”ett annat inom”sena: ägt förslag få förnyad ak . . inriebär;, att USA skall. låna: FN 100 miljoner” dollar; avsnära hälften av, senatorerna» Skulle detta förslag antäs inträder” hopp" ; förefaller | + myckat ' inte” FN: pengar från: bankrutt. grupper”, ' skriver - Jordbrukarnat Föreningsblad: ) Halva sexårsavtalets tid är snart till ända, och det kan 'vara dags att söka klargöra den hittillsva=- rande utvecklingen. Hur industri- arbetarlönen ökat vet vi, om för- ändringarna i ”basjordbrukarens” är våra kunskaper ganska små, om vi med kunskaper avser en hel-' hetsbild för alla tillhörande denna kategori. Alldeles. utan material för belysning av den hittillsva- rande utvecklingen är vi dock inte. Att 1961 blivit ett besvikelsernas'” år finns i varje fall ingen anledning dölja: .Världsmarknadspriserna på i fler- : talet produkter föll nästan oav- brutet, särskilt sommaren och för- hösten 1961, 3-procentsregelns ut- lösning i september i fjol kunde inte förhindra ett fortsatt prisfall . även på hemmamarknaden för ett flertal viktiga produkter. Produ-" centprisindex ”borde” hösten 1961 ha legat ca 6 proc över den-ur=- sprungliga mittprisnivån 'men låg i själva verket endast ett par pro-. cent över densamma; denna pris="' eftersläpning beror huvudsakligen ! på den i och för sig korta karens- tiden för 3-procentsregeln, tre må- ' nader, Kring årsskiftet har emel- lertid. skett en prisåterhämtning, vilken lär bli än mer. markant: när inkomstregeln för tredje gån- gen tillämpas, vilket torde komma : att ske inom den allra närmaste | tiden, Den förstärkning av ” gränsskyd=" det m m som regeltillämbningen nu motiverar, torde komma att mot= -. svara en höjning av producentpris- nivån med gissningsvis 2 y2å procent, DAGENS NTF-MANING i Sy fart vefterband på barnena. kläder. Mörkartrafik -—. med den lönestegring som skett in- om andra ”jämförbara belolknings- farlig trafikp «till. en romersk "provins. Smärre "städer och präktiga, vägar anlades, . just bland de fattiga berberna. «+. ..: "vilket också "de infödda deltog, tills punkt de gamla kartagerna på sin tid behärskade större "delen av Nord- afrika och en del av Västafrika. Det är en sanning "med viss mo- difikation; för helt :koloniserat av detta intelligenta västsemitiska köp- mansfolk var egentligen bara Tu-| nisien.; Libyen; Algeriet och Ma- rocko däremot var kartagiserat .ba- rå. längs kusterna. Det. nuvarande egentliga Algeriet befolkades, i stäl- let av. primitiva berberstammar, de s k..numiderna, sammå ödrd som vårt: nomader, från oct till ort vand- rande". dromedar2' och 'fåraherdär e :var: delade” i- två "stora massaesylierna.- i--väster större” delen av: lan- : . ' Massaesyliernas' i puniska kriget omkring. år "200 f Er med kartagerna "under Hanni- hans. "Jana annekterades: av Massinissa, som . av ”romarha- und- fögnades', "med ' titeln: konunig. av, Numidien. "Men: Syfi ax” vilda b berkrigare ” hade ' gjö i gioner” åtskilli; rfång,” och > en stor. avdelni dem . också mot honom 'vjd Zama, Det var första 'gången i histor n :som. algerierna” slogs. mot, europe- -erna- men., det - kriget "skulle - med smärre (avbrott fortsätta i. över två- tusen "år. Hundratalet före vår, tid- "räknings början , var lugnt, se började. det i igen "under inbördeskri-: get mellan" Pompejus och "Caesar. Kung Juba av. Numidien' var: "kort- 'synt nog att sluta Sig till'Pompejus; och när denne besegrats "vid Far-' salos- och som flykting mördats i Egypten, : gjorde : Caesar : Numidien uppror och efterdyningar efter Ju- bas krig fortsatte en tid, men un- der Augustus ståbiliserades läget, och "en långvarig fredsperiod in- trädde, den längsta 1 Algeriets'he- "la historia. Välståndet" ökade, nya kristendomen vann stor utbredning Trots smärre uppror från öken- beduinernas sida 'var allt ganska lugnt, tills de germanska vandaler- na kom år 429 under sin kraft- fulle konutig Geiserik, Nu kom 'det "till 'ett långvarigt förbittrat krig, i Geiserik 435 av kejsaren. erkändes som, afrikansk .konung i -de-:eröv- rade landsdelarna, Fyra år därefter intog, han genom överrumpling .det rika” Kartago, : och så blev ' större delen" av, "Provincia' Africa ' en" ger- manstat, "Mot Geiseriks efterträdare ”Hunérik;": 'Gunthämund,' ; Thrasa- "mund" och 'Hilderik förde berber- stammarna oavbrutet krig och gjor- . de'. dem, livet mer än .surt,. Van= dalerna” hade. gittills” "stött. goterna, och , brand: I mitten: av ;1000-talet -medanska ' morabisekterr'. åstadkom" ma bättre” förhållanden, ; men kri-' . och sedan "utbröt, för mer än. två = (Algeriet — = landet & som blött under mer ä 9 och jordbävningar. har turats om att lägga Algeriets städer i ruiner.:Staden Timgad, byggd un : "Jer' Trajanus regeringstid 100 e. Kr., stod i 500 ' år, Nu har arkeologer grävt fram den ur deras syn ika intressanta ' staden som n Pompeij. Här en vy av huvudgatan med? Trojanus triumfbig bakgrunden. et 3 gick på bysantinarnas' sida störtades han 530; och kort därefter. landsteg Justinianus '- fältherre + Delisarius, varpå efter eit fruktansvärt. blod- bad 'vandalriket införlivades med Östrom 534; : Ungefär hundra år senare "kom de. saracenska araberna, , som i år- tionden 'av förbittrade- krig. bit, för bit irtog landet och fördelade "det mellan en, mängd småschejker. Be- folkningen nedsjönk i rent barba- ri, och intet år var, utan. mord sökte. den lärde Abdallah ben” Yazim genom: stiftandet .av.: den: muham- get "blev" bara ” ännu värre." Efter orgier .i berberdråp upprättades Al: moravidernas'”. välde,” efter "ett" år hundrade : avlöst av "Almohaderna; som också ; stog stora delar; av. Spa- nien.; De 'sätt: vid styret: till.: 1273, geriet, Prinsen av' Navarra erövräde Oran . och - Bugia : och: tog. slutligen 1509 själva? Alger. ; Men” berbérna men: när Hilderik” sädlade: om och"; "smällde; det: i "någon ände av "det F tolskei Spanien; en”, flotta" till Al [me inga var Hatä- |- . Engelsmän och; ingripa, . de: unnade: inte. Frankrike hbytet,: de' fiskade i" grumligt vatten: Så småningom redde. .dock--Louis Philippes sjömakt : upp. helvetet. Amiral" Duperré: landsatte ' en :ar- mé, : och : "general. ” Bourmont marscherade. mot. "Algiers. Staden gav sig, turkarna sändes hem, dejen flydde till" Neapel. Sedan "dess har Algeriet. varit. franskt, men. inbör- deskriget .där: har inte. ett” ögon- blick -- upphört.” Efter några "få år gjorde '.de', berbiska riffkabylerna uppror: under; sin hänsynslöst tapp. re schejk "Abdel :Kadér..Det kom att vara:i femton år: Abd el-'Kader röktes : ur sina” grottor: vä med onödig” grymhet, —-och'! fången till. Toulon” "1848. Meni' efter |' honom kom, jandra; klan” efter” klan olyckliga anidet.; Främlingslegionen T duglig.: En from. i rätt förhållande |, - heten inte'har 'någonling att. pörk med hjärtats fromhet har Jesus från . | fromhet är tillfyllest när det "gäller Nasaret åter och åter; pekat”. på i | medveten. om sin andliga heinvist -) har att göra med . "metafysik", Av. "| många troende anses denna världs- . | lighet" gudlös "och - hed a ken mycket. är heligt. På Luthers har den människa tro för vil-]:s å tid betydde ordet ”from” god eller | . änniska skulle helt enkelt stå till världen ' och: medmänniskorna, Varken mystisk eller 'sakråmental ett rätt gudsförhållande Den i san- ning: fromme" lever" liksom i två världar och handlar” + denna” värld i ”Guds rike”, " + '- Den moderna sekulariserade män- niskan är rädd för begreppet from, med vilket hon förbinder, föreställ= ningen”, av . något trångt och. in- skränkt; "av världsflykt och ask Hon bejakar religionens sociala på- bud -men lämnar: allt åt sidan som isk helighetea' och. egoismen bli fattares plädoyé för den sanna kuda= skan?; Inte Bennes etik; inte henhös |. många" gudlösa Å och renare, än dre. hos' vår tids troend var på Jesu tid.'I en; kristen 13: tron: läste. jag nyligen följande” nr den "icke" frommaj? profana! Fö "hör . Men vem Kan bedöma vad 'som” "finns bakom den profana "skeptiska atti- tyden?: Är.. det inte tänkbart vatt där; skymtar: en, -fromhet;; . djupare ty- piska. representanter, . matema” tikern "och > filosofen G' Chr Lich- tenberg,' skriver vid "ett tillfälle att ”det finns". sett” slags” transcendent buktåleri, med vars "hjälp -männi- skor kan fås att tro att någonting ma: vilja 'och svarar. > ju "frukterna. som”? "skall vitt trädets art, | många 8 k kristna människors dö Ta - | ningar? "måste det. stå' ganskär et kan .det' vara värt ati: något. vång ter .. henne ; ud ånga nutidsmänniskor Of er "att: acceptera en så . v "ordet from? , Del ät så h "att -dömå.7 + till. med deras gudsförhållandes: ta'sig en”titt - bakom” skeptislsmehs':- och ;'världslighetens' förlåtér.» Olof. som "har sagts. på. jorden 1 från himlen”: Det " är . antagligen samma iakttagelse som ligger bak- om = många : moderna -'människors misstro mot den. officiella religio- nens tal : Det står vi i bibeln att Gud" skapade: männi- skan efter sitt beläte,.men' i verk lighetea tycks det förhålla sig om> vänt, Det högsta” väseridet har: bli- vit.:utrustat med. så många mäns RR fred Åke” "Ohlmarks Lagercranté tillhör som bekant döda . sa .kulturradikaler « SOPA” djup respekt: för den nal a lighet .soni ; utinärker / Lagererant [öste oc 'Han:talar här; om AN de som spanjorerna, Nä Ferdinand fö dog, sände. berberfurstärna' en. am-. bassad ” till: pirathövdinge Barbarossa” och” begärd kom, men” 'väl' hade han kört: ut spanjorerna så Jät" han "mörda: de mäktigaste '; ; berberschejkerna proklamera sig själv 'som" ku Algeriet.;. Det var han: som 'inför- de :sjöröveriet 'som " modernäring' i de algeriska kuststråken' och gjorde landet "till centrum; i' de.s:k Bar- bareskstaternas fruktade: piratvälde. Sultanens '; : blodregemernte:". ledde snart i till 'att 'berberna "måste be spanjorerna om: hjälp mot "den. de nyss inkallat till hjälp 'mot spanjo- rerna. ' De . kastilianska :, trupperna satte sig i. "marsch från Oran, slag efter slag utkämpades; till sist blev blodhunden Jängen och hans huvud föll) st on. : Barharossas bror "Hayreddin: val- des av säracenerna till den 'avrät- -tades' efterträdare, Han' kastade sig om . halsen på turkarna för att få ut 'spanjorerna; och storhern i Is- tanbul utnämnde honom nådigt till sin pascha och sände honom trup- per. Det'arma landet kunde "aldrig i någonsin få fred. Så snärt spanjo- rerna inskeppat sig. blev den nye sultanen pirathövding. Han befäste till tänderna hamnen i Alger. Tret- tiotusen plskade kristna slavar fick arbeta ' på 'kajer och murverk, På-. ven Paul III fick 'självé kejsar Karl V att företa en 'expedition till.rö- | varlandet, men kejsaren måste åter-- vända, , sedan hans: flotta utanför den nya, hamnen skingrats av stor-' örjan av 1600- talet tillkom ett ytterligare elände, när janitjarer- na gjorde: uppror och efter' namn- lösa massakrer' fick' Portens'' till- stånd att .:välj en egen 'dej. Hundra år senare fick den siste” paschan packa och ,dejen övertog piratsul- tanatet. Dessförinnan hade de bour- bonska kungarna flera gånger sökt inskrida." Amiral -Beaulien .besegra= | de ' algerierna. 1617, men; de. var strax på benen” igen.' Intet skepp gick "längre -säkert'. i . Medelhävet som '-inte "gäldat dryg tribut: till YDjävulen..- i '. Algiers”..-. Amiral Duquesne bombarderade . staden 1683. Dejen bad om fred, men hans piratamiral 'gjorde " palatsrevolu-' tion under fransmännens: kanoner och lät mörda dejen för att själv bestiga tronen. Franske. konstln stoppade han 1'gapet på grövsta - Mammay det är fru Jönsson - - " ska: fag älså eller räcka unga? . mot hans landsmäns flottar fan hamnkanonen. och sköt ut" honom na vägras ösyrat bröd i i Sovjet. står varje judisk. husmor. fritt att | själv baka sitt: osyrade bröd: till sin påskhögtid. Minoriteter, får inte va” sådant som "utan 7 'våda för "liv bröd, . men: vi” skulle” "skrätta om radio "och TV. tog upp'deras even- tuella krav på” stockholmsbagerier, att dessa under 'en. kort 'tidsinter- vall skulle ta: upp. produktion 'sav ”reska”,;Det har sitt pittoreska vär- de att bli bjudén;”reska” när man gästar norrlandslänen, men" specia- liteter ska folk bevara inom. famil- jen, Med all aktning för judarnas krav när det gäller: mänskliga fät- tigheter och ' respekt för” intelligens och. begåvning, men också judarna får. vara, rädda för att: överdriva. De svarta blixtrande ögonen på; ra- diotalaren Tarschys kunde hä :spa-' "rats till det verkligt svåra i.ras- problemet. . - H En gång strax efter första världs- kriget håde Isac Grånewald fått säl- ja'-en tavla: till -nåtionalmusget. . Professor Ankarcrona klandrade) bes styrelsen > för” att. statens”. pafigar skulle gå till ”schackrarkonst”. ov sej en tidni man tog "ställning för och'emol Gränewald "vat. fåordig och när han lade itt veto. Han skrev: ”Byrackans' gläfs har. aldrig ändrat månens ' gång" " Tidningspolemiken fortsatte .och efter "en tid inter- vjuades -Gränewald.. Hans svar: vär också den gången kort: ”Byrackan har fått valpar”. I fallet Sovjet och, det. .osyrade påskbrödet; som 'bage- | rierna vägrar baka till statens fast- ställda. pris; skulle man vilja 'råda länderna att gläfsa mindre. Atom- bombsprängningar” ska man ”fördö- ma hårt och förtörnas över och för- fasa sej "över, men: osyrat "bröd, påsktradition?. >, vd Man gör inte en höna äv: en P. fjär derl. Qjvensk. + radio . gör sej. sj v. "till .. en ' piratsändarstation.'i "etern genom, sådant. larv. :' Vi mister .re- spekten” föl ättmätiga krav, från judarna ' "om "de Inte sållar agnarna från velet. Juda ina är ett oerhört | Mor bakade trehundra: var. fjorton- de format ' världens” finaste "roma detta” "Kyrkans spl Människorna i den romanen fängs- lar och tjusar oss än. Kanske skri- ves en "och: annan "lika" fängslande roman också nu, men Eyvind J John- son får inga statsanslag 'till' osyrat beundrar honom; Han” får” ta sina stipendiepengar och ' be sin fru ba- ka specialiteterna, Någonting ” ska vara privatliv. också Fett land som Sovjet, så brukar annärs visan låta. Varför nu denna ömkan om judaf- nas " nattvardsfirande?: Alla. våra svenska ' nykterhetsvänner 'vill”:ha alkohöolfritt vin vid vårt nattvards- firände,: mer får det:'inte.: Skulle man börja, räkna 'nykterister' blev det en ännu större grupp. i Alla kärlkrampssjukdomar on ligt amerikanska ' läkare. komma av brist på pektin i blodet. Italie- nare, som. äter druvor: får pektin, och förr åt" alla' människor" tunt kakbröd där skalkarna innehöll pek- tin, Hela kakan var'en'söt ljuvlig ungsskorpa för oss "ungar. Ju mer i vi tuggade ju sötare Blev "rågkakan:. de dag; och” vi: fick" ta, ut ett; håll” i mitten och baka egna små kakör. De « blev ; sotiga'. och ' svarta; mön ljuvliga.: De gav: råg i ryggen som i” min ; barndom.” Brödet ' fick " stå många "timmar på lavarn för "ätt jäsa: Det bakades på -plåt-i” stör- ugnen och vi ungar repade ljung i flera dagar före .storbaket. Tänk om |. vi skulle bilda er'sekt för hårdba- kat tunnbröd och kräva att staten gick emellan "med" subventioner? Jag skulle ' kunna "tala. i timmar om”: min - vördnad. för bröd. : Den kommer från långa skolvägar och många fattiga små i sällskap,: Mor skickade en kaka bröd: till lärarin= nan' varje dag. Hon' fick dela. till sådana som inget hade: Hur: vågar det intelligenta judiska folket tala om en viss. sorts bröd för påskhög- bröd ifall han vill. bjuda alla som |” räcker än, Jästen var dålig och dyr M har stadsfullmäktige och borgmålss' tarna från städerna SanitiPaul-de=< g got, ett bevis” på. den tf rfalsköl] där? man "minst av "allt; én Som regel uppenbarat iden lika id - fruktbar spänning" mellan Mer é heten: under” stjärn ] :'. bland Läpparnas” bekännelsa étyder j litet, likaså namnet. sorå vi.biftå på för. olika” föremål och : Men .vardagslivets :smöå hi dina vårt" beteende i "varje; nskil ÖHON= hindrar inte att: vi kån som "Guds" bundsförvånter.' i än formulérar vår bekännelse Stöd förståndets hjälp! ] känhs "det? ” att få vara med om: att' na RR er) . Den, - ämerikanske T tynidfaråren".” ; John Glenn svarade positivt på én - inbjudan" ” till «' ett.. 'aströnauternås'.. toppmöte vid franska Rivieran. Hån ,. är beredd att med hustrun, när: då> .. behövs, resa till ”Azurkusten. , Där - Vence, Vence och" Cagnes-sur-Mér gemensamt inbjudit de: tre. rymd= : fararna," ryssarna Gagarin och bis" tov och amerikanen Glenn, till. fö. mestervistelse . och ' internationella fester i -Fymdbrödraskapets feskaR å MM tid och tro,' när tusenti Is fattiga judiska barn i "världens: krigshär- jade - länder" tigger om bukfylla? Finns inga judar i Algeriet? Finns inga andra problem kvar för judar- | na. nu” än osyrat bröd till påsk- lovat att get mötet, "som "<väntas bli under. junt månad, stt tillständ d lt I (obe - årtähgerat .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.