rYyYYrYYYYYYTTYTYeT FFF OFYFYVVYT ferretsereer ere ne vyfrtrere rv paraseev set es DNR RTR IRL LA SNAN rerreveyTrYTTYTYYTTYYT FY Yryrt YT YTereryTTY YTV YYEETTYT EVELYN: PRESS EL LLA SENT FREE LLA LETA ETTER CE TELL DEANENIEEN TSAR NINITT INMNCETNIYY revy vYsYeYYeYTYY TYS [4 ONE | europamarknadens 5 sex utri- kesministrar för några år se- dan ' diskuterade frågan om tek- niskt bistånd till de underutveck= fade länderna lär den franske mi- nistern ha sagt til sin italienska . kollega: su -. . —iVarför, är ni italienare så re= serverade när det gäller det tek- niska biståndet? sö Och den” italienske ministern där ha svarat: 'vo- — Jo, det beror helt enkelt på att vi själva är ett” underutveck- Jat land och 'man brukar ju säga hos er att ”barmhärtigheten bör börja där hemma”. Den, franske jordbrukartidning som givit spridning åt dessa repli- " ker uppger att italienarna i år ut- tryckt sig ännu mera. dratiskt och sagt att ”situationen i Syditalien är ett exempel" på kolonial underut- veckling”. Motsättningen mellan det huvud- sakligen industriella ' Norditalien och det agrara Syditalien när det gäller ekonomisk och teknisk ut- vecklingsnivå | ger alltså eko "ända uppe” i .europamarknadens utrikes- 1, Ttali - tycks mena att Europa bör lösa si- na egna u-landsproblem först in- nan man ”tar' itu. med det tek- niska "biståndet till andra konti- nenter, Otvivelaktigt har de själva gjort stora ansträngningar "under hela 50-talet för att sätta det syd- italienska jordbruket på fötter. Men det förefaller som om klyftan mel- Jan södern och norden snarare vid- +» gats än minskats, ' 1950 fattades" två "viktiga beslut till fromma för det italienska jord- - bruket över huvud taget och för de 'syditalienska bönderna i syn- nerhet, En jordreform förutsåg ex- propriering av "storgodsen och styckning av dem på mindre bruk- ningsdelar, 35 procent av den ita- Jienska jorden kestod då av bruk- inzsenheter på 500—1.000 hektar: z praktiken genomfördes exproprie- ringen av dessa storgods inte kon- sekvent, Det: förfarandet: tillgreps . endast när man ansåg vanhävd fö- religga. Det rörde sig om obetyd- ligt mer än 10 procent av den jord som kom i fråga. ' Men def rörde sig ändå om 800.000 hektar varav något mindre än fjärdedelen gick på ' Syditalien. Uppdelningen -av denna jord i' mindre -brukningsde- lar anses nu av en .del ha varit ett misstag. I 'den nya värld som europamärknaden " "skapat - fruktar man att många .av, dessa småbruk : skall falla samman eller, .gå med förlust. Den andra åtgärden som vidtogs 1950 var inrättandet, ay..den..s k Södernkassan (Cassa p ' Mezzo- giorno) som skulle finansiera jord- reformen men också :hade en rad andra uppgifter. Dit hörde jordför- bättringen och den har lett till att 150.000 hektar tidigare. obrukad jord kommit i produktion. Dit hör- de också allmänna" arbetet på bätt- re kommunikationer 'och bevatt- .ningssystem, För perioden 1960— 1965 ' disponerar Söderkassan ' över 2.000 miljarder lira. Pengarna skall « fördelas så här: . " Jordförbättring och bevattning 32 proc, förbättringar i bergstrakter 18 proc, arbeten på jordreformen 22 proc; vattenledningar och avlopp "6 proc, järnvägar 6 proc, turism 2 proc: a on "" "Under 'sin tioåriga verksamhet har Södernkassan = otvivelaktigt åstadkommit en hel del förbättrin- gar, : Jordförbättringsresultaten är ” redan nämnda. Ett otal lanthem har också fått vatten in i sina. bonings- hus eller till deras omedelbara när- het. För miljoner bondkvinnor är det slut med den traditionella vat- tenbäringen från brunnen, Det ur- usla syditalienska vägnätet har ock- så fått sin översyn så att lant- bruken fått något bättre förbindel- ser än de gamla oxvägarna, 12.000 kilometer väg har förbättrats och 1.500 har nybyggts. Cisterner och kanaler för bevattning har anlagts. Men även om dessa åtgärder va- rit till fromma så har de i stor ut- sträckning stött på en stor svå- " tighet, Syditaliens befolkning har inte varit mogen att riktigt ta va- ta på nyanordningarna. Den sak- kunniga arbetskraft som krävts för att underhålla bevattningsanlägg- ningarna har varit svår att upp= 'Talien- -Europamarknadens« u-land Av: Carl: Elof Svenning ”- | skott som nu inte kan avlastas vå de traditionella emigrationsvägar- na, bl a till Amerika. Inom euro- pamarknaden exempelvis i Väst- tyskland har ju industrin behov av arbetskraft. Det blir emellertid en långsam. omskolningsprocess -att få den höggradigt okvalificerade syd- italienska arbetskraften inordnad i industrin. : Under tiden fortsätter "den itä- lienska staten att söka övervinna vad dess representant bland euro- pamarknadens sex utrikesministrar kallat den koloniala underutveck- lingen i södern, Till den'giv som lades upp 1950 fogade man i bör- jan av 1951 något som kallats för £ den gröna glanen” och som inne- bär: "att '550 miljarder lira ställts till” förfogande ' för jordbrukssub- ventioner ” under perioden 1961— 1965. Det har väckt oro särskilt i Frankrike. Man frågar sig där om den . italienska exporten av jord- bruksprodukter på europamarkna- den kan komma att bli ett allvar- ligt hot inom en snar framtid mot det franska jordbruket. Italienarnas sätt att lösa sitt u-landsproblem torde komma att bli föremål för åtskilligt flera utrikesministerrepli- ker än dem som fransmännen re- dan givit spridning åt och som vi citerat i början av denna artikel, 10 DE JANEIRO (AEP) "I Brasilien har under senaste tid tre miljoner säckar kaffe av lägre kvalitet eldats upp resp. förvandlats till gödsel. Landet äger just nu så mycket osålt kaffe som världen för- brukar under ett helt år. Två tred- jedelår av Brasiliens intäkter i ut- ländska valutor kommer ur kaffe- exporten. Den nyligen uppeldadé 1 - d Två milj säckar; kaffe ; — uppbrända i I Brasilien] Kjell Karlsson, Högsier, I Jan Hugo. Johannesson, 'Vassbotten, Lars-Eric Jönsson, S Leif” Nordholm, I Leryamv AN 6 miljoner säckar förstklassigt kaf- fe pr år. De två miljarder buskar sim 'skall förintas gav årligen om- kring 12 miljoner säckar kaffe, men av låg kvalitet; De från kaffe be- friade två miljoner hektar odlingar skall användas för andra nyttoväx- ter, såsom 'bomull,' ris, "majs och sojabönor. Omkring 500.000 hektar skall förvandlas till k kaff sl Tepr i marknadspriser ett värde på drygt 200 miljoner kronor. Av askan görs gödsel som säljs för 17 kronor. pr ton. För att anpassa kaffeodlingar- na till moderna ekonomiska krav och rädda landet från den eviga kaffekrisen har landets centralre- gering grundat en myndighet -som heter: GERCA, uttytt Grupo Exe- cutive de Racionazacao da cafei- culturai -" Kaffemyndigheten ' skall omsätta i verklighet en omfattande rationaliseringsplan. Den väntas bå- de öka landets el iska 'resur-' GERCA : behöver för den jätte- lika , ekonomiska planens verkstäl- lande. omkring: 150 miljoner dollar för Kapitalinvesteringar, 750 : mil- joner kronor. Bara att utrota kaf- febuskarna 'på de oräntabla planta- gerna kostar '250 miljoner kronor. I. nyodli måste '4 delbart investeras omkring .400 miljoner kr. Regeringen ' ämnar ur landets eg- na resurser ställa hälften av belop- pet :-till; förfogande, Andra, hälften skall: Brasilien söka få på de. ut- ländska kapitalmarknaderna. , ser, och anpassa kaffeodlingarna till kvalitetskrav .. som” råder: på Världemarknaderna. . + Det är nämligen så att "de stora kaffeimportländerna bara köper hö- ga -kvaliteter, som det, allmänt rå- der brist på, medan 'de lägre kva- liteterna, som Brasilien skördar. i överflöd inte kan säljas. ., "Två - miljarder”. kaffebuskar skall förintas, detta ä är produktionsplané- ringens centrala idé. De dödsdöm- da kaffeodlingarna omfattar 2,4 mil- joner; hektar... Enbart : å. 400.000 hektar får nya och bättre kaffesor= | ter planteras, omkring 500 miljo= Planen "kan? genomföras "under 2-3 års tid om pengarna' kan" an- skaffas!” Alternativet "är Brasiliens ekonomiska ' katastrof.” Enligt" gäl- lande Jag, som av. sociala skäl icke kan ändras, måste regeringen för fastställda priser uppköpa allt över- skoöttskaffe' av 'odlarha — och elda |? upp det osäljbara överskottet, vars värde - uppgår : till. omkring 70— 100 miljoner kronor. "Kapitalinves- . teringai a för. denna storartade re- lingar och minska fattigdomen och betas under ordning Ton Alltjämt. brister: i.säkerheten. vid : många: byggplatser fd STOCKHOLM (TTspec) "Fem år har nu förflutit sedan det bestämdes, att. varje yrkesin- spektionsdistrikt skulle ha en in- spektör som uteslutande ägnade sig åt tillsynen av arbetarskyddslagens efterlevnad 'på byggnadsarbetsplat- serna. Hos arbetarskyddsstyrelsen har yrkesinspektionen i: Göteborgs och Bohus samt Hallands län ;an- sett sig böra redovisa några av de erfarenheter som gjorts, Det frivilliga samarbetet, som un- sas etc. Det "betalar. sig säkerligen också att ha en man på varje ar- betsplats avdelad för ordning. Han bör: då" även sköta om maskiner och redskap. Det kan ej våra: eko- nomiskt försvarbart .att låta" dyr- bara mäskiner stå uppställda utan något som helst. skydd för. väder och vind. Speciellt i vårt västkust- klimat sker nedrostningen fort med försämrade 'hållfasthetsegenskaper som - följd," Ur" olycksfallssynpunkt är denna” vårdslöshet med materia- let farlig. >," Då sanering a ldre bebyggelse |. sker'i allt större utsträckning har skyddsåtgärder i samband .med riv- ningsarbete' aktualiserats... Det- har vid. flera tillfällen har byggnads- vid flera" tillfällen visat sig att den der form av or för rivningsarbetet ansvarige "inte tjänst gjort stor nytta. inom ”and-= ra industrigrupper, saknas tyvärr ännu i stor utsträckning inom bygg- nadsföretagen, Endast ”vid några större företag har detta samarbete visat sig mera: påtagligt. Byggmäs- tar- och fackföreningarna har in- om varje avtalsområde bildat loka- la skyddskommittéer, som utser re- gionala skyddsombud. Önskvärt är att fler säkerhetsingenjörer anstäl- les på de större byggnadsföretagen och byggmästareföreningarna, ' då problemen blir alltmer av teknisk natur beroende på den tekniska ut- kan” fylla ens -mycket : blygsamt ställda krav på konpetens. Vidfle- ra. tillfällen : har :byggnadsnämn- den också måst ingripa mot per- soner eller- företag, som utfört sådant arbete ;å :ett för både 'an- ställda” och allmänheten riskfyllt sätt, Önskvärt synes yrkesinspek= ner buskar, som - väntas leverera form, som "skall ge" landet nya od-|-. statens :utgifter;' kan således - inav« E En' grupp ”elit skoleelever träffar man denna vec- ka' på Vackstanäs lanthushållssko- la någon mil. väster 'om Södertälje; De har dragits samman till en pre- miekurs, som arrangeras av förbun- det Skog och Ungdom. På samma skola har. samtidigt samlats. några av de. duktigaste I ett: annat: spe- cialförbund inom I Sveriges 4 H, Hem och Ungdom 'har också arrange- rat en premiekurs,: nämligen för de bästå i en. ”rikstävling” om "god mat plus några ungdomar; som Kad- gat flitigt ute i distrikten. ud I 'den sistnämnda kursen är flic- skogisarna”. pratar skog; fiske "och viltråd. ägnar, sig flickorna” huvud-. sakligen åt. hobbyarbete «med : både lera, skinn' och. metall "som ” ”råma- ihop kring lägerbålet «eller för att blivit 7 omoderna X'E>den- moderna |" väghållningen,' kon aterar? "tidskrif- de många "vägarna genom- alperna är utsatta för: stärk snödrift, forskas på problemet driv- bildningen och dess ' motverkande. Man anser sig där numera, kunna bemästra snörö ningen vid det nor- mala - snöfallet '. medan problemet méöd den oregelbundet uppträdan- de snödriften; ännu inte kan: anses desvis snöskärmar, . som.” : vanligen uppställs vinkelrätt mot -förhär- skande vindriktning.',Snöskärmar- na utförs: mestadels” av vertikala eller horisontala träribbor; vertika- med ”förstyrande lotter”. Men des- sa” snöskärmar 'med en verknings- höjd äv ca 2 meter blir vid stark snödrift snart fyllda, varefter 'vin- den har fritt spelrum, och genom drivbildning , på - vägarna, uppstår snart därefter rtopp i trafiken... '- För att öka. snöskärmarnas. ka- pacitet har försök - gjorts med 'två- tionen vara att' by med. hänsyn till de stora risker som föreligger vid detta slag av ar- bete noga. prövar kompetensen hos de personer, vilka gentemot nämn- den skall ansvara för att rivnings- arbete ' utföres (enligt gällande be- vecklingen inom byggt Arbetsgivarens representant på ten] är 'arbetsled denne har därigenom moraliskt 'an- svar för sina underlydande, så att de ej genom bristande skydd ska- das i arbetet. På många byggnads- platser finner man att antalet ar- betsbefäl är otillräckligt. Arbetsle- daren är så överbelastad med ar- arb bringa på orten och folk från bete, att han har svårt hinna med Norditalien har inte velat ”begra- | effektiv övervakning. Vidare på- - Va sig” I södern,: Fast det alltså! funnits behov av viss arbetskraft! i södern är arbetslösheten där myc- ket stor, nästan 50-procentig. I stor; utsträckning är det fråga om en partiell eller total ”kronisk arbets- löshet", Man har beräknat att des-! sa arbetslösa till 70 proc är anal- fabeter och det gör naturligtvis si- tuationen bara svårare. Över huvud taget är det ett av beläggen för underutvecklingen i Syditalien att analfabetismen där är så' stor: i Norditalien 7 proc, i Syditalien 24 proc av befolkningen. Syditalien har ett uppenbart befolkningsöver- + ss a . i träffas byggen där arbetsledningen i handhas av" person som 'saknar , kompetens och erfarenhet samt även personlig auktoritet att leda I arbetet. Sådant får naturligtvis ej | förekomma och att arbetarskyddet ej tillbörligt beaktas på : sådana ar- i betsplatser är inte ovanligt. H En arbetsledare bör ha ett. väl- i ordnat och välbeläget kontor, som dock inte. samtidigt får vara upp- samlingsplats för materiel och dyl. En stor plankarta över bygget bör sättas upp, väl synligt vid infar- ten så att leverantörer kan orien- tera sig var materialen skall los- en och|l. stäl ll ” Att vara sakkunnig, det måste . väl ändå vara att vara sakkunnig, » åtminstone : att veta mera än de flesta om vissa saker och ting. Hur skall "man kuna fordra, att "den som händelsevis råkar bli no- minerad till riksdagsman -eller suppleant för riksdagsman eller redaktör etc skall kunna vara sakkunnig på det mesta i detta krångliga liv. Det vore ju orim- ligt att begära. Men där sitter de i långa rader och lägger pannan i djupa veck och är' sakkunniga. Kallas til öden, dryftar fram och tillbaka och får lyckligt- vis ofta en duktig sekreterare, som sammanfattar synpunkterna i ett betänkande. 1 (Signalen): skärmar, vilka mer -sällan blir fyllda utan har kvar'sin ver- kan under hela snöperioden, Skär- marna « utförs med en verknings- höjd v 4 m' och tillverkas av kokosväv. En sådan sk? irm fungerar tillfredsstälande ”upp. till 'en" höjd av 2.000 m över -havet och är till- | räcklig även utan hänsyn till den sammanpackning av si mellan: snöfallen, -. ' : Det nya med dessa skärmar är den kborisontala ”luftspalt”, som är utförd ungefär på halva' höjden. Den - övre delen "fungerar då' på vanligt ' sätt som 'en' snöskärm: då vid snöväder den andra halvan bli- vit fylld. Metoden ait ha en snö- skärm ovanpå 'drivan har funnits tidigare men med den sålunda ut- | förda "skärmen. sker - övergången som .sker vist, Tyri ge, och Eliten Bland landets skogsbruks- ko korna i i stor majoritet.. Medan / ?elit-' terial.. På .kvällarna slår man sig. roa sig med lekar, dans och fråge -d sportmedlen.; ,ä latt "hundarnas räddningstjänst bli- la metallfolies- eller "kokosmattor | ' en, och samma kväl över hela, lan-' och” Ungdom; Den bästa” "eleven i varje skogsbruksskola i landet får kursen som ett stipendium. :; Så gott som alla län. är representerade på kurser. Ch Ys et . Någon hårdkörning går man inte in för. — .premiekursen : kan "gott också få fungera som en smula vår- .seniester; En "av huvudpunkterna | på "programmet ” är 'att' informera | 'om '. specialförbundet ' för ' skogligt ungdomsarbete. -Experter: av olika slag hälsar på för, att. prata om exempelvis skoglig yrkesutbildning, | naturvård, fiske. ur nationalekono- misk: "synpunkt". och off "läkemedel för dåliga nerver, föreni gsrör Isen på skogens, område c osv. - .— Över 600 "deltog med titeln God mat '— -rätt la- gad”, : berättar : konsulent " Kerstin Carlsson, som leder Hem och Ung- doms premiekurs. Det var minsann inte bara flickor; som ställde upp. ; ”rengerades på! S:t Bernhardshunden > få = en renässané 5? , humera” så; vit i stort sett” överflödig. . I. våra. |, dagar är S: t Bernhardshunden med sin lilla ” konjakstunna: om '. halsen snarast en önskedröm för den stige bergsbestigaren.” | Tidigare var förhållandet ett an” nat. :-De- stora > robusta. hundarna var munkarna till ovärderlig: hjälp här det gällde 'att-rädda 'männi- irsen på jakt efter skadeinsekter.” Fr v Urban ”Adiels. Alafors, era kryddkännedom, göra. recept på i äldre. Det, grundades, äv Bernhard | bergbestigare eller skidlöpare i dag H arplinge, Kaj Ro- det; gällde det- bl a att. veta vad blanchera är. för något, vatt välja rätt köttbit till herrgårdsstek, kär lops och saltrulle;- att demonstre- någon enkel . maträtt, identifiera tio livsmedel med. hjälp äv teck- ningar osvihela 35 Arågor. med många delfrågor. a ': Populärt kvällsarrangemang un- der veckan: naturstig med 'drama- tik. Lagen :består av-en flicka och en 'pojke,- som tillsammans: får. för- söka .klara en. lång” "rad. kvistiga nnan”'. man " "skiljs. åt! åker: båda kurserna på studiebesök, ”skogisar= husliga : till : Svensk. Förins "perma- nentå -utställning - av.' konsthant- verk och" konstindustri, i huvudsta- inte akt. Men ' "rasen , har; värit känd. : åtminstone 7 de' "senaste tre hundra "åren, Klostret , är "betydligt av; Menthon ' år, 980: med "Uppgift i Frnde. som, skullé. ta. sig berömd är hunden "Barry, 'som ”en- 3 I-sam räddat 40 :människor; Han dog' = 1808 och har fått en staty i Parist a Men -den. gamla: fina. S:t . Bern- karna övergick till att hålla schäf- rar i. stället." När : en "dumdristig |ä Tåkar. vilse är det därför de”snaåb- bare schäferhundarna” som" vilar till hans bistånd.. 3 Det 'ser dock. uta som; "om :S hardshunden : skall få en' re- B 'skor' som gått: vilse i eller: | råkat. ut för Taviner, När. munkar- na skaffade sig hundar och ; upp- | det arbete på" förädling av "rasen, födde denna speciella ras vet man som utförts av Edi Rodel,'som har | Och det beror främst: på I för övrigt, i ga diplomatiska förvecklingar. -Jännu är det stora stycken av d högt: tilltagen, på vissa andra hål na”: till 'en' jaktvårdsskola ; och. de |": | konferens raed anledning av: att : "Wåshington' utnyttja hardsrasen försämrades. och. mun-- | sig. lika rika är egentligen. mycket ter känt här i Sverige gch Europa: trots. att' många av dég- sa stater numera förorsakar. Jänga artiklar i tidningsprésser och Har nit ex reda' på att ”Atrik ensamt är lika 'stort som Kina, ht it dien,: USA . och "Västeuropa ' 1 st sammans? . sc 7. oc : Exakta" storleken” 1. kvadratkil Rn i meter vet tydligen” Inget. ty de flesta "uppslagsböckerna « har. oHS2. rr uppgifter om storleken.' Och; detta: är naturligtvis helt patria ka som aldrig kartlagfs riktigt och ännu mindre "uppmätts. Man. kan bara göra vissal beräkningar, mån”, dessa skiljer. sig. ofta. "ganska avse» värt; beroende, på från vilken ut "| gångspunkt man börjar. Därpå .be= ror åtminstone. till. en” del” uppé a ” slagsböckernas ol storleken. Trots storleken är Af ika mycket: glest befolkat, med undantag glvets; vis för mer moderna tätbebyggda samhällen. "Men i hela Afrika upp»: skattas folkmängden endast till ofi- kring : 200,. miljoner ; färgade och" omkring 5 miljoner vita; ' Den' exakta. siffran. för” de f Sc gades antal är det ingen. som. vet. Det:-Jever :massor, av : stammar; > undangömda - områden, . som .. in; vit. besökt och.vars antal, icke il is: kan> bestä På 'sina håll anser man: att bosätt=' - ningssiffran för. de färgade- -Hkavak kan vara 300. miljoner :som : 200, men nian har stannat för. den sist= " nämnda” för”. att. inte: åstadkomma, någon. -större'; förvirring i. befolk ningsräkningen. ”>Den' kända "färgade befolkningén anses tala inte mindre än. omkring 700 olika språk: Av dessa färgade är "det "endast" en.; liten'”del ; som > hjälpligt kat "läsa "och skriva, - vil ket de” mest: lärt sig i missions- skolorna.” På sina håll .Uppgé: läs-' och ' skrivningekunniga färga- de till omkring: 20 -miljoner, mens på” andra ';håll anses” siffran - för. på. ett" eller ändå. Man 'anser "sålunda "att våt. dygn ' ökat några 'sekundeF' i sedan babyloriiern s tid." . "President :Kennedy "har: inställt” > ve sin till på torsdag planérade pråss-" presidenten” bruka 15 års arbete har han: fått fran tt > fint avelsmaterial: och. vunnit ötar få ren liga pris på olika utställningar; Det rasens gamla goda egenskaper i. håll... Vid. lavinprov: har, det. sig att. S:t. Bernhardshunden klär. . bra ; som +. schäferhunden:"” även om-den inte är fullt, så snabb ' som denna." Och jättekrafterna, den: obetingade: lydigheten och. det fine orienteringssinnet. har hardshunden kvar. za > Atén ett svårt och blodigt in- ”då en d ation, an- ordnad av:studenter som fylkat sig bakom den politiska oppositionsle-' daren Papandreou, stötte på poli= sens motstånd. Icke mindre än 78 och 71 d ranter blev sårade' och måste läggas in på sjuk- hus, där ännu strax efter påsk 17 poliser - och . 7 demonstranter. låg kvar. Av demonstranterna anhölls omedelbart 44 man, som ofördröjli / gen ställdes inför rätta, + ; Intermezzot på långfredagen bör- jade . då poliserna : försökte hejda demonstrationståget, vilket bestod av, flera tusental oppositionella ele- . ment.ur Papandreous parti. Polisen gick från början tämligen lugnt till- väga, men måste snart, då den möt-: tes med våldsam stenkastning; till- kalla reserver ända från hamnsta- den Pireus, som med 4 pansarvagnar och tårgasbomber grep in mot de Je 'd : långfredagen tilldrog ” sig il Karamanlis, som ses här med. den . skall" få ministerplatser. förhand "att Karamanlis Tegim "är fas : hållas, : | tion. Den allt häfti opposit ion, att regeringen "olaglig". och : kräver att "några." av: de- främsta- ”Oppositionsmänne de blev resultatlösa. Och dä ter. det nu från oppositionshåll” Grekland inte mer regeras jemor . kratiskt” utan . ”diktatoriskt”;' iu tisk” "och måste avgå. och nya "val ingen "torde inte talla H föga. för denna" demagogt,' men. den . har all anledning "att vara bekyin= " : rad. Sedan valen I oktober har cv inre” ”uppbyggrnadsårbete”] på. grund. av” : Oppositionspartiernas obstruk=. are tonen iops 4 Positionspressen är också" ägnad att grekiske kungen, har svåra bekym- mer med den radikala. oppositionen, 4. 3. - En grekisk idnings re- "mot var' en" ny underv - Mend fick daktör,: uttalade. omedelbart efter detta intermezzo till en: utländsk] tomatiskt utan: att lar betskraft behöver insättas, :-" > Försöken med tvåvåningsskärmar har under olika meteorologiska för- hållanden med vindstyrkor upp till 27 meter i sekunden lämnat gott resultat. Det visade sig att den delade skärmen gynnsamt in- verkade på vindens strömnings- bild varigenom bl a den. bildade snödrivans längd i lä märkbart för- kortades och avståndet mellan väg och skärm härigenom kunde för- kortag ' . | land. De sårade studenterna har vi- korrespond i Atén följande 'pro- fetia:. ”Under maj | månad kommer vik- tiga avgöranden att falla i Grek- sat oss, vilken väg vi måste” gå”. . Faktiskt ser det ut som om den: na illavarslande förutsägelse skulle komm att slå in. Grekland tycks be- finna sig inför en situation, som är mycket allvarligare: än vad regerin- gen Karamanlis föreställer- sig. . Vad studenterna vid Aténs uni- ' versitet egentligen närmast demon- sen. redan från början en rent politisk prägel då språkbanden och :plaka- ten som 'medfördes' rullades upp. På dem. lästes våldsamma ankla- gelser mot. regeringen — slagord av samma art som i månader fram- förts i den radikala Oppositionspres- Vad. oppositioonen. närmast be- skyller regeringen för är vält känt: Vid 'de senaste valen i oktober lär det i vissa vallokaler ute i provin- sen ha försiggått en, del oegentlig- heter, till följd varav några tusental röster påstås ha gått förlorade för oppositionen. Och därför hävdar nu tö i landet och | riskera dess stabilitet och Ordning. : Sannolikt kommer i i maj nya kris ser” att” inträffa;' Regeringen följer med desto större” oro denna utveck ling,: som" kommer 'att' bli" en för ga uppbygglig bakgrund. till det stundande. prisessbröllo pet (med den :- "spanske" tronföljaren -" Juan 7” Carlos. som brudgum). i:Atén och - samtidigt :". det "..där « intr NATO-mötet. De enda; som här du ledning glädja : "Sig, är de; angrän= kommunistländerna," - vilka. väl inser. Greklands: betydelse som NATO-paktens viktigaste utpost i Sydöst-Europa "och" gärna: vill se" denna" utpost 7 7 underminerad och försvagad, All sannolikhöt talar för, 2 att kommunistagenterna just nu är” > ivrigt. verksamm +' Grekland, «. > | : :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.