med dragekor på "ån och fick " mer jag aldrig och det var. en MR | Ana Treve Tv reytrvseeeevrevYveerevervev VT Culdbröllop Fortz Arån sid 1 jobbet för .P; M; Pehrsson i Halmstad, Men sen'wille de att jag skulle flytta in på fabriken nen det var jag allt för gammal till så då "slutade jag Men jag har sysslat med mycket annat hyrt ut allt sedan jag övertog dem under de första krigsåren, Men då war det marknader i Laholm — då kunde jag på en enda marknad tjäna mer på ut- hyrning än jag nu gör på ett helt år. Hundra stånd på en dag war inte ovanligt. — ofta blir det inte mer än tio nu, — Vad som war woligare var gas på den tiden, Där var man både bittida och sent och det var ibland knappt att man kom i säng på natten, Jag var i alla ver ute med far och drog garn den första laxen — den glöm- Btor dag i mitt liv. Hun många laxar jag sedan” tagit: vet jag inte men nog har det marit åt- Bkilliga, .- : — Daft hände. allt som 'octactt art det låg åtta å å tio dasar må brygghusbordet när Jag kom mt på morgonen, inskjuter fi Elin och Carl nickar instämmande. Tankarna går till svunna, tyck- liga laxfångster, =” — Men det var Skräp . med priset på Lax "ända: fram, till första — världskriget, ' berättar Carl Eriksson widane, Innan dess fick man bära 1:10 å 1:20 pr kg men fså på en gång vakade pri- sct upp till det tiodubbla Men scn på 204talet blev det allt sämne," Musslor har. jag plockat i många, många . tusental, och I wisst har. jag hittat många pär- for också :— min fru fick en sådan — men: «de. alba. flesta gidk diveldt till Fredrik Söder- glöm, . som köpte upp. sådana i min ungdoms 200 kr. fick jag | för den störeva och finaste men den war nog vänd” det dubbla. "F NAPOLEONBEVARARE, Myckat har och mycket Syes- Jar den : vitale (Carl '- Eriksson med men- dot" allla. wiktigaste bar vi med Javsilot "sparat till siat, Inte milktigaste ekormomiskit gellt — mon det voligaste av alt, |- Alla Taholmare och de flesa|. lingväga wesenärer vet; alb det i on trädgård utmed MLägavägen | [ finns något så ovanligt: som en... galionebild av Napoleon, Den kommer ut när det är sont ialla vackrast på, sommaren och iden ör ot trevligt och originellt in-— tlug I on vacker trädgård. Det är Oanl Eriksson som är den sbollo ägaren till denna, evt inc nehav som många sökta beröva honom, . i — Men so jag är envis av naturen! och har: jag. nu haft). min Nopoleon I så många år så nog tänker jag att behålla ho- nom Hill döddagar och då är det vill alltid något ev barnen, som tar hand om honom. Men nog har det bjudits både mycket och litet pengar för honom — vinst var. väl gamle museiin- tendenten Erik Salvån som böj jude med 50 kr och höll på i Ivo år och kom upp till 875 kr medan en känd £. d industri- kung I nonra Skåne bjöd två långsechatar, — Den hav ju som sagt varit galionsbild på något franskt örlogsfartyg och flöt iland vid Molbystrand när jag var fyra år gammal Så hamnade, den först ett par år i Båstad. och sedan hos vådman Carl Olsson i Laholm Efter denne fick "Flyktingbarnen” vädjar! RÄDDA BARNEN Briltisk test, : kan: säljas i ”Vi "bryter . sönder de stora problemen i småfrågor och Iö- ' ser dem efterhand”. Detla är” det brittiska receptet för att " komma till rätta med exempel-> - " vis Eftaländernas anslutning till EEC och att i det sammanhan- get : ordna relationerna till - Commonwealth, . Engelsmännen hyser. utan "ive- «an en: mycket fast föresats att nu skall de komma med i. den stora europeiska marknaden. Det "fick den svenska journalistgrupp,.som inbjudits till ett 14-dagarsbesök i England, ett mycket starkt intryck av. England är en förespråkare för de övriga Efta-ländernas anslut- ning till - EEC och bl a Sverige kan där räkna med den engelska: ”europaministerns”, bitr utrikesmi- nistern Edw Heaths kraftfulla stöd. Men man har också Commonwealth att räkna med. Den brittiska opi- nionen .tolkar sin regerings ställ- ningstaganden så'att den inte kom- mer att överge Efta-länderna och Commonwealth. Det” uttryckes en fast förvissning att Europa går. mot étt ' ekonomiskt” enande, som -inte står att hejda. >. "Men även om ewopaniarknaden sålunda är det stora samtalsämnet f England i dag, så har man därför inte lagt ner: sina" ansträngningar att öka handeln med: öfta-länder- na. Det' fick de gästande. svenska journalisterna | många bevis för. Den aptit, som engelska exportörer visar f n för den svenska markna- kande för 'ett litet land som vått, om inte dessa: exportörer samtidigt "uttryckte den. största. aktning. för den :svenska "marknaden, ' som de betecknade som en. ”testmarknad”. Det man kan sälja i Sverige, går 'hölls' det. bl'.a. "Man "ansåg också att; isvensk: -märknad, är- hård 'öch 'att det-är en särdeles: konkurrens | som möter, där. Men. man -bedömer Dets som svenskarn. den, skulle kunna verka förskräe-|- att sälja över hela världen; fram- ln 12 äköper | hela: världen” Stockholm blir den största som nå- rum av: Utställningen blir det en officiell exposé över det allra se- naste inom brittisk industriproduk- tion; färg-TV,.- modell av -atom- kraftverk,: elektroniska instrument och maskiner för plasttålverkning Om man :söker få en förklaring till varför. denna exportdrive nu 'sättes in,” när England är strängt upptaget med att förhandla om in- träde i EEC, ger de engelska före- trädarna ingen, annan förklaring än att Sverige :och' Skandinavien ' är Engländs största exportmarknad. --' Man! vill också ta upp konkur- rensen "med tyskarna. Men natur- ligtvis finns / många ' andra beve- kelsegrunder,': "Det . verkar nästan underligt 'när - stora . firmor, .:som kanske exporterar till 100-talet län- der, plötsligt finner den" lilla sven- ska marknaden så' betydelsefull. Att där finns möjligheter till snabb be- talning vill man inte beröra, men i bakgrunden svävar det faktum att éxporten har sviktat på andra håll och att'man'"därför måste försöka ta. igen" 1 å'i' Sverige vad: som förlorats på andra håll. Men" ytterst tror : alltså "engelsmännen ' fast . på att vi' alla inom inte allt för lång tid. kommer ,att befinna oss i'en gemensam ' europeisk marknad : och där : konkurrera "med varandra. på villkor” på "denna ' som : man inser för hela” världén så utomordentligt betydelsefulla Common Market." ; : Sture Stålfors ' gonsin. ordnats utomlands. I cent-| ; | och lås brutits! sönder” och andra - 'För ] ymd fång ge on "sköts äv polis; : HELSINGFORS (TT — FNB). "+ En dramatisk jakt: på två för-. - rymda fångar, från centralfän- : | gelset i Sukuva, södra "Finland, . natten till måndagen . slutade med att den ene. av fångarna . . dödades medan den "andre ska-' dades. " mr ” 5 + Cirka fem km' från” Sukeva hann vakterna upp: rymlingarna och av- lossade varningsskott i i luften, Fån- garna brydde-sig dock inte om det utan ökade bara farten. De förföl- skott, varvid den ene av fångarna träffades' och dödades: Den: andre fortsatte färden: med - den" dödade kamraten hängande över' styrstån- gen men efter några kilometer stan- nade han och" gav sig. utan mot- Ytterlig garé"ett:f all av: djurplågeri ", GÖTEBORG Orm; : Grovt djurplågeri svades nat- ten till tisdagen mot" några engel- ska ponnies i stallarna till 'egendo- men stora Torp i Göteborg. Inbrott rapporterades på morgonen i'de tre stallarna, som. hyser ett 40-tal djur sammanlagt. I ett av dem hade för- övarna: gett sig på fyra ston' och svårt skadat dem med käppar och stakar. Hästarna används som ”rid= hästar för barn. ”. "I. alla tre stallarna hadé dörrar inventarier.förstörts. krivna med > 7 hans Vackra, "upprättstående: pryder” "den utställning" som "Kungl |” Bibliotek t: ördnåt till ”50- -årsmin- Inte, utsikterna istiskt. - Mån- ga "firmor har. av: gammalt goda förbindelser med sina: svenska kun- der, men ' det finns också exempel på sådana” brittiska företag, som in-' möjligheterna alltför hårt: beskur- a i ; Sverige, när det 'gäller köp |: av engelska bilar. Här skulle man "vilja ha” en reform till. stånd.. Man" är bland, bilexportörerna medveten te; Det :erinras därvid om -att både England och "Sverige behövde dol- lars "efter kriget och det var. i den , driven,' som, den svenska markna- den missköttes. Man ;vände sig väs- terut,' men' vill nu. åter ha igång nffärerna 'på:en vidare basis. med vårt land och man är därvid med- veten. om . att. det. fordras: ett. väl utvecklat. nät av agenter” och "att servicen måste bli fullgod. Den tys- ka konkurrensen inser man också, liksom" de. svenska bilarnas domi- nerande ställning. Man hyser stör respekt för 'den svenska bilfabri- kationen” och erinrar f ö om att "många bildelar säljs från England till de svenska biltillverkarna.” '” Enligt en rapport nyligen redo- visades en uppgång totalt för den brittiska exporten med 13 procent. Vad man är angelägen om att be- tona är att den engelska arbets- »marknaden inté är så lätt oroad, som det göres' gällande bl a i Sve- rige, Att vårt land ligger främst i världen i det hänseendet är välbe- kant, men man påpekar att ifråga 'om strejker ligger - Storbritannien inte så långt ner på listan som många andra länder. Tvärtom lig-14 ger engelsk arbetsmarknad rätt hyggligt till, framhålles det," och som exempel anföres bl a att USA har det mycket oroligare,: Detta -samtalsämne är tydligen mycket känsligt, Man har tagit illa vid sig av vad" som säges ute i världen om den engelska marknadens in- stabilitet p g a hastigt påkomman- de strejker. Den internationella sta- tistiken visar något hel? annat och det vill man gärna ha framfört. > . All ta igen på gungorna -Den. nästan hektiska drive som engelsmännen nu visar i sina ex- portsträvanden, har flera orsaker, men en av de viktigaste är att ex- porten till Commonweslth "har sjunkit och ett man nu på andra håll måste "ta igen, vad som gått förlorat, Exporten till Sverige är av gammalt datum. Det äldsta han- telsavtal, som England har, är träf- om att den svenska marknaden in- |]. ar 'skötts.så som: den. borde. I? net. av. sin mest berömde mans "bortgång.. J åtta år.var. ”Av-: gust: "Strindberg anställd - vid "KB de tre sista” åren; var han "dock tj nistledig för kulturhistoriska" stu? dier — oct"dä är har har hittat myc" ket material till sina” ”Stockhölms-- skildringar och, sina historiska" be- rättelser och dramer: . : ” ”: Utställningen, ” som "fått. namnet Strindbergs . Stockholm; , avser : att belysa Strindberg somi stockholma- skript och förstorade sidor ur ir hans "böcker utan också på ett synnérli- gen .rikt' bildmaterial" som på ett eller” änhat, sätt anknyter till kän- da och berömda scener 'öch partier i Röda rummet, Götiska rummen, Det nya riket, Svarta. fanor, Ensam Im fl' Det. är . gamla, kartor - och stick som tagits fram ur KB:s göm- tidskrifter och: samtida fotografier, Gustaf Andersson, vars stora sam- ling stockholrnsbilder KB köpt.” Materialet ' till ' ”Gamla” Stock- holm” har Strindberg nästan i var- je punkt, både ifråga om bilder och text, hämtat på KB. I bokens inledningskapitel "En : stockholms- promenad 1730” har han följt stads- ingenjören Petrus 'Rillaeus” stora stockholmskarta 1733, varifrån han också hämtat en del illustrationer; Och ett stort ' kopparstick över en begravning ' vid ' Klara kyrka 1727 har hjälpt honom att ge en tids- typisk bild från den tidens Stock- holm. >: « Strindberg tänkte skriva en "stor svensk kulturhistoria och begärde därför i ”största ödmjukhet?" tjänst- ledighet under skilda perioder. Hans ansökningar finns” att se" på ut- ställningen, den" sista av dem är undertecknad Kymmendö — Hemsö i Hemsöborna. KB har också hans sista vilja — ett kort testamente där han föreskrev att begravnin- gen skulle hållas kl 8 på morgo- nen för att den inte skulle samla nyfikna, Man följde som bekant hans vilja, men förlade begravnin- gen till en söndag. Ingen svensk man torde ha följts till graven av så många människor som August Strindberg, När Strindberg fått ledigt för kul- turhistoriska studier gjorde han bl a en visit på Storkyrkans vind och fann där i en trälåda några - gamla ben insvepta i linne och Pperga- ment En på latin avfattad skri- velse som låg bredvid angav att det var S:t Görans ben och att de mor, bilder från in- och utländska |. många : tagna..av amatörfotografen.|-" ” iande vakterna. avlossade då! några : | Sea och tre Salénbåtär. VÄSTINDIEN. : en ””Bananen - smakar" ungefär ett fikon, men långt sötare, är där- för bäst för barn, som :ännu ej ” vant sig - vid "starka saker, samt fruntimmer” skrev Linné i en före- läsning :om' dieten. På 1700-talet importerades' visserligen ännu "inga bananer till Europa — rien ”blom- sterkungen” hade sett. - bananplan- tor i växthus i Holland, ? klent : Den. berömda : vägen "till Curacao leder dessvärré inte alltid 'så långt den' räcker” När: jag i Rotterdam steg ombord på Salénbåten” ”Hispå- niola"; vardet" meningen "att far- tyget skulle bunkra :på denna lilla holländska ö utanför kusten av Ve- nezuela '— föratt sedan fortsätta | till: Colombia "och" Jasta . bananer; Själv. skulle" jag h öpa a av på Cu- TaCaO.' IA "Men ma 1: € ropa. hej för tidigt. Mellan, Biscaya och. Azorerna fick: vi ett. telegram som '. beordrade ::oss.: till ; Fort-de- France på Martinique, Det' franska "Compagnie ” générale” transatlanti- | que” hade” övertagit' ruljansen :..” + Fransmännen tycks ha svårt att bygga ' egna ' bananbåtar,” Fäk-| tiskt. har. i" vår "minst sex svenska fruktfartyg gått 1 'mer eller, mindre i] ”spårvagnstrafik” mellan Frankrike och de" franska” öarna. Martinique och Guadeloupe: " älsingborgaren ”Joh i. Gorthon”, ," trelleborgaren ”Pearl Sea”; göteborga "North "Nio å tio”dagar. tar det varde ra: riktningen över ; Atlanten med :| dessa! snabbgående fartyg; som. i flera fall gör över 18 knop. Én” dag går åt till 7 lastning eller / lossning. Det gör” — "i medeltal — Ten "svensk. heten hålles" jämn. Ota är r det nöd= vändigt med ända till .75 fullstän- diga luftombyten per timme i last- rummen, ' På det viset hejdas ba- nanernas "mognadsprocess”— 'unge- Man bör" avstå från att. ini män - spritinköpsrebistrering;"; LO i likhet. med nykterh kommittén. Antålet missk kunder är så begränsat” att! fär som man vid kritiska operatio- ner numera i' vissa fall.sänkerpa-! tientens kroppstemperatur just för: att minska ämnesomsättningen och; livsfunktionerna för övrigt." ”: "Bananplantan är dock inte” in-, nanerna kom faktiskt inte dit förr- än. den spanske. prelaten Thomas de "Berienga 1517. av omtanke. om slavarnas försörjning si" Nya: värl- den tog med sig ett antal rotstoc: kar från Kanarieöarna till Haiti. Till Kanarieöarna. hade" bananen nått på långa omvägar. från sina hemtrakter som ” låg > i. sydöstra Asien. Från Haiti spreds den. över e | Amerikas tropiker, där både Co- lombia och Ecuador, -Honduras och Guatemala idag är stora bananpro- ducenter' "vid. sidan av de :västin- diska öar” som .lämpar” sig för -ba- nanodling; Detta ' hänger -i. sin tur på nederbörden. På torr, regnfat= räd”. som. bananerna r på” är :emellertid inte" alls några -träd "även om de kan nå :flera meters höjd, , ”Stammen” består i slidor,”som "efter." hand trängs' utåt och ihop av yngre blad som växer upp”genom den ”fölska stammens” mitt” och” tränger ut genom dess topp.” Bladen kan bli ända” till 3 meter långa och 60 em breda. : När) "sedan plantan börjar ma sig 'mognad: och det är bara en gång i sitt liv: som den bär frukt. — 'spricker, en "stor" rödlila' blom= "| knopp" fram; Ur 'den utvecklas ba-' "med; sina tätt & "Strindberg om B ” Att : Alfred” Nyst: staty 'på Hasselbacken 'bär' Strind- bergs drag torde vara "mindre .all- mänt : känt." Den”. unge. "August Strindberg. gillade änte Bellman ' i någon: högre grad. men, ”roade”: sig likväl med "att i konstnärens: ateljé sitta modell för. det blivande konst: verket, Det hände 1869. + Strindberg” och hans: familj. tade flitigt... På" gamla 'Stockholms- kartor. kan man följa flyttningarna. "| Under sin första" stockholmsvistel- se: fram till 1883 bodde' Strindberg mer stadigvarande på 14 olika plat- ser ' på. Norrmalm " och Östermalm, och under" den” "senare, Perioden, åren 1899—1912, på. fyra olika stäl. 1908 i Blå" tornet, i | len; från han avled. lyt- | nn. Nu? har ifran = gått långt? förbi 100.000-strecket :— 'och "på de brjt” tiska Windwardöarna Grenada och St: incent, St. Lucia och, Dominica taglig.; « fö pital har: investerats i. nya” planta get.» inklusive..många rena. små- bruk. Bilvägar har byggts eller för- bättrats, :Kort sagt: inya inkomst- tillfällen / har-' kunnat. .ges :åt : allt större. delar, ;av befolkningen. Ba- nanodlingen' har: sakta, men säkert börjat minska nöden på desså otro ligt och överbefolkade öar.” : + Överallt: längs vägarna . ser nu b kiul — hedda" De, många ' utställda rip-. ten tillhör alla KB, som för övrigt äger de flesta av diktarens' manu- skript. Och det var: för övrigt "på KB som han lärde sig den upprätt stående, prydliga, piktut,” som” gör hans manuskript så lättlästa, . :- "Utställningen har ordnats av bi- bliotekarierna "Bengt .Dahll äck och Erik Ericsson. Socislvärden sake :lordna. bostad i i fall lantarbetare, vräks . I lantarbetaravtalet finns en be- stämmelse som säger att bostad som upplåts av arbetsgivare till arbeta- re betraktas som tjänstebostad.: Då omkring 75 proc av de i jordbruket löneanställda faller. under denna bestämmelse har frågan om tjänste- bostad större betydelse för lantar- betarna än för andra arbetargrup- per." Det är lantarbetarförbusidet som gör detta. påpekande hos justitie= ministern i "anslutning "till betän- kandet Samtidigt fästs uppmärl där: den "utvuxna. men ännu: inte mogna: frukten. samlas och embal” leras, när. en bananbåt' i antå- gande; 'Lastbilar svara! "för trans- porten i till hamnen — 'där lastnin- gen sker" antingen med , elevatorer eller : (som :på St Lucia) på, det gamla. sättet med. långa. rader» av ör som bär bananStockar.på huvudet.: kor.som visar hur. många stockar de burit. Två stockar ger 5 cent, vilket för en rask och flitig kvinna på 'en dag kan göra omkring 10 dollar d:-v-'s'30 svenska - "kronor. Det är mycket. pengar fö en födingi i Västindien .. pen ” Nerkylning bevarar frukte; å i På fartyget kyles bananerna ner till omkring 12 plusgrader eller nå- got litet' lägre —- och” det gäller att hålla: denna” temperatur under hela överfarten, Detta sker genom ständig . ventilation . som samtidigt innebär, en garanti, för att: fuktig- bli - vräkt: utan att hänsyn tas till andra . omständigheter" än att ar- betsgivaren. behöver bostaden till annan arbetare: I allt för många fall På några av systemets olägenheter. Vad först gäller arbetsgivares rätt att disponera' över sina till de an- ställda . arbetarna upplåtna bostä- derna gör förbundet ingen erinran. Om den ordningen skulle införas att arbetarna vid jordbruket skulle få besittningsrätt till tjänstebostaden sedan anställningen upphört ktnde detta leda till uppenbart orimliga konsekvenser. Förbundet vill däremot framhålla att det i viss utsräckning förekom- mer vräkningsförfarande som en- ligt förbundets uppfattning är helt onödigt och som skulle kunna lö- sas på annat och i ett kultursam- hälle mera humant sätt. Den' som av en eller annan anledning inte kan fullfölja åtagen tjänst och inte | ka. Vår egen. import lä "här der”, som, var och” en | bananerna "pekar:imot'- jorden, Nå- ib got annat hade: heller" "Knappast va- :: eftersom .det "inte älg om” ”småpotatis”, En användes bananerna. dock första transporten: ägde''rum : 1804, då. en "skonare' förde 30 bananstoc- kar/från .Kuba-till Néw: York, Ef- ter "hand som :snabbare fartyg kon- struerades,: "ökade : emellertid ; ba- nanfrakterna: 1884 .kom .t ex 10.000 töckar till England från" Kanarie= nas;,-att en ' moder ”Hispaniola” la stockar!) 7; Aa 21908. kom 'den första bananlasten till Sverige; :1922 fanne” det regel- bundna 'ångbåtslinjer' som sörjde för banantransport till Sverige från Rotterdam och Bremerhaven — och nu är det oerhörda mängder: bana- ner "som fraktas både". från. Väst- afrika: och .de amerikanska ”tropis kerna till Europa och ' 'Nordameri- tydligt 'bananbåt 'som "omkring, 100: 000 verstiga 50.000 ton..." ; För några år sedan gick ”det sv en= ska båtar :också på de brittiska Windwardöarna, Nu är det huvud- sakligen, tyska fartyg man stöter på i. denna del av Västindien '— plus " ett "par miniatyrbananbåtar som: lär: Vara sin” ägare, . den holländsk jelske «' gen + sådan registrering ! heller enligt LÖ:s méni & att nådet. ” hemsk i. Västindien. De första ba-;: verkligheten av tättsittande , blad- I; ehdast” till, Iokål 'korisumtiot Den arna.” (Som jäm örelse kan Näm=. dan inte' kan anses 'motiveri i ommjer>stinté"- syfte kommittén avser, nämligen ält . minska ungdomsfylleriet och missa. N 4 bruket bland vuxna samt at kom=. v ma till rätta med langningeni. Det "synes - emellertid. nö . att vidta ytterligare. åtgärder för. alt r ar motverka missbruket i »sanbarid. med . den fria utminuteringen, LO. ' ger därför sin anslutning. till försla=, get, om skärpta regler. om i avstängd, ning "och registrering av; vissa” käs pare. Det är av stor vikt'att persor nalen handleds' på "ett sådant-sätt man brukar .de. nya befogenhöterria '. med synnerligen 'stör<urskillnad så att bestämmelserna inte: drabbar den skötsamma” delen av kundkrel; sen. : Tr dersuräns 1 för Värstpliktig I i Välörrn än för andra när det gäller + köp, avstyrks, Inte, heller än: LO nu beredd watt; tillstyrks fö slå= get om skärpning”av bestämihe Isör uppstått. i samband. med: den utminuteringen men är samti män legiti troll. 3 "tillrätta med död "Man motsätter se. dock inte:att en "sådan kontröll: he I förs på försök, vabvid en" ällmknt | vedertagen > legitimationshandUfig bör :»få: "användas; väven: ; härvidlag : « påpekas”. «vikten & av satt. ner.” : Til sist betonar LÖ att d terhetsvårdande” »arbetej> grad. ”än. tidigar byggande karaktär. ning” och upplysnings ”u dande 'insatseb, förskning, vå alkoholskadade och: (Ch u”tillgäng! [7] redningar: och” erfarenheter" Töreliga ger enligt: ordens Häning itite. Don hälsar: "också med | illfre tillolåg de”fö eslagna skärpta" reg | föt avstängning -och gilla r Fkärpnidgen, av kontrollen över” budsköpån; ' Det torde" inte.y Vv ä diskriminera hågorr, enda han. bär uniform; änser öre avstyrker föl 1 dersgräns £f ro vä inköp: er spec)” bestulits' på hela : tal, 6.000 kr. Geests stolthet, ++ > av Med 'en' sådan : liten båt vå. ca 1.200 ton åkte jag från St ' Lucia till Dominica: Hur bekvämt den än var inredd, så verkade den näs- tan' som ett skäm”" i jämförelse med de stora svenska -fruktfartyg jag stiftat bekantskap med. ”- Dagen efter det att 6.000- tonna- ren ”Hispaniola”, som fört mig till Martinique, gått ut igen med full last, anlände en ”anaen Salén-båt till samma franska ö. ”Atitlån” het- te' den: — sjösatt 1961 och uppkal- lad efter en sjö i det mellaname-= ikansk la — och den var om reviderad: hyreslag, har. I digh -föranstaltat . om hjälpåt- gärder" först när yräkni varit fullbordad, Förbundet begär nu skyndsamma åtgärder - och erinrar om bestäm- melsen i lagen om 'socialhjälp, vars andemening utan tvekan torde va- ra; heter det, att den som saknar bostad äger påkalla socialvårdens hjälp. Man vill. nu att i stället för att " vräkningsförfarandet - vidtas skall socialvårdsmyndigheterna va- ra skyldiga att ombesörja att bostad bereds den bostadsbehövande tjäns- tebostadsinnehavaren. Genom ett obligatoriskt underrättelseförfaran- de ' från den vräkningsbeviljande myndigheten — länsstyrelsen — till dish med sina över 8.000 ton så stor att fransmännen, som befraktade den, måste låta den ligga overksam på redden utanför. Fort-de-France i pra dagar, innan det fanns" nog bananer åt den..;' rela Bengt Sjögren. —Butiksråtta fick tv års straffarbete - STOCKHOLM (TT)... - "Vid. Stockholms rådhusrätts I:e avdelning dömdes på tisdagen 25- åriga Terttu Marketta Sörenson till straffarbete i två år för bl a grov kan dessa ingripa på ett mycket ti- stöld. Fru Sörenson har under ti- den oktober 1960 till april 1962 gjort Jatt.hon:skulle +; LÅ . inga äm "råd angående ae RS fråga - ON Passat på att inköp har . "P förvarades I n. pl bot som "Jåg' väl gömd ”i ne som' han hj vt med én det lön arbeten var köksfönstret i å ”hähg atl, ga krossat, Han 4 i ätt plånboken med pengarna våt bo ä z IRAK " Polisen i Stenungsund Som; anmälan om stölden hade på. gen' ganska gott hopp o om ati kuhna .: få tag i Hjuven, | och. sj från och med Snadagen de 18 med två öre per kg; m kerbolaget. Höjningen ädelt 6. en anpassning till ACNE priset. världsma smarknads« get tillväga och under < e ra I digt stadium. En sådan ordning torde | sig skyldig till en lång rad stölder i| 27.577 ör öve ok N vn Den bettaka A är 300 år gam- | överlämnats till Sten Sture och frivilligt lämnar = tjänstebostaden | medföa en välbehövlig sanering an- små butiker i Stockholms centrala | de i följ krå I kontanter och återståen. ns ittiska utställningen i hans hustru år 1490. Nu har reli- riskerar enligt utsökningslagen att! ser förbundet. (TT spec) delar. Hon har gått mycket försla- bankböcker innestä ende medel på handlanden = Edv. . Jacobsson överta bilden men hans fru ville ebsolut inte ha den. Den dåg å ett uthus och frun påstod att den bara förde olycka med sig. Så fick jag köpa den för 25 kr Postgire 900 104 och nog har vi haft .clädje anv den för "det" priset många sånger om, slutar hr Eriksson. Men om den k så trevlig pratstund med det vara ifred. inte kan låta andras ägodelar Roligt är dot att ha får en | upp ilt hans vackra trädgård i år vill si änskar dem lycka till på den Fr ae TOY ä net finns allt | stora högtidsdagen. - för mycket 'okynnigt folk som -- Cel, - ÅAnnonsera.i LT. |.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.