”, har avlagts i högre allmänna Jä- Måndagen” den 21 maj 1962 LAHOLMS ' TIDNING MARKARYD Studentexamen. Ule 4 ta starkare klocka. ' Longines har fulländat den självuppdragande klockan till ett automatiskt ur söm är tunnare, starkare a . de sin våldsamma entré. Vi i nyas- te tid, där allt kommer så kvickt £lag i slag, upplever inte ens atom- kraft, rymdfärd och månbeskjutning mot denna väldiga stålhäst! Vad var en åkevagn, till och med en Göteborgskörares, mot dessa väldi- ga vagnar i en lång rad. Vilka seendeväckande moderna trafikled. Men vi sena tiders barn har fått det perspektivet för ögonen som säger att förändringen går i racer- man det är underligt att den smyc- kebärande kvinnan inte trycks till marken av glittertyngden. 1 själva verket är det emellertid inte så farligt, enligt sakkunskapen, nd Li LR > RING OSS ; VEM VET 2 : BILREKORD. . NÄR DET GÄLLER ”P itteban n” h idé 1 | 1898— : . -GOLV eo d OC 1 éer a: Nee Lexikon för en var av dr Ivar Ek N : : , , - | ” | SS tr (Eftertryck förbjudes) > DET LÖNAR SIG -- LONGINES Av Walter Dickson jo I — : : 4 FLAGSHIP - . oo Sellérifrön är ganska små och Tel. 035/153 41 z 2 as oo Sellerifrön är ganska ”Parkettg AE å 4 AD od ATIC M= hade gärna velat ha ett öra | med detta rökbolmande och frus-| vägens revolution tillhörde för den även I ringa viktsmängder blir det Linoleum : enn ta 4 rubinkullager med när ”Falkenbergstyran- tande ånglok, som ärades med tidens uppfattning ett äldre skede, | 1504 ett fantastiskt antal frön, På ett inoleum TN S pdismteter 35 nerna och förresten hela ' den]|kunglig -invisni i och ligen fanns den och hade sin kilo seHerifrö finns det nämligen lastfiltmatta a 2 eter 35 mm inte mindre än mellan t å och Plastfiltma : ” JAA. stålboert | kommunala världen” i Ätrastaden,| jublande folkfest, : Järnväg ig- | givna betydelse — men land. 001. miljoner frön! me vi tre - Vinylplattor s . = vattensäker "under mitten på 1880-talet var in-) ningarna bildar portalen till en nyl|gen var definitivt distanserad av 4504 s FRE ENPERSES ” begripnd i én åv 'vår kommunala | tidsålder, en ny värld. Folk stod för- järnvägen som nyskapande trafik- . : ” Md Kar Ni råd att inte historias hetaste debatter: den som | undrade och gripna, en del också | stråk OO = Många av de moderna ke LM. o gällde om Falkenbergs stad skul-|skräcksl inför en teknik som : >” som i synnerhet de rika kvinnorna el. 15341; Hantvergsg.! 25 : :: välja det bästa? le teckna en större summa i Väst- | kunde frambringa dylika vidund De är digt att se den gamla] [50] ca hos oss briljerar med att bära, fö- --- HALMSTAD > | , vote . | kustbanan, som då höll på att dras] en ångpanna förvandlad till en dra- banvallen öde och barskrapad, 13001 - . refaller mycket tunga. Den smyc- Helt ny automatik .— tunnare; | fram. Det var den nya tiden, ån-| gare av vagnar, resenärer och frakt- | detta som för inte så länge sen var Ål | keskörd en dylik kvinna bär kan gans och elektricitetens, som gjor- | gods. Vad var den levande hästen | den nya banvallen; traktens upp-| I220l s p tera kilon och ofta tycker 2001 15 1004 rovedfret i Halmstad av bl. a. Ing- rid Ericsson, Hinneryd, gamt vid Luads' privata elementarskola av . ; bl. a. Marianne Nilsson, Hinneryd. Div. 4 Sydvästra Småland. Ljurgby—Alvesta " Växjö BK-—Traryd ” = 1—2 " Mar aryd— Rydaholm 3 Skeppshult Växjö Norra 2—0' Etrömsnäsbruk— Älmhult - 4—1 LONGINES Se den — köp den — : hos Stjärnurmakaren! "TORE NILSON UR o. OPTIK . Storgatan : LAHOLM: "Materiella skado väl och Vita Nn eo En söderifrån” ko de påkördes i i "Genevad or då personbil . söder" om hastigh tsb göteb bilist råkade på sön - ” dagseftermiddagen ut för en trafikolycka ungeför 200 meter ' början i i Genévad., " Mrafiken var tät och & en lång fataren av bilar färdades norr- > ut. , Göltelbongsbilisten - försökte göra. en '.utböytning ner fick möte och tvingades gå in i en "kastades - utt och hela : vagnen gick över vägen och oturligt. nog välte och vred . sig et halvt Wwanv, I samma veva påköndes han av en norrifrån kommande 7 ducka. Den framförvarande bi> knäredsbo, som inte kunde und: oRaen "LYSNING Ta w : biträdet ' Ella Peter: Ssony” : Torggår den, Båstad. : 607 år. a 2 a "> fylleri Imorgon £ ”gummifa- Svensson, briksarbetare: ; darinnan Greta Person, Agards- E gatan :8, Båstad. ; ” Tomas dotter: till frambhidne ”kantbru- >> DÖDSFALL: "denna och har sedan skött den adi. > den bromsade ån joch detta fick till följd et även götebongarern; > fick slå till. bromsarna, Detta medförde, att balkändan” drogs | vika lot köra på den frambtör- wvananide bilen. inga personskia- dor uppkom amen dänemot gan- ska. kraftiga materiella skador på bilarna; - ON åt. vänster, medan framändan' ”Föpetseoacar, fyller i morgon fru Selma Nilsson, > maka till lantbrukare Elof' Nilsson, Högaholma,: His- hult. . "80 år ve ” : fyller i morgon E verkmästa- ren” Patrik Vilhelm : Nilsson; Ivar » Nilstor Pp, .Genevad. 2 a 50 är . | NN "fyller i morgon hemförestån- fyller i morgon frå Ester. Be- ata Johansson, Båstad. — i Laholm för bilförsäljare Osvald Svensson och kontors- båda från Laholm. es — i Laholm för civilingenjör : Haddock ”, Richardson, . Mölndal, och sjuksköterskan Birgitta Lundin, Danska vägen 25 Laholm, Å för 108. Jan. | Nils-Erik Ljungkvist, Halmstad)” och frös klen :Minja Knutsson, - tadoptiv- vo sön : Karen Herman Knutsson; 'Pe- | fersbörg,. Båstad ” of s Nidel; Nils-Egon - Disponent BEGRAVNING — Stoftet stor ” lantbrukare August Nilsson, Våxtorp, vigdes på lördagen till den eviga vilän' i. Våxtorps kyrka. : Prestaverna fördes” av: Pålson, Vindrarp. och Ernst Pål- 4 son, Skottorp: Som inledning spelade > kantor." Edith '' Möller lantbrukarna - Karl stilla : orgelmus Kyrkoherde :v | Arvid Hallind höll griftetal, för- . oc slrättade” jordfästningen och ' ut- fen förde ; begravningsmässan med antifonier. Vid graven talade en son till den bortgångne, f. lant- brukare, Truls ' Nilsson, Ö.' Ka- "| rup, > samt "lantbrukarna ' Sven Hellsten, Köpinge och Erik Pet- tersson, Berg." Den "sistnämnde nedlade en krans för ”Våxtorps socialnämnd. - Officianten : fram- - | bar: de anhörigas tack för he- dersbetygelserna, ' och . unisont sjöngs ”När jag slutar mina da- gar”. " Många 'vackra blommor smyckade båren.- ÖN ne = En högtidlig "jordfästning ägde å torsdagen rum i Båstads kyrka då »stoftet efter fru Sigrid Trollér Furuvägen, Båstad fördes täl den eviga vilan. Prestaverande var herr Rudolf Svensson, Båstad, och herr Gösta Ohlsson, Espö. Akten inled- des med solosång av kantor Anna Åstrand som -sjöng ”föntröstansfull vi blicke” av A. Runbäck, Jordfäst- ningen ' och altartjänsten förrätta- des 'av pastor I, Simonsson och ef- ter - välsignelsen och - 'psalmsång sjöng kantor Ästrand ”O Helge an- de sänk Dig ned”: När kistan för- des ur templet spelade kantor Al- bert Runbäck ”Adagio” i A-moll av J. S. Bach. Vid graven talade ingenjör J. Jutie, Landskrona, var- "lefter pastor. Simonsson förrättade bön och lyste frid över griften samt frambar” de anhörigas" tack. Många | NilsiEgön Nidelius,. Grevie har av: lidit i en ålder av femtio å år. Han - war son till N. P, Nilsson som star- "tade den kända trävarufirman med samma nainn. 1939 knöts han till ” strativa ; delen. Närmast sörjande jär makan Gabriella, £.' Holmström, fil, kand., barnen Lena, fil. mag. "och maka till arkitekt Hasse Fri- dell, samt Bodil, Lennart och Ag- neta, samtliga ” studerande, svärson '. och barnbarn. CK -Smör :. billigt, nu: vatikra I och bl hade ägnats den bortgångnas minne? som något så revolutionerande nytt som gamle ostariska 1800-talet när ånghästen dånade fram och fick en hel värld av idéer och trosföre- ställningar att vackla, Det var ju inte ångloket i och för sig som åstadkom denna revolution, det var industrialismen som körde fram på sina kugghjul och remtyg och ska- pade helt nya arbetsförhållanden och livsmiljöer. Det var helt en- kelt det gamla självhushållningens samhälle som höll på att sprängas sönder, den -kringbyggda ' gårds- miljö där man' gjorde allt själv, från skor, kläder och verktyg till dansbana och likkista. Livet hade varit helt i denna 'naturahushåll- ningsvärld, slutet inom den kring- byggda' föreställningsvärld, där till och med de sociala orättvisorna var ”tryggade”. Nu ö i slu- lass kunde inte på kort tid fors- las från den ena orten till den andra, Inga skjutshåll, inga häst- byten och övernattningar. Denna radikala förändring i sättet. att åka och frakta — detta underverk, som den långväga hästen av stål åstad- kom, ställde folk gapande av för- våning. Först drogs Falkenbergs järnväg upp 'till länsgränsen, men” sedan vidare till Limmared. Det var en trafikled som gav Ätrasta- den nya möjligheter, nya framtids- perspektiv. Det var utifrån denna trafikkontakt - med Västergötland som drömmar kunde börja röra sig vilka gällde Falkenbergs hamn. Så långt fram som en bra bit in på 1940-talet fanns projektet med en spårbredd Pyttet kopp- takt, i ett så atomenergiskt tem- Po, att vi inte längre hinner notera vad som egentligen sker i det som synes ske. Under' slutet av 1800- talet och början av 1900-talet sked- de en så genomgripande omdaning, en så tydlig bräsch i det gamla, att sinne och tanke väcktes till en ny rörlighet, ett sökande och ett frå- gande, som resulterade i en ny dikt, en ny konst, en ny kultur- syh, Nu hinner vi inte blinka förr- än det nya har blivit det gamla. Vi hinner inte bli storögda och und- rande i tanken '— det gäller. bara att-haka fast i det flyende åket och hänga med i svängarna. Följa med sin tid, som det heter. Men 1889, när det motionerades i Fal- kenb Stadsfullmäktige om ut- av Py lad till en Sjuphamnsanlöggning. i Falkenb tet på 1800-talet en helt ny värld fram tvärs genom den gamla. Ideal och trosföreställningar vacklade när livets mening inte längre gick att hålla i handen som en skomakar- läst utan industrien kom och tog hand om' produktionen och myn- tade. it allting i växelpengar,. Än- Hade man talat med. en falken- bergare från 1890-talet och sagt att Falkenbergs Järnväg inte skulle bli äldre än en mansålder,'så hade man inte" blivit trodd. ' Man hade då inte den ringaste aning om vad nyttjande av vattenfallet vid Herz ting för elektriskt lyse, då ' tändes det också ett förundrans ljus i hjär- nan på folk, ett tankens belys+ ningsnät följde den elektriska an- läggningen. . Den. nya. -tiden:: fick idéer, . "- Var finns de nya idéorna 3 i Jag? motortrafiken = på : land Har . Sputniken ; tänt ' en : idé? skulle komma att betyda, Lands- Nix. vi hinner inte ens förvånas. H gan, elektriciteten ' och satte hela tillvaron i en alldeles ny rörelse, Arbetskraften blev rörlig, || tanken blev rörlig, känslan blev I]. rörlig. För de gamla tycktes all- ting ställas på huvudet. En ny ång-' kraft och en ny elektricitet -bröt in i:litteraturen.: August Strind- berg blev den: store. sprängarba- sen, som borrade in 1 sprängladdnin- gar i den oscariska trosvärlden och med sitt ”eld i berget” gav signa- len lill det stora realistiska genom- brottet. I det kontinentala 'måleriet kom en optisk realism, impressio- nismen, och bröt sönder det gam- la idealistiska måleriet. Experimen> talismen satte fart, den experimen- ”tellå rörelsé genom hela: kulturfäl- tet, som har gått vidare in i nuet. | Det var en. ny vetenskap "och en ny" teknik som 'gav/ klartecken till denna framryckning under ri rör- lighetens signaler: Z . : I denna omdaningsud kom just ångloket att. framstå som en in- karnation av allt detta' framrusan- de nya, som hotade en gammal till- varo, Det var ånghästen.som . med sin eldkvast. kom farande genom landskapet. Det hände inte så sällan att gamlingar, i synnerhet av kvin- nokönet, gav sig på flykt när de fick se detta tidens bolmande och dunkande jehu, Man var ännu kvar i de. magiska -' föreställni na värld, och (ångloket hade en slåen- de likhet med de eldspyende vild- djur hos den fantasi. som fått: up- penbarelser om världens undergång. Men det fanns också vetenskapsmän som ruskade på huvudet och me- nade att denna hiskeliga fart skulle bli skadlig, ja fördärvlig; för mänsk- lighten..' Trumhinnorna 'skulle 'in- te hålla för påfrestningen i denna t. Ik våld. framf: och "dikten blev under det gryende nya seklet ångloket en symbol för dy- namismen, den frambrytande mo- derna tidsålderns energi, .Diktare gjorde ljudhärmande dikter, som vi nu finner smått komiska, men som när de” första ' gången lästes” gav ifrån sig ångmaskinens heta puls, i en konstnärlig upplevelse. H Den stålpegas, detta frambry- tande nya fortskaffningsmedel, var detalltså som Falkenbergs fäder och | drätselkammargubbar satt och debatterade så hett under mitten av 1880-talet. Vi kan vara säkra på att den debatten inte stannade in- om de trängre kretsarna,' det var ett pratande, ett blötande och stö- tande av detta högaktuella.',och livsävgörande problem ute -'bland ”allt folket”. Ångmaskinen var in- te bara en teknisk historia, det vär i Eka hög grad,;en andarnas på- drivare, en pratkvarnens och tanz skinens revolutis de fart- förändrare. 1886 wsz' Västkustba- nans år, och det beslut som Fal- kenbergs styresmän klubbade be- tydde att staden vid Ätrans' å teck- nade 130.000 kr .i nya tidens järn- bana utmed Sveriges Västra kust. ” Sedan kom Falkenbergs järnväg 1894, och staden tecknade 'sig då för 130.500 kr; Det var en fantas- tisk tid "med revolutionerande nya Perspektiv. Pyttebanan var sanner- ligen i folks ögon på den tiden in- te uppfattad som ett litet hönsatåg == det var en stolt syn i allas ögon 1 Jordbrukarnas Föreningsblad berättades det för en tid sen om en äldre husmor som erbjudit sin hjälp åt husmödrar, som behöver hjälp i sitt arbete, men dessa hade föredra- git flickor i 15—16-årsåldern. "Det frågades varför man hellre tog emot okunnig hjälp än bistånd från verk- ligt kunniga husmödrar. Saken. är betydelsefull på många sätt; För än« kor och andra” som sysslat med hus- morsarbete men ' förlorat .sin- plats därför att föräldrarna, som de arbe- tat 'hos, eller den private arbetsgi- varen dött. Det är svårt för dessa duktiga människor att försörja sig, särskilt i åldern mellan 60 och 67 år, då folkpensionen kommer. ' An- ställningsförhållandena har ofta va- rit sådana att de inte kunnat spara något nämnvärt för gamla dar. Och även om -det finns ett litet Spara . Äldre. Kushållshjälp? Av Märta "Leijon | RER bjuda ut: sina Hjänster; Det finns många ”sextioåringar" som skulle bli utmärkta. barnvakter och. medhjäl- pare i daghem om de fått aldrig så litet hum om hur sådant skötes nu för tiden, De damer som är engage- rade i hemhjälpsnämnder” och so- cialvårdsnämnder... - borde':z. kunna samarbeta ,, både; för. att få. fram kurser och deltagare i kurse en de som är arbetsvilliga kan hjälpa till genom att göra framställningar och förfrågningar som kan leda' till sådana kurser, En gammal farbror sa vid ett tillfälle att det är fjolligt att tänka sig att gamla husmödrar inte är fullärda! Men ingen är full- lärd. Jag tycker det måste vara ro- ligt att vara med och : "pröva, något nytt och inte behöva känna sig som en idiot: inför tvättmåskinen och hushåll: utan kunna kla- pital gör nuvarande att det 'inte' räcker, till hyra och uppehälle" i den'sena medelålder som föregår folkpensionen, "Varför vill inte ”husrmödrarna ha dem? : Varför tar'' de hellre ung okunnig "arbetskraft? Det beror sä- kert på att varje husmor har sina egna metoder .och sin egen ordning i hushållet; De unga är vana vid att dirigeras, de går beskedligt efter anvisningar och det blir inga tröt- tande frågor eller "något divideran- de om att det hela kunde gå till'på något annat sätt. Det är inte lätt att dirigera äldre folk, Tror man, De är vana vid att göra arbetet på sitt eget vis och anser .att det är bäst. Det är emellertid möjligt att ordna saken ganska smärtfritt, Jag har för | "> några år 'sen berättat om hur man |” i; Uppland ? och . Östergötland med | :' hushållningssällskapens hjälp ord- nat kortare' kurser för äldre hus- mödrar - som ” vill :bli till hjälp i - yngre" hushåll Den som gått ige- nom sådan kurs kan också räkna på - att få hyggligt betalt. Det går att få plats som hemsamariter i kommu- nerna eller byarna och det går att arbeta i privata hushåll. Man me- nar. att gamla husmödrar kän all- ting men det finns åtskilliga" maski- |] ner "i hushållen "som inte. fanns förr: frysboxar, kylskåp, tvättma- skiner, - tryckkokare och hushålls- assistenter. av olika slag. Man fry- ser in och man konserverar på nya vis: Det används cellstoff till bar- nen och inte blöjor, som man an- vände förr. Man sköter och polerar sina möbler på annat 'sätt än förr och har många nya material som skall ..ha : sin skötsel, inte minst i fråga om tyger. Jag tycker att en- samma kvinnor : skulle vara för- tjusta åt ått få vara med på en kurs, :'som ' dessutom inte kostar dem något. Inte minst genom sam- varon med andra i liknande ställ- ning får man tillfälle att dryfta sin situation, Man får mer insikter och självförtroende när man vet att ens kunskaper är cbsolut nya och be- kräftade genom det intyg man får när kursen slutar. Man behöver ej känna 'sig som ett socialfall som får ra också de nyare modellerna. Det är roligare än att ta plats för in- genting hos någon gammal snål och grinig gubbe som inte själv vill gö- ra. något ' men fordrar, att gratis- khållsarbete hos honom ”ocH därtill tacka ”'och i "niga för husrummet. Äldre husmödrar som gått igenom en liten kurs blir säkert välkomna ideyngre hushållen, h helst i i d arbeterskan skall göra" "fullt hus- |] > Den har nämligen räknat ut att tyngden. sällan överstiger fem kilo för alla smycken som även den exklusivaste vita kvinnan bär — alltså mindre än vad pälsen vöger. "Eftersom den festklädda kvinnans. kläder inte väger så myc- ket — ofta nästan ingenting alls — bör tyngden av fem kilo smyc= ken inte kännas så hårt, Jämfört med mannens klädedräkt, . anser sakkunskapen, att kvinnans kläders vikt tillsammans med hennes smyc« kens 'vikt, I allmänhet understiger den tyngd som enbart mannens festkläder representerar, Bland de färgade kvinnorna fån > rekommer emellertid smycketyng= der som betydligt överstiger de vi= ' tå systrarnas. De kvinnliga med« | lemmarna av den lilla Simlastaten Bashahr, brukar på sina fester gå omkring I en. smyckemlngd vars tyngd ' sällan understiger femton kilo. Men så har också dessa kvin-= nor stora och tjocka öron- och näsringar. av silver, samt om ar- marna och benen tunga, av mas- siv brons förfärdigade ringar som 7 rs rekord ännu osi IN xo & Kostnaderna sätter spärr för nn” utveckling. Inga hya bilrekord ” på fjorton år Inom flyget "och inom sporten överträffar det . enå rekordet det andra, Men inom bilsporten slogs det sista rekordet för 14 år sedan och har sedan' dess inte förbättrats. Nu ryktas det åter, att Arkonsfa- briken i USA har planer på att gö- ra en ny attack mot det besvärliga rekordet från 1947, För 62 år sedan överskred - man 100 .km-gränsen, knappa tio år senare var man uppe i hastigheter ö över 200 km och 400-1 slingrar sig i dussintal om "aras km-gränsen överskreds för mindre olika lemmar, än 25 år sedan, Under tiden hade de Leg rt speciella racerbilarna blivit mer än | tio "meter långa. År 1947 utförde Cobb sin fantastiska prestation att med sin Railton komma upp i en hastighet av ca. 634 km per timme, ett rekord, som foktfarande gäller 1 som det enda, ehuru Thonson nå- got sénare lyckades komma upp till ca 654 km i timmen. Varför har det- ta rekord nu' aldrig slagits: Män- niskor, som vill ge sig på detta våg- stycke finns det ingen brist på, och ar Inger AR de vi fena Är nu för vi firar, får vi på 70 tiden I oöverkomlt år. omkring 700 helgdagar, alltså Nej, det är de enorma kostna= nära hela två år endast de, ” derna, som framför. allt är orsaken os a ve till att "der! mänskliga tekniker HN stannat före den lockande 700 km= gränsen...” Under tidigare "år var ver kostnaderna för "rekordförsök med racerbilar inte heller obetydliga, mén då köm resultaten bilindustrins utveckling direkt till godo och där- med också de bilar, som såldes, Men vem behöver ' "i dag en' personbil, som kör ännu fortare? De huvaran= de håstigheterna är mer än tillräck liga, och den genomsnittliga per” sonbilen också tekniskt sett välut- rustad, Varför skulle man då ge ut miljoner på aft försökå"nå 700 km- gränsen? Det skulle i så fall enbart vara ur rent spörtsliga synpunkter eller för reklamändamål, som "man skulle gå in för ett nytt rekordför- EJ Söndagarna är ju en betydande del av vårt liv, men sällan tänker man på hur betydande den delen är. När man fyller sjuttio år och räknar efter. hur många söndagar man upplevt så finner man — kan= :- ske till sin överraskning — att om man räknar samman söndagarna till år så utgör de tillsammans hola tio år, Det är lätt uträknat, för= resten, eftersom det är söndag var or sjunde dag, Gör man sedan även de år av alla de sto= helod. Vi vet. alt. "at finns auld- och sil. r I nästan allting, De många olls ' ka metallerna synes vara en nöd- vändig del för att liv ska kunna uppstå 'och förtgå en tid. Därför bör det ju inte förvåna någon att man också vet att det finns alla slags metaller i vanligt vatten, men , ' mest därav i de stora: världshavens vatten, som 'dessätom Ju innehål-, ler "åtskilligt mer även av andra saker än vårt vanliga sötvatten och, dricksvatten,” -'. i Om .vi-nu bara håller öss' till det guld och' silver som finns. 1. havsvattnet, har expertisen räknat . ut, att det "finns så mycket guld i de stora havsvattnen så alt om det kunde 'utvinnas skulle det räcka till omkring 40 kg för varje män= niska på jorden! ” ' Silver finns i ännu större mängd. i Om allt silvret i havsvaltnet kunde utvinnas, skulle varje levande människa på jorden '— har man räknat ut — kunna få inte mindre ' än omkring 20 tusen kg var! + 'Men-ännu tillhör dessa mängder ytt "smittkoppsvaccin,- fråm- ställt av de båda amerikanska lä- karna dr John Enders och dr Saul Krugman, har visat sig 100-procen- tigt effektivt, meddelar New Yorks hälsovårddsmyndigheter. Det räc- yngsta, >. iv ker med en enda vaccination. --" guld och silver tyvärr endast'öns- kedrö Visserligen skall vi Tså små kunna utvi allt ;''| detta guld, silver och även de and=' =, ra metallerna ur havsvaltnet, men - I med nuvarande . metoder: blir' ut= oe . | vinningen alldeles för dyrbar, el Berti | Man har sålunda gäknat ut. att - utvinningen av varje kg guld skul- TYSKLAND, "le kosta” mellan 50.000 och 60.000 - : kr! Eftersom världsmarknadspriset - | pr kg guld håller sig omkring 5.000 kr, skulle en förlust på minst kr . 45.000 " uppstå ' på varje' kg guld! "| Bara vetskapen om detta visar att guldet än så länge får finna sig 4 att rulla runt med havsvattnet — men för hur lång tid vet vi ju inte, » I dessa uppfinningarnas dagar kanske det rätt vad det är kommer fram en uppfinning som gör guldet Lika -billigt att utvinna ur vatten som tr de nuvarande gruvorna. Nuvarande hamn: : .o-Den nya hamnen får föga CN) y hamn. för Den västiyske kommunikatioris-| ministern anser, att Tyskland be: höver en djuphamn och understö- der : därför de planer, som man i Hamburg ' har på att anlägga en nordsjöhamä vid Neukerk, Efter 1965 skulle detta projekt vara klart, och då kommer Tyskland, om alla planer går efter beräkning, att för- foga över en djuphamn, som kom- mer att bli unik i Europa, eftersom kajinstallafionerna kommer att lig- ga direkt vid en 20 m djup hamn- bassäng. . Denna "hamn kan taga emot världens största fartyg, vilket framför sllt kotnmer att vara bety- delsefullt med tanke på de super- tankbåtar, som är i vardande. Om dessa planer når sin fullbordan kan arbete på nåder när man försöker, "+ Silvret är något billigare att ut- vinna ur havsvatinet än vad guldet är, men än så länge är utvinningen. så dyrbar att det heller inte är - möjligt beröva havsvattnet dess ine nehåll av der vita metallen. > besvär med ebb och flod. 350 miljoner > det : holländska -”Buropaport”-pro- jektet vid Rotterdam, Första vitlko- ret för ' planernas "utförande är ett belopp” på c:a 350 miljoner kronor. Öv Isen för överlå av det ifråg de Wadd rådet till Hamburg i är redan under- "bor anser det för övrigt viktigare att Hamburg kommit över det utrym- me man behöver för planens utfö- rande än att redan nu fastställa ett datum för projektets fullbordan. "En" av fördelarna med den nya djuphamnen är också att hamnen kommer att ligga direkt vid Nord- sjön, där man kommer att ha gan- ska ringa besvär med dimma, is och ebb. "En "järnväg" och en bilväg kommer att förbinda hamnen med Vattenkräften har länge tagits 1 bruk i vårt. land för drivande av kvarnar - av olika slag, Vid våra järnbruk' vet man att vattenkraft började användas så tidigt som un- der 1400-talet, men: för de stora mjölk togs nog vatten- kraften inte i användning :' förrän under 1700-talet. För mjölkvarna hade man nämligen länge andra anordningar. Först hade man den « ' sedan mer än tvåtusen år gamla ”skvaltkvarnen”, i vilken man mal- de husbehovet av mjöl Därefter kom väderkvarnarna till. -. Det är först under senare tid då elektriciteten växt ut till ett ali- mänt ' behov, som vattenkraften användas i större skala, Än= d är det inte mer än omkring 100 år sedan den första vattenturbinen. togs i bruk, . detta projekt komma att överträffa S tag hem ett & 4: | . ti | paket extra 5 ! sla NV . Los ">>> HARBAOPESOLSOER ans s ss - | - LA fer ; . : : . Å . Na ev - S | | - . | a / A NYFFTTYS AA MRIAA ” ry FEVETEENN rECESETy And PSTSTTTYTETT TY TYTIVYS AN SAP AAA MA LAR RASS PAR RANA AAA rr AMMA MASAI SA SMA AMARDA SDR KARMA ARR ASAAA ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.