cTå resultatet av det finska riks- dagsmannavalet den, 3—4 februari blev klart, pekade detta mot 'en borgerlig 'majoritetsregering ' ef- tersom de borgerliga partierna fått an klar majoritet.i riksdagen; Hö . gern' ansågs möjligen utgöra ett - frågetecken av utrikespolitiska skäl, Detta suddades emellertid ut allt mer” och mer och vid rege- -ringsförhandlingarnas ' inledning utgick 3 man från högern. som del- tagande regeringsparti, - Den all- männa meningen var även, . regeringskrisen = skulle övervinnas relativt lätt denna gån- gen. Så blev. emellertid inte fal- ' tet, Talman Kleemola fick. först , president Kekkonens uppdrag att - sondera ' chanserna för: en :rege- ring på bredast möjliga parlamen=- tariska basis, När han lämnade ett | ' negativt besked ' till presidenten | : uppfattades . detta dock inte sär- . | DEN 40: APRIL. 1962; vatt 3 . kunna". inrikes- '" och. — försvarsminister förste jordbruksminister och förs-" te kommunikationsminister. . = " Finska folkpartiet: Utiikes- och undervisningsminister.. . Svenska folkpartiet: Justiti ”nister och andre jordbruksmi ter. c. Samli . Het: Fi a . samt handels= och andre' social- minister (de båda sista avsedda för partiets ”icke-parlamentariska' för d reträdare). s : andre finansminister, > i >." ; Karjalainen har, försökt. kom- nom att föreslå att ett expertorgan - sammansatt av arbetsgivare- och ” arbetstagarerepresentanter "skall tillsättas för att utreda på vilket sätt. den 'skall kunna genomfö- . ras utan att produktionen och sys- skilt allvarligt. Därefter gick bu-' det till professor Merikoski i fin ska folkpartiet. Även hen miss- lyckades, ' vilket främst berodde på de svenska folkpartisternas misstroende mot Merikoski, Utri- kesminister Karjalainen i den nu- varande agrarregeringen . utsågs därpå till regeringsbildare och då trodde man nog i' allmänhet att det skulle bli' slag i saken: Tid-' punkten" då han väntats ha: re- geringen klar har också fixerats ett par gånger, men det defini- tiva regeringsorogrammet har in-" » te kunnat fastställas,” vilket b ror på tveksamheten mot 40-t marsveckan, som är ett krav för att FFC -- den fackliga arbetar- - organisation geringen. Tekniskt sr tt: har "man dock kommit” så, långt i resonemangen att fördelningen” av - ministerpos-, terna är klar. Den ser ut så här: Agrarerna: Statsminister samt. ” - skall delta" i '.: selsättningen äventyras. De sven-. ska folkpartisterna, som -hela ti- den ' varit " minst sagt svalt ..in- tresserade' av” att fackförenings-. rörelsen skall vara representerad i regeringen, är "dock inte villiga . acceptera detta; Lyckas inte Kar«= jalainen överbrygga. meningsmot- ” sättningarna så att ett regerings- program kan antas'av "de parter som ' hittills förhandlat” sig fram , till den tekniska lösningen av re= » geringsfrågan, förefaller utsikter- na att få en majoritetsregering mycket små. Frågan blir väl då "om: det skall. bli en minoritets- . regering. eller om agrarerna skall rade socialdemokratin' skall kom- ligt. Innan "dess måste Partiet kla-' "ra upp "sina. interna "problem, vilket. säkert « är »' en ” minst din > ka svår uppgift: som: att? "komma "en ny; regering med” joritet i riksdagen. ". om en räntesänkning, FÖR. FLERTALET NORRMAN: spelar det ingen väsentlig roll an=- tingen . vi håller "oss. till soltiden RIKSBANKS CHEFEN är inkon- eller tiden. lertid. först och främst. av maklig- hetsskäl vissa grupper vill ha-som- : martid, skriver den norska. senter- päartitidni Nationen" och erin- sekvent i: sina h tarer:; till räntesägkningen och centerns kräv på en sådan. Han insinuerar först att centerns förtroenderåd:-skulle haft- vetskäp-om att.en sänkning skulle? komma "nu och att denna | upplysning skulle Jämnats av cén-- Bengtson poängterar han emellertid starkt att den -eride /inom riksbanken . som, förutom hr Äsbrink, kände till den planerade; räntesänkningen på tors- |" dagen var riksbanksfullmäktiges ordföj ande " "Br ' Per Edvin" Sköld. Di tom var ft inister Sträng ” underrättad, skriver Skånska Dag- bladet (cp) och fortsätter: MM -Hur menar hr Äsbrink att' hr Bengtson : skulle kunnat -under- rätta sitt förtroenderåd om ett före- stående beslut som han inte kän- de till? Hr 'Bengtson kände in- te till mera än vad utomstående | - personer: kunde ;ana, nämligen att tier och organisationer: sin mening -om' der "Skonomiska politiken, inkluderande; även det - aktuella ' ränteläget. . Om ett nytt centerkrav. skulle -vara så -berät- tigat,' att hr Åsbrink "tvi lisera .det,' bör- han f ja sin magsurhet [s ett bä den sont "skedde IR ÅSBRINK. 'HAR anser en "skribent i "Centerpartiets presst; inst, ;som framhåller följan- de: ” niksbonksdneten har. faktiskt i in- te ett dyft att skaffa med reg- rar samtidigt om, att. för. de. yrkes-; grupper som alltid. måste. börja: sitt arbete tidigt, utgör sommartiden en extra belastning: , '" Men det står like fast at andre "> folk som på forhånd på grunn av itt yrke må grytidelig opp, de "må betale. dette." .flertallets ökte . i velvaere 'med 'å -stå opp enda en "time tidligere, det vil for man=" ; ges vidkommende si midt på: svar-, "tenatta, 7 : Og siden: det snakkes a me" get om den helsemissige vinning de det kanskje ikke vaert av veien om Sosialdepartementet og helse- litt for de helsemessige virknin= "ger også på den kanten. Champagnevinet: flödar . - som aldrig förr Pon : Aldrig tidigare har det konsume= I rats. "så mycket champagne” som i fjol” Branschens centrala samär-' betskontor "meddelar i ”en 'seger- rapport att det under år 1961 sam- manlagt såldes 54,187.849 champag-: debuteljer, mot 49 miljoner ett år sidigare. Senaste rekordet nåddes , år: 1957, men också då var försälj-' vingen under 50 milj flaskor., Till ':xport gick i fjol 28 proc av den "oötala försäljningen, 15.528,976 'bu- teljer, vilket var 11 proc mér än år 1960. Den' största köparen var ingland som i fjol mottog 4,2 milj outeljer (3,9 milj år 1960, med USA så andra plats 2,7 resp 2,6 .milj wuteljer). Efter de två anglosaxis- sien,' Västtyskland och ' Schweiz, .om- avnämare av det ädla franska Irickat, Såsom det framgår - av wvanstående uppgifter, har frans- nännen själva konsumerat 38,6 milj :hampagnebuteljer. Under beteck- lerna för centerrik upper -arbete. Förtroenderådet var 1 sin fulla "rätt att säga. ifrån 'om :rän- tesänkning, Det Har: ingenting med ) sekret melser, att göra. . Är: det.. någon som .har. brutit mot sekretessbe- - stämmelserria, så är. det just den som lämnat pressen informåtioner "från -riksbanksfullmäktiges 'sa ' manträde i torsdags .och "från" ti- digare sammanträden. Och. det är inte hr Bengtson. Skall man vara strängt formell, så var "det iju”in- te heiler. riktigt" av hr "Åsbrink som chef för den oberoende Siks-|' bankéri att för 'ett par 'veckor sé- ringen ”ch sara säljas vin som skördats i pro- vinsen Champagne och efterj st på putelj. .; : ! ; . Författarsemester. - Dramatikern . Thornton : Wilder, tänd för bl a ”Vår lilla: stad”, har seslutat sig för att nu vid,64 års lider ta sig en rejäl semester. Han välgörande . luft och konstaterade ned en suck av välbehag: ” Ar — Det ska bli två år utan slips, stan skoremmar och utan kultive= dan tåga' upp” till: finansminister rad konversation.” ett I DR | Svårlöst Tegeringskris FFC: Förste socialminister, ånd- . re ' kommunikationsminister : och" "promissa i 40-timmarsveckan ge-. | fortsätta ensamma. Att den splitt--+: ma in i bilden förefaller inte tro- ” |. brutit mot” riksbankens sekr -Det är emels ' ved innfgring av sommertiden had=" direktören hadde interessert seg .|' :a champagneälskarna följer. Bel- ' ” får enligt lag ' "mnar dra sig tillbeka un Arizonas ' : förivrar - sig Räntån: har alltså sänkts med en halv procbntenhet ” från 5 till 4,5: proc. -—- äntligen. Ät- gärden ” skall ! hälsas. med till- fredsställelse.', Den : enda in- . vändningen ' man .kan ha' gäller det, att. riksbanken gott kun- . det tagit. ett: kraftigare tag och "Centerpartiet ” "har ju. .gjort upprepade” fråmställningar om sänkning: av; futlåningsräntorna, + Vid : riksdagens början: gjorde ”centerriksdagsgruppen ett ut- talande! i, detta syfte. I remiss- debatten i januari "togs ränte- . sänkningskravet :upp av flera ; cehterledarnöter,. t.. ex. av. hir ich. Bengtson. Motio- ckts från centerhåll ar. i: föredrag - vid e-tillfällen sedan åter . hr; Eliasson” TiSundborn det i ett.sföredrag i Ronneby" förra ;. söndagen... På" onsdagen gjorde centerriksdagsgruppens > för- tröenderåd' ett. nytt "uttalande då frågan och: uppmanade par- tiets repr esentant i riksbanks- " fullmäktige, i hv: :Bengtson, att " kräva räntesänkning. På tors- "dagen "kom! sedan riksbankens ; beslut 'om "räntesänkning, : «+ "Räntan - är . alltså "sänkt — : men riksbankschefen "Åsbrink .tycks' ha 'tappat- besinningen på; kuppen, .- I radio och" tid- . ningar har han farit ut i "hårda ord, "mot cénterriksdagsgrup- " pens” förtroenderåd .. och - sär- skilt "mot hr: Bengtson.” För- tröendeuttalandet 7 med : kräv en snabb: räntesänkning I enligt hr:Åsbrink ”regel- 7 vidrigt”, Han tycks: också vilja | mena, att hr Bengtson skulle ha : tessbestämmelser > SS just: därför att "han fått uppmaningen | från äntesänkning: ; « Hr Åsbrink har: förivrat sig: Riksbanksöhefen > har; faktiskt inte. ett dyft att skaffa: med "reglerna ., ir i "gruppens rådet. var , l . säga ' ifrån om xräntesänkning. > Det: har! ingenting. med riks- " bankens " . sekretessbestämmel- -"ser att göra. Är det någon som här > brutit ' mot sekretessbe- ”stämmelserna;' så är "det just ' den" som -lämnat” pressen” å " formationer från . riksbanks- fullmäktiges . sammanträde vå torsdags:>+och.: från tidigare sammanträden. . Och : det” är . inte 'hr Bengtson. Skall ' "mani vara .strängt: formell, så : vat. det'ju inté heller riktigt äv hr "Åsbrink som chef för den obe: - roende" riksbanken att för” ett "par veckor: sedan tåga upp till "finansminister Sträng och frå+ "ga honom till, råds om en räns . tesänkning. '. : - Nu - säger -; hr ”Asbrink,- "att . centerframstötarna : : inte - "haft "räntesänkning ; äntligen blivit. beaktat. riksbänksfullmäktige” :: kunde som "sagt ha vågat.sig på'en kräftigare, .sänkning.: Sedan får man bara hoppas, -att hr Ås- brink' kar lugna ner sig 'igen — åtminstone - så mycket, 'att han begriper, att han inte har « ett” dyft att göra med centerns fria. rätt till opinionsbildning i . iräntefrågan. Våxtorp: Klubbodlarstarimöte ” "var: det "på måndagskvällen : i Våxtorps bygdegård. - Ett 70-tal ungdomar från flubbarna i Våx- torp, 'Vindrarp "och Pershult var Jörnlid,: som informerade om oli- ka företag. Störst i var det förtroenderådet | att. v rka för. | i nästan "gripbart åskådligt:, Atmosfä- Fast |. närvarande och lyssnade till Bror |. ärom - dagen : kunde man läsa " att USA:s > filmkritiker ' ut- .hämnt; Kanonerna: på Navarone” som fjolårets bästa film. Ingenting kan vara mera betecknande för den värdemåttstock som tycks gälla just nu. Ovan nämnda film & är en styvt gjord krigsfilm, Iagom' : spännande och hårdkokt för att” ge en kvälls avkoppling.. Men den. saknar totalt djupare könrstnä liga kvaliteter och biobesökaren;'. har faktiskt - glömt hela - historien” redan; efter: ett Par dar.” - Hur annorlunda förhåller det inte med :de' verkligt ”stora” fil merna. Fortfarande tycker man sig uppleva. den förtätade "atmosfären i ”Vita nätter”; ”Damen med hun- den”, Don” Quichotte”, ”Tolv ' ed- svurna '- män” och ”Det sjunde in- seglet” . Apropå den sistnämnda fil- men. förefaller det: som 'om': Ingmar Bergmans - tendens 7: till ' abstrakt grubbel alltmer: driver honom” ini en kris, "Hans" senaste film. ”Såsom i en spegel” visar med all tydlighet sanningen i: Goethes 'ord:.-”Bilde, Känstler, rede nicht”. Bergman ar- gumenterar för mycket och .gestal- tar för Jitet. Askådaren'tröttas ut av: de många resonemangen. Med all" respekt, för ” sanningssökaren Bergman ”och”'den . höga ' syftning som : finns i hans berättelse omen -sinnessjuk flickas "tragiska" öde, måste" det” sägas att: det: i denna film fattas den must och kraft som utgjorde ' storheten ' i' sådana verk som '”Sommarnattens' leende”: och ”Smultrönstället”: Pace Till: säsongens "svenska film skul- le". undertecknad I vilja”. «utnämna ”Briggen Tre", Liljor”.. efter : Olle Mattssons” "utmärkta; ungdomsbok. Med denna "film: har: :debutregissö- ren; . Hans, "Abramson:? på: ett högst förtjänstfullt sätt. brutit mot "det | sedvanliga filmmönstret'' och. skäpät en, familjefilm i ordets" inaste ber "märkelse; en filni som är. | fins "Av Herberi Connor - lär i London ha dragit fulla hus i hela tre år. och vida: överträffat ”My fair Ladys” framgångar. Man förstår av filmen att hela historien är lagd för en värld é Stof- både i Göteborg och Köpenhamn gin på ett sätt som a djupt Engagerar åskådaren. Det är inte bara Romeo- Julia-motivet, den' blodiga uppgö- relsen mellan ”the Jets” och "the Sharks”, det fanatiska hatet mot människor av annan ras. som är tet är ju tidlöst: Romeo och Julia- temat förlagt till ett slumkvarter i New. York,: Kärleksdramat blandas med ' skildringen av två fientliga gängs ljusskygga tillvaro. Filmens form' berikas med balettens, panto- mimens :och, operans, ' Den "väldiga cinomascope-duken sjuder! av NYiv, kamerans stora ”bildsvep, koreogra- ttolkning av tonårsvi li MI de många musiki de härvidlag utan hela frå- gan om urbaniserings- och sekula- riseringsprocessen : . som . skymtar bakom filmens ungdomsproblem, Om någon film visat vanvettet i miljonstädernas ' människoanhop- ning och slumbebyggelsens depra- verande inflytande är det .”West Side Story”, Tar man" den för vad den ' är: en lysande miljöskildring och en film med nya tag både vad av smälter till.en suggestiv enhet får publiken att hålla andan, - "Utan tvekan är ”West Side Story” på sitt sätt en ' tående film. Men gäller k och regin — -kan man trots dess falska” musikaliska pretentioner hälsa' den med tack- en snedig. måde'at göre "det p på (då), AR en lur måte å gjöre det på (no); ett> - I fyndigt sätt att göra det på (sve) snörebånd (da), skolisse (no), ski snöre (sve), 'stok (da), stokk' (h Ne käpp (sve), stedig som et zesel, sia som et esel (no), envis som en na " (sve); suppleant” (da), ' va mann ' (no), 'suppleant (sve), :til- bud (da), tilbud (no), tilbod (nync) erbjudande (sve); det var lige ved. at ske en ulykke (da), det var tillöp ; til en. ulykke ” (no), olyckstillbud (sve), tilskuer (da), tilskuer (no), : 2 åskådare (svej, pelig (no), fånig utöj ' (di (nyno), ohyra Cl. otöy (no), uty « Sköjter (da), sköyter - ser (nyno), Skridskor (ve kela : (da), slange: -i0), orm (sve), slet (da), dårlig (no), dålig (sve), slutte (da), slutte; (no),. sluta (sve), slör (da), slär (no), slöja (sve), smögej ! folde (da), sbrette (no), vika (sve) samhet och tillfredsstältelse," ee madde. (dady, + bes det bör sägas klart ifrån -att dess |. musik: är . resultatet . ej ' främst: av konstnärlig: skaparfahtasi' utan ”av skicklig : beräkning . och -sinne för vad som slår. I sin bok ”Att upp-' leva musik” har: filmens tonsättare, den» mäktige " Leonard : Bernstein, publicerat” en” brevväxling -mellan honom” och ;' en Broadway-produ- cent, där ' denne övertalar: kompo- sitören "att. sluta upp: med: sitt "När djävulen och helvetet” i mit- ten av; mars: debatterades” inför ”ofruktbara sinf och” byta ut den s' k seriösa musi- ken” mot" ”dagens ' "amerikanska strömningar”, "alltså just musicals. Bernstein ' har: gjort ' precis som Broadway-producenten, tillsagt ho- nom; han har blandat upp ”Ameri” kas egen folkmusik”. — den ”naiva; sofistikerande;. upphetsande jazzen” — med den romantiska: operans he-. la arsenal, äv: raffinerad harmonik, verkningsfull "instrumentation: och skönklingande. sångensambler. och som. helsi igen, något iden hört förut. Hos Bernstein kan man hitta både Puc- cini, och”, Verdi; både” iMozart : och Saint-Sains, 7. både ' Gershwin - och Strauss. Schl lodierna. anpas- utan att vara:rå; öm utan att verka sentimental,” "realistisk utan: 7att :ge «en film” som ”märniniskor: i alla" åld- rar. .kan::se .med : behållning. : Inte? riörerna ., från i 1890-talets'y ; fattiga Blekinge, den: karga” skärgårdsna- "turen ' och > bylivet sammansmälter till en. ' konstnärlig: helhet, där be l- rättelsens fantästiska innehåll blir ren"i Mickel Mickelsons barndoms- hem; hans lekar och drömmar, hans längtan efter den förlorade” fadern; hans: kamp mot ' oförståelse: och trånga: "sociala fördomar är så stark att. man känner den :långt: efteråt. Med” hjälp:.. av "de -.medverkande |: barnskådespelarna ; har Hans ;Ab- ramson lyckats skapa en av de fi- naste ;. ”provins”-filmer ; vi sett på länge, en film som även i utlandet borde: ha” utsikter ; att' slå igenom på "grund: av-'sin sensibilitet," kon- trastrikedom och. bildskapande fan= tasi, : Ren. innan > West Side Story kom” till Stockholm: hade. fil- "måns huvudmelodier” blivit allmänt -kända via radio, Den 'engålska &cen- smidigt efter "handlingen och vittnar ältaligt + om ; Bernsteins hantverksmässiga kunnande och -— goda minne, Men inte en enda, takt når: upp till de gamla” evergreens, jazzens spontana" musikglädje.; Om detta skall.-vara +”våry tid: opera”, "och hela uppläggningen av: fil- de. många ensarnblepartierna;" arior- na och körerna ' tyder: på att kom- positörens ambition gått i den rikt- ningen —'då' är denna ' opera min- sanin en produkt av slug spekula- vinna framgån g genom i uträknade |: åh ex . Samtidigt som 'man'sålunda nöd- gas ta avstånd från de” pretentionér som ligger bakom tillblivelsen av musiken till denna film, måste man medge. att” den. innehåller bildsvi- ter av mycket . stor. verkan, Även om människorna i filmen ibland kan börja sjunga vid de mest malpla- cerade tillfällen. tskillnaden mel- lan Bernstein och. Mozart .i detta avseende består just i att den sist- nämnde precis visste när han skul- le ha musik och när det var bättre uppsättningen; s som nyligen visades med recitativ) framställs de av re- . någon : betydelse för: tiksbari-]: vi kens. "ståndpunktstagande. : Hr | "Åsbrink får: naturligtvis" säga AN Övervägande" "för :årstiden : kyligt | 'ock nederbördsrikt 'väder: förutser den amerikanska 'väderleksbyrån i int nde "lågtryck" "över' norra för djuruppfödning, . men” också kontraktsodling på » 'gurka.. samt Skandinavien, och södra ' Sverige 1 enligt pr satt: äåt- omskolning av gr Ytterligare odlare, "som inte hade tillfälle att” närvara. vid upptakts- mötet, — tillkommer troligen ' efter kontakt med vederbörande. klubb- ledare, . vilka fungerar som , kon- taktmän. För att ungdomarna inför sommarens: -länsläger skulle få: se hur ; ett > sådant: arrangemang är : länstägfot, vd följas av, riklig" nederbörd 'i hela Nordeuropa 'och "kontinentens norra En: serie. från: Island 'och. England + sin längtidsprogns. för” nad” . Den amerikanska långtidsprogno- sen. är ingen förutsägelse i vanlig meteorologisk mening utan .en på globala observationer grundad upp- skattning”av den genomsnittliga ne- derbörden och temperaturen under iod Om utsikterna på delar, Inom' samma område” beräk- näs temperaturen komma att något understiga' den 'för årstiden" nor=- mala, För Medelhavsområdet för- kortare sikt .kan f.n 'endast de dagliga" " väderleksrapporterna läm- na besked. Prognosens, säkerhet är störst. inom de olika” temperatur- och: nederbör ådenas. centrala utser' byrån. en motsatt väd leks- | typ med för årstiden över" "normal upplagt visades en film från, förra värme och svarsam. nederbörd " S . första hälft. ; one delar samt under prognosperiodens » i Lunds av allt detta gjort en rasande skick- | lig musik" för vår: tids, masspublik; | = varje: takt' vill känna än mindre: till den "äkta Orleans-' men med der, långa ouvertyren' och |” tion :i masspsykologi, ett försök att |; "| zelius : tudenter under ack jemang av hejarklackar, förmodli- gen representerade hin ondes sup- porters resp vedersakare, var. det-. ta förvisso icke första gången i den fria. (svenska. debattens; ; historia mörksens "furste "och. hans domäner vari bytet. I drygt 2 100 år har djävuls och? hélvetesdebatter :med mellanrum. satt” andarna i och . vid flera: tillfällen hår: ”debat- terna : -utmynnat i' kätlarprocesser mot i djävulstron ljumma. En", av. de första som gick till storins: imot, Höginerna. om, djä-. vul och helvete var. berg... ring under. senare hälta : talet. och början av" 1860-talet. k "tiserade:: Kan" skarpt" ”"”nylutherdö- men””och dess. tro. på -en -personi- lig djävul.” Hans . förkunnelse ” hä- de "spetsen riktad särskilt inöt' | dermera ärkebiskopen: Antö las" Sundberg; bekant: inte ndast för. svavelosande predikningar utan: även: för” att” i mera profana sam” ningom ut. I hans” efterlämnad pap- per; fann litteraturhistorikern” Karl Warberg fragmentariska”. utkast” till ett. planerat, digert "arbete, "Djävu- lens, historia? : Nb : Schécles djä utsopikar 21864 utkom en anonym "pamflett, ”Anteckningar. om helvetesläran”, 'i vilken. en ytterligt frän kritik ik tades mot "djävuls-" och - helvetes- tron. Det blev snart bekant att för- fattaren:var ingen mindre än Chris- topher Jacob Boström, vars person= det i vårt land ända fram till det rabulistiska 1880-talet. Till skillnåd |. från Rydberg fick han ej stå oemot- sagd.. En. av. hans ”opponenter var docenten A F Beckman som varna-' de för: de gruvliga' följder 'ett. all- mänt accepterande av den boström- ska villoläran kunde få, Han under- strök ' särskilt "att ”orenheten och +] köttsligheten "med fröjd. kommer .j att. hälsa” Boströms teori såsom lämplig till hyende för lasten”. Nå- got senare uppträdde teol dr Ge- von + Schéele, ;:. sedermera biskop i Visby: Han förklarade sig ha vid en resa i Tyskland med egna ögon sett 'hur. en helbrägda- | görande kyrkoherde drivit ut djä< vulen ur en besatt kvinna — den -]' onde hade krupit ur henne i form :| av järnspikar, Detta. von Schéel lighetsfilosofi " dominerade tänkan- vulen;' helvetet och de eviga: strafe fen”. Dagens Nyheter fattade inträs- se' för frågan ”och' publicerade -&n rad intervjuer där teologer och kul- turradikaler "ventilerade ”djävuls= och helvete: rna a ut” olika aspek. ligisk" debatt : på. Folkets" hus. 'men : ivstället för ett: fortsatt sömnigt idisslande av de ganska utnötta öpe rs len, fick mötesäsltagarna 'ubple ett ; sensationellt." diskussionsjnf som med, ett slag förvandh d nilhgslös sysselsättning” ät va djävulen, ut ur kyrkan, densamma ”överhuvudta; iga. Håre varande åsiktsriktningar väckte hän": > > - 7 I en, storm" av, harmsra” protester; En odd) ord Kyrkoherde. skall ligen ed trot på FN fade ”jag tror. på hans enfödde so il och” ”jag tror. ock-på den helig ”y meny tillfogade han, hän får es leta" efter tillägget ”särn=. malunda tror jag: ock på hin :hå> ou leif: Mötet avslutades under, pp : hetsning. : fattaren till en ”Iysände Sali grafi), "insåg genast. vad. som; jo skall Dagens! Nyheter avsätta vulen”, föreslog han, ock den daktionella ledningen fattade & gel galoppen. Redan dagen" ning skrev pastor Ha pet:brev till” "dr Nyström « där a ne "uppmånäades ' att göra anmälan om 'det'skedda till 'Stockholms köl sistorium: (närmast motsvarande domkapitel): "och i. denna' anmålén inlägg i debatten blev givetvis ett gefundenes Fressen för landets kå- sörer . som "länge: och . väl. ältade ”Schéeles djävulsspikar”.' Den :se- . som folkbildnings) jär : | kände Anton "Nyström, förmodade :Ji en t 1 F. att von | Schéel kräva: der : mot Hj ”kätteri”. Efter mycken tvekan N lät Nyström den begärda skrivelsen . samt citerade .däri pastor Ha öppna”. brev” och utbäd sig' bösked - om -”vad som. nur tendom”: se Pn SM led av v "teologisk järninflammation”, 5 S Kätlarprocesser "1 början av vårt sekel fick fri- kyrkorörelsen ett par djävulsdebat- ter på halsen, vilka bägge: ledde till att de på djävulen tvivlande ut- stöttes” ur resp samfund, Den ene var baptistpastorn Karl Blomqvist, den andre en grundlärd £ d stats- kyrkopräst, 'dr Jakob Ekman; som länge stått P.P Waldenström nära och var missionsföreståndare inom missionsförbundet när 'han på till- skyndan av "Waldenström exklude- rades, "+. " Den"5 februari 1909” anordnade det 's. k' Frihetsförbundet' en : de- batt på gamla Folkets hus i Stock- holm. I: sitt inledningsanförande krävde den ovan nämnde dr: Anton Nyström att svenska kyrkan skul. le genomföra "en ”radikal -avdiabo- lisering”, och den av mötet antagna resolutionen fordrade ett utmönst- rande ur. ” bekännelseskrifterna av alla S len som handlar: om 'djä- N se der mot pastor Hannerz skulle mi n "Inom hk stor förlägehhet. Vidtog man tar? beskyllas för att. anordna" ”kätfar? Processer” men lät man dehné:lg= pa hade man erkänt att'förnekel> se av djävulen inte stod i strid not kyrkans lära. ' Den : som : temporärt ” klarade den. ärevördiga -konklåvén ur:, knipan : var den lärde kyrkö= herden. Samuel Fries i Oscarå för: samling. Han: påpekade. att korsis- toriet: icke . fått . någon räpport..om — =>: vad Hannerz skulle ha sagt på Folev.-' kets hus men väl om innehållet I" > det öppna brevet i Dagens Nyhå= ter. Men för det. som stod-1 DN kunde, enligt tryckfrihetsförordtiin= gen, endast tidningens ansvarige iut- givare tvingas I svaromål; Och för vad skulle. den ansvarige "åtalas? Då gällande lagar om religionsbrott "+ stadgade visserligen straff för den . som ””förnekade Guds existens och +: livet efter detta” men 'däremot stod + ingenting I lagen om påföljder för: "> den, som förnekade 1 "djävulen. Den- , i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.