”yrvvYvYrYYYYTYYyTTrYYYt YT - Tisdagen -den -8 maj: 1962 "Nytt fågellexikon . Det har kommit ut många hand>- böcker om fåglar i vårt land un- der senare” år, och nu föreligger ännu en sådan bok. Verket har det pretentiösa namnet ”Svenskt fågellexikon”, och författare är 1 5. och £isoltark 'en Gö- "ran Brunius, Utgivare är Bokför= laget Liber. 4 ” ”Svenskt fågellexikon” är fak- tiskt ett ganska utförligt verk, så: utförligt det nu kan bli, då 320 olika nordiska fågelarter skall be- skrivas i text och bilder på knap- pa 300 sidor. Betydande ansträng= ningar har gjorts för att boken skall få en internationell prägel. Re- dan i inledningen får man en orien- tering om svenska fågelarters flytt- ningsvägar, och vidare får man ve- ta varje fågels namn på svenska,! latin, norska, danska, finska, en- gelska; franska och tyska. Själva grupperingen av fågelberskrivnin= garna har också utförts enligt Wet- mores internaticnellt vedertagna system, d v s man börjar med lom- mar och slutar med fältsparvar, i stället för att de tidigare fågelböc- ' kerna brukat börja med kråkfåg- lar och sluta med hönsfåglar. Illustrationerna upptar en stor del av den nya fågelbokens sidutrym- me, 650 färgfigurer och 400 svart- vita bilder bidrager till beskriv- ningen av fåglarna. Nu måste det dock sägas att färgbilderna i mån- ga fall inte är särskilt bra, Man Nar. vid bokens tryckning rört sig med för få färger, och därige- nom blir bilderna ofta för grälla och. kontrasterna för stora. Där- "emot är de allra flesta teckningar ha i svartvitt väl utförda.” . Fågelbeskrivningarna är av na- turliga skäl mycket koncentrerade, Ibland är. de. dock allt för sam= manträngda, Så är t ex förhållan- det med beskrivningen av göken, där notisen inledes så här: ”Gö- kens (Cucv'lus ce cano'rus), 36 cm, rop känner alla igen”. Då det gäl- '- ler ' beskrivningen av turkduvan, kan en falkenbergs- eller varbergs- bo fundera över, huruvida boken kan anses aktuell. Det heter näm- ;ligen om nämnda fågelart att den ””upprepade gånger häckat i södra Sverige” och att "den bygger bo i "träd, Nu är ”turkduvän visserligen en mycket ny fågelart i vårt land, ”men""den ' hår - redan blivit, både "spridd och beskriven. I de nämn- da' hallandsstäderna torde finnas turkduvor i -hundratal, och ' det händer: ofta att de häckar på eller i byggnader. Trots de detaljanmärkningar, so som Z botar skadat Gamla saker av trä, läder eller metall, "som legat i jorden i ' hundratals år, utsatta för all- sköns nedbrytande verkan från vatten, salter och syror, kan numera tack vare nya, veten- skapliga metoder återställas i ett skick som man förr knap- past trodde vara möjligt. Träet kan återges mycket av sin, håll- ,, ”fasthet,' -lädret : blir. lika - mjukt. - och fint som -det var, den däg "det. lämnade" gårvaren och me- : tallföremålen, ” som” vanligen ; "mest; illa åfgångna,' "återfår åts skilligt av sitt forna utseende, - . "Årligen grävs' tiotusentals :forn- fynd fram. ur den svenska jorden. Det är. resultatet av, en forcerad un- dersökningsverksamhet, som "delvis framtvingats ” av det: "ökade: Fäg- och" : husbyggandet; Det mesta” "går | vidare” till = riksantikvarieämbetets och: historisk ts tekniska av- .. kan "riktas mot Brunius' fågelb -bör 'den "dock få ett hyggligt be- tyg. Den har tillägnats svensk ung- dom, och om: den kan bidraga till att öka ungdomarnas kunskaper om och intresse för vårt lands rika fågelvärld, så försvarar den väl sin "plats vid sidan om våra tidigare får gelböcker, . SCA Lo I i Tältplatschefer: : tror. på nyttan av? ”campingpass”: - Omkring 150 -representanter för campingplatser runt om i landet har ” inför sommarsäsongen varit samla- de till orientering i campingfrågor "+ vid en konferens i Stockholm an- delning, som är den 'centrala insti-- tutionen för konservering av: gam- malt och fornt. Men. det ä är inte ba- ra :förnfynd avdelningen har- hand om. Den kopplas också in' på, res- taureringar inom byggnadsminnes- vården, alltifrån gamla ruiner till inventarier i kyrkor...” ..— Men vårt arbete består inte Ba- .|ra av preparering av föremål, säger avdelningens ' chef, '- docent -, Arne Strömberg, Vi skall också utreda de bästa | förutsättningar för föremå- lens bevarande. Och på den punk- ten sämarbetar vi med olika forsk- titut och ialister på skilda områden. Tyvärr . är labora- torieutrymmena för små och vi har inte tillräckligt -med tekniskt-ve- tenskapligt utbildade specialister. - "Det är fornfynden som ger det mesta arbetet och just nu dominerar de många fynden från de senaste undersökningarna i Lödöse och Sö- köping. I Lödöse har man grävt ordnad av Riksor campingkommitté, En rad experter - gav i föredragsform deltagarna an- visningar om bland annat möjlighe- ternä till statsbidrag, hur de sani- tära frågorna lämpligen kan lösas -och hur planläggningen, anläggan- det och modernisering av camping- platser bör gå till, - Vid ” efterföljande diskussioner ff debatterades bland annat införandet av campingpass. Kamrer Sten Nil- ” vall, Hälsingborg, ansåg att ett så- dant pass skulle betyda att cam- pingplatsföreståndarna fick bättre kontroll över camparna, Turistin- tendent Carl-Magnus Brattström, Karlstad, tyckte. IEremot att det kunde räcka med ordningsmän, Di- rektör Nils Ahlgren i Motormän- nens riksförbund var också mot campingpassen, som han ansåg « skulle göra campingen besvärligare. Utan omfattande och dyrbar per- sonkontroll vid utfärdandet av pas- sen, skulle dessa inte heller utgöra någon garanti för "att innehavaren var en ordentlig campare, ansåg dir en. Vid Konferensen diskuterades också livsmedelsförsäljningen vid ” Campingplatserna. Vidare väcktes ett förslag om enhetliga priser för öv i på ktive : en-, två- och trestjärniga campingplat- ser. Till ny ordförande Å Riksorgani- na ut- sågs direktör Sture Kelmeling i Resa, : : ut stora delar av den gamla medel- tida staden, påträffat lämningar av bodar från 1300- och 1400-talen och hittat många sällsynta föremål. Och i Söderköping har sex bebyggelse- skikt 'i ett intill tre meter tjockt kulturlager blottats. All bebyggelse, där har ödelagts genom brand. De äldsta fynden tyder på en 'bebyg- gelse på 1200-talet och de yngsta är från branden ' 1612. Från Söderkö- ping har man inte mindre än 6.000 fynd, varav 600 skor av läder, mån- ga från medeltiden. - Vattnet måste bort Konserveringen av alla fynden tar en stor del av avdelningens kapaci- tet och utrymmen i anspråk. Och här som i andra fall gäller, att träet och lädret vållar de stora probles men, säger docent Strömberg. Men man har prövat sig fram till nya metoder, som ger mycket goda re- sultat. Det ' nedbrutna träet innehåller ända ' till 90 procent vatten. Det |: måste bort vid en konservering. Men det gäller att avlägsna vattnet utan att träet deformeras, Enbart uttorkning - kan medföra att hela strukturen faller ihop. Man går nu fråm efter två metoder. I det ena fallet äinds ett lö del aceton, för att extrahera vattnet. I det andra byter man ut vattnet mot polyglykol — ett syntetiskt vatten- lösligt vax. s ” Två månaders procedur 2 Med acetonmetoden behandlas höstdd Konserveringsavdelningens chef, docent Arne Str ”servatorn, fil lic Eva Brita Lindner kontrollerar att vattnet för- svunnit ur ett acetonbad med träföremål från Lödöse. I. badet ligger bre a ett drakhuvud, en datumstav och en bägare. en Nya setenskapliga metoder "| träföremålen. Det kontrolleras med berg och kon- trä och läder bl aen mängd smärre föremål från Lödöse, De ligger i glaslådor i vil- ka aceton droppar ned från en stor behållare, Efter två månaders be- handling har vattnet försvunnit ur hjälp av pipett och pyknometer. Och därefter går 'de vattenbefriade föremålen till en vakuumautoklav, där :acetonet avlägsnas och ersätts med. en ; lacklösning. Så får lös- ningsmedlet avdunsta och kvar. blir lacket som impregnerär träet. ; "Två månader tar också den andra metoden: Här placeras träföremålen i ett bad, som består av en 50-pro- centig 'polyglykollösning. Tempera> turen -höjs successivt till 55 grader. När. processen är klar har vattnet avdunstat och polyglykolen trängt in'i träets porer. "Men man 'har alltför många 1 mål äv trä för att aceton- och gly- kolbaden räcker till... Därför. måste man tillgripa en nödlösning, nämli- gen direkt pensling av träet -.med polyglykol. Den hjälper så mycket att träet i varje fall inte deformeras i någon högre grad. i ot Ny metod” ger mjukt läder it .. Mycket ' goda : resultat har: man nått med polyglykol: vid läderkon- servering enligt en metod, som" ex- perimenteras fram i vinter. Och re- sultatet blir ett mjukt och fint läder med väl bevarad ytfärg. Förr trodde man att'man måste. avlägsna: allt vatten och' använde fettämnen' för koriserveringen.: Den metoden. har man gått ifrån. 1 stället. bestryker man lädret med flytande polyglykol — 'en typ med mindre molekyler. Glykolen undantränger' det mesta av vattnet men ungefär 10 procent stannar kvar, hygroskopiskt bundet i lädret. Sedan läggs läderföremålet i plastpåse eller placeras i monter, Skickliga skomakare - — Med den här proceduren 'åter- får lädret sitt ursprungliga skick. Det gör att man i detalj kan studera hur man förr i världen gjorde skor i Söderköping. Och det studiet har gett intressanta resultat. . Bl a har det visat sig att medeltidens sko- makare inte stod senare tiders ef- ter i skicklighet, säger ingenjör Torsten Dahlbäck, som svarar för läderkonserveringen. Mellan ovan- lädret och sulan har t. ex lagts lä- derremmar, som klistrats fast vid det förra, möjligen med fisklim. Se- dan har. man sytt genom 'sulan, remsan och ovanlädret och därige- nom fått en starkare sko. Många av läderfynden är väl bibehållna och det är därför lätt att rekonstruera den tidens skomodeller. Perforering har förekommit och ibland har tyg- band sytts på. Det finns också roliga exempel på provisorisk hemmalag- ning av trasiga skor. : - ”Vattenbad fö metall 2 : Metallföremålen är ofta svårt skå- dade av rost eller andra: former av korrosion. Järnföremålen behandlas först mekaniskt. Sedan får de an- tingen passera ett elektrolytbad för fortsatt avrostning eller ett bad med destillerat vatten, där olika salter lakas ur, Och efter badet impreg- neras de med paraffin. . Resultatet blir att den nedrostade sporren el- ler kniven i det närmaste återfår sin ursprungliga form och — det är ej det minst viktiga — att den kan be- varas i sitt nya skick för framtiden. i amerikansk, he reste un Staterna med - Uppgift att under en månad se . " så mycket TV som möjligt — . både i rutan och i studios. Där- : för var det inte mer än natur- ligt att. jag valde att åka över med båt för att under fem da- gar helt koppla av allt vad te- levisions- = och :. radioprogram heter för att med fräscha ögon ' kunna ta itu med tittandet. :; Och visst blev det en fin avkopp- lingstur. ombord på . Queen Eliza- beth — men visst blev jag påmind om televisionens existens och makt över sinnena också ombord på bå- ten! Av allt att döma . är, TV allt- jämt ett medium som också i USA ingriper rätt kraftigt i vardagsva- randet. Det är ju t ex så att för- middagarna i amerikansk TV i hög gråd "är ägnade husmödrarna — men de husmorsprogrammen är minsann inte besläktade med 'dem Ria Wägner bjuder på här hemma, Nej, här är det tävlingar för hela slanten och under fyra förmidd. lHusmödrar blir förmögna | television -- så fort man n bara kunde ana en solglimt kom vår vän utstörtande på däck med sin sextant i högsta hugg. Senare försvann han igen ned till sin hytt för att räkna på sina ob- servationer. Sista kvällen var han klar. Han förklarade glädjestrålan- de att nu hade han siffran. 37 gra- der var longituden. . - Jag hade inte hjärta att berätta honom att jag strax innan på håtens anslagstavla läst att vi befann oss någonstans på longitud 47, alltså en dagsresa från Hess Visa inte detta för mina barn! För övrigt kan jag lämpligen av- sluta denna reserapport genom att vara lustig över mig själv — och hoppas att denna artikel aldrig kommer under mina barns ögon. För då skulle de få reda på vilken Dilettant och vilket Blindstyre de- ras far är som inte känner igen be- ; [ römdheter — och som så grovt un- derlåter att följa Order: att inför- timmar formligen ' vräker. man ut dyrbara pris till deltagande hus- mödrar. Jag räknade en gång ut det .| totala värdet av de pris som utdela- des under en förmiddag och kom till en >så - fantastisk: siffra som 13.000 dollar, alltså närmare 70.000 kronor. Och det var inte bara köks- assistenter 'och symaskiner man vann, där förekom både sobelpälsar, lyxbilar och jorden runt-kryssnin- gar. En sådan där. husmoderspris- tagare fanns med också ombord på Queen Elizabeth, Jag tror att hon att hon visste att en kartong om femtio tuber av en viss tandkräm kostade 12 dollar och 50 cent! TV:s makt över sinnena kom också i da- gen vid den avslutande maskerad- tävlingen ' ombord . där priset för tokigaste hatt gick till en dam som i sina strävanden inspirerats av fru Wilma i Familjen Flinta. (Som är mäkta populär också i USA — där- emot 'är man lite, lite förvånad över att denna mycket typiska urameri kanska ' serie' slagit's så fint i” rige), 600 passagerare” ”. besättningsmän ventionell reseskildring men" något om resan med världens största pas- sagerarefartyg skall vi väl ändå ha. Queen Elisabeth har två swim- mingpooler,” två biografer," 2.000 hyttfönster ': och. fyra -ångvisslor, vardera vägande över ett ton. Plats för 2.225 "passagerare, . därav ; 215 i första klass. i : Vi vår bara omkring 600 E vann en resa jorden runt bara för |” ”Anti-bullersällskap” har bildats i England Detta skall ju inte bli någon kon- |, . skaffa Autografer av' Berömdh Den hemska sanningen är hämligen den att en av medpassagerarna på båten som jag bara utbytte några ointressanta ord med, på kajen i New York av den mötande Claes Dahlgren avslöjades såsom varande filmhjälten Van Johnson. Situatio- nen ' förbättrades ju inte av att jag senare då jag satt på hotellet och tittade i min TV fick mig serverat att -.”den berömde 'tonårsidolen Bobby": Rydell i dag anlände till New York med Queen Elizabeth”, Djupfryst föda” -bakteriesäkrast. "GÖTEBORG (TT). . : Å | I jämföretlse med andra livsme- epidemier, "framhöll professor - H, Lundbäck, Stockholm, när han vid i | Jelshak 1 y i Göteborg behåndlade bakteriolo- giska problem vid. industriell till- verkning av djupfrysta livsmedel, En av anledningarna till detta är teras nedfrysta, Alltså ges inte nå- gon möjlighet för tillväxt av bak-' terier under transport och hante- ring. Dessutom förbrukas de i regel mycket snabbt sedan de tinats upp kommit några . fall där epidemier spritts av icke färdiglagad mat, del här djupfrysta matvaror endast | sällan orsakat någon spridning av. att djupfrysta livsmedel transpor- Her i hushållen. Däremot har det före-'4 Marilyn nr 2 t ex djupfryst kött och djupfryst kyckling. ' Professor Lundbäck kom även in på djupfrysningens inverkan på bakteriefloran. Rent allmänt kan sägas att frysningen och tiningen i och för sig inte medför någon av- betydelse för epidemiska samman- hang. "Vad beträffar den tekniska kon-'; trollen av livsmedel betonades att' ju mer tillverkningen centraliseras desto större säkerhetsmarginal mås- te "man kräva. Vid en nedsmittning av livsmedlen blir vid en stark cen- traliserad tillverkning' spridningen mycket större. Betydelsen av bakte- riologisk kontroll av livsmedlen för att få en'tillfredsställande " säker- Nat bre : Allan Schulman hetsmarginal kan inte överskattas. » En våg av tystnad och still- i het börjar nu — så hoppas i ” varje fall många — att svepas "kring England, Tack. vare'en behjärtad grupp: människor: -— ”Antibuller-sällskapet”. ' Dess mål är att avskaffa och under- > trycka allt slags onödigt bul- "ler, larm och oväsen, från viss--" ”Jande kaffepannor fill bullran-' j de soptunnstömmare, : Y Bullerbekämpandet är enligt det engelska ”Antibullersällskapet” på väg att bli högsta mode i Storbri- tannien. De väluppfostrade'' 'männi- skorna ” > börjar 'sätta ännu. större värde på- förnäm stillhet och tyst- nad än vad. förut' varit fallet. -Och Antibullersällsk en mängd stilla och judlös energi på rare. på ” denna 'resa,' därav 85 i första klass.” Besättningen uppgick till 1.290, "Jag har. sällan sett så många tomma och ödsliga salar — men servicen var ju i stället desto mer personlig så att säga. . Man . fick ' själv kompohera sin matsedel - ur 'en diger matsedel, Även om man" valde att äta bara förrätter såsom , ostron, hummer, rökt irländsk lax och äkta kaviar, - Det var skräpigt så gott som hela resan 'men först efteråt läste jag 'i båtens egen tidning Ocean times att det varit storm en dag. Ombord märktes ingenting medan den var rade, . - : "Mannen med sextanten ” Andra resdagen ombord kom 'en man rusande över däck med en filmkamera i högsta hugg stirrande upp mot skyarna. There ' she is, there" he is, mumlade han och försvann akter- över, ". N . Först senare förstod jag att ”she" var: solen och ”filmkameran”. en sextant, ni vet ett redskap med vil- ket man ute till havs med hjälp av himlakroppar fastställer exakt var man finns, Och denne långe, gängli- ge amerikan gick med verklig in- levelse in för sin sysselsättning. Han klev omkring med långa, gungande steg . och påminde inte så litet om den ' kände ' filmkomikern Jacues Tati i filmen Semestersabotören. konservator Martin Ljunggren som kan kosten att plocka ihop stora och små krukskärvor till prydliga ler- kärl. : Det krävs både skicklighet och lång erfarenhet för att nå dit. Skärvorna prepareras ' först med cellulosalack och sätts sedan. ihop sin vish i. den 'stilla, mycket stilla förhoppningen, att det år 1965 skall vara tillbörligen lugnt och stilla i England. Landets. anti- bullerorganisation är i arbete sedan två år tillbaka och utövar sin väll signelsebringande "verksamhet från ett stilla kontor -i Bond: Street i London: Sedan något över ett år | sakta, ty buller kräver & energi för : Antibullerklubben får starkt stöd Sir Miles” Thömsaxstorfabrikör och före detta" direktör "för. BOAC — flygboläget;” är. I medlem” av. Anti- bullersällskapets : ”Jag har en utpräglad motvilja mot buller 'och oväsen”, säger sir Miles att framkallas och det fordras tika- så energi för”att absorbera detsam- ma.: Men energi '— skulle ” jag' vilja säga —" torde--.vara civilisationens värdefullaste" egendomen, antingen den. nu är kanisk änski dödning av bakterier, som är av|. I den amerik skar Margaret Lee har - Monroe en dubbelgångerska, "som är förvillande lik henne, Hon be- Marilyn. finner sig just nu i Italien för att . i filma, Läsaren kan själv konstate- : va Ekheten med Marilyn, — a : Gick inte” : Jon I Vreten klagar nästan elltid över allt och alla, En dag möter han ' den nye kyrkoherden, som efter li: tanian : försöker Inge honom "Mite livsmod: — Käre Jon, det blir I inte bättre ' för att man ständigt går och klas gar, Bit bara ihop tänderna, så gå : det nog bral +. — Nää — de kan jag Inte. on - Ä, prat, varför då? — Nää — för båda. sitter. i käken, = a : Lexikon. före en var av dr. Ivar Ek ” (entörtryck förbjuden) finns i' en av' de äkta handknytna mattorna? > .+ - - Ingen kan gissa det, ty man & sar alltid. alldeles för lågt, Dt; är | nämligen betydligt flera knutar” än - vad man kan tro..En persisk mätt= " handlare, som 'studerat den” "petsi= ska mattknytningskonsten, uppger sålunda 'att: det "finns "inte: mindre ' än omkring '——" och. ofta "över <= en miljon knutar Pr kvadratmeter ien äkta-h eller lig, Alltsi varför slösa bort ener- gi?” <' N ” Hedersordförande” "Cornell skakar bara stilla på huvudet och säger lågt: : ”Om de 'flesta' affärsmänni- skor visste, hur många” ekonomiska skador de lider genom onödigt bul- ler, så skulle de slita håret av sig. Så förbrukar till exempel én kvinn- lig stenograf bara en femtedel ener- gi, om det är lugnt och stilla kring henne i stället för bullersamt och tillbaka besitter sällsk ett gott vapen mot : det" olägliga bullret, nämligen en lag, en antibullerlag, med "vilket .det kan dra i fält mot landets: ovälkomna bullermakare. 400. 000 åntibullervakter 3 .. Sällskapet kontrollerar hela lan- det genom sina frivilliga antibuller- vakter, som man hoppas snart skall bli en kår inte mindre än 400.000 man stark. Varje kvarter i England skall få en sådan vakt, vars uppgift det skall bli att sörja för lugnet med 'I lagens hjälp om detta blir nödvän- digt.” Sällskapet "är ' synnerligen hätskt mot soptunnorna av plåt och fordrar att dessa behållare för skräp skall: förses ”med gummikantade lock. Men inte bara det: sällskapet tycker inte heller om jamande kat- tor, knattrande motorcyklar, smäl- lande dörrar, . vrålande högtalare, skrikande ungar, grälande grannar och bilister, som trycker på knap- pen till sina sirener bara för att de är nervösa eller argsinta. Sällska- pets värsta fiende, så att säga frid- störaren nummer ett, är trycklufts- "| borrarna och -hamrarna, för att nu inte tala om jetflygplanens aldrig tystnande vrål från den nära be- lägna flygplatsen. ”Reaktionen på vårt ”antibuller- upprop var ovanligt stor”, förklarar sällskapets grundare "och heders- ordförande John Connell, en still- sam man och delägare i detta i det tysta arbetande sällskap, ”Vår na- med en, speciell i vilken också dextrin ingår. En viss tion lider, den lider tyst och stilla hjälp har man av strukturdetaljer i skärvorna, i färgen eller i dekoren. under löst . buller, Vi har haft mycket stor hjälp av veten- 1 3 od de,” al Mycket av det som kon- serveringsavdelningen går vidare till Historiska museet, dess utställ- ningar - eller ' källare. Men "många föremål 'återvänder till hemorten, d vs de placeras på det museum ute i landet, inom vars område de på- träffats. -Men det verkliga pusseljobbet har NN Dixon att buller på grund av sin trött- hetsverkan kan värderas i reda pengar och kostar väldiga summor. Jag tror att jag inte går för långt, om jag uppskattar de genom buller buller rentav är hälsovådligt och li; . Och en, affärsledare, eller direktör slösar bort cirka en tredje- del av sin arbetskra&, om han mås- te arbeta under påverkan & av buller, "NÅ; gudskelov”, 'säger-'ror Connell och han talar så tyst att man knappt hör vad han säger, ”vi har ju anti- bullerlagen, - men . vi tvinga våra landsmä tystnad med våld.' Vi vill bara lära dem, att det inte är mer än ti digt att ta hänsyn till andras och arbetskraft, i det. man själv är lugnare och tystare, och när ni går till sängs så -var snäll och släng inte utanswvidare skorna i. i-golvet .. Schla, lgerspecialist ihåg den lille eldige Mud som sjöng sig in i folks hjärtan med Volare och Ciao Ciao Bambina? Det var också han som för tredje gån- gen vid sångfestivalen i San Remo stort segrade med sin melodi Addio Addio. Nu skall han över till Ame- är: ju” inte ;så” underligt" när man |» bakom, En. skicklig mattknytare ' åstadkommer 'i genomsnitt ungefär - 30 knutar i minuten, -eller omkring 1.800 knutar i timmen. Det går allt= så mellan: 600 och 700 timmar att' ta om sex' kvadratmeter; vilket är två x tre meter; ett av de mindre måtten för en äkta måtta. Med åtta taren hålla på i omkring 560 da-" gar för att få denna lilla matta ler ' helgd: och de så går det i det närmaste åt två i Persien är mest manliga) för att. Ri "Ifa en sex kvadratmeters matta fär= dig. . liten i Persien, men mattknytaren, har ändå så mycket betalt att han, på sitt arbete skapligt kan försörja . | familj och odla en liten täppa. När mattan sedan ska säljas går den genom många "mellanhänder, vilkas förtjänst givetvis läggs på mattana allt det ovanstående får man ju in- ta är dyr, att' det uppges att en sådan mat- ta” egentligen aldrig slits så myc= mal 'användning, Många av dessa der och håller då både i fem och sex hundra år, vilket det. finns ', exempel på. , Nordiska muséet i Stockholm. har” ett par dylika väggbonader som" Väx, tillverkade på 1500-talet, et för finns där mer än 50-talet kana«= ler. Över dessa. kanaler är bygg da mer än 400 broar, - tala i England anställda skadorna till 15 miljarder $ shilling om året”, . C rika för att medverka i en musical, knyta en kvadratmeter av en mat= utförsäljningspris. Med vetskap om ' ., "A andra 'sidan knyts' dessa äkta”. SoA måttor av ett. så hållfast material ..,- Amsterdam, Nederländernas hi '- vudstad, är byggd på öar och där= ” vet. hur mycket” arbete som ligger : timmars arbetsdag måste mattkny= H färdig. Om mattknytaren : :i Persien ' mellan arbetsdagarna högtidlighål= : dagarna — vilket han alltid gör —" - -hela år för honom (mattknytarna | . ar ket att det syns på den vid nor= . äkta mattor används dock som mat-. . tor endast av miljonärer. I de fles= =. ta fall tjänstgör de sor1 väggbona= , te undra på att en sådan äkta mats Visserligen är årbetsförtjänsten ee - 1. Gustafssons Al Nilsson' 78 Pp, 2. Sven Heed |3. Kurt Nilsson 67 p. ' : Ten frän skildring får vi se hur . K n ä r e d ot Lagtävlingen: 1 c ilsso . Klass 2: 1 Kurt Nilsson 109 det går Ill vå kontinenten Tons - Mekaniska 224 poäng (Alf Nils-|75 p, 3. Gun Eriksson 73 Py 4,.| Klass 1:.1. Kurt Henriksson | p. LL 1 A idsson årsidolerma Steve Terrell och Joha - Korparations- och propaganda- son 78 p, Kurt Henriksson 76 p, | Ture Andersson 72 p. 76 p, 2. Helge Alsenmyr 76 .p,| » Klass 1:51 Rol : rvi son | - im svarar r för. juden OO - skjutningar Sten Nilsson 70, p). 2. Sydkraft]: Klass 3::1. Hans Uno Nilsson|3. Lars Larsson 73 P, 4. Sten 112 p. - OL Ro on Ros id ilmen ' är för! ju nn. en " avverkades på söndagen il218 p. (Sven Heed 75 p, Karl E. | 74 p, 2. Ingvar Eriksson 71 p,|Nilsson 70 p. : Juniorklass: oger - M Propagandatävlingen: Klass 3: 1. Hans Uno Nilsson 128 p, 2. Margaretha Nilsson . 123 Pp, Ingvar Eriksson 121 p.-. 3. Margaretha Nilsson 68 p. Klass 2::1. Karl E. Larsson 74 p, 2. Bertil Andersson 72 p, Knäred. Ett tiotal femmannalag ställde upp i det allt annat än lämpliga skjutvädret med stark blåst och solsken, Resultat: Larsson. 74 -p, Stig Karlsson. 69 p). 3. Sydkraft 2 212 p. 4. Gott- hard Nilssons familjelag 212 p. Individuellt:” Klass 4—5; Nn Ke E. Johansson ne 83 p. 2 Jan Bilar, brudar och fartens Hus p. oh ning är: deras liv: Så 5 : ve " jupp en-vision av raggare, den ” : ne tuffa delen av nutidens ungdom, . "Gynna: | Ls 'annonsöre
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.