sar ER oblömén i då "liga 1 innebörden. i 'sjököptenes 'be- rättelse anhåller "tulldirektionen om” undersökning genom kriminalpoli- "| sens försorg, huruvida. sjökaptenen ”Jär i stånd att lämna sådana upp- gifter i-saken som möjliggör. beiv- ” Tulldirektionen i Göteborg : har med anledning av de all- varliga beskyllningar som rik. tades möt tullkåren vid en rät- tegång i Göteborgs rådhusrätt - - Peskare” från Sovjetunionen "har inder ” senare tid: kunnat be- rätta 'om de "klubbar," som i likhet med: Polens'; ungdomskaféer '' och Till partiet går inte. heller" "ängs" re 'gräddan av: sungdomen; det ;.äk. bla v rande 'av de påstådda tjänsteför- "| restauranger, inrättats i övergivna | inte heller "alltid de" een déh i anmält saken till polismästaren |brytelserna, . 'skriver- 'tulldirektör källarlokaler: och t o 'm vindsut- NN RES Uskat kärkiäo fö Yi Göteborg och begärt utred- |Eskil Tistad i sin anmälan till. po= rymmen: Till saken hör att dessa|akademiska'::eller' pol rens labyrinter. Ungdomens 'nihillstå, lismästaren. , : det Jet: ning. Vid rättegången beskyll-' klubbar inte - organiserat istiska d de en' sjökapten, åtalad för” medhjälp "till ”varusmuggling, ' - tullmännen "för "att ”i oerhört ' stor utsträckning”. dricka sprit i tjänsten ombord på fartyg. Det är framför allt ett yttrande av sjökaptenen som tulldirektionen i sin skrivelse till. polismästaren lägger vikt' vid: Sjökaptenen be- rättade inför rådhusrätten 'att' han ”under "en lunch vid vilken han hade två gäster blivit störd av två yngre tullare som knackat på och bett att få tala med hohom. Han |” trodde att de hade något att fråga om fartyget varför han gick ut till dem, De bad att få ett par supar vilket de också fick. Efter sade de: , : « Om det är så att kapten vill ha något fört i land så går det bra för det är vi som har job- Vid målet .'stod en. tullupp- syningsman; försatt ur tjänst - sedan ett år tillbaka, åtalad för varusmuggling i förening med "åsidosättande av tjänsteplikt, / bet här utanför, Han hade fört i land sprit för kaptenen "= "tjänstefel — han" hade druckit sprit ombord på . kaptenes fartyg under tjänsten ; . och häleriförseelse, oe g öl " . För déssa'brott dömdes han | till avsättning från sin tjänst som tull- uppsyningsman och till fängelse i tre månader, Frihetsstraffet "var villkorligt. Sjökaptenen dömdes för medhjälp till jvarusmuggling till 20 dagsböter å 20 kr, te — Med anledning; av den. allvar nalpolisens fjärde rotel där krimi- nalkommissarie | Carsten. handlägger ärendet." . Cirkus - Rhodin. - får. ej. arbeta: d Danmark | ' KÖPENHAMN” aT— RB). -"Den svenska cirkusen ATrol. > : : le-Rhodin”, vilken har den dan- ' ske . cirkusdirektören "Louis . Schmidt. som- officiell konces- sionsinnehavare, har enligt Po. litiken vägrats , arbetstillstånd Danmark, > > ställda hos cirkusen, som hade för- berett en turné i ien- lång rad dan- "I ska städer. Det” danska justitiede- partementets ävslag på 'ansökan om. arbetstillstånd i Danmark kan med- föra att'de”119 artisterna och andra anställda får gå arbetslösa «under tre sommarmånader. -:-< Det danska justitiedepartementet te kan bevilja en -utländsk cirkus arbetstillstånd . och: ”Trolle Rhodin” betraktas som. utländsk cirkus trots att en dansk 'står som” koncessions- innehavare. : beslut omprövat. så att cirkusen än- då skall kunna turnera i Danmark KÖPENHAMN: (TT-RB) Sanningen,” di striländerna, är, i dag. att; de kan skaffa sig så stora" reser- : ver som:de beslutar sig 'för, sas de FN:s" generalsekreterare' Thant i ett anförande”i Ki penhamn på tisdagskvällen in- för studentföreningen. 7 . Han ' framhöll "att "världen " både har råd att rusta och utvecklas sig. Det är inte längre resurserna som begränsar besluten, det är .beslu- |: ten som : skapar: resurserna, sade. han. | När käpprustningen. Välukar 2120 miljarder ” dollar : åstadkoms reser- : ver och samtidigt förbättras: eko- nomin. . Om" det kostar 40 ..miljar- | der. dollar ; att komma till. månen . kommer de stora nationerna att ta sig dit och det. kommer att skapa | - väldiga nya elektroindustrier' med miljoner nya arbetstillfällen, Ppro- dukter och möjligheter. : - Om världen var klok.nog att: av- rusta skulle de. 120 miljoner dollar som nu går till rustningar kunna ställas till förfogande för att för- bättra" "förhållandena för” männi- skorna. ”Men'dut är”inte nödvändigt ” hjälpa ” utvecklingsländeknå. "I näs nationalinkorst i "stället" utvecklingshjälp att vänta på 2n avruslnirg för att pem om man fastställde det kapital 5 som behövs skulle” "det, inte , betyda någo; eller 'omöjligt' offe ” Mag ST ANDREWS, -Fifeshire: (T- - Reuter). Det blir inget! Kvinnligt deltagans Saken har. "tagits åpp a av v krimi? "Winlöf > Sammanlagt 119 Personer är an- motiverar avslaget med att man in-"' att försöka få justitiedepartementets ” g från ett by ntinskt' "Denna teckni: Fl Sedan. petrol strin grundlagd" vid "mitten: av 1800- talet, tack vare. utvecklandet av borrmaskinerna, har det intensiva utnyttjandet av petroleum och dess den flyktiga bensinen eller den re- nerligen. karaktäristiskt ' drag i vår tiden. "och ; renässansen fram, - till 1800-talets mitt hade man i väster- och "intresse för dessa ; ämnens | verkliga ' natur," frånsett deras för- menta .: iska ' och ; dicinsk blivit p inånga 'derivat,' vare 'sig det gäller lativt fasta: asfalten; blivit ett, syn=' moderna civilisation: Under medel-. landet "emellertid föga kunskap om. "Var och en vet eller kanske tycker sig veta att vi i vår tid lever i ett tekniskt århundrade. Men . även människorna under äldre ' skeden har hfat en :stor fond av kunskap rörande tekni- ska problem och de har på olika sätt försökt lösa de svårigheter, som "uppställde sig för-dem då det: gällde” att' tillgodogöra sig vissa nyttigheter.” Vår kunskap om dessa ting har tidigare varit relativt bristfällig. Under senare tid har emellertid flera forskare egenskaper. « Helt. annat var för-: hållandet. "under antiken, då de- en mycket stor roll, | "Redan hos. sumererna i Mesopi tamien finnes en term 'iå — gisesir, "som av 'språkförskarna' anses" bety- da” ”brinnande asfalt”; och -troli- 'egen 7 betecknar någon "brinnande gas. Ett av de mest bekanta orden för petroleum & är det kakadiska or- det 'naptu.' I en: babylonisk text. från omkring: :2000 f Kr talas om en viss Person, som" "köper naphta' för '1/6 shekel 'silver, :I.. tvål tex- ter. rörande järtecken nämnes om; en: flod. av ”naphta. Under ' detta ti- digare skede. 3ynes naphta' beteck- na 'ett"slags” råolja; som "liksom" en. källa "springer fram ut jorden. Ef- tersom” man "under : denna tid icke tekniskt kunde: kemästra. ;djupborr- ningsproblemet ' hade. man : .endast möjlighet : att: tillgodogöra ; sig=de ytligt. liggande ' 'avlagringarna eller anhopningarna' av. asfalt. och : berg= olja, som kunde förekomma i i vissa . kalkstensl bituminösa ämnena synes ha spelat : varit "med att utreda kript från: 1000-talet > visar ' hur den : sprutas 2v de bysantinska soldaterna mot en » fientlig båt och dess; slunga: den "grekiska elden” ning.” Det "berättas n imligen,' att man under kejsar Septimus Seve- rus regering skulle ha använt lam- por' fyllda "med ' något brännbart bituminöst -ämne för att uppvärma vatten i de: väldiga thermer eller badinrättningar, som -äppfördesun- der nämnda kejsares tid och i vilka 2000 människor dagligen kunde baiz da och svalka 'sig. Under antiken: användes asfalt vidare som” under lag för inläggning av rmmångfärgade 3.000 £ Kr funnit - -pelare' eller ko- lonner 7 av > palmträd” med, "dylika ment”av "väggdekorationer' iv ena- hända: art. Som limämne” för trä- rivat stor användning såväl i Mind- re Asien som i Egypten och i sista nämnda: land” utnyttjades” asfalt”vid nas td. ;Inom" åkerbruket »Framförallt: Palestina, Syrien; norra Mesopotamien ; Å "samt > nordvästra uppgifterna ”sparsamma vinningen av , bituminösa” ämnen dessa trakter, men .de' antika förs fattarna lämnar direkta uppgifter därom." De '" klassiska författarna emrnämner vid flera tillfällen! Döda havet som ”Locus Asphaltities” och -att.. ”Bitumen ; Judaieum” : erhölls från detta område.” : . Beträffande insamlandet och rat fineringen av de bituminösa' nena under ' antiken vet. vi” för- hållandevis "litet. : :'Tillvaratagandet torde "väl. i. de; flesta fall ha varit en relativt enkel sak. Tacitus om- nämner, att ”den :som har till upp: gift att insamla det, drager ena än- den (av den på vattenytan flytan- de i årets brittiska :m de" bit ”massan) in i båten, golf. Arrangörerna för tävlingen hat nämligen avvisat den anmälan on deltagande som Eileen Beck; nylis« gen professionell” . golfspelare, sänt "Om Eileens Becks anmälan godta= gits skulle hon blivit, den första kvinna som i den 102 ga tävlin- gens historia deltagit i mästerska- :resten av massan följer utan större besvär med tills båten är fullt las- "tad och det: klibbiga. och tjockflyz tande. ämnet slites av”. Herodutu roll: inom magin och" medicinen: I äldre tid fanns" ofta "ingen ' klar di-'. stinktio; :. mellan - läkemedelskonst |. ilket även ' kan: vara fallet med primitiva folk av i dag. Inom ”, assyrisk- babyloniska. ”före- ställningar intog asbest en dubbel- roll. Å ena sidan användes den för att driva. ut onda andar, å' andra sidan betraktades den svarta mas- san såsom ; en ' källa . till. ont "och den ansågs vara "ett tillhåll för el- ler till och med identifierades med demonen” Asakku.: Om: man -'villé förtrolla eller förgöra en människa gjorde". man av asbest 'en bild av personen ' i: fråga, vilken bild, sfrer besvärjelseformer grävdes ; ned : jorden nära offret och "ordet asbest förekommer synnerligen ofta i de olika: trollså En mycket nämner ifråga om den asfalthaltiga råoljan.i Persien att den från vissa insamlingsplatser i jorden med till> hjälp "av -vindspel hissades upp i skinnsäckar; 'därefter' tömdes den Caiiada telefonerar- mest. HALLÅ! Antaltelefonsärntal per år och per invånare. 6004 oe : RN SE fen Sarntal per a i 5001. «u : invånare od 4003 CSR vt 3004: - 200]. I rr O - 9 &c 2 5 . rd 8 z &< : a - om Sverigé ligger a som god trea, - Iår fylér telefonen. 85 år, ty pre- cis så länge sedan är det som det första ” telefonsamtalet i världen kom till stånd, En viss -herr Belll. pratade ett par ord i ett instrument, och en viss herr Watson, Bells 'as- sistent, uppfångade dessa ord på en annan plats, Det hade lyckats! Te- lefonen började sitt triumftåg, blev den och numera kon vi inte undva- ra telefonen, inte för en 'sekunät Fn arbetar” över hela världen c:a 1,5 miljoner människor vid. telefon- i bolagen, .; och. det finns dagar, dä sammanlagt” 350 miljoner telefon- samtal: kommer "till stånd. Tabellen här ger en: översikt över årliga an: . telefi de "första åren en värld ion och angav t o m ibland en hel'stads ”ansikte”, Så fanns där på sin tid i New York" HKundratals master och . Varje måst var utrustad med 300 te- lefontrådar. Det fanns gator, där «man inte längre kunde se himlen för bara telefontrådar. Tiderna har förändrats, och också stadsbilden « med dess telefontrådar. men tele-, talet Per. invånare, Canada telefonerar mest i' världen, därefter ' kommer. USA. I Europe leder de. skandinaviska med Sverige i toppeni. Nasa Sammanlagt finns-det f£ n ca 150 miljoner telefonapparater i världen, och om dessa telefoner, bara. ringer en gång om dagen, betyder det att det över hela världen sägs hall? nderna, " fonen har försvarat sin plats i värl- 150 miljoner gånger per dag! . PES FFESTSFIYVISETLET -mörka, illaluktande salta och as- falthaltiga massan i det ena kärlet »efter det andra, varvid den tjock- «nade allt mera,' En 'slags mer eller -mindre: primitiv destillering ' eller -rening, "ibland uppblandning med -k; andra "ämnen, torde även ha ägt .rum allt efter dess användning, De -antika källorna 'ger endast knapp- -händigå upplysningar härom,” - nder antiken . hade. de', asfalt- . haltiga ämnenrä en stor använd- "ning. Då det skulle, användas till cement , eller murbruk blandades "asfalten med" fin” sand eller, grus vanlig företeelse var också; att man beströk 'dörrposterna :'med asfalt el- ler tjära, särskilt under vissa fest- dagar, för att: hålla "de: onda an- darna borta. I Babylonien: bruka= de man på dörrposten . till en sjuk persons rum måla magiska, tecken med en masså beståerde rav gips och asfalt. För decenficering genom rökning använ”e man en blandning av: asfalt, svavel. och andra ämnen och samma blandnig användes för sårbehandling” Asfalt upplöst i olj ansågs som ett botemedel 'för''i stenar, Man: har vid "Al" Obaid” ca och rädgårdsodlingen användes as- | | | skadliga insekter "och man: använde] i 1 ofta:en blandning av olja och äsfalt i föratt stryka” på: trädstammarna "i avsikt: att hindra. myrornas. fram-] fart." "Asfalt synes också ha. spelat. en!" ”grekiska cide besättni vändning för. krigiska ändamål är den uppfinning, som fått namn av den .”grekiska elden” - och" som i ' varierande former kom att' använ das "under "många - århundraden, Principen härvidlag var, att, om er "blandning "av" petroleum" och fint "fördelat". osläckt. kalk -utsåttes” för fuktighet, så var den genom, kon- takten - mellan ;kalken' och . fuktig- heten alstrade -hettan tillräcklig för att plötsk, gt" äntända bland särskilt”om' någon. flyktig 'olja ock- -så fanns med. De instrument; som kom till - användning» för ätt" ut- 'syhés har varit" .Ktebislos" dubbelverka fört -— "Kömsomols > — regi utan snara- re. tillkommit på "ungdomens. eget initiativ. / i . : Vad -'som diskatéras” å > dessa . klubbar: är Praktiskt taget allt som den sovjetiska ungdomen i dag kan vara intresserad av: Även politiska spörsmål behandlas här utan någon politisk läromästäres "led ing " och kontrolll "> > . Denna; spontana' <ungdomsrörelse är i sig' själv ganska märklig, Ännu märkligare är det faktum. att -cegi- men i inte . velat ingripa i: : dessa klubbars "verksamhet. eller ens läg= ga "dem under Komsomils domvärja:; De'ö "är också en' indikation på det : förhållande som :kännetecknar näs-|ö tan sömtliga kommunistiska. länder] c idag, nämli, att det I tiska partiet alltmer förlorar greppet över den ungdom, som inte har spé- ciella karriäristiska planer ellér ge- 4 ä blocket t kallar. vad rån inerd hös de 'uhga.. I' Sovjet infördes fn förslag. av "dåvarande" utrikesminis: l tern, Sjepilov : en. milis, som” skull t dersi eilngar: och" äger ht arrestera : ' misstänk här" också blivit” ett, "sovjetiskt: spida blem” och är inte: Er ner "uppmonteradés på stäven 'på varje skepp i den bysantinska flot= tan och denna? vann genom det nya stridsmedlet, en avgörande" seger över. den atabiska' flottan vid Kyzi- kos år 678, Det” dröjde icke' länge förrän den: grekiska] elden kom I: i farliga. vätskan och. av: de bysatir tinska soldaterna slungades imot. fi- enderna .-eller: isprutades.; på dem med: tillhjälp av. små ”handsprutor. täck väre” denna” "kund rustad tyg: besegra: egyptisk flotta ring "skulle. hållas hemlig: och: 4 var känd av. endast" 'kejsal åt; men" kötelägar bidrog”dock. till att sprida större. kunskap" om vap- net och vi finner dess” användning beskriven i'Gesta Dei vid beläg- ringen. av Jerusalem. År. 1139 äg- de. en "anmärkningsvärd händelse rum i Västeuropa,:som vi rar: den idé om krigföring, som då härskade "i dennä "del" "av: världen och" som -är : belysande fi tidens ridderlighet. >! Ett > ""fattades nämligen vid; den: Andrä Lateran- synoden i Rom, att. inga". -krigsmaä- skiner, grekisk eld”: eller "liknan- dé ” vapen. skulle ; få” användas "i Europa "mot mänskliga vårelser' på grund av 'sin mordiska 'och avsky- värda beskaffenhet.” Och: detta be- slut-:respekterades : faktiskt. åtmin- tid: framåt;z en” sorglig kommen- tar. till: den atavism: och ondska, som "utmärker / modern, "krigsföring med” dess, fosfor Ur de e korstågen synes emellertid den "grekiska" elden”. ning. ' För Bysans var den allt fort- farande ' ett av de förnämsta strids- medlen; och: mongolerna, som. så flammerade ; ögon. "Från: såväl ba- bylonisk-assyrisk som från: romersk tid "finnes 3en i stor. mängd” recept; vari" asfalt skulle utgöra medel mot olika sjukdomar; H | nämna något om de bit roll "för |: eller annat lämpligt fyllnad. rial, ibland & även vegetabiliska äm- nen; Gjorda undersökningar har visat, att dylikt cement eller mur- bruk förekommit i åtskilliga. bygg- "nadslämningar från 2000-talet £ Kr och senare såväl" ifråga om väggar och vallar” som. golv.” Asfalt fick likaledes. stor användning :; om skydd mot vatten, sålunda i bossän- ger och. tätning av vattenrör samt 'vid inredning av badrum. Den as- syriska kungea Sanherib omnämner i en av 'sina' inskriptioner att han avledde' floden Telbiti på eri 'sträc- ka av 454 / alnar genom en vall- anläggning av. vass och stenar samt asfalt, :' Likartade ” vattenvallar lät Nebukadnesa” uppföra. i. Babylon. För. belysningsändamål kom bituminösa ämnen till anvädning i facklor framför allt under romersk militära ändamål, Det tidigåst kän- da belägget synes vara -Thycydides omnämnande av segern vid Platsea; när han berättar, att man mot sta-. dens : vallar staplade upp. fascin-|', knippor indränkta med en blahd- nämner Plinius beträffande Lucul- den försvarades: med: tillhjälp "av brinnande - ”maltha” . och - Philo- stratus berättar om””én, olja, som en gång påtänts,' ke kan släckas och som den indiske kungen bru- vallar pch intaga. städer”. "gående! kan också ' nämns, romarnas brännpilar. med behållare med sva- vel, harts," asfalt: och" jordbeck,. vil- 'ka, omvirade med drev : indränkt med ' råolja ”(oleum'” incendiarum) tid ;och likaledes "finnes en. uppgift om' att. de pyftjats "för uppvärm= 1 javskötos mot fienden! Nästa steg i ning” av: svävel och beck," Likaså | : lus anfall på staden Samotatoa, att) kade använda" för att bränna"ned '' > I förbir ot” vederlag "av "5.000; dollar på lärde" känna -tppfinnin- |; gen var : icke” heller 'sena att 'an- vända? sig "av v detta "raffinerade | ”krigsmedel: 'Hulagu Khan, en. före- | Khan, upprättade i:sin, här nde av | en ' speciell avdelning. 1000 iman, som "blevö använda” katapulter; granater "och brinnande y' nafta. Likaså < synes, känt till och använt” vapnet.” För i' slutet 'på 1400-talet övergavs den ”grekiska selden' mera. allmän, hundrade framåt an ändes de bi- tumiösa "ämnena ' inom : magin och för fyrverkeriändamål för. att sedan Har "häktats i i Wien för att han: mot falskt. pass "smugglat - -ut.en kvinna och , hennes": 12-åriga .dotter.: från Ungern. Även uppdragsgivaren, en ungersk flykting” i -Östefrike,: har häktats, medan kvinnan” och 'flic- "kan frigivits, .v- nr; : "| da” fitmorha” Emellertid: lärde sig även; .arabörna |] v : | niska" fel: och kostnadsfördyri stone. i Västerlandet under en -lång: vätebomber. . sporadiskt.'ha kommit till janvänd", gångare i till den: beryktade :Kublal]- | har: tilltagit i stället ; f : bortsett från - "Mirage-affäreri' problerd för folkdemokratierria. bär, således "även nått 'den' största? öch mäktigaste ; europeiska - -kommurilss. tiska” statens. gränser .och den göv="- jetiska. yngdamen. tycks; "bejaka ett - cc Förra året en ' vida" Uppmärksammad. tvekamp "mellan i den "svenska. Draken' och det franska jaktplanet Mirage: Bå= gare, och" det vn Manns, gen presk talar i sitt : tydliga > språl problem, .Mngdomens: nihilism utgör. : är de; komrnunistiska' JMmåkthåvab. å | ter:att slå” ågra" 'socjalistiska (pra ; duktionsrekord. ideolog; ver” det "nä" om”attiden franska: firnian kun- de "falla. tillbaka på NATO: 5 | : respråkarna för den mera: robusta Draken” förutspådde zatt . det: skul. le komma surt efter i förm av och nu:visar' det" :sig "att "de. måtto fått rätt, De schweiziska" e perterna har funnit :at "den elekö - troniska' utrustningen: är /underhal- | ; tig -och måste" ersättas med: pålit- ligare. grejor, samtidigt som. "planet, måste” "ombyggas ; i; "motsvarande sD t. blir. ett kosthadstillskott te'är: småsaker ” ens Schweiz:'.> Ännu :s allvarligare Å emellertid förseningen; av; leveran= d serna so att full Orsåken till. att! Schweiz beslöt” sig för” att. göra "denna "jä tebeställning av "utländska" flygplan var: att det sfänns "en lucka" i alpz . låndets : flygförsvar,: en lucka som |” borde fäppas. till så snart som möj ligt.: Inget. -att' undra -på: "att man F STOCKHOLM (TT) .: Tin 1 i'stora krigstjänst ä en: .schweizisl 5 medborgare.” Men | fransmännen” fortsätter att'värva ter' igosoldater «i i. alplandet och vägrar att: släppa : dem ' som; k i Det franska spionerie vecklas:. Schweiziska ' "medborgare har dragits: in, och i sammånhan- figurerar'. . Uppmärksammade mord och. självmord. Schweizarna tycker. att Frankrike = "alldeles borde på ett klarar, tacksamhet: .' över" medverkan i "fredsslutet" i Evian va gen. skulle: .man ä 'vaderade på måndagskvällen; åta är höghus 'i i Lidingö: På'tré hus hl om. ett; fenomen >.som; maskregn.: "Maskinvasionen Betfor på det första ”vårregnet, | tro för att få luft. och när den, komme; till markytan "och fuktigbeten 'i i luf=. | ten-är mycket alt klåtira tter den. . »' ltiärer - som” i” söndag genom att.hoppa överbo . franska": ipassagerarfartyget Jean 7] Laborde .:i,; Suezkanalep. -Eem av. desertörerna NH. slå- : | den: krälade? tusentals, maskar från att schweizarna. är besvikna även i ett -annat' avseende, då man tyd-' ligen väntat sig: 'vissa, förmåner från mårken” upp till taket på förnle vå= - . ningen; Stora” ytor var” "fullständigt a strinimiga av daggmaskar, som krä- oa på. den "vita putsen; på I sföha= . och” Portar, Hyresgästersa. måsfe Lu. ) . ventilerna . till, EE ere: inn Kr, + måste: andas : kryper: uppåt i , en itar vf Ni åtalad f att ha "stu- i 10.000 kronor, ' Önskar nå” en försvarsadvokat? -— Nej tack, jag mill helst be hålla. alla Pengarna” själv! YYFEFEvN KA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.