YN YANG NAR AG Terryv vreryenrv Yrvevryryt YTrYytfereverevteYYVvYevYrYYFEPPEvY FE PET YYYT = "DEN 9 APRIL, 1962," ME Närmandet all EEC Det börjar röra sig så sakta när det gäller vårt lands asso- . ciering till EEC. Strax efter påsk besöker handelsminister "Gunnar Lange Belgien ' och väntas då träffa. den belgiske utrikesminis- tern Paul-Henri Spaak, som 'an- . ses vara 'motståndare till.de neu- trala staternas anslutning till eu- : ropamarknaden. Litet senare, el- ler 17—20 maj, kommer den ame- ikanske;” vice" utrik duktion radikalt för att klara” denna 'anpassningsprocess. Andra åter får kanske så stora svårig- , heter att produktionen .- måste minskas eller i värsta fall upp- höra med risk för permittering av arbetskraft... =. Dessa problem i ”samband” med >” vårt lands anslutning till europa- marknaden har aktualiserats i en -riksdagsinterpellation från cen- se Georg. Ball I sällskap med utri- kesminister; Spaak "och den brit- tiske :lordsigillbevararen Edvard Heath till Stockholm, där.de 3 även räffar med h nister Lange , vid en ekonomisk ' Saltsjöbaden. Den. konferens i 3) vice utril delemija" ledaren Gunnar ' Hedlund ” till handelsminister Lange. Interpel- - Janten frågar om regeringen vill medverka till en skyndsam under- sökning om. "de. svårigheter, som "vid vårt lands associering till EEC kan. komma att drabba företag och anställda inom vissa delar av lär vara envis motståndare till så- väl Sverige som Schweiz och Ös- terrikes" 'associering. Följaktligen ” bör det bli värdefullt att hr Lan- ge får tillfälle dryfta dessa spörs=' " mål med - dessa ' mäktiga herrar,” > Just nu gästas vårt land av en annan storhet inom EEC, den bel-'; giske baronen Jean. Charles Snoy ' "et d'Oppuers," som . vid. sin an? komst till Arlanda gav uttryck för optimism. beträffande ' de neutra= la staternas anslutning, ; Visserli- gen påpekade han ”att. det finns "krafter" inom: EEC som: vill be- gränsa "anslutningen till :de' sex t ursprungliga. staterna." Men baro- nen trodde Englands inträde skul- 1e mjuka ' upp stämningen och jämna vägen för andra intresse= . rade stater. föl Frågan om vårt lands närman-: de till EEC rycker ”alltså' närma- . re även. om det: inte: märks någ- ra speciella förberedelser” härför, Vid det här laget är vi på. det klara ' med att det ' stora. flertalet " svenskar önskar associering, d vs - en partiell anslutning som inte . inkräktar på vår traditionella seu-- tralitet och "alliansfrihet.': Vi är också på det klara med att friare handel mellan . Europas , stater kommer >tt medföra fördelar för oss-i stort sett. Men det: finns "stor : utsträckning, näringsgrenar : som kommer / att ' få besvärligheter med anpassnin- ” gen till denna friare marknad. Det: finns "kanske 't 0 m före- : tag som måste lägga om sin pro-; VERKNINGARNA sv räntesänk- ningen nu bör inte överdrivas, När |- räntan höjts, har man sagt, att man måste drämma till ' ordentligt. Annars , skulle höjningen bli utan verkan, erinrar Växjöbladet (cp) och presenterar de senaste tio årens räntepolitik i siffror: s 1952 occc . 2,5 procent 1954: 215 1956 4 a» 1957 5 ooo, I 1958 AB ora 1960 5» 1962 45 oo STATSMAKTERNA ' ' riskerar knappast någon kritik för sin aåt-]. gärd, framhåller Dagens Nyheter (fp): Alla är ense om att Konjunktu- "ren är tillräckligt dämpad framför allt gäller detta företa- gens investeringsvilja — för att en räntesänkning skall 'vara moti- verad. Det svenska diskontot lig- ger ändå en bra bit över de flesta andra, t ex det: amerikanska, franska och tyska. Det engelska är visserligen högre, men har ny- ligen blivit kraftigt sänkt. Läget]. på den svenska lånemarknaden har lättat betydligt — att.staten tills vidare klarar sig helt utan lån spelar stor roll liksom att ATP- fonderna kommit med ett tillskott som inte. helt motvägs av ett minskat sparande på andra håll. Det påverkar indirekt marknaden inte bara för ”långa”, utan också för ”korta” lån, "DET ÄR UPPENBART att vi nu kommit in i ett lugnare skede i konjunkturutvecklingen, anser Handelstidningen (fp): " Inflationshotet tycks ha dragit bort, och man kan inte finna någ- ra tecken på att den internatio- nella utvecklingen skulle leda till några allvarligare störningar i " vår prisnivå. Den. centrala av- talsuppgörelsen kan knappast inge rågra direkta. farhågor för .pen- ningvärdets del. Säkerligen har även = arbetsmarknadsstyrelsens senast? ' rapport om . industrins minskade benägenhet till Investe- , framför allt mindre "och .médelstora företag med hu- . vudsaklig sysselsättning - på den svenska marknaden. 2 33. ct : Förmodligen är det ingen lätt uppgift att: nå konkreta - besked : ” genom: Men . någorlunda ' bör : de svaga punkterna / inom vårt näringsliv, d v:s.de som kan tänkas möta - "alltför d ,;konkurrens i i en fria- re : marknad, . kunna lokaliseras, Och det råder väl: ingen tvekan «om att: det är. bättre se sannin-- gen i vitögat och försöka att i tid: företa” åtgärder: i syfte att mot- erka. en negativ | utveckling på. dessa avsnitt, än att "bedriva nås 7 - gon "slags låt-gå-politik, Av de: batten i. den norska pressen just nu förefaller det som om” rege- näri 2 - sådana +, undersökningar. : Dänskan — — "Nordvision . har givit de skandi- naviska folken rika” tillfällen att lära” känna: varandra. : Genom dess utsändningar. blir: vi inte bara 'in- formerade "om de” skandinaviska ländernas särprägel utan "också om det: som vii stort och smått, har gemensamt. Det råder därför inte hågot tvivel 'om att just" Nordvi- sion" kan” bli en betydande faktor Poch för det. nordiska samarbetet, En viktig sak i. denna nordiska upplysning är” språket, ty: även om det är, levande bilder vi ser på TV-rutan, så är det i alla fall det talade ordet som . binder samman scenerna och skapar innehåll, Av språkets fina reaktioner kan man, lära åtskilligt. "Det gäller för varje språk att det som kommu- nikäati del är'ett' redskap, ett ringén i vårt västra naboland har | varit alltför litet aktiv när det gäller utröna hur näringslivet där kommer ' att ' reagera” vid "Norges inträde i EEC. Denna ovisshet här framkallat en ganska frän debatt; där man i delvis hårda” ordalag anklagar -regeringen . för - mörk- läggning: eller bristande vilja att” klargöra anslutningens såväl. ju- ridiska" som : ekonomiska” konse=: kvenser, Det skulle vara synner-. ligen. olyckligt om vi här i Sve- rige försummar att.i tid och i så som möjligt "skaffa oss upplysningar, och. upp- : lysa om, vad en associering kan, väntas medföra både för. landet i' stort och för näringslivets oli- "ka områden.” : Täntesänkning. RÄNTESÄNKNINGENS' direkta effekt på konjunkturerna kommer att bli svår. att avläsa, tror Stock-" holms-Tidningen (2): - Det är ingen som väntar sig att " de företagare, som tvekat om man skall göra vissa investeringar el- + ler inte, nu rusar åstad. Spararna : kommer heller inte att påverkas av att.de får en halv procent mindre. Av: omedelbart intresse är om räntesänkningen ' betyder något för valutareserven. Det relativt sett höga ränteläget i Sverige har sannolikt .ökat.utlandets kredit- åtaganden i samband med valuta- leveranser och tjänster. Om man : kan urskilja någon velutautström- ning på grund av räntesänknin- gen, kommer :vi att få ett nytt bevis för det ökade beroendet av omvärlden i våra ekonomiska dis- positioner. . rÅ LÄNGRE SIKT får ”fänte-, sänkningen. betydelse för produk-" fonförningen, anser Skånska Dag- bladet (cp): : Långtidsviredningen. "har befa- rat att företagarna, i framtiden inte. kommer att investera till- räckligt. Genom att det nu blir billigare ait låna pengar blir fö- retagarna mera villiga att inves- tera. Därmed kan produktionsök- ningen i framtiden bli större, +: Förmodligen kommer den nu företagna räntesänkningen inte att få tillräckligt stor effekt. Den bor- de tagits till kraftigare. Det skul- 'svenska tidningar med anledning av uttrycksmedel, som återspeglar na- tionerna, ” människan, känslorna, sultatet av Nordvisi insats borde ” ju -helst -bli, det, att'vi får mera mod att koppla in grannlän- derna ; på våra radioapparater så långt. de når, liksom" på: våra TV- mottagare . — "så kort de når, Är man: optimist skulle: man "rentav kunna tänka sig, att Nordvisionen kunde :stimulera"; intresset för att läsa grannländernas böcker på ori-, ginalspråken, + Det verkar ' säkert ga om danskarnas förhållanden: till norska och svenska. Men skall, nian döma, efter, reaktionerna". > den gyenska, pressen så tyder. det onek- ligen -på att resultatet: har. blivit det motsatta ifråga om svenskarnas a i Nordens: språkfamilj? + domsfrihet, Levertin låter inte någ- ' Problembarn mera? för honom påminner danskan '— jämförelse med norska och. svenskå —:. om en av hans tidigaste” bar domsupplevelser. + Vd ..=— Jag satt, berättar han € en gång som en liten gosse på köksbordet och :hade stoppat ett: franskbröd i munnen, Jag tuggade och tuggade, men hade, mycket svårt att få ned det. När min mor trodde jag hade fått. ned det stoppade hon i: mig först ett kex och därefter en' bit knäckebröd.' Och då ” skedde: nå- got alldeles förbluffande, Fransk: brö plötsligt alldeles men! smak! - AD « Det skulle vara en göd reklam för Danmark om de ledände" och uppträdande - i: : Nordvisionspro-' grammen kunde bli” eniga om att ge" danskan. 'en';”ansiktslyftning”. Ett steg i rätt riktning måste vara att det :talas' klart. och tydligt, så att: de: miljoner: som lyssnar” kan uppfatta det sagda med minsta möj- liga besvär: Det blir inte sämre och inte mindre danska för alt det för- stås av alla. Ett språk skall upp- levas utifrån en kunskap om "dess nyanser." Man begår" en stor orätt- visa: både” mot det danska språket som "sådant och mot de många: som vill lära sig förstå-det om man. för= biser denna omstä y "och: utan i | vertin våra främsta män. Som ex- empel på hans glansfulla essäistik ” inom grän år är det' jämnt 100 år sedan Oscar Levertin, skald och kriti- : ker, föddes. Sverige 'har anledning att i tacksam hågkomst fira detta! hundraårsminne, I klarsynt kärlek till svensk kultur tillhör Oscar Le- anmäler ..sig strax hans "böcker, Från Gustaf II:s dagar och Sven-: ska' gestalter. De har ett särskilt behag.” Man "reflekterar över var-. ifrån det kan härstamma. Då eri rar man sig kanske först deras lä ta och från partitankar lösta för- Av professor John Landquist ra dogmer av politisk, religiös el-" | | ler antireligiös art, vare sig hans gångna, hindra sig att fördjupa sig i verk och personligheter och skild- . ra dem, sådana de te sig fören ' Or ngam sympatiserande blick. Ända fram mot vår tid har det. gustavianska tidevarvet och främst Gustaf III - själv, i”teaterkungen”, varit misshandlade av" partilidelser, Men Levertin, som förstår estetis- ka intressen och deras värde, har tvättat bort de grova missförstån- den från hans bild. Hur full av liv och omedelbart begriplig framträ- der inte i hans teckning Gustaf III i sitt svala 'och spänstiga väsen, i samtids eller:sådana från det för- . tet." Den” mjuka "stilen, de sköna bilderna och den. vänliga ironien i hans artiklar gick rakt in i sinnet. Främst . befäste han som, kritiker det svenska. nittitalets ära ' i ' vår litteratur. Han var den förste, som fullt begrep och erkände Selma La- gerlöfs 'genialitet som" berättare. Han prisade vältaligt Heidenstam. Han ' tecknade : :med : skärpa den sin' viljas självstä dighet, som tog | 1 förställni "av frihetsbe- gär och klok nödvändighet, i hela sin 1700-talsaktigt ytliga men stora själ, som. växte i kapp med faran. - Fantasi och vetenskapligt arbete anses ' ofta mindre förenliga med varandra. Men för den humanistis- ka : vetensk som .; behand! mänskliga gestalter och” skeenden; är i samma grad nödvändiga både en .v sökande - och ” kontrollerande noggrannhet och en : fantasi, .som fattar, gestalterna i deras. inre liv »licerade egenarten i Per Hall- ströms novellkonst, Han uppmunt- rade debuterande författare; där han: fann talangens spår. Hans kri- tik led visserligen av några svag- heter, Han blev väl självhärlig som talesmar "" för ' ”kulturskalderna”. Han. fattade: särskilt till. en början Fröding som en, provins-. och na- turskald . av lägre rang. Han för- stod inte den konstnärliga kraften och originaliteten i i Strindbergs nya verk. : För, samtiden, spelade' dock dessa ' misstag: mindre roll än de och! miljön i . dess grupptavla, i: dess sol. och skugga, Levertin' var en $amivetsgrann. for- skare, men sedan:han inhämtat :de- Ftaljer som : krävdes, samlade hans fantasi de spridda. dragen Och väck- te det förgångna" till liv; -Han»för- klarar för oss Bellmansdiktens poe- | tiska "effekt,' då "han "påvisar dess stämnings sammanhang med stock- holmsnaturen, .behaget i dess Vers, ”som går. på fina röda klackar ge- rymmer: nämligen” I- av. livsyra ch. melankoli; i derna”, och dess blandning r aldrig helt för= övervägande: 'förtjäl - Han väckte intresse för: konst :och dikt- ning" i vidare kretsar: än' förr be- fattat sig. därmed. Han höjde an- språken. på tidningarnas kulturäv= délning, "Han "underrättade publi- ken om vad :som hände i-utlandets litteratur. och presenterade Anatole France," Rostand, - Mallarme, ' Tho- mas ”Mann,' Hermann Hesse : och sättningar: ellef spänningar i. hans eget: väsen...Den blev” ett. .ackom- att spela: på, Vill mare ge not och svenskar. möjlighet att. så små= inställning | Men ' varför . det?. Dänskan : kan” väl inte vara väsentligt ' skild: från dé andra skandinaviskå.' Språken? |. Jo, känske 7 på sätt och vis, Det är nämligen inget tvivel om att det är svårare att ställa om sig från sven- skan, som är ett språk med kraf- tiga konturer och stora intervaller; till den 'mjuka' danskan än" tvärt- om. I förhållande till svenskan har |' danskan en' benägenhet att glida bort ty kontrasterna är färre, in- tervallerna' mindre. Det är som ett mjukt fotografi i jämförelse - med ett hårt. Därför kan jag instämma i den kritik som har framförts i nordvisionsprogrammen. Om man från dansk sida verkligen vill gö- ra något för att avhjälpa det dan- ska språkets handicap och ge sven- skarna tid att ställa in sir uppfatt- ningsförmåga, då är det nödvändigt att det danska språket presenteras så, att det kan förstås i den skan- dinaviska samvaron. Som det nu är — och jag tänker särskilt på un- derhållningsprogrammen får man även som dansk den förnim- melsen att 'danskan är ett språk utan konsonanter och med endast en" vokal, som ligger 'och gungar någonstans mellan ä och ö. Så det är inte så märkvärdigt att svenska tittare snabbt ger upp försöket" att få något ut ur den danska konver- sationen. På det hela taget så tror jag att många danskar via Nord- vision fått upp öronen 'för att nå- got. måste göras, och att den sven- ska kritiken inte är helt ögrun- dad. le inte förvåna om riksbanksfull- mäktige tvingas till en ny ränte- sänkning. till hösten. Konjunk-- turavmattningen talar för ett "nu lägre diskonto. Det är mycket som tyder på att det finns' både djur- och växtliv på planeten Mars, säger den ame- rikanske 'veetnskapsraannen . dr Frank Salisbury, professor'i växt- fysiologi vid Colorado-universite- tet.” Livet. där innebär dock ' på-- frestningar 'som man inte kan göra sig en föreställning om på iorden, Ingmar Bergman har av de span- ska filmkritikerna korats ' till bäs- te utländske filmregissör för filmer som' visats i. Spanien under 1961. Hans film ”Sjunde inseglet” valdes, vidare till fjolåreta | bästa utländ ringar överlygat bankofullmäktige ska film, styva 2 | Psykologi - Lille Peters mamma: har högst skarpblick på sonens. beteende. Ej dana = förhållanden '. naturligtvis dennes försök med färger och kri-|; tor. Nu har hon observerat att lille Peter i en hel vecka kluddat det ena pappersarket efter det' andra fullt med flammande, röda teckningar: Så frågar hon då till sist, med det lugna allvar som präglar en den nya. tidens rätta uppfostrare, hur det kommer sig att lille Peter fram- ställer alla de ting, han avbildar, som om de vore röda: : Varpå lille Peter upplyser: — Jag har gjort slut på alla dom Författaren Piet Hein säger att i moderna idéer när det' gäller upp- fostran och ser med en psykologs|' minst intresse ägnar hon under så-|: förstå-. och : tycka” om: det danska” ' vardagssnacket : så kan: det i första omgången göras genom att ge danskan? den; lilla, Jutving imot för ati efterkomma 'enir riktning utan helt'enkelt kets praktiska funktion och effek- tivitet. I det sammanhang” kanske man också . kan uttrycka den förhopp- ningen att Nordvisionen” "också måt- te” medverka till -att göra 'de' skan< dinaviska : språken” motståndskraf- tiga mot den tendens som särskilt kommer till uttryck i Amerika. Ett 'dagsspråk — som vi ju får 68å myct- ket av i TV. — är att göra orden till krymplingar. Satser och ord amputeras : och förkortas 'tills all grammatik är borta och endast tor- sos återstår. Ett sådant ' språkligt förfall försvagar och” steriliserar tankegången och befordrar inte: den människans djupupplevelse' och det personliga tänkande som är'så nöd- vändigt för allt kulturskapande.: ” 7 M » Bodil Gyllenborg utbrett "drag 'i' amerikanskt : var: |, a genom; Nas, ro- .ummel;: : Finkänsligt "och Varsamt : tecknar Levertin dragen av fru Nordenflychts' karaktär 'och dikt.” Linné: kommer:”oss'”i . hans skildring ; förtroligt , nära som: om vi vandrat med honom: på fälten, vi förnimrmer hans andes friskhet > | och lyssnar , till. hans' inbillnings sa- i | goton,' "som 7 "lekfullt gör" levande tingen hans tanke söndrat och ord- nat. Och. Levertin' presenterar för oss den mest täta och idylliska bild av en svensk : familj ;vid. sjutton- hundratalets slut 'i: berättelsen om bibliotekarien ;" Gjörwells,:. hans hustrus, ..barns. och vänners -liv i villan: vid "Brunnsvikens' strand på Pjurgårde ve -En kritiker . evertin tillhörde de kunnigaste och” mest. inspirerade: bland dem, som förnyat .. svenskars. samvaro med sitt folks förflutna.s +; = >. Men 'han levde” inte bara som forskare i det förgångna. Som kul- turjournalist i Svenska Dagbladet var han också engagerad i sin sam> tids liv.”Jag betvivlar; att vare sig förr" eller 'senare en kritiker haft svensk . ungdoms ' öra. i den grad, som. Oscar Levertin. vid sekelskif- I Frankrike steg priserna-n mest i Sv Å TYSKLAND "> HUR MYCKET PRISERNA STIGIT 1950-1960. (1950-100) 5-5 , Al - WALIEN Rover SE eå AS et är "SPANIEN | SVERIGE E ÖSTERRIKE u Priserna stiger ständigt verallt, fast i.det ena landet mer än i det andra. Detta har olika orsaker, bl a förhållandena på världsmarknader-. na,- löneförhöjningar, . skatter etc; Tabellen här ger en översikt över de senaste tio årens prishöjningar, varvid framgår att dessa varit kraf-' tigast i Frankrike, men att ären Spanien visar. upp anmärkningsvär- da höjningar. Givetvis. har också lönerna stigit de senaste tio åren, annars hade man knappast kunnat andra kritorna, ee betala pri iserna och, skulle man fålt 1 arbeta förhållandevis mycket läng- re innan man förtjänat tillräckligt för att kunnå : betala" olika pro- dukter. Enligt beräkning måste man nu i: Västeuropa arbeta 16. till 20 minuter för att kunna köpa ett ki- 16 bröd, För 5 kg potatis: behö- -ver -man arbeta '20 till 26 minu- ter och: för, ett kg smör 1,5 till 2,5 timmar. När det gäller” att in- köpa ett par herrskor behöver man i Västeuropa arbeta 9 till. 11 tim- mar, innan man förtjänat tillräck- Het för att betala dem... > + -| horiom till det förgångna. Att den- | panj sökte sjunga "sig: ningarna var flera. En av "dem mel lan” livslust ;och livströtthet. vertin hade i' sin ungdom lidit av en . lungsjukdom; för vilken han sökte bot vid Rivieran och i fjällen. Även sedan denna" blivit läkt, be- höll. han "alltjämt -en' förnimmelse av. att hans” liv > skulle 7 bli kort. Däri blev” har 7 ju också sannspådd, | + ty” han” avled” helt. oväntat vid 44 år,: 22 "september: 1906,” under” en förkylning; efter. att ha råkat drie- ka ut "ett -glas- gurgelvatten (med klorsyrat kali).: som eljest inte an- sågs farligt. Världen . blev. honom | och trädlösa' bergen, det” dö | de' ovan nämnda. I dem gällde det en konflikt mellan motstridiga ten= " ” denser, Det judiska och det'sven= ska kunde däremot förenas. en personlighet. Men kontrasten. mel- lan dem tjänade till -att .ge båda' dragen en mer intensiv medveten= > het. I sin avskedsdikt till livet. ber Salomo i Levertins sista diktcykel att föra honom både till öster;. ursprungslandet, och till väster; där det nya hemlandet ' ligger... Han hänvisar a till: detta . hemland” Smed I Bär till ditt land "mig! västal | Längtans med det gröna suset' och sin 'synrand' ständigt skiftad, men med hamn i slutna" huset; > hemmets frid vid härden stift dan kritik. kan inte; riktas n mol fosterjorden ” vid "en första: blick garna på åsarna, de. ljusa:b svala rymden”. och 3 = "dettä i "motsättning" till! : Kornet I rån ett, liberalt händelser ger oss hans is tyck Mö- derspråket”. ett ånspir börd '-'om'- hans” samhörighe svenska poesiens klenoder, Levér« tin, omtalar vilken. underbart: ge- menskap det nationella språket bil- dyrbar ..”liksori en älskad, -trakt, från vilken nästa. dag man nödgas fara” (Sång. före nattén)..Men un- der senare år hände, att tröttheten tog överhand i hans ”stämningsliv, såsom han bekänner i det storslag- na stycket Alexander under solens och månens träd:' Alexander hän- ger upp sitt svärd på solens, brag- dens träd som ett offer åt minnet och sätter sig i kvällen under må- nens, avskedets. träd, ”trött på I lar- met, lusten och plågan”: Törsten är "släckt, o Philippos son, blekta bilderna bjärta —.' långt längre" bort än Babylon” bärer natten ditt hjärta. . « En annan motsättning i.Levertins liv var den mellan hängivenheten till livets nu och särskilt kärleken å ena sidan och å den andra hän- givenheten till'arbetet, som. förde na ' konflikt växte till en mindre vanlig höjd, har berott på intensi- teten i: Levertins lynne,' vare. .sig det gällde känslor eller arbete. Han hann . heller : aldrig att bli annat än en ung man, Arbetet hade för honom en karaktär av bragd, som tände honom. Han led några mot- gångar : och - besvikelser i kärlek. De" påskyndade "hans reträtt från nuet, ' Vetenskapen ' segrade. - Han kan beklaga det såsom i dikten om dykaren, som förklarar sig fången hos. det som förlist. Men till slut godkänner han: i Salomos gestalt sin, '- roll « som . en '. betraktelsens furste: .. er vt . Moln som hasta, blad som susa, : : vilda, vingslags himmelsflykt, . timmarna som tunga brusa | spegla vill jag, djupt och tryggt. . " Endast spegla! Endast bjärta - » bilders bländverk :' varde allt. Inte störa skall mitt hjärta, +" " Stilla, strålande och kallt." Ännu en poetiskt fruktbar spän- | ning i Levertins liv var ”den 'mel- lan de judiska och 'de' svenska dra- gen -i hans karaktär. Denna” 'spän- däri hela sin. erfarenhetsvärld "och par därmed en " gemenskap. också i längst förflutna tider; Folkets levande ”andedr het av hopp, och av stride arvked bindande släkt. vid släkt. ända mot bortersta tider, -; 7 Alla. stora . hjärtan i dig: klappa än när de 'domnat; Å Lyssnå: och ekot' ”mångdubbla sig « ändlöst från tider som, sor Man märker. ”orden' "malla störa, en generös : och ödmjuk natur. I dessa hans båda egenskaper-]l ligger nog till stor del hemligheten; ned den tillgivenhet han väckt: i Sve- rige. Han tillhörde inte de forskare, > som "älskar att sätta sig över före= målen och. som därmed bevis: vaktande inför det objekt hän kula. le utforska. Han underordnade: sig det på så sätt att han lät gestalten för honom, Han. var beredd” att erkänna och att hänföras, när han . fann skäl därtill. Till gengäld öpp- nade sig . föremålet för honom; Framstående ' människor och' verk fick i hans gestaltning behålla sin betydenhet eller "vann oftare en ny,.. hittills mindre uppmärksammad, Med sådan arbetsmetod : växte Levertin ' själv. : Omsider fick hans stämma i hans kritiska prosa och i hans dikt sin säregna myndighet,” Särskilt får hans lyrik i sitt sista skede en okonstlad patetisk höghet. Oscar Levertin är med sitt hjärtas värme och försynthet, sin rika ord= könst och sin ädla mognad en av prydnaderna i vår kulturella tradi= ning vår dock av'annan'art' än i 4 än de gröna fälten, de gröna skör , rat: vittnes så svensk: kultur. "Den tillhör ; dén on dar för ett folk. Det har nedlagt . ” sin känslovärld till datum. Det ska= mellan: oss och: svenska människor . tot hjärtan”. i strofen. Levertin?. pade . sinne för sådana hjärtan. Han :vär ,. eller verket fritt utbreda sig ; fram- . tion och välkommen, ; också i nya v. nä strof, . Intet kan. nämligen. 'vära bålet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.