ka Finska turister i Sverigé "bemöts ofta med snorkighet -. För något år sedan efterlyste fack riften ' Reklamnyhet ett något större tillmötesgående mot kunder och turister från Tyskland beh kunde därvid hänvisa till det odisputabla faktum ' att de tyska turisterna var lika många som de brittiska, amerikanska" och kana- densiska tillsammans. Därest Re- klamnyheterna, eller någon annan facktidskrift, även i år vill fästa uppmärksamheten på att det finns gäster i Sverige som borde: visas litet större vänlighet kan veder- börande med fördel ta sig en titt på det sätt på vilket här i landet arbetande eller turistande finlän- dare behandlas. Det är. i sistnämn- da fall inte bara fråga om bristan- de: tillmötesgående utan om en snorkighet som överskridér grän- sen till rasdiskrimination. Det är inte de färgade som har anledning att klaga på det bemötande de får ställning kom; ' Han ville ha "en pilsner, damerna ville dela på en sockerdricka. . Men - det ; finländska paret, som först efter hot om skan= dal fått ett bord, beställdé en su= perb supé och drack dyrbara saker därtill. De firade” sin förlovning, och den unge mannen hade länge spart pengar för att den dagen' kunna bjuda 'sin. fästmö "på" något ' riktigt fjät.” Där , hade /så' när hovmästa= rens högfärd. bedragit hans vishet, : Snorkighet ' mot. finländarna: är inte” endast ett, bevis på bristande hyfsning hos stora grupper, i folk=- hemmet, :som "av ' relaterade sann= saga framgår är den även en yt= terst oklok politik. : De finländska turisternas pengar är lika värdeful- la: som de, mera: glamourbetonades och den finländska arbetskraften är ett". livsvillkor , för”, många. företäg, Hur skulle det förresten vara. om de, föreningar: som; har nordism på . sitt. program "samt: de turisttrai ik utan det är den finsk lande delen av. Finlands folk, och särskilt 'då| de fattiga finländarna från de trak- ter i det inre och norra Finland där Kekkonen och folkdemokra- kerna slåss om jord- och skogs- 'proletärernas röster. Det finns inga exakta mått på antalet i landet turistande, finlän- dare; men de torde jämte nörrmän- 'nen vara den största gruppen i ” Sverige turistande Därtill kommer att finländarna är den största gruppen icke-svenskar på arbetsmarknaden." Av 'de' vid - årsskiftet arbetsanmälda. utlännin- garna var ungefär 40 proc finlän- dare; De var verksamma över he- la landet — av de tillsammans 50.715 finländarna var således 269 arbetsanmälda i Hallands län samt utlänningar. |). frå : gheterna. och: ganisationerna tog sig an detta pro= blem? ;- Våra : finländska : gäster "== till överväldigande delen arbetsam= ma, hederliga, vänliga och tacksam= må för varje tillmötesgående —ä i sanning värda en bättre behand- fr rkessuck "Sjukstugan I i Strömstad skulle för en. tid: sedan få oljeeldning.” Man ' anlitade" en grävskopa för ”grävnin- gen av tankgropen och ledningar=« na och så hände det sig att. man- nen som körde den effektiva ma-. skinen på ackord fick ett sandkorn i ögat; Han gned och gned och tå- rarna rann; men "sandkornet ville 3.718 i Älvsborgs län. Men trots "inte komma ut. Eftersora det var så” denna starka finländska” dominans! nära till: doktorn,; klev han alltså på; och chefen för sjukstugan 'ploc= bland utlänningarna i Sverige är det ytterst få ställen där man kan på- fo träffa - att ett. anslag eller. plakat . av något slag utöver de' tyska; en- gelska och franska versionerna ock så har en finsk, Några .tid industristäder med starkt finländskt | inslag har mer eller mindre regel- bundet en "smula finska text, in- om några industrier : söker -man hjälpa den finländska arbetskraf- ten tillrätta med: trycksaker även på finska. 'Även: en och annan -af- fär "som brukar. gynnas av. fin- ländare, tex i Gamla, Staden; i Stockholm; kan låta finsk text ingå . i skyltningen, men det är också allt; Varför nonchalerar : de offentliga | trafikmedlen finländarna? Behöver inte också de upplysas om när: rök- ning är förbjuden eller att det und- re locket, när så erfordras, bör ned- läggas? '. Det värsta är | emellertid” int de: sa utslag av bristande hövlighet mot | finländska turister : och ' finländsk arbetskraft, det är det -i'. nyrik brackighet som en del. finländare .utsätts för. På hyresförmedlingar kan man ta- la om att det är en majoritet bland uthyrningstanterna som vägrar be- fatta sig med, finländare — ”doni slåss ju med kniv”, tror man. Det faktum att' en del, men försvin- nande liten sådan, av de härvaran- de finländarna i hemlandet ' har ett tukthusstraff hängande över sig |” tas till intäkt för tron och påståen- : det att de flesta härvarande fin- ländare är kriminella eller åtmin- stone ' notoriska = fyllerister och bråkmakare, De fattiga finländare som kommer hit -— ofta med lång arbetslöshet bakom sig — bryter Ecnom sin enklare klädsel :och rustikare manér av från den nyrika konfektionselegansen i folkhemmet. De behandlas med en arrogans som klart: vittnar om . att .det i folk- ” hemmet, som bl a Gösta A Svens- son påvisat i sin skrift ”Revor i välfärdsväven”, finns en brackighet även. inom arbetarklassen som är |. långt mera odräglig än den redan befintliga borgerliga. Den som iakt- tagit hur även nyktra och städade, fast litet tafatta, finländare nekats tillträde - till. näringsställen, ' eller hur finländska unga män under sådana" former ”nobbats” när de bjudits upp till dans på något enk- lare danshak, . kommer ; orubbligt till övertygelsen att mången som talar med brösttoner om Angola och Sydafrika bör tänka efter om hans eget . uppförande mot finländare överensstämmer med de - demokra- tiska kraven p på rastolerans,'' >. En PRK-medarbetare satt för in. te så länge sedan. på. en guldkrog 1 Stockholm, I lokalen inträdde en ung finländare med sin flicka, bäg- ge uppenbart ovana med den fina omgivningen. De bemöttes med en utstuderad högdragenhet av hov= mästaren svm först efter ingripan? de av en stamgäst, känd för sin vassa tunga och sitt sinne för rätt- visa, bekvämade & sig att ge det un- ga paret ett bord, Efter en stund kom några nya gäster. Det var en amerikan åtföljd av två damer av den typ som Ritola :döpnt till dol- -larhäxor. De fördes fram i pro- cession till"det bästa bordet, egent- ligen avsett för åtta personer. De + bottnande.-'. översitteri |. alldeles klart,' ati "det blir: ett väl digt” kubikpris, . sr Ja, det kan jag: TT neka till, medgav den obekante Olyckshändelse? . när"jag försökte på ryggen, :5” -—' Klappa er Jay; som 'en sorts: komplimang för att jag alltid! sköter mina: egna angel senheter.. på jå naglarna, varför fröken säg -— Ni är en bra klass, för ni inte så mycket snask;'men ni har en ful vana” att bita på naglarna, a Varpå Göran" säger! | — Ja, men tänk så 3 bilgt det — Då den frigivne algeriske” upp= rorsledaren Ben'Bella koni till Ma- rocko” uppsökte han så fort. han hann sin mor som han inte” sett på många år. "> oh — Min"käre pojke, sa .hon,' hur. hade du. det i fängelset?" Gav de dig nånsin, vår Hationalri Cous= cous? :.s NN — Nej, mor, . varade han," men jag fick många gånger biffstek med pommes frites.a . ; > Hm, suckade modern. Då är det jag alltid har. sagt: fransmän- nen är: verkligen grymmar. vå En tysk pianist med det betecknar de "namnet "Hans Klinke har här placerat sin musa på flygeln för att inspireras till en ny vårschlager. Den söta flickans. baddräkt är av helt ny modell, ett mellanting mel- lan bikinin och den gamla heder- liga baddräkten, och man väntar i' Tyskland att den skall bli-somma= var ju. Dollarturister. Deras be- rens schlager på badstränderna. > -Etiopisk prins död : Serafimerringning -hanini inte anordnas 3 « STOCKHOLM (TT) nt Riksmarskalksämhetet bli el informerades "på tisdagsförmid- dagen av UD öm att den etio-'”, . piske.. prinsen” Sahle- Selassie .. - avlidit, Prinsen var riddare av » den ' svenska ::Servalimerorden, ' ' vilket bl a innebär att ”serafi- " merringning” skall ske i Rid- darbolmskyrkan kl 12—13 på begravningsdagen.” Någon ring- "ning kunde det dock inte bli, " eftersom dödsbudet "nådde Sveri S ” 1 Etiopien sker på "grund av- kl matförhållandena begravriing ome- delbart efter ett. dödsfall, UD. fick meddelande" om priås” Sahles bort- gång. så sent 'som .kt 11. 40. Då" var prinsen» redan begravd. Enligt Se=- raflimerordens' statuter skall 'döds- ringning ske.1 Riddarholmskyrkan kl. 12—13 den aoag :begravningen äger rum. ;Det var' tekniskt: omöj- ligt att på tjugo minuter inkalla de åtta handringare,' som behövs för att utföra” handi inkuingen!i, Rid= darholmskyrkan.” -De ' utvaida handringarna: har. i vardagslag" andra" anställningar . att sköta. Ett par av dem är stadsbud. Det är svårt att med några minu- ters varsel. få dem samlade" i Rid- darholmskyrkans torn. H När prins Sahles mor; kejsarin- nan" Mencen, -avled för någon tid sedan råkade man 'ut för samma sak. Dödsbudet kom för sent, Kej- sarinnan var också serafimerridda= re, men någon dödsringning kun- de.inte äga rum, - : Prins Sahle Selassie var yngste sonen till kejsar Haile Selassie och hans gemål Menen. Han var 31 år gammal :när 'han avled” efter en långvarig leversjukdom, som de se- naste dagarna behandlats av två engelska : läkare, ” vilka” flugit till att försöka rädda -prin- i fd i . Em känd fransk general från för- sta världskriget, greve Aldebert de Chambrun, har: avlidit' i:Paris 89 år "gammal; Han? fungerade som fransk .". sambandsofficer -” mellan marskalk ' Fochs och: USA-genera- len ' Fershings' staber, De Cham= + hyllades: som: | | fegar medaljör” STÖCKHOLM) (TT) none Dagens Vega-medaljör” Thor Hey- erdahl har genomgått. en" märklig "utveckling" och kan ,jämföras' både med. de stora geografiska banbry- tärna i Norge och med scnare ti: ders: systematiskt arbetande, ledare gslag, förklaråde . ord- ällskapet för antropolo- gt och "geografi docent Carl M:son Mannerfelt vid Sällskapet : för an- tropologi och : geografi 'på tisdagen. Dr. Heyerdahl mottog då Vega-me- daljen ur kungens; hand. =, > Vid 'sammanträdet deltog kungen och drottningen, Norges .och Chiles ambassadörer, statsrådet "Sven af Geijerstam och" representanter . för den svenska - 8eografiska forsknin- gen. . Dr ”Heyerdshl” börättade i ett redrag om arbetet med att lösa gå- tan om de. stora stenstatyerna -: på Påskön:"Bl a 'har man 'arbetat: med pollenänalys" och "undersök prov från öns kratersjö taten har "också analyserats av pro- fessor Olof Selling vid Riksmuseet -S : Flyktingbarnen vädjar! : "RÄDDA BARNEN . Postgiro 200 100 och Sovjet. ense, ' Mer än ett halvt 2 år r har gått sedan rymdryssen German Hitov skrev historia med den första Jång- . ' färden. i rymden — 17 varv runt jordklotet urler loppet av ett dygn. Sedan dess har inget annat > hänt på den ryska. rymdfronten än att två observati :v banor: som persdlat ut till mycke t höga höjder. Det nuvarande lugnét tyder otvi- velaktigt på intensiva förberedelser | för "sensationella. rymdföretag. Den ryska rymdforskningen planerar si- na program årsvis: 1959 — månra- keter, 1960 — nedtagning av djur- satelliter, 1961 — människosatelliter. T'år kan man räkna med bemanna- de fjärrfärder i rymden — offen- siven. mot månen: börjar: på allvar; ÄArets småsputnikar har till uppgift att : mäta strålningsintensiteten ' i Van Allen- iltet.som omger jorden och" söm”. "månskeppet ;, måste ; pasz sera... (Gagarins-och Titovs rymd- banor, Jöpte strax sunder. detta fare liga kälte). - "Det" faktum att ämerikanerna krympt ' sin "rymdtidtabell kraftigt och "räknar .med -att kunna utföra en ”månlandning. redan 1967 i.stäl- let för: 1970 som man bestämt tidi- gare, -påverkar säkert ryssarna 'att intensifiera :sina ansträngningar att bereda vägen mot månen, För må- nen är nästa mål i rymdkapplöp- ningen — på den .punkten' är USA + Vid samtal som jag haft med I rysé ka forskare nämndes 1965 som tänk- bart årtal för en rysk "landstigning på "månen. : Flera förskjutningar åt ena : eller" andra . hållet har redan hunnit" ske' i rymdmakternas pro- gram, och "allt kan' hända; Sovjets rymdgarde har de amerikanska kol- legerna i hälarna, «on s De" månskott ' som står på "det ryska: rymdprogrammet : för "i år är dels mjuklandning av ett rul- lande laboratorium, ' en' sorts "elek- trisk traktor med kameror. och in- strument som 'kan' sända. informa tioner till jorden: om månytans' be- skaffenhet — dels den kringflygning av månen | (vilket kräver mindre raketkrafter än landning och start för återfärd) med .ett bemannat rymdsh p för två k å ” Månresan tar 12 dygn : Det hår ' sagts att Titovs dygns- långa rymdfärd 'i-17 varv 'runt jorden"i-'sträcka motsvarande av- ståndet jorden--månen och tillbaka. Men månraketen fordrar ännu hög- re hastighet (11,3 km/sek i stället för satellitens 8 km/sek) för att: nå målet och. ändå blir restiden myc- ket längre, Jordens tyngkraft brom- sar månskeppet större delen av, dess färd' och farten. avtar hela tiden. Efter att ha. passerat gränsen för månens . tyngdkraftfält, som: är mycket mindre än jordens, - ökar farten något igen för :att efter rundflygningen bromsas på nytt när Try lämnar” "när-, het. Hela färden går utan "motor-: kraft.. Sedan ' fortsätter .rymdskep- pet att ”falla” tillbaka mot jorden under ständig fartökning. 12 dvgn tar hela färden. :” "- Under. stilla Veckan - sor. Tänk kpå nöden i världen! + SVENSKA KYRKOHJÄLPEN ör Stockholm 16 -. Postgiro 900 510 ” tnikar av Denna. månrundflygning. blir sett ”minni atyrformat” sänts upp i : iografering samt otaliga mätningar. led i försöken «att: ge. v k Allt: förbedel bättre ' kunskaper". om månytans egenskaper genom filmning och fo- människor landar där, >, ee I för . den: dag - då” gå här ska Tyssarnas planera- de färd runt minen gå till. Den heldragna rTaketbanans + . bredd ger en uppfattning om raketens hastighet. Där linjen är , som 'bredast går. rymdskeppet: snabbast. Det glider sakta över : tyngdkraftsgränsen mot månen, ökar farten, något fångas” av.: månens dragningskraft, bromsas : igen och fortsätter sedan i ett; svindlande , ”föll”.” mot, jorden! : Samtidigt fusar- månen fran: i sin! bana, så. det" gäller att bet. stämma träff” på. exakt tidpu Fe några dagar "sedan utkom i il London en bok av: den: kände journalisten Francis .Williams,. un- der. titeln” ”Den amerikanska inva? sionen”; Boken . är ” symptomatisk för en viss ”del.av den engelska opinionen: som. fången "i: traditio- nell - koriservatism : och . fylld av otidsenliga föreställningar om Eng- lands. mission och storhet, är rädd för amerikanernas" växande infly- tande". i' närt gslivet. och" för den yngre engelska generationens ame- rikaniserade "vardagsvanor. Förete- elsen är välkänd i Sverige som of- ta'. kallas ' Europas ' mest amerika- niserade land, På den engelska all- mänheten verkar boken som en chock, då. dén presenterar detaljer om de brittiska öarnas invadering genom amerikanskt kapital. ' Så här berättar' mr Francis Wil- liams: Under de' senaste tio åren har den amerikanska storfi rio” jäl ékoncerner 'vältrar frara "För mer än hälften av de ame- rikanska : kapitalinvesteringarna « i England 'svarar tio "jättekoncerner, bland vilka de största: är:" General Motors, Vacuum Oil; Standard Oil of New Jersey, Proctor and Gamb- le, Ford Motors Co, Monsanto Che- micals och" Goodyear: De ameri- kanska”. koncernerna." expanderar enligt en genomtänkt plan, fram- Kåller bokens författare.” De' håller sig inte inom den ' produktionsgren som de är skapade för i USA: De undergrävs med avbetalningskredi- ter och av postorderfirmör a av ame- rikansk typ. fd " Jordbruket . mjölkas av. de skäftiga. :»amerikanska >; invasions-. trupperna. Mer än 60 proc av : jordbruksmaskiner; och traktorer är av amerikanskt ursprung, också om - en del'avi dem >har' tillverkats i England 'på "amerikanska. licenser. Jordbrukarna betalar: höga skatter till USA i form av höga priser och höga räntor. "för påtrugade kredi- ter. Mer än':två tredjedelar” av: alla dat kiner'i England har impor: störtar sig över! I strier lika mycket ; som handa kapitalindnstrier i England: De innehar. avgörande nyckelpo- sitioner resp 'ulövar herraväldet över Englands farmaceutiska indu- stri, - över livsmedelsindustrierna, bilindustrin, de; elektronicka indu- strierna; hushållsmaskin-tillverk- infiltrering i Englands näringsliv ökat med mer än 200 proc. De ame- rikanska . kapitalinvesteringarna . i England uppgick vid detta års bör- jan till 1.250 milj pund, omkring 18 miljarder sv kr, England reali- seras! Så låter författarens ångest- fyllda "slutsats, År för år ökar de amerikanska kapitalinvesteringarna i brittiska företag med 13,5: proc, dv s de fördubblas var sjätte sjunde år. Inom få årtionden kom- mér amerikanerna att äga halva England. Redan i dag arbetar var tjugonde engelsk arbetare för att leverera profiter åt den amerikan- ska storfinansen, Inget land i värl- ” den, med undantag av Kanada, ägs och kontrolleras : i. lika stor om- fattning av amerikanska företagare. ningen, skönhetsvården, 'produktio- nen av plastiska massor och konst- fibrer, men också över tryckerier- na, gummiindustrin, : symaskinstill- verkningen, tvål- och'färgindustri- erna, . Amerikanerna . kontrollerar också tillverkningen av hissar, fil- mer, och fotomateriel och mycket annat till. Den 'engelske konsu- menten : skattar till USA" dag för dag. Utan urskillnad köper engels- män a avmagr del, konserver, tvättmaskiner, mi- rakelmediciner och den engelska allmänheten lockas till meningslös konsumtion via: amerikanska för- säljnings-: och "inköpsmetoder., En? gelsmannen blir mer och mer lik amerikanen, : Den . brittiska :'affärs-- moralen som en gång i tiden hade gjort England stort och: beundrat; och inom . samhi ill terats' från ;USA, fastän” de 'brittis ka produkterna är lika. goda eller bättre'än. de amerikanska, "Den engelska triv: 'seln förstörs "Amerikanerna förstör” trivseln; då de tvingar den" brittiska :allmänhe-' ten att leva och arbeta bland fula och modernistiska möbler, både. i' hemmen. och på -kontore: Eng els mannen" sitter "bakom ” "glas och burar, på" samma 'sätt som ameri: kanen i sitt her och "på "arbets-: platserna, Glas och metall och fun- kis förintar' personligheten och" gör. allt mänskligt. kallt : och . fult : och avhumaniserat; tycker reister Fran; cis Williams. -Den engelska i un; Vödomen har fö giftats och 'bedövats av ”den ame. rikanskä' livsstilen”.: De älskar på amerikanska; - de gifter och skiljer sig på amerikanska, de lever i halvt och : helt upplösta familjer enligt amerikanska mönster,:. de 'hämta sina idoler både för yrkeslivet, för kulturen : och. konsten, ” för . alla mänskliga; "relationer: mellan könen +» från ' Hollyi." Nb
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.