YvYvreeryvv YeTtveYfYYPYTY FeryvYrCrvevvv vvreeeevevvetFrYtYrt EV VET YTYrvrTYTTtYTYVT TITT YrevveYvey et Ua YrerTvreT YFTE TOTT vv YrYyTrtYTYTFYrY verevererryvveYyrYerYnyeYYYYyYYYYYTEYET - v X fter att I nära en månad ha läst och begrundat Bertrand Russels bok Västerlandets visdom (Forum, '1961) känns det som en möjlig uppgift att skriva något 'om den. I början tycktes ämnet så stort och frågeställningarna så många att man inte :skulle orka med att få” fram det väsentligaste. Det kanske inte heller ska behövas, läsaren av denna anmälan kan ju — och bör — gå direkt till källan, Det skulle vara nyttigt att först titta på för- fattarens ' tidigare bok som hette Västerlandets filosofi, men detta är en något lättare bok att tränga in " i och förstå. Här rör det sig om en ' vidare idéhistoria där de' politiska : och sociala idealen : framträder. Bertrand Russel är ofta själv med i resonemanget, kritisk och även humoristisk. Hans humor är nästan alltid 'bitsk, med en antydan av ironi.."På sidan fjorton skriver han att filosofin i sin' vidsträcktaste me- ning innebär att söka efter en ord- ning i vad"som för en flyktig iakt- tagare ser ut som en rad. slunip- artade, tillfälliga" händelser. Han nämner Aristoteles uppfattning om att människan -är en samhällsvarel- se, Detta förutsätter att hon tvin- gas leva i'någon slags organisation, oavsett: på » vilken intelligensnivå hon står. Språket är eti slags orga- » nisation genom vilket människorna kan rneddela 'sig med varandra, Detta innebär i logikens namn, att vi genom språket ska kunna kom- ma överens, om inte annat så att vi är ense' om att vi är oense, Re- dan långt tillbaka'i historien, kan- ske mellan” de första" människorna, Innebär detta en kraftmätning var- vid den' ene slog ihjäl. den andre; Död man tiger. Efterhand h har vi, med ' filosofins hjälp,” kommit: till] insikt om att-man kän fortsätta och fullfölja en sak genom diskussion, I vår krass tid: tycks diskussio= nerna vara oändliga, Och frågar Russel: — ”Läsaren. kan själv, be-- döma ' hur, pass, stora framsteg vi "gjort r detta ' "avseende" "sedan för- > oc historisk tid”, CT Lite' "längre fram skriver Russel . elt det inte alls var förvånande att filosofer. och författare och veten- skapsmän som gick i sina egna bä- nor kom'i konflikt med statens la= I gar, det: drabbar ju. självständiga andar I alla tider” och på alla platz ni vi fl mm rel erfara det i sitt hemland. förnedrånde då en nobelpristagare i och en stor tänkaro'— kanske den : främste i vår tid:— döms, till: gelse på. sin' ålderdom bara därför att. han. predikar mot. atomvapen |. och ber om vett, i stätsmännens . skallar. Vem av' dem 'har. chans att mäta ' sig > med ' honom . kunskap och inkikt' om vart världen” är "på Sokrates fick ju - n da tö råa odörtsbägaren därför att han iblev -en för sin stad misskaglig Person, Han var sin tids store tänkare, men han fruktade ! döden ? mindrer.:än detta. att våga säga det som han funnit ' vara sanningen." Då hans vänner håller på att bryta samman Inför -de sista stunderna, förebrår han dem. Han finner. döden våra själens frigörelse. från kroppen," ett tillfrisknande alltså. . Sokrates stora frågor kan stort sett — sammanfattås i hans fråga om vi blint ska lyda en lag som vi finner orättfärdig. Många anser det inte, För den som anser allt våld förkastligt mås- te värnpliktsfrågan vara brännan- de, Ska man underkasta sig, eller ska man följa samvetet, Det kan för många vara relig sa samvets- kval, men för många'en ren etisk : fråga, en fråga om mänsklighet. Blir. inte kyrkans män bränn- märkta då de försvarar kriget och våldet? Borde inte:kristendomen vara en ren fridslära där vi ska vända vänstra kinden till efter att ha fått ett slag på den högra? Kun- så 50I m at! : 2 alltets / uppkom: grubbla , över "dem, och lösningar ” och . utväga ofta, pendla - mellan dju fan: ock förtvivlan! å å ena "den medvetna värelsen, För en filosof som, Nietzschi det naturligt att Gud måste" änses som död, vad vi människor har att sträva efter är att 'skapa- er .bättre människotyp." Många av hans 'teo- rier måste man respekiera men han har, utnyttjats' av politiska. ledare stamning måste såra "aporna, men 3 1 Av Di gvar I Wablen Bertrand Russel; iskan ska man inte vara "alltför etenskaplig.” Med hans -: glödande religiositet är ju detta förklarligt, Guds. existens måste fattas. exi- stentiellt, det finns med andra ord inte några som helst bevis som rör sig 'på essensens plan 'som kan bé- visa den, Kierkegaard kom i kon- ikt med den danska statskyrkan, men jag tror rent personligen att kan kommit att betyda mycket för teologer runtom i världen. ' Motsatsförhållandet mellan He- gel - och Schopenhauer" angående kunskapen som sådan. är också en intressant fråga. Hegel ansåg att kunskapen betydde frihet och gläd- je, : endast .genom . kunskap . kunde vi leva. ett rikt liv. Schopenhauer kom att. gå. rakt mot. denna" upp- fattning, kunskap: "kunde aldrig bet tyda något -:annat: än lidande. Båda kan :ha rätt. Schopenhauer var ju själv--en. människa, som greps av svårmod och genom -kontemplation-| 7 sökte - utesluta den . omvärld, : som för honorn. betydde. lidande. Men det” kan "vara. nyttigt att -betrakta en del": "människor runtom sig. Gör an ; det; ska man finna; att för dem 'som "endast ” anammar, mat; sömn, / "arbete; och: nöje» finns det deras känslor. inte s såvi öppen. da- "inte så utvecklade, som. hos liglonens" "mystik; oc att de: kan "uppleva en stor och koneentretad lyck som im "bakom . hans teorier skymtat möjligheter för brott möt” mänski ligheten; : Hitler är den mest be- kante, men vad denne despot. fann ut hos Nietzsche var bara det som Passade honom själv, han fann det helt på' sin plats, att siälv fylla ut och ändra där så behövdes, för att han skulle nå sina syften. = + - >" "Att människan härstammar . från de högre aporna upprör inte hu så värst många - människor, > men när | Darwin kastade fram. dessa teorier |' gick diskussionerna . nog: så heta ellan de olika' lägren. Man ,'mär- ker. här en, besk kommentar: av Bertrand" Russel; som. man ler åt, Han 'misstänker en'. kommentar t, tanken öm människornas här- de inte kristendomen — rätt pre- |k dikad, — betyda ett stort steg mot freden? Går kyrkan statens — och därmed också diktatorernas ären- den? Måste vi som människor blint lyda en ledare som hotar kasta världen in i ett nytt krig? Kunde inte krigshetsare . undanröjas till öde öar, som en gång Napoleon, om bara folken var eniga? Genom kyrkan. ser jag en stor möjlighet, om kyrkan blir helt fri och obe- roende och vågar predika en ren fridslära, vore mycket vunnet, Der är givetvis rena spekula- tioner, framkastade efter läs- ningen ' av Västerlandets visdom, som knappast går så nära in på frågorna, men som andas en sann och uppriktig kärlek till det mänskliga och naturen, ”' En tänkare och filosof I vårt dan- ska broderland blir utförligt be- handlad. Det är Sören Kierkegaard, en av den moderna tidens filoso- fiska gestalter. Genom sin sanna religiositet har han kommit att be- tyda mycket för många människor. Han sätter viljan före förnuftet, något som ter sig'litet underligt, men menar att när det gäller män- i i al vi k uppröra na: Dylika små kommentarer ökar bo- kens värde och 'ger: tillfälle- Koppla av med befriande skratt. Rit är jag inte ense med Rus- sel, då han talar om, att Marx misstog sig, då han förutsatte vissa ekonomiska revolutioner allt i västerlandet. Visst är det rätt att revolutionen. kom i öster, men kunde' stoppas i väster, därför att man här gav draghästen så pass mycket hö, att han kunde äta sig mätt och t o m offra er del på andra ting som förljuvade fritiden. Men ännu är det nog för tidigt att förutsäga .om inte en ekonomisk revolution kommer att utbreda sig framför västerlandets "demokratiska stater. Det; kan hända att.arbetarna en dag får' upp ögonen för att. de själva kan äga fabrikerna. En koo- perationens ' revolution' skulle ” vi kanska k dan genomförts på sina håll också kunna säga. Den har ju re- vårt land. Bland annat har. lant- rbetare slagit sig samman om en stor herrgård och resultatet ' har isat sig lyckligt, Nu kanske detta an ske mera omärkligt — på lång sikt, så att säga — "men det är inte jur. vårt” medvetande: säkert att de stora ekonomiska .trusterna ger, sig utan :'viss strid, Man kan' också tänka sig att det i <Ryssland 'kan bli en ny revolution när folket får upp ögonen -för att "deras kommunismen är styrd av e4 despotvälde och långt ifrån någon "drömstat, ' som" Marx : ville: "bygga upp. ä småningom skapandet av den eviga freden — något som kanske" just: i dag'är viktigare än någonsin; Bertrand Russel säger i Z, ad Kra öd — Förstörelsemedlens - slutliga . ut- veckling. har nu bringat mö jlighe- . ten av en fullständig självförintelse . inom "räckhåll. för människan. Det återstår att se om. vi:skall: vara > kloka nog att motstå denna" frestel- se. Man får hoppas att Förenta Na- tionerna, :- som ' efter - det ; andra - tionernas : Förbund, "skall ' lyckas hindra människorna från att prän= ga varandra ur tillvaron, N - "Det är ord som alla, borde och måste lyssna till.. Kanske de: bety- delsefullaste' som kan sägas i dag: ? dande politiker lyssnade till dem och tänkte över dem. Det går inta att ställa 'krav. och tala. om fred - samtidigt. Alla måste vara beredda : de breda folklagren — de som ti ett le -kåninat föras” ur'' världsbilden, Men 'då får inga 'despotiska” en- våldshärskare lov. &tt stanna kvar ' på :sina "poster. De måste saneras bort 'och demökrati "såda. Flock- : nas stötande, för hans. eget'. land, Ibland "får man en: känsla” av att den. glada ”uppsluppenhet, : -spexan. det' och re hetsandet som råder 1 glada : '20-talet”, då - världen "aldrig: mer skulle ; kunna? få. krig, tyder på att svisgenom nöjena" försöker i döda den" rädsla som "vi alla "måste, känna? inom "oss, "Det. är/en "rädsla Pinför det hot' som; "alltmer tycks | vä tra sig; upp; "över. ; vår horisont. | Är -det.inte: "så, ätt det totala. kriget 1 skrämmer f08s” så att vi enligt Freud 3 genom glömska vill -börttränga det — men kan vi Fn tankeväckare ; som. vi inte: får : Arg förbi, inte” stå likgiltiga ' inför. "Det är inte bara ' en : fascinerande bild: människans problem, ' utan att: för den skull ha förmått undantränga kriget "ur. våra "medvetande; utan det är också en bok som lockar oss ut på marker": där, vi ' kan berika vårt vetande: och skapa. oss en stör" re insikt om många mänskliga pro- blem, Om'..det sedan leder oss till glädje enligt Hegel; eller till: lidani de, : enligt Schopenhauer, återstår att se.' Men" vi har /inte' rätt att gömma -oss -för det. problem, : som i'dag gäller över hela världen, Ppro= blemet om hur vi. ska kunna. slippa tlet atomkrig som gör a filosof! Uverfjödig. LER ara FRK "Fem fångar, av, vilka två beteck- nas som "synnerligen « farliga har rymt från det beryktade San Quen-' tin-fängelset utanför San Francisco, : Det var 19 år sedan en rymning ' sist genomfördes därifrån, >> land bröt sig in hos. -en ; granna och” stal : dennes TV-apparat. TÅ: han upptäckte att det bara -var' en 17-tummare "återvände han för att" Jämna tillbaka den: Och åkte fast, "En läkargrupp i Chicago: har framgångsrikt försökt en ny ope- rationsmetod ' som” kan ' hindra” hjärnblödning. Den går de på att man lägger förstärkningar av böj. bar plast över det svaga blodådror«" na I hjärnan, : m Stradivarius till ett värde av omkring ' 60.000 kr blev nyligen - stulen från en' violinist i Cleveland, Ägaren höll stölden hemlig för att tjuven inte 'skulle få veta vilket fint kap han gjort. En rundtur till stadens . pantlårare . gav också mentet hade blivit" pantsatt för" en hundralapp. ” Omkring 3.000 flaskor bourgogna i monsieur Louis . Chavys , vinkäl- lare i Beaune krossades när ett franskt armé-jetplan gick genom Nudvallen, världskriget ersatte det gamla Na- : Man skulle önska att världens 1e-". till. eftergifter, till. kompromisser för. ' att, freden, ska kunna räddas. Om : krig slaktas och offras — fick säga . sin mening, tror jag att kriget skul- ' mening: fritt, också om det kan sys: dag. och .soni , också :rådde" på :”det 3 | som "har" mycket "av : uppgivenhet ”- 11 över sig, vi tycker oss stå varimäk- --En 32-årig man i Leicester i Eng: . snabbt resultat. Det dyrbara instru-. | Terapi mot: Mandvården har så länge man ligt debatterat spörsmål. Fri tand. andra länder. På några håll har Under de baltiska staternas frihets tid före kriget bestreds tandvårds: till nittio procent. av. sjukkassan ar. på. ”tandläkarskräcken”; en, åkom: ma, som kan: bli. nog så. ödesdiger. ger. Denna” "barnets. rädsla för tand= läkaren ' vecklas | då inte sällan” till tandmen för livet, I USA” har iman nu funnit 'medel att förhindra denna fobis uppkomst målsenlig terapi. eliminera ' en eve- tuelit förefintlig' sla för. tandlä= ' karen hos de små: ne v RES "Det, är'som bekant alltid det r- sta intrycket 'sori brukar: bli avgör rande och'bestående, Barnen -mås- te tycka :att:det är kul,att'gå till Tandläkaren; De "måste ; trivas och ännå sig hemmastadda redan; från & början. + Redan nirummet ska det ro- I liga börja. Där: skall vara: rena ka- lasbarnkamimaren i där. de små pa- : tienterna "känner "sig som Alice in wounderland.: Och 'sådana väntrum är de flesta, välrenommerade tand- de större: :stä- :; (Eåstmänin- + e Här finns: ett” jiga'-Ieksaker: — jättestora. teddy= : björnar;' léksaktståg som kör non=- 7 stop:” Lustiga” djur;i”burar;”guld= hamstrar, "ekorror; Förevisning av tecknade' bärnfilmer "pågår. oavbrä= tet. "och: specialutbildade” leksystrar ; sörjer för. att alla. barn, . ständigt” är ysselsatta” så att Ängen : :hinner: nervös i” väntan. på "doktorn, : s finns: lastad "med grönsaksättrappér, Den har:"en påskrift”.som; lyder ”Nyttig mat för 'tänderna” ”öch-samriä, tyd- z lastad - med. frukt: En: tredje vagn innehål'ande; konfekt,” karameller och kakor har i påskriften" ”Farliga |i saker för tänderna". Vid järnvägs- övergångarna ser man soldater:som skyldrar; med. tändborstär: ach ka” . noner:; gjorda; av.:tandkrämstuber. Och: vid:stationen. läser. man 'på .en anslagstavl :.Stop!: Gå till tandlä karen ivå gånger om året! ', Det "roliga är inte. slut int- rummet. : Det lika: roligt ' i tand- läkarstolen; EH r- är det också TV- underhållning” medan :tahdläkaren gör sina: förbeé- redelser, | - Allä. Barn, är "vetgirig; veta vad. doktorn: : »ska : göra : med - deras tänder: Och det får de: sm, Vi ska först se om det är "nåt fel” på nån tand,' säger äikaren. Jo, här har. vii en som" är lite trasig. Den har. ett litet hål: Det 'ska vi laga.” Annars får .du; ska" jag 'hyfsa' till hålet med ' bor- ren,'så det blir jämnt och fint; Sen ska vi fylla det med 'den här 'mas- san och när den stelnat, så är tan- den hel igen och 'du behöver inte vara rädd för att få ont. "Tas . barnen ' rätt om ' hand , och behandlas riktigt kan de bli ”ideal. patienter”,' säger en känd: boston- tandläkare. "Tandläkaren måste" bli vän" med barnen, han' eller. hon måste vinna-deras förtroende": ++ 2-— Nå,: har "du haft "kul - i' dag? frågar” doktorn; "när . behandlingen är överstökad.: Och; det tycker van- ligtvis ungen att hawu haft. - :— Ja, då hoppas jag "svart få se . Ja, det är alltså den amerikanska anti-tandläkarskräcks-terapin.. Lite i Su khol minns varit ett aktuellt och liv= - vård har länge varit ett önskemål I Sverige och så säkert i 'mårga . detta önskemål redan förverkligats. . köstnaderna i Estlånd och Lettland 7 och i England har tandvården varit : ' fri både för barn och vuxna i i flera : Nu är det ju inte bara: den dl ” nomiska ”sidan'. som 'dryftats' utan '. även '— I synnerhet "under ' senare . år — hur man ska kunna. råda bot -' hänt, lynnig: tandläkare. Det anser. , i varje fall amerikanska” Psykolo<.. ch; hans "instrument" ut- - t till en” fobi" och" blir ; > och även genom "en. sinnrik, ända- och ögonfägnad" :och' massor.av skor i leksakstågets” vagnar”. är " ligt" textade skylt] har också 'én' vagn |. ch" ilmförevisning; rk... Först | dig igen, så 'ska vi ha lika trevligt." Dew här: bilden är från Amerika, där den kvinnliga tandläkaren on visar barnen, åskådligt och lättf patenthurtigt kanske, men. på det hela taget : verkar" den ju: rätt så vettig. Och kanske, anpassad 'efter I: borren fungerar; på en pl d hur; svenska förhållanden, vä ärd att ta efter, - Arne öfjen y» 'lycko, gynnade” vid Riks gäldsdra gning 27 1 mieobligationerna:'; > På vissa . tillhandahölls frågeformulär, på "vilka man ombads fylla. i''ö lägsta vinsternas storlek, lånens löp- tid, "antal + .dragningar - etc: Vidare frågades det "bla om” män brukade "köpa -penninglotter;. öm”man" tippa= ;de -mera "regelbundet, och Om man hade; andra :.obligatione; tä ällen slag som” Rikdgäldskontoret utfört =S ”utlottades ett: antal vinster vardera bestående "av en 1962: års -premie- 'rialet' här vi; dock fäst. oss” vid att de flesta tycks önska 250.000 kr som högsta vinst; d.:v;s samma belopp .| som nu, men att inte så få kan tän- ka sig: en "Jägre toppvinst. Beträf- fande de lägre vinsterna kan sägas "att ganska ”många' av de” tillfrå” gade vill ha 100 kr i stället för nu- varande. 50 kr som "lägsta" vinstbe- lopp: En hel del premieobligations- ägare tycks 'också köpa'penninglot- ter,. medan det. är mindre vanligt att de även tippar. Vår undersök- ning har. mötts med stor välvilja av allmi heten: - . ” spock Här ä är lyckonumten!, 2 Vid dragningen på Riksgäldskon- toret, .som förrättades: av notarius publicus Bengt Steuch; utföll vins- terna på de frågeformulär som hade nummer 277, 6352, 7170, 8234 och 8995. Orter med ”lycka” i namnet hade 'sin 'stora lyckodag: både Lyc- terade! -De - försäljningsställen :som kom” med "i vinstlistan var i tur och ordning Riksgäldskontorets kas- saexpedition i Stockholm, Motala= ortens Sparbank: samt Svenska Han- Jelsh Jolni Lycksele, Örebro och . Karlskrona (den sistnämnda vinnaren bosatt i Lyckeby).” ret "På torsdagen börjar försäljningen av kvarvarande 1962 års premie- i i ned feksaber som institutet ställer ull förfogande, « z obligationer, .' I. samband "därmed ycksele'. N 2 1 raband ned bytet ' av 1946]... års : premieobligationer: mot. -62-or gjorde Riksgäldskontoret en rund- fråga, för att: få: veta mera - om LL. Pr - öka, utgivningen av nya frimärken keby 'och Lycksele blev represen-|. ”Leveransplikt” | pee 2 I för Östtysklands” | 1 rimärkssamlare: BERLIN (AED) EE ” Östtyska. kulturförbundet, .om- fattande kulturella fackföreningar, författarföreningar och fritidsorga- nisationer, " "har: inlett en. kampanj under parollen : ”Frimärkssamlare | stärker det socialistiska vet”. Också med östtyska mått mätt är aktionen av det fånigaste slaget: en' lärare. Den som.ti haft! denna uppfattning ändra mening efter” att, ha; tagit; , del av några synpunkter, som, ad=" . junkt Jonas Jansson : vid .samreal= skolan "i ' Överkalix. fråm ger i. Tidning för Sveriges läroverk. H: är själv inte" .norrbottnin; sm norrlänning," närmare: bestämt från ; L Angermanland., Sedan 1959 har han . bott "i. Överkalix och Ä "stort Béjt : funnit sig väl. til ätta.” » Adjunkt, : Jansson” gör bl" art jande" kon 'stateranden: uppe. men: inte 'så ayskräckande. som många tror, "Med ' bil" tar: det I inte mycket" längre tid här: uppe ln att'åka :5—10 mil än' det fär mellan två förorteri' Stockholm” Med flyg j kommer man på: några timmar: till >= Stockholm "och ' med , tåg "når man huvudstaden på en "natt. Det kul+ turella klimatet är. kärvt' på en så . liten "plats som Överkalix, men för den : som ' utnyttjar / alla : moderna . massmedia finns. det” goda möjlig- heter” att ” hålla Tsig <å jour: méd vad: som händer och. "sker" ute?t världen... .Paradoxalt + nog : kanske =” större igheter, än i 3 Vi slipper flera timmärs resor : var= je dag till och från arbetet. Mörk ret kan "under hösten: sande men detta' motvi g underbara vårvintern då den spo och skidintresserade har;alla" möj ligheter att tillfredsstö äll behov." 'Även! om” nackdelarna linte" kan '. "negligeras finns det- dock otvetyt” diga fördelar > med .zatt:: bo och : tjänstgöra: N; j övertygad. I om- att. mån gistrar; : som ”.nyss” avlag östtysk” frimärkssamlare ' bör gt åtaga? sig att: årligen” till staten" avlämna” 40 'stämplade. ext- rafrimärken och" minst. 2.000 gram vänliga frimärken, Ett statligt kön- upprättas; "Avlevereringsnormen! är plikt för: alla som tillhör. frimärks- samlarföreningar . roch] en” a | pålaga” för "andra. .”kulturar 4 I'ett upprop till befolkningen: med- | delas- vatt : ett" kilogram” frimärken i'utlandet kan: säljas. för. så mycket | valuta; att vår socialistiska och. de- mokratiska"' "republik för dem;kan köpa" 30 kilogram - bananer”... Öst- :| tyska. postdirektionen har. lovat. att i begränsade upplagor vid jubiiléer och minnesdagar.' Kulturförbundet | har' vidare" högtidligen - uttalat . sig för insamling 'och avleverering ' av hushållspotatis, : som statens ' jord- bruksorgan skall fördela som sätt- potatis . till:. jordbrukskollektiven. Uppenbarligen råder/ det "brist på sättpotatis i herr Ulbrichts folkde- mokratiska paradis, som ' enligt re- geringens '- -upprepade: deklarationer inom de "närmaste "tre åren skall hinna i kapp och gr om n Västtysk- land, BMW: höjde på måndagen priset på en: av :'sina : bilmodeller, BMW LS-Luxus, med, 80 -mark. Det, är den sjunde västtyska bilfabrik som vidtagit prishöjningar på de senas- te tio dagarna. Man väntar inom kort ett liknande tillkännagivande från Opel-Werke, (TT-DPA) :”. ordnar Riksgäldskontoret ännu en undersökning i form av en tund- fråga, ' även den kombinerad. med utlottning. och "Premieobligationer som vinster, Namn ' behöver "inte uppges. av ifyllarna, eftersom underrsökningar- na är konfidentiella, men det hind- rar inte att de flesta ändå satte ut både namn 'och adress i den. första undersökningen. Några av vinnårna har ställt sig till förfogande för en intervju; En av'dem är byggnads- snickare Lennart Winbladh, Örebro. Han har mer eller mindre regelbun- det köpt premieobligationer sedan tio år tillbaka. Trots att han: inte fått annan utdelning" än "ett 'par småvinster . anser han premielånen vara avsevärt. bättre och säkrare att spela” på än exempelvis lot- terier: Har man. en obligation får man ju alltid insatsen tillbaka "re= sonerar han. +". . - En annan vinnare är målarmäs- tar Bertil Henriksson, Lycksele, Till- sammans med två kolleger är han innehavare av ett antal premieob- ligationer. De har vunnit vid upp- repade tillfällen; 'bäst slog det för en tid sedan då de vann 12.000 kr på sina 44-or; Hr Henriksson har haft obligationer sedan ett 15-tal år, Kollegerna : var tidigare lycksele- kan barnen fördriva > trots att de nu flyttat frå bor, men obligationsbolaget' består tor för insamling äv frimärkena skall I | lärarnas. förfogande. Inte: minst xamen, skulle söka" tjänstgöring Vi ," norra ; Sverige, > rom; de: verklige företa regelrätta” värvningsresor. kårorterna,. så ski |; utomordenlig vikt är, det också at de kommunala "myndigheterna .s ler" goda" och: lämpliga .bostäde: och tvårummare för. alla: kortti | vikarierande. lärare. i Slutligen konstaterar" adj Jansson att det i stort sett inte finns någ=... ra” disciplinproblem ” på de "mindre ' skolorterna och att. sämarbetet - vär alla ';-befatt. Svensk konfektion : få år engelskt beröm ”bäst i i 'världen” Den Svens a herrkonfektionen - var något som :' ' verkligen: öppnade ögonen : på. mig, Svensk 'herrkon< fektion är otvivelaktigt den" bästa i br världen — svenska herrar köper sis - na kläder ' färdiga,” då deras. -brit= tiska motsvarigheter låter sy der, ” Och det är lika vanligt i Sverige för én herre som köper. konfektion”att .. ha, en :fru som anlitar” "skräddare som det:är hos'oss att. en ”skräd= dad” herre är gt” med en j fektionerad” frå, VY Det är några "av 'de mån: syna" | punkter .-som: den brittiska: mös dejournalisten Katharine Whitehorn framför i en stort uppslagen artikel i den engelska tidningen The .Ob= servers veckoupplaga” Weekend Ife-, view efter: ett studiebesök I Sve- - berättar: a rige, - tidskrifte; I klarat iden: svens ” ska --.konfektionens' stora - framgång H bl:a' med det existerande" storleks= Å systemet, Det » finns Vad som impon allt -besvär kon enade r ned .på- att finna" skar. vad "i' klädväg G ex sände” ut tre'helt' ioner:" en” rätt” koöseri och linjer, lång kävsjy smala ed vas och ' smalt '. axelparti Var avsedd - för Nn skilt t var. SS : ynbärligen” lade ;vem olika kollen kläder i i mellan. ock eh behärskade; klaga: an "orten, ti gjorda och : ibl ! andra 'ä i land
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.