. Enkel, praktisk och ' billig. Inställbar för olika radav- stånd och arbetsdjup. a e Ställbara förlängningsskivor på kupbillarna. —.” .| ”Tillförkitlig anordning. stonutlösnings- hydraulburen”. es potatiskupare NN soon. : Ti överuns ÖvERUM . "Örebro . Malmö . vi £r e Kan med en in kompletterings- pen sats lätt förvandlas till en; >. effektiv kultivator, . e Som kultivator utrustad med =: 15 svagt fjädrande pinnar, "> - - "arbetsbredd 2,40 meter. . bör man inte helt glömma Bort under djur med felaktiga klövar. visar ofta benägenhet att lägga sig innan den har utnyttjat tilldelat KLÖVVÄRDEN 7 'stallfoderperioden. - Ett Ba Nor ofrnkiss mn utföres. mod special Maskinstation = RÄNNENAS' NN Tel. 23097 foder och som V följd” det en nedsatt ' avkastning, , .In- nan: vårbrådskan " sätter: in bör | en allmän översyn av' klövarna ske, Det räcker ej endast klip- pa av de'långa' klöverspetsarna. Även ' klövsulan bör Man. vill 'ju få: fram: en riktig | benställning. : i verkas, "Verkningen utföres bäst. om man? har «tillgång : till. "verkstol En "del hovvårdsföreningar till- handahåller sådan och: då' kan man även. få vant folk som ut- arbetet, I in även med De som är lycklig nog att ha tillgång till ett stycke odlings- mark och därtill är road av attl: Av fil lic Bertil Wahlin, Linköping: : " Sammå recept. duger" gott för. att sn hindra Jök- och morötflugorna: att senare angripa lök ”och' morötter E själv - prod c färska grö och "annat, som hör den dagliga kosten till, ställs ofta. inför den si- tuationen, att någon. annan, under- förstått. insekt, svamp eller bakte- rie, hunnit före och lagt beslag på den : eftertraktade produkten, Det kan vara frågan om sakdor av be- tydande "ekonomisk räckvidd, men det kan lika ofta vara mera förarg- ligt än direkt kännbart för plån- boken, Man blir knappast glad om man. finner- att odlarmödan varit " förgäves, om det så "bara gäller en liten säng med morötter eller ett . par rader med dill, Det kån därför finnas, anledning även: för husbe- hovsodlaren av köksväxter att "orientera sig något rörande möjli heterna att förebygga eller. bekäm- pa skadegörarna i köksträdgården. Här” skall blott några vanliga an- . grepp presenteras, 7. . - "Alla slag av kålväxter kan an- gripas äv en 'svamp, som” orsakar stora ' svulster på . rötterna, -s 'k klumprotsjuka. : Blomkål, - bladkål av olika. släg; broccoli, hos samtli- ga dessa kan ett angrepp av klump- rotsjuka : orsaka +tillväxtstörningar ich starkt reducerad skörd, om in- te” plantorna «till äventyrs dör på ett tidigt stadium, Mest effektiva bekämpning av sjukdomen: är -en' sådan uppläggning av odlingen att "kålväxter inte återkommer på sam- "ma plats oftare än vart 6:e år. Vi- dare kan: "tillförsel "av: kalk” verka gynnsamt”. | liksom i; vissa ' fall en : dränering: av "jorden. .A När” kålväxternas ' blast; trömåt "sommarén börjar ”gulna, "kan: man. 'bäibland ” misstänka angrepp av kål” flugor. Ofta ser man. gångar i't ex kålrötternas nedre del,' och ofta ut- vecklas här .en”sekundär röta, som så "småningom. förstör . hela roten. Kålflugorna -- kan" effektivt-. motas genom ; att .fröet behandlas före ' sådden med bekämpningsmedel av " typen lindan: man blandar 200 gram av 20-procentigt. lindanpuder :till;1 kg frö. Man kan också strö prepa- "rat av "typer: aldrin på marken och - bruka. ned. det före 'sådden, eller. -ning' några ' dagar" efter ' sådd eller , plantering. Om det gäller att skola ut kålplantor, kan. man bereda” en välling av lera' och aldrin eller lin= "dan och. doppa rotsystem . omplänteringen. -man kan vattna ned en-aldrinlös-|)1 på 'h "sätt. ' Och. i kamp n: mot potatisens'” svåra fiende" knäp- ” paren. fällmasken” — "är "ned. brukning av, aldrinmedel "före sä ningen ett med frangång prakti Då man "ibland här föl ände: an- grepp av. Arotbrand”: "etter" Önstick- lingröta” på olika växtslag i köks- trädgården, kan en "behandling a jorden : med? prepar Quintozen” a ex” Brässicol: -Peni sol) våra välgörande. Mot olika per av bladmögelsvampar' står ock. så: en "rad: bekämpningsmedel! till. buds:'. zineb 'och .maneb- här göd. verkan mot bl a” potatisbladmögel; och "både captan och' tiram-medel ' är verksamma" mot” ; gråmöglet,; som särskilt. under, de.' våta ”somrärna kan: "komma "mycket förtret: åstad.: "Hos fröhandlare”'och"kemikalie-' "affärer kan man få lämpliga" bro- schyrer,. som" redovisar både. ska=. degörårnas : utseende, och betydel- se "och. de kemiska vapen; som läm: par sig i: kampen; mot. dem..:Om man är: oviss om skadegörelsens” art kan man också kostnadsfritt vända sig "till stateris” växtskydds- ahtalt eller" dess: filialer med "både" prov och förfrågningar i allt,: som; rör i växtskyddet.' Ofta”. är -möjlig-: heterna ' stora att på tidigt stadium | effektivt. bekämpa: 'de' parasiter: av! olika slag; som alltid" står. ta för sig av: de Vi ter, som vi med möda. drar -upp på åker och | trädgårdsland, till egen. konsumtion eller till”avsalu: Låt inte på åsiter- .| na "ta: överhand Främfart i tid; Svavelbrist” i södra USA ? Svavelbrist visar: sig allt oftare il odlingsområdena ji södra ; USA. Många: faktorer medverkar härtill,” Mindre mängd kol "används” i hem och" fåbriker. och: regnvattnet inne-" håller; i, motsvarande mån ' mindre syntåre, : :Svavelhalten i: insektsbe- inskat och. | inte minst har, hektarskördarna stis git; Cet är därför endast. naturligt att ' synnerligen. goda. resultat. er-. hållits av svavelgödsling, särskil ; staten Mississippi. > på : hur. många” djur, "det" gäller] ilfö be att: kunna: rekvirera ymp- äg början, äv : betesperioden - ge. | korna en salt sill doppad i tjä- ray var. ett råd GF Hjortberg än ” gav inför betessläppningen i en år 1776 utkommen bok..I dag kan ' detta. inte anses tillämp- : ligt; men vissa av hans anvis-. ningar kan ha sitt intresse”: även ' i våra dagar. 00 na | Nötkreaturens främsta uppgift ä är att förvandla grovfoder till mjölk och kött. Den . huvudsakliga ned- brytningen sker med vissa mikro- organi: s hjälp i: . För alt kons produktion skall kunna bi- behållas på en hög och jämn nivå är det emellertid viktigt att utbyte av fodermedel sker stegvis, så att roor gelser ej alltför snebbt ändras med åtföljande sänkt avkastning hos kon, Kravet på försiktiga övergån- gar kände Hjortberg således ”erfa- renhetsmässigt till då han rekorå- menderade en grovfodergiva till natten under den första tiden, Det- samma gäller än i dag beträffande lågproducerande djur, För högt av- kastande kor kan detta förfarings- sätt dock ej tillgripas, då deras krav på ett högkoncentrerat foder därigenom ej kan tillfredsställas, Man får där gå den andra vägen och under stallperiodens slutskede om möjligt öka givan av ensilage eller annat saftfoder för att över- gången till bete skall ske så smi- digt som möjligt, Spätt bete är ett relativt prote- inrikt fodermedel, Enbart bete till låg- och medelmjölkare medför så- ledes en avsevärd överkonsumtion av äggvita, Riskerna för diarré med åtföljande svårigheter att upprätt- hålla en god mjölkhygien kan mot- arbetas om djuren under den förs- ta betestiden har tillgång till något slag av torrfoder. ” Av stor betydelse är "också att korna får vänja: sig vid utevistel- sen ' antingen genom att stalltem- peraturen successivt sänks före he- i tess! äppningen eller att djuren t en början. installas «under nätter- na, eftersom dessa ofta kan” vara ordnad på ett Ifredsställande Sätt, Riskerna”. matsmältnings- och” kalla « vid. - början lä Låter detta sig ej göras, bör korna dock ha. tillgång till ett lämpligt skydd mot ogynnsam väderlek. : Planera betet "Hur betet skall "bedrivas ör pla- neras' i tid.: Försök har visat att varje form av' begränsning 'av be- tet till det för djurens behov under en eller ett par dagar i taget er- forderliga ger en högre avkastning per. arealenhet." Huruvida , fållbet- ning eller. ransonbetning skall an- vändas får närmast bedömas med hänsyn till de lokala förhållande- na, Används någon av dessa meto- der har man möjlighet att använ- da vårens betesöverskott för in- läggning till ensilage. Den huvud- sakliga nackdelen med en perma- nent fållindelning är 'de höga stängselkostnaderna:., Ransonbet- ning å andra sidan medför ett visst merarbete med flyttning av stäng- sel Ett system innebärande en kombination av bägge metoderna, d vs med fasta ytterstängsel och vallgategräriser samt rörliga inner- stängsel, syns vara ett lämpligt al- ternativ med möjligheter till över- gång till permanent fållindelning om arbetstekniska skäl så skulle kräva, Stängselfrågan måste emel- lertid ordnas redan före betessläpp- ningen. = - Med tanke på risken för pParasit- och sjukdomsangrepp bör för nöt- kreaturen värdelösa busk- och sankmarker ej användas till bete utan : föregående sanering, Dessa beten bör ej heller användas till sinkor och ungdjur s som nu ofta är fallet. : ” Vatten- och mineralförsörjning - För att upprätthålla ett gott häls sotillstånd och .. god mjölkhygien under betessäsongen krävs att be- ätiningsrubbningar ”. med åtföljande; produktionssänkning. är stora, där .djuren. tvingas :dricka vatten, ' som "varit i kontakt med avlopp frå " bebyggt lse" eller 'göd-. selstäder.; Risk för ' förgiftningar med dödlig utgång liksom för över-" förande av' vissa skadliga bakterier till produkterna kan likaledes fö- religga. - Av. "stor ' betydelie.' d att djuren har fri "tillgång till fo fat. och" salt under beCspa oden. Mineralfodret - läggs : lämpligen” . flyttbara tråg försedda med: skydå mot nederbörd. : Klövvård Inrian djuren släpps ut på bete. bör klövarna, som ej utsatts för - normal nötning” under stallfoderpe- rioden, överses och 'vid behov ver- kas så att ev felaktigheter. i ben- ställningen korrigeras: En eftersatt klövvård i betessäsongens: början försvårar djurens rörelser och min- skar "deras möjligheter att uppta de stora” mängder bete, ca 70—100 kg per djur och dag, som en hög-" mjölkande ko kräver för att kunna . uppehålla sin produktiony "7 : | : Skäggigt - Rep-gubbarna; just komna till- baka från en flera dagar lång man- över, beger sig utsvultna upp till matsalen, En av dem-är mer än lovligt orakad och blir stoppad av en nitisk furir, som pekar på den orakade hakan och frågar: — Vad är det där för något, val? Rep-gubben strykér sig en smula ' tankfullt över hakan, plirar mot furiren och säger sävligt: | — Jadu pojk, det är skägg föra . står du — och det får du också när du blir atog, AS RR RR Trat "där risken är minimal om | besprutad .. vallinsådd - 'ger' ett - [rent frö som är "lättare" att av- dur från olika håll. st per bli nödvändigt med. ympning.; Djur 4 födda : på. gården : klarar. sig i kommer från” ånnat' håll, Även där "man har sina djur” på främ? mande bete kan det: ara lä Ett sommarsjuka förekommer. djur : som 'insjuknat!' i” sommar- "I sjuka och blivit "behandlat blir utveckling alltid efter: i OGRÄSBEKÄMPNING ' genom besprutning . i insådd . av klövervall är en åtgärd som väl betalar ' sig.. Inte nog: med att man . får” en skördeökning -av' skyddssäden utan dessutom en renare ' vall påföljande" år. Det gäller : särskilt då man" tänker ta :en fröskörd från' vallen. Fö r var man lite” rädd "föratt in sådden skulle skadas, men nu- mera har man fått fram prepa- besprutningen "utföres rätt... En yttra och ger- bättre betalt: a ACETONAMI : Har varit rätt besvärlig i'år. Det gäller särskilt där hökvali- teten varit. dålig och. ett över- skott på växttråd getts åt dju- ren. Sintidsprepareringen är en förebyggande; åtgärd och" djuret bör vara i lagom kalvningshull. Efter kalvningen bör man vara försiktig och ej" allt. för snart öka utfodringen, Vid "upphörd foderlust: kan man alltid miss- tänka -acetonämi 'och ett. till- skott av'. sockerhaltigt” foder samt även B-vitamin-: bör. ges. En «allsidig : foderstat, rätt: ba- lanserad minskar uppkomsten av sjukdomen, . j- | . Ha - : Sverige Hjälper -- » att hjälpa . + ”Poutgiro SO1800 - - | längre och "man" räknäde' ned Etter förntidens. seder. vi oss alla bereder att. med varandra På "Håcklefjäll i den: "granna salen där samlas' folk till den stora balen, Men se dej. om, att du ej blir efter, å du klippt. blir ' med trä saxkäften, Och v var låg då detta Höcklefjäll?: Dit kunde man ju långt in i nu-' tiden be :en antagonist fara: :”Dra åt : Häcklefjäll”,. Man tar nog 'inte "fel: om att” det där" onidskans' berg låg på den sagoomspunna” ön: Is-; land och att berget, där påskdansen tråddes; var vulkanen ' Hekla. Men i: folktron har ' begreppet" Blåkulla varierat. I nyare tid har. den :tan-' ken framkastats, alt Blåkulla kun-' de: vara :identiskt med den:i Kal- marsund belägna klippön Jungfrun; "Tyskarna: håller på sitt . eget Blå kulla; nämligen Blocksberg i i Hartz- massivet,:'" Numera ' är”, det' ju” rätt ofarligt att skämta med dessa be-, | grepp, > häxor:: och Blåkullaresor, "påsktecknarna.. gör , också sitt; ta « för. att år från år lansera variationer på det gamla' temat. En gång har” det emellertid varit myc- ket vanskligt att vidröra ämnet, och oc "[eept:för Dymmelveckan. När. v I ret var mildare änmt, brukade man ..' ]i. Skåne; kanske också | Halland, :| harva åkrarna under Skärtorsdags- morgonen för att: därigenom få en bättre sädesväxt, Vad vi däremot ännu förmår, det är-att låta ungar-' ria smaka riset på Långfredagsmor- gonen, Seden. kan” humaniseras på 'så sätt, att barnen -bjudes på. ris- grynsgröt, '.som ju' är, alla "ungars förtjusnir Våra" ; förfäder tänkte mera” på . ris ..av' "späda . björkar. Långfredagsriset bestods både gam- la och unga, ty man: ville att alla | skulle” i någon” "mån få "smaka på” det lidande; som, Kristus "den dagen. fick lida.” Men. riset" hade också den betydelsen,” "att det' skulle be- fordra 'en. bättre hälea under: året. I: så fall. skulle. nog nutidens; me- dicinmän , i "stället. förorda gröten, Lunds studentkårs: > karneval. nästa ” Långfredagen : blev. från': början | '-Kriminalitetén blir " motto” för månad... Den, har ' "döpts ' till "Krl= minalkarneval”, Det "betyder" att ine" slagen i tåget : och. på nöjesfältet " får . namn med : brottslig : anknyt- . ning” och. arrangörerna : har” Jovat > att 'hela karneval skall bli kris minellt rolig: i" : Lundakarnevalen som ogenerat” räknar-1849 års studentupptåg med en -bondbröllopsceremoni i i Lilla Rå- by som'sin tillkomst; fick på 1900- : talet för "vana att vart. fjärde ' år | .förse'sig med ett nytt motto... on .-Karnevalskommitterade tror. på en rekordkarneval ,i' år och att det skall bli ett'hyggligt överskott för” studentsociäla. åtgärder. ÄAtmin- stone 150.000 personer" väntas be- söka Lund , och karnevalsområdet dén u-B maj : erkin - fick och är väl ännu! 3 största högtidsdag, För: "endast ' en :genera-' tion” tillbaka ansågs det höra- till, god ton. att; vara» svartklädd ; på "Långfredagen sämt naturligtvis 'be- söka gudstjänsten." Man skulle ock- så vara måttlig i-mat och- dryck; och "fisk var den vanligaste rätten till middag; Den svarta' dräkten är väl inte nödvändig, men många : är de stackars fr som ' råkat :i svår - olycka : för att de. anförtrott. en vidskeplig värld, att de: dansat med; Skam: natten mellan ? Askonsdagen och Skär- torsdagen, : - Dy 1 .gen "är, den" enda '. av , Dymmel- veckans tre: första” dagar; som ' fi- rats även i "senare" tider,: Aven 'så sent som i början av 1900-talet bru? kade ' man” den” "dagen företa sig] allsköns " skämt .: både”. i” hem "och skola. Då ritades och klipptes roli- ga gubbar eller: gummor- av: bapper,' och” granhlåterna fäste man 'sedan i'smyg på promenerande: folks Ifyg- gar: och ryggslut, - -Alldeles enastå- ende” roligt : hade "skolpojkarna;- då de lyckades" smeta" en” påskkärring på den" stränge - "magisterns': rygg. Hans: "morska "min imponerade inte han fick' traska hem som ett åtlöje. . Skrivaren "minns en gammal: bit- | varg "till lektor,”som 'fått .en påsk- kärring. på ryggen; när han: vand- rade" hem till frukost, men : det roligaste var, att han: hade kvar kvinnset :: på rocken när 'han kom tillbaka till -skolan? "Ursprunget till detta mindre vackra bruk att smyc- ka folk var :den:ännu.äldre” seden (latt på kvinnliga bekanta. ryggar fösta. små strutar” fyllda: med aska och” -kol i. vilka” man. stuckit 'ner én fjäder: De där strutarna före- | ställde. det gamla 'påskhornet i vil- ket: 'påskkärringarna "enligt folktron förvarade sin trollsmörja.. An : Nog har det" funnits + folk både av lägre och högre. bildningsgrader, som trott 'på Blåkulla; Det berä vas to mom:en lektor. i H nösand, / sedermera ' kyrkoherde i Nora, .-som- i: slåtet av 1690-talet trodde: sig ha upplevt en blåkul- lafärd till en'ö i skärgården. Döds- domar . för . häxfärder avkunnades talrikt över anklagade" kvinnor: De myndigheter, ' som hade. att döma i dessa ruskiga mål, synes också ha varit övertygade" om: att den gode kyrkoherden: varit" ute på” samma I: lustiga färd. Själv. var han bergsä- ker på saken. Att. han. drömt. en sådan 'elak" dröm” var det” ingen; varken han själv eller" någon an- nan som "tänkte "på och att han undgick döden var närmast”en till- |. . fällighet." Han hade” nämligen 'vak= | i7 nat i: sin säng, "innan . han nått fram till den tvivelaktiga nöjesplat- sen. . Dock , hade : han enligt. egen uppgift varit nära att kollidera med en kyrkspira under flygningen. a ' De fortskaffningsmedel Blåkulla- resenärerna begagnade sig av tycks varit allt möjligt utom flygmaski- - . ner. Man kunde sätta sig på en sopkvast eller en pilkäpp, ja tom en spinnrock kunde duga; om dea var riktigt smord. För att känna sig riktigt ' säkra i. denna aviatik borde flygarna : under > " Dymmel- veckan försöka skava av en smu- la malm: från kyrkklockan.. Detta var inte. så” enkelt, ty kyrkoväk- tärna i den gamla goda tiden vår minst lika försiktiga med att 'släp- på in folk i klocktornet, som de ” är ännu i dag. << - En : plägsed, "som håller" i ännu, är. skottlossningen : vid Påsk. Kunde 'man skjuta ner kärringar- na' redan på torsdagskvällen, så var det stora turen, Annars fick man vänta och hoppas på bättre skjut- lycka" på påskaftonen vid påskbå- let. Det var förr en "vanlig före: ställning, att ville man 'säkert träf- fa prick på påskkärringarna, så måste man ha en kula av silver i bössan, ty gumrhorna var ösårbara med vanlig kula. För att:inder skärtorsdagsnatten -freda sig” för häxor och trolldomskor.ster, var det |. 'ett' bra sätt att rita ett kors över ialla dörrar och helst också lägga fstål och" flinta vid dörrtrösklarna, t) det till, påsksede; ; | bok, som 'de 'kolade:ö ig: Te alla hem med "sinné för trådition och "kristendom är "Långfredågen' den stilla eftertanikens dag; påsk Ts stora högttldsdag:” - :' Påskaftonen bryter. något av möt de andra dagarna i den ”stilla vec- kan”, Påskaftonen har. 'sedan länge gått" i''glädjens tecken. Den gam- la uppfattningen att häxor « och trollpackor den kvällen kom till- baka från sin mer eller mindre ut- ländska. resa hängde i mycket län=- ge, och' än i dag har man. attri- buten för välkomnandet kvar. El- dar : :tändas, 'och- det. var -'en'.garn- mal. tro, att.så'långt-som röken av dessa eldar ; nådde, lyckades -man ålla häxotna undar De "skydde nämligen eld oöh rö om" "pesten. Påsksmällarna "är ' väl” nu: inte” så kraftiga som fordom; men nog hör att:det skickas upp "raketer och' ordnas med smäl- lar när" "påskbrasan brinner; Påsk: eldarna synes :ha . varit: brukliga i hela; mellersta: och västra Tyskland. Man, finner" dem "också i Holland, där” Ä av religiös härkom. 1 de kotleka länderna "har det varit vanligt att släcka alla” ljus i i kyrkorna på påsk- aftonen och "sedan Y göra” upp ” ny det "stora påskljuset;” vilket” sedan användes för att tända 'alla' övriga eld gjordes: också upp ett-bål på någon öppen plats” i' närheten :av kyrkan. Bålet” invigdes "och folket kom med käppar av: ek;; valnöt öch sig hem. Hemma" chos man de kolade käpparna i en ny- uppgjord 'eld;- allt. under.. hön, : Gud måtte skydda hemmet frår & åska; och hagel...Andra: käppa tes ut.på åkrarna 'och i trädgårdar na; där de ansågs skydda 'mot frost ”Jatt man'-inleder :äggätningen. redan eld och ' vid den nya elden tändes |; ljus"i kyrkgrummen. "Från ' denna |. idolf hejda . -sig. mitt ä Beclhovens femte SP d ällen-. emedan. ena' "pedalen föll av. fly-- geln.” En medlem" av: symfonior=; - kestern .i Miarni Beach; reparerad felet provisoriskt, medan"; 3. 000 åhörr . Flera tusen -persönet: av sk". börd och av blandras bosatta i-Jo= hannesburg' får nu bereda Bigipå: att bryta upp. sina hem ' inom ”ett " år. Orsaken .är att: sydafrikanska; regeringeri har utfärdat :&n förord-- ning om ,att deras: "bostadsområde: är att. betrakta söm Pvitt”.. Förord= ningen , grundar : sig" på” lagen” om: bostadsområden söm Fager a vår: ol: ka raser får vard bosätta.” un ra ” skadedjur: Askan ay: påskelden " blandades' med utsädet. I Tyskland lever, sedan kvar: att--tända -eldar- na' på särskilda höjde; + Elden upp=, göres år från år på samma” plats, helst ett berg, som får nåmnet Påsk- berg. Man har väl "anledning: fö moda, att Påskberget i i-Varberg fått liknande” le ahlednifg, ? ne oÅ användas till bot stock bön: Man skul= . le. besöka? "kyrkan. och; dessutom; " >: Den gamla "seden att Heda påsk- dagsmorgorien i med. äggätning lever, på påekaftonen.” En gammal sed har ”. det varit'att. förse påskäggeli med: teckningar och deviser.:Äggiiten är mycket gammal? No var dat. un- äter mycket” På ett Äggritén har levt kvar i den. kristna tider, där påsken : blivits en. Uvsbej akelsena - . högtid; Naturen vaknar. a den lån: värld. - Förlossningen : ur och käölden” är” vunnen, och ny: tfödelse i i natu r stundar, och hagel, råttor, insekter och and- > Kon unistkinas flygappladdning :- - Kinas 3 största flygkoncentrationer (nästan 2000 plan). De finns där för Formosas och Japans skull. Bland ”: oo Jaktplanen . märker man främst ryssarnas stolthet > « MIG-21, kapabet att möta USA:s snabbasto eler; » själva, — Odets makabra lek Jetbombaren ; Indiens gränser. som går, - De fota a av de av syssarna levererade MIG-49.. .t, " planen står I dag I Nordkina, rikta i 11-28 finns : j hundratat I Tibet nära er Och ontalet utökas för Nenrjo månad - St » mot .ftyssarna "Även mot Sovjet: och - Indien! När vi i år har en så ihålland vinter, så låter det sig väl k göra att tt följa ett gammalt gott re-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.